Hanna Nyberg. Det borde vara så här i hela Sverige Johan Davidsson om Hv71:s miljöarbete SID 10

EN TIDNING OM ENERGI, KLIMAT OCH MILJÖ FÖR DIG I JÖNKÖPINGS LÄN Nr 1 2013 KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 Det borde vara så här i hela Sverige Johan Davidsson om Hv71:s miljöarbete SID 10 Guide: Vårfixa cykeln SID 7 Jens lockar miljöeliten till Jönköping SID 8 Hyr bil av grannen SID 22 Hanna Nyberg skyddar fisken i Tranås SID 16

VÄLKOMMEN +E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Namnet +E står för plusenergi där visionen är att Jönköpings län ska minska energianvändningen och öka produktionen av förnybar energi så att det blir ett överskott. E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap. Ansvarig utgivare Minoo Akhtarzand, landshövdning Produktion Getaware ekonomisk förening redaktion red@plus-e.se Annonsbokning 070-633 53 50 andreas.lind@display-umea.se Grafisk form Cecilia Cromnow OMSLAGSFOTO Fredrik Sundvall, Pic-Agency Tryck & repro Zetterqvist tryckeri Papper Expo press 52g Finansiärer Foto:Gustav Lindh vad kan jag bidra med för att göra skillnad och påverka miljön och i en positiv riktning? Det är en fråga som vi alla då och då ska ställa oss. Frågan är hur vi med vårt dagliga beteende kan bidra positivt till att skapa ett hållbart samhälle för nuvarande och framtida generationer. Ett levande samhälle som präglas av trygghet, välbefinnande och naturrikedom för alla att leva, verka och utvecklas i. Därför måste vi anpassa oss till vad naturen har att erbjuda och respektera de nödvändiga gränserna som sätts för resursutnyttjande och utsläpp. Erfarenheterna visar att företag och organisationer får större möjligheter att minska sin miljöpåverkan genom ett systematiskt miljöarbete med sikte på en miljödiplomering av verksamheten. För att få mer inspiration rekommenderar jag sidan 10, där du kan läsa om hur ishockeylaget HV 71 arbetar enligt miljödiplomeringsmodellen. ett annat intressant företag att inspireras av är Sävsjö biogas som jag i december förra året fick glädjen att dela ut Klimatrådets första pris till. Vi delade även ut tre hedersomnämnanden. Ett hedersomnämnande gick till Tranås Energi som du Vår vision är en tuff utmaning och kräver allas engagemang Tillsammans kan vi göra skillnad kan läsa om på sidan 16 i tidningen. Där framgår det hur företaget med smarta och varsamma lösningar och med en marginell miljöpåverkan framställer vattenkraft. Tranås Energi har visionen att genom satsningar på lokal förnyelsebar energi bli en ledande aktör i övergången till kretsloppssamhället. En vision som är i samklang med länets vision, ett Plusenergilän år 2050 (läs mer i vänsterspalten). men man behöver inte driva företag för att kunna göra skillnad inom miljöområdet. Vår vision är en tuff utmaning och kräver allas engagemang för att uppnås. Vi måste kraftsamla och bidra var och en på sitt sätt. Till exempel genom att delta i en gemensam manifestation som Earth Hour den 23 mars för att visa vårt stöd. Se sidan 27. +e går nu in på sitt andra år. Den utvärdering som är gjord tyder på att det är många som har upptäckt denna samhällstidning. Vi har med glädje kunnat konstatera att de flesta tycker att +E är en riktigt bra och givande tidning! Minoo Akhtarzand landshövding i Jönköpings län 2

På god väg Regionförbundet Jönköping ser över infrastruktur och bebyggelse, Gislaved satsar på att bli en cykelkommun och Nässjö och Värnamo coachar utvalda medborgare att bli mer energi- och klimatsmarta. Vi minskar risken för energibrist En stor utmaning för Region Jönköping är att skapa en regional infrastruktur och ett bebyggelsemönster som klarar klimatförändringar men ändå långsiktigt minimerar belastningen på ekosystemen. Med energieffektivisering och ökad produktion av förnybar energi inom regionen minskar vi risken för energibrist hos konsumenterna och säkrar tillgången till energi till konkurrenskraftiga priser. Politiken måste också kritiskt granska de olika alternativ som redovisas i klimat- och miljödebatten så att vi kan fatta rätt beslut för Region Jönköpings utveckling och tillväxt. Bengt Dahlqvist, ordförande i Regionförbundet Jönköping och ledamot i Klimatrådet En klimatsmart livsstil är attraktiv Vi genomför under våren ett klimatpilotprojekt i kommunen tillsammans med Klimatnätet i Värnamo. Ett femtontal personer deltar som klimatpiloter och kommer att ge sig själva utmaningar inom områdena äta, shoppa, resa och bo. Syftet är att visa hur stor förbättringspotentialen är och ge exempel på hur en mer hållbar livsstil kan se ut. Vårt mål är att klimatpiloterna ska kunna visa att ett framtida hållbart konsumtionsmönster inte är rena stenåldern utan att en klimatsmart livsstil är attraktiv och tilltalande och ger möjligheter till ett gott liv. Stina Gof, miljöstrateg Värnamo kommun Vår strävan är att bli en cykelkommun Vi håller på att arbeta fram en ny gång- och cykelvägsplan. Vår strävan är att bli en cykelkommun och för att nå det målet arbetar vi för att få ett sammanhängande och enhetligt vägnät med bra skyltning och bra parkeringsmöjligheter för cyklisterna. För att öka andelen cyklister i kommunen måste det även vara lätt och roligt att cykla. Vi tittar därför på möjligheterna att sätta ut cykelbarometrar, tryckluftpumpstationer och lånecykelsystem samt sätt att koppla ihop cykeln med kollektivtrafiken. Turismcykling är ytterligare en aspekt som är viktig. Här handlar det bland annat om underhåll av cykelleder samt att utveckla möjligheten att sova och äta längs med lederna. Maria Alm, miljö- och klimathandläggare, Gislaveds kommun Hushållen har fått låna hem mätutrustning I februari började sex hushåll i Nässjö sin resa i projektet EnergiSmart. Energi- och klimatrådgivare i Nässjö kommun coachar deltagarna och kommer att träffa dem en gång i månaden under året, med uppehåll för sommaren. Mellan träffarna får de bl.a. hemläxor att göra och energitips via e-post. Projektet går ut på att öka medvetenheten om vår egen energianvändning och hur vi kan spara energi. På första träffen fick hushållen låna hem olika typer av mätutrustning för att kunna kartlägga sin elanvändning hemma och se var elen tar vägen. På kommande träffar kommer vi bl.a. att behandla isolering, uppvärmning, klimatsmart mat och sparsam körning. Sunniva Robertsson, energi- och klimatrådgivare, Nässjö kommun 3

DIN SIDA Dela med dig Jobbar din skola eller förening med ett miljöprojekt? Har du synpunkter på tidningens innehåll? Skicka ditt bidrag till red@plus-e.se, via +E:s egna facebook-sida eller med snigelpost. Adressen hittar du på sidan 29. Publicerade insändare i varje nummer belönas med varsin biobiljett. Earth Hour engagerar skolorna i länet Flera skolor inom länet engagerar sig inför årets firande av Earth Hour, den 23:e mars. Sylvia Swerlander, Malin Wintenby och Sofia Elmgren är tre lärare på mellanstadiet som jobbar aktivt med sina elever. Foto: Malin winterby (Från vänster) Wiktoria, Jakob, Elina och Hannes på Sörgårdsskolan i Skillingaryd bollar idéer på hur skolan kan spara energi. Vi gör en skoltidning om hållbar utveckling Vi kommer att jobba intensivt med återbruk där barnen får lära sig att reparera och skapa nytt av gamla material och vi ska göra en skoltidning om hållbar utveckling med reportage från företag och privatpersoner i samhället som vi hoppas kunna publicera på något sätt. Allt det vi gör ska mynna ut i en utställning på Sävsjö kulturhus den 21:e mars då vi visar upp vad vi har gjort för de andra skolorna i kommunen som också deltar. Den 23:e mars öppnar utställningen för allmänheten Vi ska också dra igång ett experiment här på skolan där vi med hjälp av vaktmästaren ska se hur mycket energi vi kan spara på en månad genom att släcka ljusen på platser där det ofta annars står tänt. Sylvia Swerlander, Stockarryds skola, Sävsjö Earth Hour En internationell kampanj som drivs av WWF och som uppmanar oss alla att släcka lampor under en timme sista lördagen i mars varje år. Syftet är att uppmärksamma klimatfrågan. Barnen får intervjua mor- och farföräldrar Vi håller på och jobbar med energieffektivisering i klass fyra där barnen får kolla på och jämföra olika energikällor med varandra. Barnen får också lära sig om energianvändningen genom att intervjua mor- och farföräldrar, jämföra med hur det ser ut idag och fundera över hur de tror det kommer att se ut i framtiden. Vi har anmält vår klass till en skoltävling på tema energieffektivisering och förnyelsebara energikällor som är utlyst av GGVV-kommunerna (Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo). Vårt bidrag kommer att presenteras som ett idéträd i fysisk eller digital form. Förutom barnens egna idéer kommer de att intervjua rektorn, vaktmästaren och kokerskan för att få fram vad skolan kan göra tillsammans med eleverna. Barnen är jätteengagerade i den här frågan och kommer med massor av idéer kring hur vi kan använda förnyelsebara energikällor på nya sätt. Malin Winterby, Sörgårdsskolan, Skillingaryd Vi undersöker slöseriet Eleverna i klass 5 på vår skola är uppdelade i grupper där de arbetar med olika områden inom hållbar utveckling. En grupp arbetar med att vi ska få igång en fungerande återvinning på skolan som vi nu saknar. I långa loppet skulle vi vilja ha ett litet hus på skolgården dit går och tömmer sitt avfall. En annan grupp tittar på hur mycket onödigt slöseri det är på vissa saker som exempel hur mycket tvål vi tar ur tvålpumpen då vi tvättar våra händer, hur många pappersservetter som varje elev tar om de ska torka händerna och hur många smörpaket vi tar i matsalen o.s.v. De har gjort enkäter, har räknat på vad pappret som vi torkar händerna på kostar skolan och vilken skillnad det skulle göra om varje elev skulle nöja sig med att ta en papperservett och ett tvålpump. En tredje grupp tittar på hur mycket mat vi slänger på skolan. Sofia Elmgren, Rydaholmsskolan, Värnamo 4

Lösning energikrysset nr 4 MYSA OCH GOTTA SIG B HÄRLIG DOFT ELLER SMAK ENHET EL- LANDSMÄN LER DEL FÖRÄLDRA- SOM HAR BOXARTY- AKTIVITET TUFFA SON ELLER TIDER NU ETT SÄTT ATT JAGA OBEARBE- ENERGIBO- TAD VAR FÖR ARV VIDARE VÄTTER- FISKEN SOM HOTAS AV DET VARMARE KLIMATET VÄRDEN SOM INTE GÅR ATT PRISSÄTTA GÖRA NAMNSDAG SAMMA 5 MARS SAK OM O. OM IGEN PUBAKTI- VITET FANTO- MENS BÄSTA VÄN LYSDIOD- STRÅLNING INDISKT BRÖD BELYS- NINGSAN- ORDNING HÅLLI- GÅNG M A R O M Grattis vinnarna! Birgitta Cleasson i Vetlanda och Anita Andersson i Skillingaryd belönas med biobiljetter för korrekt lösning av Energikrysset. Se lösning ovan! Nytt korsord hittar du på sidan 29. G R VILLE HA EN DEL OGJORT R Ö D I N G E N M J U K A A T ÄR OCKSÅ BALTER EN KLACK I SKÅNE I U V BESEGRAR (KANSKE HANDGRIP- VIKT AVTRÄDET K Å G L E T T E R C-DURS- SKALANS SJÄTTE TON OCH SEN DESS SJUNDE TON LIGT) T O R A Ö V A SVÅRFOR- CERAT D I SLUTET OMRÅDE AV MARS I N G E N R Ö K (L A N D E R) U T A SÅ SKA VI SNART FIRA STORHELG J U R Y N ÄR ANN, DERMOT OCH TONY I LET S DANCE SNATTAS ELLER T A S STÖRRE KUNGSFISK PÅ PÅ- KNAPPEN SPELARE? VILL VI ALLA VÄL FINARE SPOLING M Å U E R GER TIDNING INTÄKT KVARNAR- BETAD SMÅ- LÄNDSK RACKAR- UNGE ENHET FÖR LJUS- E L L A N GAS SÅ EN KLAN- J POLYES- TERMA- TERIAL I 60-TALS- BYXAN J U L A VÄRLDENS BÄSTE FOTBOLLS- DREAM- HACK ÄR ETT SÅNT PARTY DET GAMLA TORKHU- SET TV-BRO- MAN TV-BJÖRK- LUND ETT SÅ- D R U L DANT ÄR PÅ RIKTIGT DÅLIGT HUMÖR I R I N G DET DÄR GRÄSET PÅ TAKET A G GER BORT A N N O N S GÅVOR SNOS KAN SÄ- ORTNAMN EXPANDE- RAR S T E N INTE VÄRT MYCKET I PAR MED FRYS Ö R E K Y L Grundaren av Fagerhults belysning hette Bertil Svensson RÄTTELSE Det är lite skandalöst att ni i +E kallar grundaren av Fagerhults Belysning för Bertil Johansson när hans namn skall vara Bertil Svensson. /Jan SÖL M A L D FLÖDE I N G S P L A N E R A R E ENHET STÅR D:ET I LED FÖR FÖR LJUS- STYRKA FÖRBRU- KAS I BÅDE HEM OCH FÖRETAG MINE- RALRIKT SÄDES- SLAG SORNA M U A D E GER SVENSKT BISTÅND I VÄRLDEN JOHANS JOBB I M REAGERAR PÅ LJUS EN TID TILLBAKA GJORDE SOM KOS- ÅTER- SKALL LEGITIME- RAR I R I S LET E K O SJU PÅ ETT SÄTT SMÄL- TANDE EN STRÅL- NING AV LJUS L Y S LJUS DEL AV DYGN SKYNDA V I I H I R S ORKANEN ELLER SKYFAL- ÄR LOSEVS LED-UPP- FINNING? ÖSTKUST- STAT I USA DELA MED SIG Hej Jan, Du har helt rätt, det var en väldigt dålig och slarvig miss från vår sida. Tack för att du uppmärksammar oss på detta. Redaktionen +E N D A G TILLVERKA VÄSTER- BOTTEN GAS SOM LYSER PRIVAT MED I L E D O R D E T Ä R L E D MED GUD OCH DIG BLIR DET EN HOTELSE MULTILUME FLAT, effektivare än lysrör N Å D E LUSTMOT- SATS N Ö D FÖRETAGETS NAMN? +E på facebook GLO TIPS Lär dig mer om vad som händer inom energi, klimat och miljöområdet i Jönköpings län och interagera med redaktionen, genom vår Facebook-sida. Sök på Tidningen +E Redaktionen +E T I R A C A N E O N PARTI MUSEUM S D A N E T T E R ÅLBORGS FLYGPLATS STOR SKIVA A A L F A G E R H U L T UPPDELAT @ Y R CURLAREN NORBERG MUSIK- TERM UT- TRYCKER OBEHAGS- KÄNSLA LJUSSPRI- DARE ARNE LAM- BERTHS INSTRU- MENT T R U M P E T TPX -12 Odla egen såpa? JOHANS HOBBY FRÅGA Det har länge varit populärt att prata om såpnötter. För ett par generationer sedan odlade man själv såprot eller såp nejlika. Kan det vara ett superlokalt alternativ i balkonglådan? Snyggt och väldoftande också. Har någon testat om det går att köra det i tvättmaskin? /Rebecca A Foto: cristan jonsson Tre röster Namn: Willis Abrahamsson Bor: Mullsjö Ålder: 54 Vad tycker du om att Hv71 är miljödiplomerade? Det är väl bra att alla värnar om miljön. Vi har alla ett ansvar, ingen är undantagen. Därför åker jag själv tåg exempelvis. Är du själv engagerad i miljöfrågor? Nej, men vi måste börja bry oss om klimathotet. Namn: Åsa Johnsson Bor: Jönköping Ålder: 21 Vad tycker du om att Hv71 engagerar sig i miljöarbetet? Det är bra. Hv71 är ju förebilder och om de gör något kan det kanske få andra att börja tänka också. Tänker du själv på miljöfrågor? Jo, vi sorterar och sådant hemma och jag tänker på att inte skräpa ned. Och så tar jag bussen oftast trots att jag har bil. Namn: Per Carlsson Bor: Jönköping Ålder: 60 Känner du till att Hv71 är miljödiplomerade Nej, men det låter bra. Alla borde tänka på miljön. Jag brinner själv väldigt mycket för Vättern som är en jätteviktig vattentäkt. Hv71 skulle kunna engagera sig i denna fråga. De kan ju inte spela hockey utan vatten. Hela det här området servar Hv71. Är du själv engagerad i denna fråga Jag har tänkt gå med i Rädda Vättern. Jag är orolig för vad som kommer att hända med vårt vatten om vi inte är vaksamma och låter gruvbolagen styra. Pengar kan vi inte leva av men vatten behöver vi. 5

Klimatkonferensen 2013 Klimatet vad har hänt på tio år och vad gör vi nu? Datum: torsdag 11 april 2013 Plats: Högskolan i Jönköping Lokal: HJ-aulan, Högskolan för Lärande och Kommunikation Tid: 11.00 16.30 På programet Stefan Edman, Fredrik Hedenus, Nils, Alicja, Hannah & Jonathan Lindell, Anders Wijkman, Lars Mårtensson, Svante Axelsson, Minoo Akhtarzand, Ann-Mari Nilsson Program och anmälan: http://hj.se/klimatkonferens Ditt deltagande är kostnadsfritt Arrangörer: Landstinget i Jönköpings län, Jönköpings kommun, Jönköping Energi, Länsförsäkringar, Länstrafiken, Länsstyelsen i Jönköpings län, Regionförbundet i Jönköping län, Trafikverket och Högskolan i Jönköping Översyn av utvidgat strandskydd i Jönköpings län I länet har 44 sjöar ett utvidgat strandskydd (mer än 100 meter strandskydd på land och i vatten). För närvarande pågår en översyn av detta strandskydd. Översynen avslutas senast den 31 december 2014 Om inte nya beslut fattas kommer strandskyddet att återgå till 100 meter. Läs mer på lansstyrelsen.se/jonkoping Klimatsmart i sävsjö lördagen den 23 mars i Kulturhuset i sävsjö Klockan 10 13 Öppet hus med utställningar, skolelever, förskolebarn, företag och organisa tioner. Energicentrum A6 svar på frågor. Servering och underhållning av Musikskolan. Guidad busstur på Häradsvägen. Klockan 18-21:30 Kvällsprogram med fackeltåg, musik, film och eldshow. Fri entré till alla aktiviteter - välkommen! Guldkorn sökes! tipsa och vinn biobiljett! Gå in på www.facebook.se/plusenergi och tipsa oss om en person, ett initiativ eller en förening som du tycker förtjänar att uppmärksammas i Tidningen +E för sitt arbete med miljö, klimat och energi inom Jönköpings län. Vi kommer att dela vidare alla seriösa tips som kommer in. De mest populära tipsen belönas med ett presentkort på valfri film hos SF. Therese Silvander intervjuades som vardagshjälten i +E nr 3, 2012 med anledning av sitt arbete med att skapa engagemang för miljöfrågor internt på Jönköping Energi.

Välvårdad cykelstart CYKELTIPS För dig som låtit cykeln vintervila börjar det bli dags att plocka fram den igen inför våren. Passa på att ge den lite kärlek och omsorg innan du rullar igång. Text Johanna Stål & Caroline Petersson TIPS FÖR ATT SKONA MILJÖN Det finns flera rengöringsprodukter för cyklar, inte minst avfettningsmedel, som inne håller ämnen som kan vara skadliga för miljön. De innehåller ofta lösningsmedel, som bland annat ska lösa svårborttagen smuts. Använder du avfettningsmedel gäller att avsloppsvattnet ska samlas upp och lämnas till miljöstation. Ett alternativ är att rengöra cykeln på en grusplan eller gräsmatta så att eventuella föroreningar inte kommer ut i avloppssystemet. De gör mindre skada i marken än i vattnet. Foto: patrik johäll/skeppshult 1. Tvätta En ren cykel är snyggare, håller längre och är enklare att underhålla. Framförallt nav och drev är viktiga att hålla rena då de fungerar sämre och slits snabbare om de täcks med smuts, olja och vägsalt. Det enda du behöver är en hink ljummet vatten, såpa eller diskmedel (miljömärkt såklart), en svamp och en diskborste. En tandborste kan också vara bra för de delar som är svårare att komma åt. Tänk på att tvätta mjukt, att inte skölja av med högtryckstvätt och att torka torrt efter avsköljning då vatten kan tränga in och skada cykelns lager. Vanligt tidningspapper eller en gammal trasa räcker ofta för att rengöra kedjan, men är den riktigt smutsig kan du behöva göra en rejäl avfettning med diskmedel. 2. Kontrollera Är bromsklossarna i god form eller kan de behöva bytas ut? Det kan vara avgörande i branta backar. Se också till att kedjan är spänd. På standardcyklar spänns kedjan genom att lätta muttrarna på bakhjulet. Ta också för vana att kontrollera och dra åt alla skruvar, ekrar, muttrar, pedaler och vevramar när du inte använt cykeln på ett tag. 3. Smörj in Kedjan bör smörjas minst en gång i månaden under sommaren och dubbelt så ofta om du använder cykeln under vintern. Alternativ till petroleumbaserad olja finns numera i de flesta cykelbutiker. Tänk på att torka bort överskottet av olja efter smörjning så att onödig smuts inte fastnar på kedjan. Tunn olja drar åt sig mindre smuts men kräver mer regelbunden smörjning. Smörj också växlar och vajrar vid behov. Wildlife Pure Eco Range är en produktserie med olja och rengöringsmedel för cykel fri från petroleumbaserade tillsatser och teflon. 4. Pumpa Välpumpade däck är A och O för att det ska vara kul att cykla. Dessutom minskar du friktionen mot vägbanan, risken för punktering och skyddar fälgarna. Däcken kan behöva bytas efter några år, när de torkar och spricker i kanterna. 7

VARDAGSHJÄLTE Studierna i Jönköping När jag läste till civilekonom tog jag en kurs om miljöekonomi med en föreläsare som var riktigt intressant och bra. Det kändes som ett område ganska orört bland företagsekonomer. Det är meningsfullt när man får jobba med miljöfrågor i ett större sammanhang. Högskolan i Jönköping. Belönad uppsats Som kandidatuppsats valde jag att skriva om miljöanpassning av mässor. Uppsatsen blev belönad som bästa uppsats inom mäss området. Hur många det var som skrev om mässor det året vet jag inte. Foto: Christina Lindqvist Jens Ottosson på offensiven för klimatet Text Cristian jonsson foto Christina lindqvist Han sprider kunskap om klimatfrågan och hjälper företag och organisationer att bli miljödiplomerade. Möt Jens Ottosson, miljökonsulten som tror att förändring kräver modiga normbrytare, rejält driv och en starkare opinion. Jag har alltid haft ett solidaritetsperspektiv, även i miljöfrågor. Det gäller att ställa upp för varandra, säger Jens. I 17 år har han drivit konsultfirman Miljöstrategen i jönköping tillsammans med kollegan Jörgen Johansson. Till dem kommer företag och organisationer som vill utveckla sina verksamheter, exempelvis minska sin klimatpåverkan. Det började med att han och Jörgen under sin högskoleutbildning såg att det fanns ett behov av ekonomer med en miljöinriktning. Sedan de startade firman har de hjälpt omkring 200 verksamheter i länet ifrån alla möjliga branscher och organisationer. Jens berättar att han imponeras av människor som vågar gå sin egen väg och som strukturerar om sina liv till förmån för miljön. Han tycker att det behövs aktivister som är offensiva. Själv har han dock aldrig varit någon aktivist men han har varit stödmedlem till olika miljöorganisationer sedan tonåren. När man jobbar med företag och organisationer är det tyvärr så att förändring inte alltid går så snabbt. Det blir inte något paradigmskifte, utan förändringar sker stegvis. Detta kan ändå ge goda resultat över tid. Som ett positivt exempel lyfter han fram en kund som han har jobbat med i tio år, Länsförsäkringar Jönköping. Sedan de påbörjade miljöarbetet har deras koldioxidutsläpp från tjänsteresor, el och uppvärmning minskat med 70 procent. Jag gillar att jobba med någonting som har betydelse där jag känner att jag gör samhällsnytta. Jag jobbar helst med något som gör världen bättre. Hans engagemang finns också i hemmet. I största möjliga mån försöker han undvika bilresor till och från jobbet och istället cykla och åka buss. Familjen har bara en bil och den går på biogas. Det bästa miljövalet vi gjort hittills, säger han. Ett återkommande uppdrag för Jens är att projektleda Klimatkonferensen i Jönköping. Konferensen arrangeras för tionde året i rad och Jens uppgift är att ta fram och sy ihop ett så intressant och lockande program som möjligt. Mellan 300 och 500 personer har deltagit hittills varje år och han kallar den för en riktig succé. Om man bortser från Klimatforum i Stockholm så är det här en av de absolut största klimatkonferenserna i Sverige. Och då har vi ett regionalt fokus, säger han. Det som är viktigt för mig är att sprida kunskap om klimatförändringarna. Att få hit föredragshållare på nationell nivå och få ett driv kring frågan. Jag tror det är absolut nödvändigt att bilda en stark opinion, säger han och menar att politiska partier måste börja prioritera frågan högre men att det bara kan hända om människor visar sig intresserade. Ju mer jag lär mig om klimatfrågan desto viktigare blir den för mig. Detta gäller troligen för alla. Det gäller att ställa upp för varandra JENS OTTOSSON Ålder 42 år Bor I Jönköping, växte upp i Habo kommun Familj Cecilia, Johan 9 år, Anna 7 år och Frida 4 år Yrke Konsult på Miljöstrategen i Jönköping 8

Brinner för volleyboll När jag var 17 år var jag med och startade Habo Wolley. Där spelade jag 17 år i herrlaget. I dag är jag tränare och styrelseledamot. Det jag brinner för nu är klubb ens snabbt växande barn- och ungdomsverksamhet. Företaget Jörgen och jag skrev en magisteruppsats om grön tjänstekvalité, alltså miljö och kvalité i tjänstesektorn. I samma veva startade vi vårt företag Miljöstrategen. Vi tyckte båda att vi hade något att tillföra. Detta var i slutet av studierna. Jens om Viktigaste miljöfrågan Jag har ett stort engagemang för klimatet. Den är oerhört viktig, för oss och för hela mänskligheten. Jag tror egentligen att kemikalier och gifter i prylar är en lika viktig fråga men det är så mycket svårare att greppa. Klimatfrågan är enkel. Vi vet vad som är problemet och vi vet vad vi borde kunna göra. Framtidshopp I ekonomkretsar börjar man på allvar fundera över tillväxtbegreppet och andra alternativ till BNP som mått. Det har tidigare varit tabu men nu pratar alltfler om att det är omöjligt med ständig materiell tillväxt. Hela vårt ekonomiska system bygger på ständig tillväxt men nu börjar man titta på nya modeller för att bygga ett hållbart samhälle. Gå på årets klimatkonferens Klimatkonferensen i Jönköping firar tio år och det här året kommer fokus ligga på hur det har gått sedan konferensen började och hur framtiden ser ut. Vad kan politiker, företagare och privatpersoner göra och var ska ansträngningarna riktas för att framgångar ska nås är centrala frågor. Konferensen arrangeras av Länsstyrelsen, Landstinget, Trafikverket, Regionförbundet, Jönköpings Energi, Jönköpings kommun och Högskolan i Jönköping och är öppen för alla. Anmälan är gratis och görs på hj.se/klimatkonferens. Begränsat antal platser. 9

Hv71 plockar gröna poäng

Hv71 gillar att göra mål, både på och utanför plan. Som enda hockeyklubb i Sverige får föreningen ett diplom för sina miljöinsatser. Text & Foto cristian jonsson ALLA VILL JU RÄDDA MILJÖN.Problemet är att man gör inget vid det, för det kan vara svårt att veta vad man kan göra, säger arenachefen Bengt Halvardsson medan han med högerhanden snurrar på sin kulspetspenna. Vi sitter i vaktmästeriet i Kinnarps arena där Bengt har sitt kontor. Tre skärmar ockuperar hans skrivbord som visar olika kameravinklar från isrinken där Hv71:s herrlag just nu värmer upp inför kvällens match mot Luleå. Sedan fyra år tillbaka har klubben årligen tagit emot ett miljödiplom från Jönköpings kommun för sina miljöinsatser. Bengt var och är fortfarande en drivande kraft i arbetet och är glad över att de lyckats nå målen. Det ligger i tiden att tänka på miljön menar han. Diplomet innebär bland annat att vi sorterar matavfall, glas, papper, plåt och batterier. Förr slängde vi allt i containern för brännbart. I början tyckte jag att det var besvärligt men i dag tycker jag inte det. Man vänjer sig snabbt säger han och tillägger att han själv har blivit mer medveten sedan Hv71 påbörjade projektet. Just papper återkommer Bengt ofta till och förklarar att det går åt väldigt mycket. Inte sällan kommer upp emot 7 000 besökare till herrlagets matcher. Att det då 11

Bengt Halvardsson Ålder 62 år Bor Jönköping Gör Arenachef på Kinnarps arena och miljöansvarig för Hv71. Bakgrund Har varit spelare i Hv71 division 1-lag mellan 1977 och 1984 varav ett år i elitserien. Har dessutom jobbat som assisterande tränare ett år 1997.

Is bildas av kondens som uppstår då kylanläggningens rör suger bort värme från en yta. Procesen kräver mycket energi, men genererar också värme som Hv71 återanvänder. finns möjligheter att skilja på olika sorters skräp är viktigt för att de ska kunna nå målen. Många av besökarna tycker, enligt Bengt, att det är bra att arenan jobbar för en bättre miljö. Vi har ett visst ansvar för miljön och vi kan göra så att andra får upp ögonen för det miljöarbete vi gör. Genom att göra förändringar som gynnar miljön sparar Hv71 samtidigt in pengar och kan dessutom dra in mer pengar via marknadsföring. Det finns företag som jobbar med miljöfrågor och för att vi ska bli sponsrade av dem vill de att vi är diplomerade, säger Bengt. FÖR ATT BLI MILJÖDIPLOMERADE tog klubben kontakt med jönköpingsbaserade konsultfirman Miljöstrategen. De förmedlade kontakten till en student som hjälpte Hv71 att göra en miljöutredning där de tittade på vilka områden som hade störst miljöpåverkan. Högst upp på listan hamnade elförbrukningen av arenan. Ljus och ljud till arenan drar mycket ström, men framförallt är det kylningssystemet till isen som är den stora energiboven. Totalt sett förbrukar arenan över tre miljoner kilowattimmar (kwh) per år varav kylanläggningen står för två tredjedelar. Som jämförelse gör en familj med fem boende av med i snitt omkring femtusen kwh hushållsel per år. KINNARPS NYA ARENA, som stod färdig år 2000, hade redan från början många tekniska lösningar som innebar att elförbrukningen är mer sparsam. Till exempel använder de rörelsedetektorer för belysningen och tidsstyrda fläktar. Det märks också inne på toaletterna där sensorer styr både mängden tvål och papper du får efter handtvätt. I de nya ishallarna, som byggdes 2012, bytte Hv71 vätskan som flyter i kylningssystemet, från en trögflytande till en lättare vilket betyder att pumparna inte behöver jobba lika mycket och därmed drar mindre energi. De är också med i matchen Värmanobygdens Ryttarförening Beviljades 60 000 kronor från Smålandsidrotten för att kunna öka ljusinsläppet till deras 30 år gamla ridhus. Genom att bygga större fönster förväntar de sig att halvera sina koldioxidutsläpp. De fönster som finns i deras ridhus i dag släpper inte in något ljus alls. Därför är byggnaden beroende av lampor som ljuskälla. Med nya och större fönster skulle lampor inte behövas alls under dagtid. www.rf.se/smaland Jönköpings Karting Club Miljödiplomerade. Har bland annat format en miljöpolicy där de ska använda bränslen som minimerar miljöpåverkan, vara med i utvecklingen för bättre fordon sett ur ett miljöperspektiv och att välja miljömärkta varor och tjänster. www.jonkopingskarting.org.se Friskis och Svettis i Jönköping Miljödiplomerade. Genom ett samarbete med Länsstyrelsen har föreningen bland annat satsat på en ny solcellsdriven anläggning som en del av projektet svettig hållbarhet www.jonkoping.friskissvettis.se Vätskan som används för att underlätta pumparnas arbete är ammoniak som på grund av inte minst hälsofaran förvaras bakom en dörr prydd med mängder av skyltar som varnar och förbjuder. Bengt berättar att det uppstod ett läckage vid ett tillfälle men att ingen kom till skada och han försäkrar oss om att mängden ammoniak i rören är så pass utspädd att den inte kan skada. ETT ANNAT OMRÅDE som Kinnarps arena sparar energi på är genom återvinning av värmen som uppstår under kylprocessen. Under isen ligger rör som kyler och transporterar bort värme till en kompressor. Pedagogiskt utryckt kan man säga att rören suger bort värmen från isen, som ett kylskåp eller en frys. Och precis som i en frys bildas is av kondens. En iskloss, stor som ett kassaskåp, står i rummet som huserar kylsystemet. Här går silvriga ledningar i alla storlekar kors och tvärs och det surrar öronbedövande högt. Det går med viss ansträngning att höra vad Bengt säger. 13

Vi säljer resterande värme till Rosenlundsbadet Vi har varit på köket att köpa in närproducerat, säger Bengt Halvarsson, arenachef Kinnarps Arena. Överskottsvärmen som blir till när vi kyler isen går i första hand till våra värmeelement och golvvärme. Därefter säljer vi resterande värme till Rosenlundsbadet här intill. Just därför är det inte sällan som badhus och ishallar ligger intill varandra, säger han. I OCH MED ATT KLUBBEN byggt ut arenan med två isar för inte så länge sedan menar Bengt att det är svårt att veta exakt hur mycket de sparat in på energi- och elförbrukning. Användningen av el ska, enligt de mål som togs fram i utredningen inför diplomeringen, minska med två procent och Bengt tror absolut att det finns mer att göra. Andra mål som Hv71 har antagit är att minska pappersanvändning på toaletterna med 20 procent och lika mycket på kontoren. Bengt förklarar att vissa förbättringar ska genomföras varje år. Detta sker genom en revision som utförs av Miljöstrategen. Vi har tvättmaskiner som går nästan dygnet runt, där ska vi dra ner på sköljmedel. Vi ska också använda mestadels Svanen-märkta tvättmedel, diskmedel och skurmedel. Och likaså har vi varit på köket om att de ska köpa in närproducerad mat, säger Bengt. På andra plats över prioriterade mål inför miljödiplomeringen av Hv71 hamnade transporterna till och från matcher. Bengt berättar att de försöker köra dubbla matcher på samma ort för att på så vis minska bränsleåtgången till bussarna. Men det är svårt att genomföra då spelschemat för åldersgrupperna är så pass olika. PÅ DEN STORA ISEN är herrlaget i full gång med morgonträningen inför kvällens match. Passningar och skott som träffar sargen ekar i hallen och in i restaurangen som ligger högst upp med utsikt över spelplanen dit Bengt nu har fört oss. Det drar kallt ifrån isen och en doft av champinjonsås och nykokt potatis sprider sig ut från köket där personalen så småningom ska hantera mer närproducerad mat. Bengt har själv ett aktivt förflutet som spelare i Hv71. Under åren 1971 1984 spelade han hela 476 matcher för laget. De flesta av dagens spelare, i alla fall de som bor i närområdet, känner till miljödiplomet tror Bengt. Spelare från Kanada och Finland, däremot har ingen större koll påpekar han. Michelle Claesson spelar i damlaget och uppskattar Hv71:s miljöengagemang. Jag tycker det är jättebra och roligt att de har ett miljödiplom. Det är kul att de arbetar med miljön. Det är en ganska stor klubb som arbetar mycket utåt och då är det ju bra, säger hon. En annan spelare som har koll och som själv ser till att skräpet hamnar i rätt kasse är lagets stora stjärna Johan Davidsson. Det är jättebra att de jobbar med miljön. Jag vet att föreningen har eftersträvat ett miljödiplom. Jag antar att det är ganska brett. De måste vara bra på många områden, säger han. Det har tillkommit hur man ska sortera skräp, precis som man gör hemma nuförtiden. Det är förvånande att det inte är så på arenorna i hela Sverige. Johan tycker att sorteringen har fungerat bra hittills men han medger att det var krångligt i början. Precis som arenachefen Bengt tycker han att det tar lite tid innan man vänjer sig men att när man väl gjort det så känns allt annat konstigt. RESONEMANGET KÄNNS IGEN från förändringsarbete i största allmänhet. När pucken är slagen är den svår att stoppa. Samtidigt väcks frågan om vad som händer när Bengt försvinner från klubben om ett par år. I dags läget tycks de övriga medarbetarna ganska nöjda med att lasta över ansvaret för miljöfrågorna på Bengt. Vägen till ett väl förankrat miljöarbete är precis som vägen till elitseriens final och pokal lång och kantad av hinder. Under kvällens match lyckades Hv71 besegra en av sina motståndare, Luleå, med 4 1 och stärkte därmed sin ställning i toppen av tabellen. I tabellen över hockeyklubbar med miljödiplom står Hv71 för tillfället ensamma utan motstånd. Förhoppningsvis är det bara en tidsfråga innan fler hakar på och konkurrerar om gröna medaljer. 14

Lär dig mer MILJÖDIPLOMERING Miljödiplomering delas ut till företag och föreningar som åtagit sig att påbörja ett miljöarbete och som uppfyller vissa miljömål. Tillsammans med en utfärdare, godkänd av Svensk Miljöbas, görs en utredning där man tittar på verksamhetens miljöpåverkan. Därefter sätter man upp mål, obligatoriska och frivilliga, som ska följas och redovisas. En organisation blir godkänd om de uppfyller alla obligatoriska mål och minst 75 procent av de frivilliga målen. Miljödiplomet förnyas varje år. www.svenskmiljobas.se UTFÄRDARE AV MILJÖDIPLOM Miljöstrategen i Jönköping projektleder miljödiplomering på uppdrag av Jönköpingas, Anebys, Värnamos och Vaggeryds kommuner men är också egna utfärdare av diplom till verksamheter utanför dessa kommuner. www.miljostrategen.se Arenor i Sverige med miljöprofil Göteborg I Göteborg har företaget Got Event, som äger och driver bland annat Ullevi och Scandinavium, varit miljödiplomerade sedan 2004. På Scandinavium spelar bland annat Frölunda sina matcher. Stockholm Hovet i Stockholm har 1 200 kvadratmeter solpaneler installerade på taket. 2011 genererade de tillräckligt med ström för att täcka strålkastarnas behov i Globen på 35 898 kwh. Dessutom återanvänder de 90 procent av pet-flaskorna som förbrukats på området. Skellefteå Skellefteå Kraft Arena är den första i sitt slag i Sverige som har byggt sin arena med helt förnybara materialet limträ. Träet kommer ifrån närliggande skogar. 15

ENTREPRENÖR 1900-talet 1913 byggs det första vattenkraftsverket i Olstorp som köps av Tranås Energi 1918. De två vattenkraftverken i Olstorp respektive Forsnäs producerar idag hushållsel motsvarande 560 familjers förbrukning. Vattenkraftsverket i Olstorp. Foto: erik hellquist 2006 Den första s.k. fiskevägen, vid Åsvallehult i Tranås, byggs. Efter det har det byggts ytterligare två, utanför kontoret i Svartån och i Olstorp och planer finns för en fjärde i Bulsjöån. Tranås Energi värnar om fisken text caroline petersson foto elin karlsson/tranås energi Bland de nominerade till Jönköpings läns stora klimatpris var Tranås Energi ett av de företag som fick ta emot diplom för sitt miljöarbete. Miljö- och kvalitetssamordnaren Hanna Nyberg är glad över uppmärksamheten men besviken över att inte fler gör mer. Vad betyder klimatprisets diplom och hedersomnämnande för er? Det är alltid roligt att bli uppskattad för det man gör. Det sporrar oss att fortsätta och är ett bevis på att vi satsar på rätt grejer. Jag är väl egentligen inte förvånad, men det är inte så ofta man får uppmärksamhet på det sättet. Det är också extra roligt att Länsstyrelsen tycker att det vi gör är bra. Ni satsar på 100% förnybar el från vattenkraft och biobränsen samt på att leverera fjärrvärme. Varför har ni valt just dessa energikällor? Att vara lokala är lite av vårt signum. Vi är lokaliserade mitt i skogen där det finns gott om skogsråvara och därmed naturligt att producera biobränslen, och vi har god tillgång till vatten med exempelvis Svartån som rinner förbi precis utanför vårt kontor. Vi har ett projekt på gång med vindkraft i Ydre kommun som ser positivt ut och har funderingar på solkraft. Taket på vårt nya kraftvärmeverk som vi bygger just nu är dimensionerat för solceller. Er vattenkraft är miljöanpassad. Vad innebär det och vad är skillnaden gentemot konventionell vattenkraft? I storskaliga vattenkraftverk i norra Sverige och utomlands dämmer man upp stora arealer, vilket är negativt för växt- och djurliv och missgynnar den biologiska mångfalden. Vi har inga dammar utan använder oss bara av vatten från sjön. Hur mycket vi kör turbinerna beror på tillgången till vatten. I anslutning till våra befintliga vattenkraftverk har vi byggt fiskevägar så att fisken kan passera och vi har galler för turbinerna så att fisken inte tar skada om den trots allt hamnar fel. Alla nya projekt vi planerar i framtiden kommer att göras med ny fiskevänlig teknik. Tyvärr är vi ganska ensamma om att göra dessa satsningar. Cirka åtta procent av den el ni säljer är egenproducerad och säljs under beteckningen hemmagjord. Ser ni en ökad efterfrågan på lokalproducerad el? Ja, bland annat har vi sett ett ökat intresse från fiskeintresserade som ett resultat av våra satsningar på fiskvägar. Vi fick ett diplom av Älvräddarna för vårt arbete med biologisk mångfald och fick uppmärksamhet i sportfiskemagasinet Fiskejournalen. Det har gett oss nya kunder över hela Sverige. Vi kunde inte drömma om att det kunde få ett sådant genomslag.. Hur väl förankrat är miljöarbetet hos er personal och hur kommer det till uttryck? Utmärkelsen från Älvräddarna, Klimatpriset och positiva skriverier i media har stärkt engagemanget hos personalen. Just nu håller vi på och byter ut vår gamla fordonsflotta vilket personalen är väldigt engagerad i. Till vår servicetekniker, som bara kör korta sträckor i stan och servar anläggningar, har vi till exempel köpt in en elbil. Vilka är de största utmaningar ni har framför er som du ser nu? Att hålla flaggan i topp och fortsätta utveckla vår miljöprofil. Med all positiv uppmärksamhet vi fått har vi hög fallhöjd nu, men vi har heller inte några lik i garderoben. 16

Foto: erik hellquist 2010 Företaget beslutar om att bara köpa in ursprungsmärkt vattenkraftel från NordPool. Farhågor fanns om att det skulle kosta mer, men så blev det inte. 2012 Tranås Energi belönas med ett diplom från Älvräddarna för optimalt miljöanpassad vattenkraft och får ta emot ett diplom och hedersomnämnande för Klimatpriset som delas ut av Länsstyrelsen i Jönköping. 2013 De nya kraftvärmeverket blir klart vilket innebär att all fjärrvärme blir 100 procent förnybar. Lär dig mer Hannas bästa energispartips Att se över uppvärmningsalternativen och välja fjärrvärme. Det är enligt mig det bästa alternativet. Det är bättre att värmeproduktionen sker storskaligt än att var och en ska hålla på och elda med pellets och det kommer alltid finnas något att elda. Det man framförallt bör undvika är direktverkande el. För övrigt är mitt bästa tips att åka kollektivt eller att samåka som man gjorde förr. Själv har jag 8,5 mil till jobbet och pendlar med tåg. Det finns inte på kartan att jag skulle köra bil till jobbet varje dag. Dels av miljöskäl men också för att det är så trist. Klimatpriset Klimatpriset är ett nyinstiftat pris som delades ut för första gången 2012 av Jönköpings läns Klimatråd. Syftet är att uppmärksamma goda insatser på klimat- och energiområdet. Vinnare av klimatpriset 2012 blev Sävsjö Biogas som vi skrev om i +E nr 3. Tranås Energi fick sitt diplom och hedersomnämnde inom kategorin förnybar energi, jord och skogsbruk. Övriga mottagare av diplom var Finnvedsbostäder (energieffektivisering och konsumtion) och GARO AB (transporter och planering). Klimatrådet Klimatrådet består av 26 ledamöter med ledande befattningar inom politik, näringsliv och regionala myndigheter i länet. Ordförande i Klimatrådet är landshövding Minoo Akhtarzand. Läs mer om klimatpriset på lansstyrelsen.se/jonkoping. Klicka dig vidare till miljö & klimat/klimat&energi. 17

earth hour. en timme som visar att du bryr dig årets övriga 8759. Att släcka ljuset en timme en lördagskväll spelar egentligen ingen större roll. Nej, det är vad du gör under årets 8759 andra timmar som verkligen räknas. Däremot skickar Earth Hour en signal till världens makthavare att det är dags att ta tag i det här med klimatet, och att vi alla kan göra skillnad. SLÄCK LYSET 20.30 DEN 23 MARS OCH KOM TILL HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION 19.00. Energi i skolan Naturskyddsföreningen tar hjälp av serier för att engagera skolor i kampanjen Energifallet. Flera skolor i Jönköpings län har redan visat intresse för att medverka, berättar Anna Bergström. text caroline petersson illustration sara granér Utställning i foajén, gratis kaffe och choklad Tal: Andreas Jonsson Sång: Per Bergström, Magnus Apelqvist Tal: Albin Silverberg Musikalgruppen Showtime Ca 20.30 fackeltåg från Högskolan till Kulturhuset Spira, trumslagare Drumcorps Programmet avslutas med musik samt tal av landshövding Minoo Akhtarzand utanför Kulturhuset Spira. FÖLJ EARTH HOUR JÖNKÖPING PÅ FACEBOOK. Projekt25_Layout 1 2013-02-19 14.20 Sida 1 arth_hour_annons.indd 1 2013-02-26 09:05 Din biljett i mobilen Ladda ner JLT-appen. Sök på JLT i App Store eller Play Butik. Du kan också skicka ett sms med texten JLT till 0730-125 250 så får du en länk för enkel nedladdning av appen. Välj biljettyp Du kan välja tätortsbiljett (zon 2101) genom Köp biljett eller ange resans start och slutdestination med Sök/Köp resa. I appen väljer du om du ska betala med VISA eller MasterCard eller via Klarna faktura. Mer information på www.jlt.se Jönköpings Länstrafik Hej Anna Bengtsson, sakkunnig om energifrågor på Naturskyddsföreningen. Vad är Energifallet för något? Det är en jättestor satsning som vi gör för grundskolan för att sprida information till lärare och elever om klimatoch energifrågan. Det är ett extremt aktuellt och viktigt ämne, vilket vi märker inte minst av den respons vi redan fått från lärare som hört av sig. Varför är det så viktigt? Samhället kommer inom en snar framtid behöva genomgå stora förändringar och det är dagens barn och unga som måste veta hur vi bör behandla jorden i framtiden. Ett viktigt syfte med den här kampanjen är att ge makt och konkreta verktyg till ungdomarna, dels för att påverka sina föräldrar och skolan men också för att de själva ska kunna förändra i sin vardag. Hur kan man engagera sig som skola och elev? I april görs den stora lanseringen då vårt material publiceras på vår hemsida. Bland annat har vi gjort en tidning som man kan beställa och det kommer att finnas lektionsupplägg, lärarhandledningar och inspirerande filmer att ladda ner. Redan nu kan man gå in på vår hemsida och anmäla intresse för att vara med. Vi har fått in fyra anmälningar hittills från Jönköpings län så de verkar vara på hugget där. Är man elev kan man visa upp kampanjen för sina lärare och tipsa om att de kan vara med. Om lärarna verkar motstridiga tycker jag man ska kräva att få vara med. Det handlar trots allt om unga människors framtid Sara Granér är serietecknare och samhällssatiriker. Hon har gett ut tre egna seriealbum, Det är bara lite AIDS, Med vänlig hälsning och All I want for christmas is planekonomi, samtliga utgivna på Ordfront Galago. Denna serie är gjord särskilt för Naturskyddsföreningens kampanj och används bland annat i tidningen Energifallet. 18

19 INBLICK

3 nr 149kr MER LÄSNING Magasinet +E görs av Camino, en tidning som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Testa 3 nr av vårt gröna livstilsmagasin Camino för endast 149 kr (ordinarie pris 225 kr). Välj prenumerationstyp annan och ange kod jonkoping i meddelanderutan. caminomagasin.se/prenumerera UTFORSKAR NYA VÄGAR

GÖR DET SJÄLV DETTA BEHÖVS Gör din egen grenhylla Platta hyllor är ganska tråkiga, eller hur? En hylla med naturens former kan piffa upp en tråkig vägg, exponera dina favoritböcker eller fungera som en klädhängare. text ingemar tigerberg Foto anna lilja UTMANINGEN MED DEN HÄR konstruktionen är att hitta en bra gren. Den måste vara tillräckligt tjock för att gå att borra i, och vara lagom krokig, för att inte sticka ut för mycket från väggen. Ett tips är att ta en promenad längs med kust- eller sjöstränder, där man ibland kan hitta fantastiskt vacker drivved. Skogen är naturligtvis också en bra källa, men då får man troligtvis finna sig i lite mer sandpappring, eftersom träet inte har slipats av havet. Naturligtvis är det inte ok att använda grenar från växande träd. Trädgren Färg Fogsvans Borrmaskin 6 mm borr Sandpapper 120 Skruv Pryl (verktyget) Kniv eller hyvel GÖR SÅ HÄR! 1. Kapa grenen till valfri längd. 2. Mät ut var grenen ska fästas. Om det behövs plana ut de ytor som vidrör väggen med hyvel eller kniv. Stick hål med prylen där du ska borra. Borra i grenen vid båda fästytorna. 3. Sandpappra hela grenen. 4. Måla om så önskas 5. Borra hål i väggen där fästytorna ska ligga mot väggen. 6. Montera upp den färdiga hyllan med skruv. Det här tipset kommer från boken Home Made, skriven av Anna Lilja, designer, Eva Lilja Löwenhielm, möbelformgivare och Mårten Jansson, som är journalist och möbelsnickare och gavs ut av ICA förlag 2009. 21

EKONOMI Det som är mitt är ditt Drömstugan är en stugpool med hus på olika semesterorter. Konceptet kollaborativ konsumtion är ett nytt modeord som egentligen bara handlar om att dela på saker och ting, lite smartare än vanligt. Sociala medier och nättjänster kan hjälpa oss på traven. text ingemar tigerberg Hyr bil av grannen Hyrbilar och bilpooler har funnits på banan länge, men nu finns även ett koncept där du kan hyra bil av grannen. Svenska Flexidrive har satt upp ett enkelt system där du knappar in ditt postnummer och sedan dyker de bilar som finns att tillgå i ditt område upp på en karta. Den som väljer att hyra ut sin bil bestämmer själv priset och under tiden bilen är uthyrd försäkras den av ett försäkringsbolag i ett automatiskt system. Vid en sökning i Jönköping kostar den billigaste bilen (en Toyota Corolla) 386 kr/dag. Inom kort lanserar Flexidrive mobilapplikationer för både Android och Iphone vilket de själva tror kommer vara en utlösande faktor för användandet av deras tjänst. Flexidrive.se dela på stugor på landet Drömstugan är ett koncept där du köper en fullutrustad stuga ner till minsta smörkniv som de själva beskriver det. Mer korrekt beskrivet så köper du en andel av en jättelik stugpool. Din stuga hyrs nämligen ut när du inte är där, men du behöver inte lämna några nycklar eller lägga ut annonser. Allt sköts i Drömstugans egna koncept, som även inkluderar förvaltning av husen. Stugorna hittas på de svenska kusterna och i fjällen och som delägare får man hyra in sig på de andra orterna för några hundralappar. Dromstugan.se Varför springa till macken och hyra en bil när grannens kanske är billigare och närmare? 22

I Airbnb s app hittas boenden över hela världen.! Bytesekonomin är stor på nätet och framförallt på Facebook. Sök efter det du letar efter och bli förvånad. eller en säng i Paris Couchsurfing går ut på att den som har en soffa eller bädd till övers lånar ut den gratis till den som är på besök. Utlånare och besökare matchas ihop via nätet. En tupplur byts mot sällskap, om utlånaren så önskar. Konceptet har blivit jättepopulärt bland framförallt unga backpackers runt om i världen. Känner du dig mindre social kan Airbnb vara ett alternativ. De tillhandahåller ett system där vem som helst kan lägga upp en säng, rum eller helt hus till uthyrning för ett valfritt pris. Grundtanken är att man ska hyra ut när man själv inte använder det, och med hjälp av användarrecensioner och att Airbnb agerar mellanhand för betalningen skapas trygghet för bokningen. Förra året hade Airbnbs användare hyrt ut sina boenden för sammanlagt en miljon nätter. I Jönköpings län används tjänsten inte minst av många som vill hyra ut sina stugor till turister. Couchsurfing.org Airbnb.com 23

Rovdjursinventering - grunden i förvaltningen För att förvalta rovdjursstammarna på rätt sätt behöver vi veta hur många rovdjur det finns i länet och var de finns. Därför inventerar Länsstyrelsen rovdjur. Förvaltning innebär förebyggande åtgärder, information och i vissa fall jakt. Främst inventeras lodjur och kungsörn, då dessa arter har reproducerande stammar i vårt län. Inventeringarna syftar till att hitta lodjurshonor som under föregående sommar fått ungar och de kungsörnar som visar häckningsförberedelser. I de fall varg och björn förekommer i länet inventeras även dessa. Lodjursinventeringarna under vintern 2012 och 2013 har visat att lodjuren främst håller till i västra länsdelen och hittills har inventeringarna resulterat i tre bekräftade föryngringar (honor med ungar) i Mullsjö och Gislaveds kommuner. Länsstyrelsen har vid ett antal tillfällen under vintern spårat varg i länets västra del och i Vetlanda kommun. Det rör sig om vargar som vandrar i syfte att hitta en partner att bilda revir med. Länsstyrelsen märker av en ökning i antalet bekräftade vargobservationer jämfört med tidigare år. En betydelsefull förutsättning för inventering av varg och andra rovdjur är allmänhetens snabba rapportering så att fältpersonal ska kunna granska spåren på bästa sätt. Rapportera dina observationer av stora rovdjur på rovobs.se eller till Länsstyrelsen på telefon 036-395000 HSB GÖTA HAR ÅTER FÅTT JÖNKÖPINGS STADSBYGGNADSPRIS! För utförandet av en God livsmiljö i HSB brf Yasuragi HSB har nu fått Jönköpings kommuns Stadsbyggnadspris för tredje gången. Nu är det HSB bostadsrättsförening Yasuragi på Kålgårdsområdet som får pris för den goda livsmiljö som skapats med sin japanskt inspirerade innergård, levande fasader, färgade balkongfronter mm. HSB där möjligheterna bor