Marknadsöversikt. bearbetade trädgårdsprodukter. Rapport 2003:10

Marknadsöversikt bearbetade trädgårdsprodukter Rapport 2003:10

Marknadsöversikt bearbetade trädgårdsprodukter Marknadsenheten 2003-03-04 Referens Börje Karlsson 036-15 51 27 Kristina Mattsson 036-15 50 51 Camilla Lagerkvist Tolke 036-15 56 58 Helena Lööv 036-15 50 59 Anna Lindgren 036-15 50 61

Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Politiska beslut...5 1.2 EU: s gemensamma jordbrukspolitik...6 1.3 Marknadsordningen för trädgårdsprodukter...6 1.4 WTO...7 1.5 Rapportens uppläggning och definitioner...7 2 EU:s marknadsreglering... 9 2.1 Regelverket...9 2.2 Varuomfattning...10 2.3 Stödsystem...13 2.3.1 Producentorganisationer... 13 2.3.2 Kvalitetskrav... 14 2.3.3 Produktionsstöd för tomater, persikor och päron... 15 2.3.4 Produktionsstöd för torkade fikon och katrinplommon... 20 2.3.5 Produktionsstöd för citrus... 21 2.3.6 Stöd för russinproduktion... 24 2.3.7 Stöd för att genomföra särskilda åtgärder... 26 2.3.8 Produktionsstöd för konserverad ananas... 26 2.3.9 Stöd som inte ingår i marknadsregleringen... 27 2.4 Handel med tredje land...28 2.4.1 Marknadstillträde... 28 2.4.2 Exportbidrag... 31 2.5 EU:s utgifter för marknadsregleringen...32 3 Sverige... 35 3.1 Sveriges produktion...35 3.1.1 Frukt-, bär- och grönsaksindustrin... 37 3.2 Sveriges konsumtion...39 3.3 Sveriges handel...40 3.3.1 Import och införsel... 40 3.3.2 Export och utförsel... 44 3.3.3 Sveriges export med exportbidrag... 45 3.3.4 Sveriges handel med EU... 46 3.3.5 Sveriges handel med tredje land... 48 3.4 Svenska bearbetningsindustrier...56 1

4 EU... 59 4.1 EU:s produktion...59 4.1.1 Tomat... 59 4.1.2 Persikor... 60 4.1.3 Päron... 61 4.1.4 Fikon... 62 4.1.5 Katrinplommon... 63 4.1.6 Citrus... 64 4.2 EU:s handel...65 4.2.1 Handel inom EU... 66 4.2.2 EU:s handel med tredje land... 67 5 Länder som kandiderar till EU... 71 5.1 Kandidatländernas produktion...71 5.1.1 Polen... 71 5.1.2 Ungern... 72 5.1.3 Tjeckien... 72 5.1.4 Slovenien... 73 5.2 Kandidatländernas konsumtion...74 5.2.1 Frukt... 74 5.2.2 Grönsaker... 74 5.3 Kandidatländernas handel...75 5.3.1 Definitioner... 75 5.3.2 Polen... 76 5.3.3 Ungern... 79 5.3.4 Tjeckien... 83 5.3.5 Rumänien... 86 5.3.6 Slovenien... 88 5.3.7 Slovakien... 90 5.3.8 Lettland... 92 5.3.9 Litauen... 94 5.3.10 Cypern... 96 5.3.11 Bulgarien... 98 5.3.12 Estland... 99 5.3.13 Malta... 101 5.4 EU: s handel med kandidatländerna...102 5.5 Kandidatländernas stödkrav för bearbetade frukter och grönsaker inför EU-inträdet...107 2

5.5.1 Produktionsstöd för tomater... 107 5.5.2 Produktionsstöd för persikor... 108 5.5.3 Produktionsstöd för päron... 108 5.5.4 Produktionsstöd för citrus... 109 6 Världen... 111 6.1 Världsproduktionen...111 6.1.1 Fruktkonserver... 112 6.1.2 Apelsinjuice... 113 6.1.3 Tomatprodukter... 113 6.1.4 Russin... 115 6.1.5 Äppeljuice... 116 6.2 Världshandeln de största produkterna...116 6.2.1 Bearbetade frukter... 117 6.2.2 Bearbetade grönsaker... 130 BILAGOR Bilaga 1. FAO:s produktgrupper 3

1 Inledning 1.1 Politiska beslut I början av mars 1994 avslutades förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU med resultatet att Sverige deltar fullt ut i EU:s jordbrukspolitik fr.o.m. 1 januari 1995. Grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik lades 1957 i Romfördraget. Detta fördrag ingår i svensk lagstiftning som SFS 1994:1501. Enligt punkt 1 i artikel 33 i Romfördraget (tidigare art 39, vilken ändrades genom Amsterdamfördraget) ska den gemensamma jordbrukspolitiken ha som mål att: höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och genom att trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften, på så sätt tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för de som arbetar inom jordbruket stabilisera marknaderna trygga försörjningen tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. 1992 beslutade EU:s jordbruksministrar om den första mer genomgripande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Huvudinriktningen för den reformerade politiken var minskat prisstöd och ökade direktstöd. Genom reformen avsågs att minska problemen med: låga inkomster överproduktion stigande kostnader för jordbrukspolitiken jordbrukets negativa inverkan på miljön. Reformen genomfördes under tre år, 1993/94 1995/96, och innebar att vissa priser sänktes, att nya produktionsbegränsningar infördes samt att en möjlighet att minska produktionskvoter öppnades. Jordbrukarna kompenseras genom direkta inkomststöd i form av arealbidrag och djurbidrag. Fram till Sveriges EU-inträde 1995 omfattades trädgårdssektorn inte av jordbruksprisregleringen och var därmed inte tidigare föremål för regleringar av det slag som EU:s marknadsreglerande åtgärder utgör. De trädgårdspolitiska medlen bestod av ett gränsskydd som varierade stort med den svenska säsongen, samt stöd för rationalisering, rådgivning, forskning och försöksverksamhet samt insatser på utbildningsområdet. Det svenska EUmedlemskapet ändrade förutsättningarna för trädgårdsnäringen eftersom även denna sektor omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. I 1997/98-års svenska jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut (proposition 1997/98:142) fastslås riktlinjerna för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. De viktigaste målen med Sveriges arbete är bland annat: reformerad gemensam jordbrukspolitik produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet och förstärkning av konsumentperspektivet 5

gott hälsotillstånd bland husdjuren värnande av jordbrukets natur- och kulturmiljö ekologiskt hållbar livsmedelsproduktion för ökad sysselsättning, regional balans och uthållig tillväxt. I reformarbetet av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ska Sverige verka för en jordbruks- och livsmedelspolitik inom EU med tre övergripande mål: jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan produktionen ska vara såväl ekologiskt som ekonomiskt hållbar på lång sikt EU ska medverka till att förbättra den globala livsmedelssäkerheten. 1.2 EU: s gemensamma jordbrukspolitik Marknadsordningen för bearbetade frukter och grönsaker ingår som en del i EU:s jordbrukspolitik, CAP (Common Agricultural Policy). Ansvaret är uppdelat enligt följande: Rådet är ansvarigt för grundförordningarna inom sektorn. Dessa kan sägas utgöra det ramverk som styr det tillämpade arbetet som EU-kommissionen ansvarar för. Ändringar av detta ramverk (marknadsordningen) görs sålunda av medlemsstaterna i rådet. 1.3 Marknadsordningen för trädgårdsprodukter Det bör påpekas att trädgårdsregleringen inte omfattades av reformeringen av CAP 1992. Det beslutades istället att bl.a. marknadsordningarna för färska respektive bearbetade produkter skulle behandlas separat. Med anledning härav framlade EU-kommissionen till EU:s ministerråd under hösten 1995 ett förslag till reformering av dessa ordningar. Bakgrunden till reformeringen var bl.a. behov av en ny och överskådlig grundförordning samt ett behov av att komma till rätta med fusk i samband med interventionsåtgärder på frukt- och grönsaksmarknaden. Det hade dessutom framkommit krav på en reform för att åtgärda de miljöproblem som destruktion av intervenerade produkter åstadkom. Reformeringen av marknadsordningarna för färska och bearbetade frukter och grönsaker antogs av rådet den 28 oktober 1996 genom rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker rådets förordning (EG) nr 2202/96 av den 28 oktober 1996 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter. Kommissionens tillämpningsförordningar till dessa ordningar förhandlades fram under 1997. I mars 1999 beslutade Europeiska rådet om Agenda 2000, ett handlingsprogram med syfte att stärka unionens politik och att förbereda utvidgningen av EU. Programmet skulle bestå av tre huvudfrågor: Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, strukturpolitiken och miljön Utvidgningen 6

Den ekonomiska ramen 2000 2006. De varuområden som främst skulle beröras av reformer var spannmål, nötkött, mjölk och vin. Något reformprogram för trädgårdsnäringen var alltså inte aktuellt. Istället genomfördes en reformering av marknadsordningarna för färska frukter och grönsaker, bearbetade frukter och grönsaker samt citrusfrukter under andra halvan av 2000 genom förordning 2699/2000. 1.4 WTO Fr.o.m. den 1 juli 1995 tillämpar EU det senaste WTO-avtalet. WTO-avtalet innehåller åtaganden om att till 2000/01 reducera vissa internstöd, exportstöd och gränsskydd. För gränsskyddsdelen gäller omvandling av rörliga avgifter till tullar (tariffering) och neddragning av dessa tullar fram till 2000/01 med i genomsnitt 36 %, dock minst 15 % för enskilda varor. Export med bidrag ska minskas med 21 % av kvantiteterna och 36 % av utgifterna. Fram till dess att ett nytt avtal träder ikraft gäller de nivåer som fastställts för 2000/01, för 2001/02 osv. Vid ministerkonferensen i Doha 9 14 november 2001 bestämdes hur de fortsatta förhandlingarna på jordbruksområdet ska fortlöpa. De ska syfta till att uppnå en väsentlig förbättring av marknadstillträdet, minskning av alla former av exportstöd, med målet att gradvis fasa ut dem, samt en väsentlig neddragning av handelsstörande stöd. Den 31 mars 2003 ska ramarna för de specifika avtalsvillkoren vara klara. Enligt tidsplanen ska länderna därefter presentera sina förslag till nya åtaganden för varandra, vilket ska ske innan nästa ministerkonferens, som väntas äga rum i Cancún den 10-14 september 2003. 1.5 Rapportens uppläggning och definitioner I denna marknadsöversikt ingår enbart bearbetade frukter och grönsaker. En egen marknadsöversikt finns för färska frukter och grönsaker (Marknadsöversikt för trädgårdsprodukter 2002, rapport 2002:4). Rapporten är indelad i följande sex kapitel: 1. Inledning 2. EU: s marknadsreglering 3. Sverige 4. EU 5. Länder som kandiderar till EU 6. Världen I inledningen ges först en beskrivning över vilka politiska beslut som påverkar produktion och handel för produkterna i denna rapport följt av en kort introduktion av EU: s gemensamma jordbrukspolitik. Därefter följer en introduktion till marknadsordningen för trädgårdsprodukter samt till WTO. Sist i inledningen kommer detta avsnitt om rapportens uppläggning och några förtydliganden. I kapitlet om EU:s marknadsreglering listas först vilka produkter som ingår. Därefter följer en beskrivning av vilka stödsystem som finns följt av vilka regler som gäller för handeln med tredje land. 7

I kapitlen om Sverige och Länder som kandiderar till EU görs en genomgång av Sveriges respektive några av kandidatländernas produktion och konsumtion av samt handel med de bearbetade frukter och grönsaker som ingår i EU:s marknadsordning. I motsvarande kapitel för EU och Världen beskrivs produktionen av och handeln med vissa bearbetade frukter och grönsaker. Statistiken i rapporten är bl.a. hämtad från SCB, den tyska tidskriften ZMP och Eurostat. En del uppgifter saknas i källorna och detta markeras med ett streck, -, i tabellerna. I de fall ett begrepp (t.ex. en produkt, produktgrupp eller ett land) används i en vidare eller snävare mening än vad som är vanligt anges detta i en fotnot eller i början på kapitlet eller avsnittet där begreppet förekommer. I rapporten används juice och saft som synonymer eftersom det inte görs någon skillnad varken i varuomfattningen eller i tulltaxan. 8

2 EU:s marknadsreglering Syftet med EU:s marknadsreglering för bearbetade produkter av frukt och grönsaker är att skydda och stöda frukt- och grönsaksproducenter inom EU som producerar för EU:s bearbetningsindustri. Baserat på högre produktionskostnader tar producenterna inom gemenskapen ut högre priser än de som betalas för motsvarande importprodukter eller erhåller särskilda stöd av EU. Marknadsregleringen kompenserar för skillnaden mellan den högre prisnivån på råvaror från EU och de billigare råvarorna på världsmarknaden. De åtgärder som används är gränsskydd (tullar), exportbidrag, produktionsstöd, arealstöd, lagringsstöd, omplanteringsstöd samt stöd för särskilda åtgärder. Ytterligare ett medel som används för att reglera marknaden är att vissa stöd enbart betalas ut via producentorganisationer. De produkter som volymmässigt är av störst betydelse är tomat och citrusfrukter. 2.1 Regelverket EU (EG) började redan 1968 att reglera marknaden för bearbetade frukter och grönsaker. Under årens lopp har olika förordningar tillkommit och marknadsregleringen bestod fram till 1996 av flera olika förordningar. Marknadsregleringen för färska frukter och grönsaker reformerades 1996, och i samband med detta antogs även två nya förordningar för bearbetade produkter. Dessa är: Rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker Rådets förordning (EG) nr 2202/96 av den 28 oktober 1996 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter. Dessa förordningar innebar inga större förändringar, utan utgjorde i stort sett en sammanställning av regler som tidigare var utspridda i olika förordningar. Färska frukter & grönsaker 2% Bearbetade frukter & grönsaker 2% Övriga marknadsregleringar 96% Figur 1 Utgifterna för bearbetade frukter och grönsaker respektive färska frukter och grönsaker i förhållande till utgifterna för alla marknadsregleringar, genomsnitt 1997 99 Expenses for processed fruits and vegetables and fresh fruits and vegetables respectively, in relation to all common market organisation expenses, average 1997-99 Källa: FEOGA 9

Under 2000 genomfördes en minireform av förordningarna 2201/96 och 2202/96 (även 2200/96 för färska), genom förordning 2699/2000, som innebar vissa ändringar av stöden inom sektorn. Ändringarna omfattade tomatstödet, stödet till persikor och päron samt citrusfrukt. Bestämmelserna kring plommon, torkade fikon och russin förblev oförändrade. Syftet med reformen var att göra stödsystemet mer marknadsorienterat än tidigare och innebar enklare regler för stöd till tomater, persikor och päron. Syftet var även att förbättra möjligheten till insyn i stödsystemet. Reformen 2000 och dess genomförande innebar emellertid en årlig extra kostnad för unionen på 180 miljoner euro. (Denna summa inkluderar dock även ökningen av stödet till producentorganisationerna som beskrivs i marknadsöversikten för färska frukter och grönsaker.) En annan följd blev att de ekonomiska aktörerna ålades större ansvar. Marknadsregleringen för bearbetade frukter och grönsaker (2201/96) är uppdelad på tre avsnitt: stödsystem, handel med tredje land samt allmänna bestämmelser. Förordning 2202/96 innehåller enbart bestämmelser om stödsystemet till vissa citrusfrukter. EU-kommissionen ansvarar för detaljregler till grundförordningarna inom sektorn samt för tillämpningen av de regler och åtgärder som finns fastställda i grundförordningen. Detta arbete omfattar bland annat hanteringen av exportbidrag, stöd samt stödreduktion vid överskridande av bearbetningströsklar. Arbetet bedrivs i en förvaltningskommitté i vilken kommissionen sitter ordförande och varje EU-land har ledamöter. Förvaltningskommittén sammanträder en till två gånger per månad. Information från mötena finns på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se. Välj Handel och marknad därefter EUkommittéer och slutligen Frukt och Grönsaker. 2.2 Varuomfattning Bearbetade trädgårdsprodukter definieras som bearbetningar av köksväxter, frukt, bär, svamp och nötter och ingår huvudsakligen i tulltaxans kapitel 7, 8 och 20. Med bearbetning menas att trädgårdsprodukterna har genomgått någon form av behandling som förlänger hållbarheten såsom djupfrysning, torkning, tillfällig konservering, helkonservering, syltning eller saftning. Det är inte alla bearbetade frukter och grönsaker som ingår i EU:s marknadsreglering för bearbetade frukter och grönsaker utan bara de som är upptagna i Rådets förordning nr 2201/96. De bearbetade trädgårdsprodukter som ingår i EU:s marknadsreglering, enligt förordning 2201/96, följer i tabellen nedan. De bearbetade trädgårdsprodukter som inte ingår i marknadsordningen är vissa eller alla produkter som är gjorda av sockermajs, oliver, spansk peppar av typerna Capsicum och Pimenta (dock ej paprika), potatis, jams och batater och andra liknande ätbara växtdelar, palmhjärtan, vinblad och humleskott och andra ätbara växtdelar, maniok- och arrowrot, jordärtskockor och andra rötter, stam- eller rotknölar, bananer samt produkter av majs som hänförs till KN-nummer 2008 99 85, olika sorters torkade nötter och blandningar av enbart torkade nötter, jordnötssmör, müsli, druvsaft, druvmust och bananjuice, torkade baljväxtfrön samt torkade citrusfrukter. 10

Tabell 1 Varor som omfattas av EU: s marknadsreglering av bearbetade frukter och grönsaker Commodities included in the EU s common market organisation for processed fruits and vegetables KN-nummer* Beskrivning 0710 utom 0710 40 00 0710 80 10 0710 80 59 Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, exklusive sockermajs, oliver och frukter av släktena Capsicum och Pimenta. 0711 utom 0711 20 0711 90 10 0711 90 30 0712 utom (ex 0712 90 05) 0712 90 11 0712 90 19 0712 90 90 0804 20 90 Torkade fikon 0806 20 Torkade druvor 0811 utom (ex 0811 90 95) 0812 utom (ex 0812 90 99) 0813 utom 0813 50 31 0813 50 39 Grönsaker tillfälligt konserverade, (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd. Exklusive oliver, frukter av släktena Capsicum och Pimenta samt sockermajs. Torkade grönsaker hela, i bitar, skivade, krossade eller pulvriserade men inte vidare beredda. Exklusive dehydratiserad potatis, sockermajs och oliver. Frukt, bär och nötter (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel. Exklusive frysta bananer. Frukt, bär och nötter tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxid eller i saltvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd. Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr 0801 0806; blandningar av nötter eller av torkad frukt eller av torkade bär enligt detta kapitel. 0814 00 00 Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade, eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar. 0904 20 10 Färsk eller torkad paprika, varken krossad eller malen. 1302 20 Pektinämnen, pektinater och pektater. 2001 utom 2001 90 20 2001 90 30 2001 90 40 2001 90 60 2001 90 65 2001 90 96 Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra. Exklusive frukter av släktet Capsicum (ej paprika), sockermajs, jams och batater, palmhjärtan, oliver samt vinblad och humleskott m.m.. 2002 Tomater beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra. 11

2003 Svampar och tryffel beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra. 2004 utom 2004 10 91 (ex 2004 90 10) (ex 2004 90 30) 2005 utom 2005 20 10 2005 70 2005 80 00 2005 90 10 Andra grönsaker beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006. Exklusive sockermajs, oliver och potatis i form av mjölgryn eller flingor. Andra grönsaker beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, frysta, andra än produkter enligt nr 2006. Exklusive sockermajs, oliver, frukter av släktet Capsicum (ej paprika) och potatis i form av mjölgryn eller flingor. 2006 00 utom (ex 2006 00 38) (ex 2006 00 99) Frukt, fruktskal och andra växtdelar konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade). Exklusive bananer syltade med socker. 2007 utom (ex 2007 10) (ex 2007 99 39) (ex 2007 99 90) (ex 2007 99 98) Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader mos och pastor av frukt bär eller nötter, beredda genom kokning eller annan värmebehandling, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel. 2008 utom 2008 11 10 2008 91 00 (ex 2008 92 59) (ex 2008 92 93) (ex 2008 92 98) (ex 2008 99 49) (ex 2008 99 68) 2008 99 85 2008 99 91 (ex 2008 99 99) Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans. Exklusive jordnötssmör, palmhjärtan, müsli, majs, jams och batater, vinlöv och humleskott m.m. och andra liknande ätbara växtdelar, blandningar av bananer och bananer beredda eller konserverade på annat sätt. 2009 utom 2009 61 2009 69 2009 80 Frukt- och bärsaft (utom druvsaft, druvmust och bananjuice) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel. * KN-numren har ändrats mellan åren för en del produkter. Källa: Rådets förordning nr 2201\96 12

2.3 Stödsystem Det finns flera olika stöd inom EU för bearbetade frukter och grönsaker. Stöden gäller bara om råvaran producerats inom EU. I gemenskapens medelhavsregion finns det vissa bearbetade produkter som är av särskilt stor betydelse. Produktionskostnaderna är dock högre i gemenskapen än i tredje land. För att trygga en regelbunden tillgång till råvaror för industrin tillämpar därför EU ett system med produktionsstöd. Detta är avsett att kompensera tillverkningsindustrin för de högre kostnader som följer av användandet av produkter vilka producerats inom gemenskapen, jämfört med produkter som köpts till världsmarknadspris. De produkter som kan ge rätt till produktionsstöd enligt förordning 2201/96 är: tomater, persikor och päron samt torkade fikon och katrinplommon. Produkter som kan ge rätt till produktionsstöd enligt förordning 2202/96 är: citroner, grapefrukter, apelsiner, mandariner och klementiner som bearbetas till juice samt klementiner och satsumas som bearbetas till klyftor. Övriga stöd enligt förordning 2201/96 är: arealstöd för viss druvodling omplanteringsstöd för druvodling lagringsstöd för sultanrussin, korinter och torkade fikon samt stöd till att genomföra särskilda åtgärder för att förbättra vissa produkters konkurrenskraft. Det har tidigare även funnits ett produktionsstöd enligt förordning 525/77 för konserverad ananas. Detta har dock fr.o.m. juni 2001 flyttats till förordning 1452/2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för de franska utomeuropeiska departementen, eftersom stödet enbart tillämpades på Martinique och där gavs till ett enda företag. Stödet hanteras sålunda inte längre inom marknadsordningen för bearbetade frukter och grönsaker. 2.3.1 Producentorganisationer Producentorganisationerna har inte lika stor betydelse när det gäller stödordningen för bearbetade frukter och grönsaker som för färsk frukt och färska grönsaker. Deras funktion är att stödet betalas ut via dessa, att de ingår avtal med bearbetningsindustrin eller genomför åtgärder. Producentorganisationerna måste vara godkända enligt förordning 2200/96 och bearbetningsföretagen ska vara godkända av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Utbetalning sker via producentorganisationerna när det gäller stödet för tomater, persikor och päron samt stödet för citrusfrukter som bearbetas. Produktionsstödet för torkade fikon och katrinplommon betalas till bearbetningsindustrin som ingått avtal med producentorganisationer. 13

Producentorganisationerna ska genomföra de åtgärder som beslutats inom ramen för stödet för särskilda åtgärder men då i samverkan med organisationer som företräder aktörer som bearbetar och/eller saluför de aktuella produkterna. 2.3.2 Kvalitetskrav Det finns olika kvalitetskrav för de bearbetade frukter och grönsaker som berättigar till stöd inom marknadsregleringen för bearbetade frukter och grönsaker. Dels finns det krav på råvarans kvalitet, dels på slutprodukterna. Detta avsnitt ger en fingervisning om vilka kvalitetskrav som finns för bearbetade frukter och grönsaker och gör inte anspråk på att vara heltäckande. 2.3.2.1 Råvaran De handelsnormer som finns för färska frukter och grönsaker gäller inte för den råvara som går till bearbetningsindustrin förutsatt att lägsta kvalitetskrav fastställs för dessa produkter i förvaltningskommittén. För persikor, päron, frukter som ingår i fruktblandningar med persikor och päron, katrinplommon, tokade fikon och tomater som levereras till bearbetningsföretag får medlemsstaterna själva fastställa minimikvalitetskrav för råvaran om inga sådana fastställs i förvaltningskommittén. Oavsett om det fastställs några kvalitetskrav i förvaltningskommittén ska råvarorna vara av sund och oförfalskad handelskvalitet och lämpa sig för bearbetning. För tomater, persikor och päron har förvaltningskommittén beslutat att tomaterna ska vara färska, röda, friska, mogna, felfria och rena och lämpliga för bearbetning och persikorna och päronen ska vara färska, friska, rena och lämpliga för bearbetning. Minimikrav för råvaran av citroner, grapefrukter, apelsiner, mandariner och klementiner som bearbetas till juice och klementiner och satsumas som bearbetas till klyftor är att de ska vara hela och av sund och fullgod handelskvalitet samt lämpa sig för bearbetning. Frukter som angripits av röta ska tas bort. Dessutom ska dessa produkter innehålla en viss mängd saft och visa en viss brixgrad 1 beroende på vilken produkt det rör sig om och om det är saft eller klyftor som är slutprodukten. 2.3.2.2 Slutprodukten Minimikvalitetskrav för slutprodukterna av tomater, persikor, päron samt lägsta kvalitetskrav för fruktblandningar fastställs i respektive förordning om fastställande av minimikvalitetskrav samt lägsta kvalitetskrav. Produkterna måste uppfylla dessa krav för att berättiga till stöd och det finns olika åtgärder som ska genomföras om något av dessa eller alla övriga krav inte uppfylls. För torkade fikon och katrinplommon måste bearbetningsföretagen lämna ett intyg om att slutprodukterna uppfyller de kvalitetskrav som förvaltningskommittén fastställt för dessa. Produktionsstödet får endast betalas ut för bearbetning av produkter som uppfyller de kvalitetsmässiga minimikraven. Det finns även minimikrav som gäller för stöd för viss druvodling samt lagring av sultanrussin, korinter och torkade fikon vilka anges i respektive tillämpningsförordning. För torkade druvor och korinter finns det även minimikrav för försäljning. För fruktjuice finns det ett direktiv som tar upp de viktigaste krav som fruktjuice ska uppfylla för att kunna åtnjuta fri rörlighet inom EU. 1 Brixgrader anger tätheten hos en vätska. Rent vatten visar 0 brixgrader och tioprocentig sockerlösning visar 10 brixgrader. 14

2.3.2.3 Förordningar och direktiv Tabell 2 Förordningar och direktiv som reglerar kvalitetskraven för bearbetade frukter och grönsaker som ingår i marknadsregleringen för dessa produkter Regulations and directives regulating quality requirements for processed fruits and vegetables included in the common market organisation for these products råvara slutprodukt odling lagring saluföring tomat 2200/96 (artikel 3) 449/01 (artikel 10) 1764/86 (artikel 2) 1764/86 persika 2200/96 (artikel 3) 449/01 (artikel 10) 2320/89 (artikel 2) päron 2200/96 (artikel 3) 449/01 (artikel 10) 2319/89 (artikel 2) fruktblandningar 2200/96 (artikel 3) 449/01 (artikel 10) torkade fikon 2200/96 (artikel 3) 449/01 (artikel 10) katrinplommon 2200/96 (artikel 3) 449/01 (artikel 10) citrusfrukter 2200/96 (artikel 3) 1092/01 2320/89 2319/89 1010/01 2201/96 (artikel 6c.4b) 449/01 (artikel 13 & 19) 1573/99 2201/96 (artikel 6c.4b) 449/01 (artikel 13 & 19) 464/99 2001/112 1573/99 1622/99 torkade druvor 2200/96 (artikel 3) 1621/99 1621/99 1622/99 Källa: EU:s lagstiftning t.o.m. augusti 2002 2.3.3 Produktionsstöd för tomater, persikor och päron 1666/99 Det produktionsstöd som finns för tomater, persikor och päron betalas sedan reformen 2000 ut direkt till producenterna, via producentorganisationer, i stället för som tidigare till bearbetningsföretag. Det system med fastställda minimipriser som företagen var tvungna att betala för råvaran har därmed förlorat sin betydelse för dessa produkter och tillämpas inte längre. Stödet är inte längre relaterat till den färdiga produkten utan till råvaran som levereras till bearbetning. Bearbetning med EU-stöd är kvantitativt begränsad. EU-kommissionen fastställer maximala kvantiteter för vilka stöd betalas ut per år, s.k. tröskelnivåer, både på gemenskapsnivå och på nationell nivå för varje produkt. I det fall produktionen överstiger gemenskapströskeln sänks stödnivån till nästa marknadsår för det land eller de länder som överskridit sin nationella tröskel för den aktuella produkten. 15

2.3.3.1 Produktionsstöd för tomatprodukter Produktionsstödet betalas ut för tomater som bearbetas till frysta skalade tomater, tomatflingor, konserverade tomater, tomatjuice, tomatkoncentrat och tomatsaft. Den totala tröskeln för gemenskapen är på 8 251 455 ton färsk råvara fördelad på Grekland (1 211 241 ton), Spanien (1 238 606 ton), Frankrike (401 608 ton), Italien (4 350 000 ton) och Portugal (1 050 000 ton). Stödnivån är 34,50 euro/ton råvara vilket reduceras om tröskelnivåerna överskrids. Medlemsstaternas tröskelnivåer fördelar sig enligt figuren nedan. Där framgår att för tomatprodukter har Italien en ledande ställning i EU med nästan 53 % av EU:s totala gemenskapströskel. Spanien 15,0% Portugal 12,7% Frankrike 4,9% Grekland 14,7% Italien 52,7% Figur 2 Fördelning av nationella trösklar för tomatprodukter mellan de olika producentländerna i EU Distribution of national thresholds for tomato products among the different producer countries in the EU Källa: FEOGA I det system som tillämpades för tomater innan 2000 var stödet knutet till den färdiga produkten och ett kvoteringssystem fanns som begränsade stödet för olika tomatprodukter. Dessa kvoter var fördelade på tomatkoncentrat (cirka 67 %), hela skalade tomater i konserv (20 %), och övriga produkter (13 %). Stödet var då begränsat till den mängd bearbetade produkter som motsvarar 6 836 262 ton färska tomater. Den totala kvantiteten tomater som kan erhålla bearbetningsstöd har således ökat med 20,7 %. I detta tidigare stödsystem var kvoterna fördelade mellan producentländerna baserat på historiska produktionsdata. En effekt av systemet blev att EU-kommissionen varje år förde över produktionskvoter från länder med liten produktion till de länder vars produktion översteg de rådande kvoterna i störst utsträckning. Om EU:s totala produktion översteg den maximala stödberättigade kvantiteten, påverkade detta stödet i alla producentländerna. I figuren nedan framgår nivån på det stöd som betalades ut för den färdiga produkten inom det system som gällde innan reformen 2000, samt det stöd för råvaran som gäller därefter. För jämförbarhetens skull har stödet för den färdiga produkten räknats om till stöd för råvaran under åren 1995/96 2000/01. 16

35 euro/100 kg 30 25 20 15 10 5 Stöd för färdig produkt Minimipris Stöd för råvara (omräknat för 1995/96-2000/01) Världsmarknadspris 0 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 Figur 3 Minimipris och stödnivå för tomatprodukter, euro/100 kg, 1995/1996-2003/2004 Minimum price and aid level for tomato products, EUR/100 kilos, 1995/1996-2003/2004 Källa: EU-kommissionen år 2.3.3.2 Produktionsstöd för persikor Ett produktionsstöd betalas ut för persikor som bearbetas till persikor i sockerlag eller i naturlig fruktsaft. Den totala tröskeln för gemenskapen är på 539 006 ton färsk råvara fördelad på Grekland (300 000 ton), Spanien (180 794 ton), Frankrike (15 685 ton), Italien (42 309 ton) och Portugal (218 ton). Stödnivån på 47,70 euro/ton reduceras om tröskelnivåerna överskrids. Medlemsstaternas tröskelnivåer fördelar sig i enlighet med figuren nedan. Där framgår det att för persikor i sockerlag eller i naturlig fruktsaft har Grekland den högsta tröskelnivån med 56 % av EU:s totala gemenskapströskel. Frankrike 2,9% Italien 7,8% Portugal 0,04% Spanien 33,5% Grekland 55,7% Figur 4 Fördelning av nationella trösklar för bearbetade persikor mellan de olika producentländerna i EU Distribution of national thresholds for processed peaches among the different producer countries in the EU Källa: EU-kommissionen 17

Ett stigande världsmarknadspris på persikoråvaran de senaste åren har lett till en minskad stödnivå (skillnaden mellan EU:s pris och världsmarknadspriset minskade). Från att tidigare ha legat på över 40 % av varans pris låg stödet för marknadsåret 2000/01 på 17 %. Av figuren nedan framgår nivån på det stöd som betalades ut för den färdiga produkten inom det system som gällde innan reformen 2000, samt det stöd för råvaran som gäller därefter. För jämförbarhetens skull har stödet för den färdiga produkten räknats om till stöd för råvaran under åren 1995/96 2000/01. 35 euro/100 kg 30 25 20 15 10 5 0 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 år Minimipris Världsmarknadspris Stöd för färdig produkt Stöd för råvara (omräknat för 1996/97-2000/2001) Figur 5 Minimipris, världsmarknadspris och stödnivå för persikor, euro/100 kg, 1995/1996-2002/2003 Minimum price, world market price and aid level for peaches, EUR/100 kilos, 1995/1996-2002/2003 Källa: EU-kommissionen Fram till och med marknadsåret 2000/2001 var stödet knutet till den färdiga produkten och ett kvoteringssystem fanns som begränsade stödet för bearbetade persikor. Stödet var då begränsat till 582 000 ton färdig produkt. Omräknat till råvara innebär det att bearbetningstaket har höjts med 6,8 %. 2.3.3.3 Produktionsstöd för päron Produktionsstöd betalas ut för Williams- och Rochapäron som bearbetas till päron i sockerlag eller i naturlig fruktsaft. Den totala tröskeln för gemenskapen är på 104 617 ton färsk råvara fördelad på Grekland (5 155 ton), Spanien (35 199 ton), Frankrike (17 703 ton), Italien (45 708 ton), Nederländerna (243 ton), Portugal (600 ton) och Österrike (9 ton). Stödnivån på 161,70 euro/ton reduceras om tröskelnivåerna överskrids. Medlemsstaternas tröskelnivåer fördelar sig i enlighet med figuren nedan. Där framgår det att för päron i sockerlag eller i naturlig fruktsaft har Italien den högsta tröskelnivån med 44 % av EU:s totala gemenskapströskel. 18

Spanien 33,6% Österrike 0,01% Frankrike 16,9% Grekland 4,9% Portugal 0,6% Nederländerna 0,2% Italien 43,7% Figur 6 Fördelning av nationella trösklar för bearbetade päron mellan de olika producentländerna i EU Distribution of national thresholds for processed pears among the different producer countries in the EU Källa: EU-kommissionen Tidigare var stödet knutet till den färdiga produkten och ett kvoteringssystem fanns som begränsade stödet för bearbetade päron. Stödet var då begränsat till 102 805 ton färdig produkt. Omräknat till råvara innebär det att bearbetningstaket har höjts med 10,3 %. Av figuren nedan framgår nivån på det stöd som betalades ut för den färdiga produkten inom det system som gällde fram till reformen 2000, samt det stöd för råvaran som gäller därefter. För jämförbarhetens skull har stödet för den färdiga produkten räknats om till stöd för råvaran under åren 1995/96 2000/01. euro/100 kg 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Minimipris Världsmarknadspris Stöd för råvara (omräknat för 1995/96-2000/01) Stöd för färdig produkt 0 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 år Figur 7 Minimipris, världsmarknadspris och stöd för päron, euro/100 kg, 1995/1996 2002/2003 Minimum price, world market price and aid for pears, EUR/100 kilos, 1995/1996 2002/2003 Källa: EU-kommissionen 19

2.3.4 Produktionsstöd för torkade fikon och katrinplommon Produktionsstödet för torkade fikon och katrinplommon avser torkade fikon (KN-nr 0804 20 90) och katrinplommon av sorten d Ente (ex KN-nr 0813 20 00). Stödet ändrades inte i reformen 2000 och systemet med minimipriser lever således kvar även efter 2000/01 för dessa produkter. Stödet betalas till de bearbetningsindustrier som minst betalat motsvarande minimipriset till råvaruproducenten enligt avtal mellan producentorganisationerna och bearbetningsindustrin. Dessa avtal måste vara klara före varje nytt regleringsår. Stödet ska kompensera för men får inte överskrida skillnaden mellan EU:s minimipris och råvarupriset i de viktigaste producerande och exporterande länderna utanför EU. EU-kommissionen ska fastställa minimipris och produktionsstöd före ingången av varje regleringsår. vad producent kan få betala inom EU stöd fastställt minimipris världsmarknadspriset Figur 8 Schematisk bild över minimipriset i förhållande till produktionsstödet och världsmarknadspriset Schematic illustration over the minimum price in relation to production aid and world market price Källa: Jordbruksverket utifrån Rådets förordning 2201/96 2.3.4.1 Produktionsstöd för torkade fikon I figuren nedan visas nivåerna på minimipriset, världsmarknadspriset, samt stödet för den färdiga produkten. euro/100 kg 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 år Minimipris Världsmarknadspris Stöd för färdig produkt Figur 9 Minimipris och världsmarknadspris för obearbetade torkade fikon, euro/100 kg råvara, samt stödnivå för torkade fikon, euro/100 kg färdig produkt, 1995/1996-2002/2003 Minimum price and world market price for unprocessed dried figs, EUR/100 kilos raw material, and aid level for dried figs, EUR/100 kilos processed product, 1995/1996-2002/2003 Källa: EU-kommissionen 20

För torkade fikon finns även ett lagringsstöd, se avsnitt 2.3.6. Stöd för russinproduktion. 2.3.4.2 Produktionsstöd för katrinplommon I figuren nedan visas nivåerna på minimipriset, världsmarknadspriset samt stödet för färdig produkt. 250 200 Minimipris euro/100 kg 150 100 50 Stöd för färdig produkt Världsmarknadspris 0 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 år Figur 10 Minimipris och världsmarknadspris för torkade plommon, euro/100 kg råvara, samt stödnivå för katrinplommon, euro/100 kg färdig produkt, 1996/1997-2002/2003 Minimum price and world market price for dried plums, EUR/100 kilos raw material, and aid level for prunes, EUR/100 kilos processed product, 1996/1997-2002/2003 Källa: EU-kommissionen 2.3.5 Produktionsstöd för citrus Produktionsstöd beviljas de producentorganisationer som levererar citroner, grapefrukter, apelsiner, mandariner och klementiner för bearbetning till juice samt för klementiner och satsumas som bearbetas till klyftor. Det är enbart i Grekland, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal som dessa produkter odlas och som stöd därför beviljas. Den kvantitet som stöd betalas för är begränsad. EU-kommissionen fastställer maximal kvantitet för vilken stöd betalas ut per år, s.k. tröskelvärde, både på gemenskapsnivå och på nationell nivå. I det fall den genomsnittliga produktionen överstiger gemenskapströskeln för de tre föregående marknadsåren sänks stödnivån till nästa marknadsår för det land eller de länder som överskridit sin nationella tröskel för den aktuella produkten. Stödnivåerna är olika för de olika citrusfrukterna och varierar också beroende på om bearbetningsindustrin har fleråriga kontrakt eller årskontrakt med en producentorganisation eller om kontrakten är slutna med enskilda odlare. EU vill stödja långsiktiga kontrakt mellan bearbetningsföretag och producentorganisationer och därför är stödnivån lägre om årskontrakt sluts eller om kontrakt skrivs med enskilda odlare. Stödet till citrusfrukt liknar stödet till tomater, persikor och päron i den mening att stödet betalas för råvaran. För citrusfrukt kom ändringarna av reformen 2000 därför huvudsakligen att innebära att bearbetningströsklarna fastställdes på nationell nivå så att ett överskridande av tröskeln enbart resulterar i en stödreducering för det land där överskridandet skett. Trösklarna höjdes dessutom med 26,2 % för apelsiner, 15 % för citroner och 20 % för småcitrus. Höjningarna kompenserades i viss mån av minskade interventionströsklar. Tröskeln för grapefrukt förblev däremot oförändrad. De nya tröskelnivåerna framgår av tabellen nedan. 21

Tabell 3 Bearbetningströsklar sedan 2001/2002, ton färsk råvara Processing thresholds since 2001/2002, metric tons of fresh raw material Apelsiner Citroner Grapefrukt Småcitrus Gemenskapströskel 1 500 236 510 600 6 000 384 000 Nationella trösklar: Grekland 280 000 27 976 799 5 217 Spanien 600 467 192 198 1 919 270 186 Frankrike 61 445 Italien 599 769 290 426 3 221 106 428 Portugal 20 000 1 724 Källa: Rådets förordning 2202/96 Innan 2202/96 trädde i kraft fanns ett system med minimipriser. Stödet liknade därmed det som fortfarande finns för plommon och fikon. Sista året minimiprissystemet användes för citrusfrukter var 1996/97. Stödnivåerna förblev oförändrade i reformen och stödet utgår under en period på sex år med belopp som fastställdes i förordning 2202/96 (t.o.m. regleringsåret 2002/03), för att sedan ersättas av ett fast belopp. För citroner, grapefrukt, apelsiner och mandariner sjunker stödbeloppet under perioden medan det stiger för klementiner och satsumas. Stödnivåerna för de olika produkterna närmar sig varandra under perioden fram till 2002/03 då stödet kommer att vara detsamma för alla citrusfrukter utom för apelsiner, vars stödnivå kommer att ligga något högre än för de andra. Figurerna nedan illustrerar hur stödnivåerna kommer att närma sig varandra över tiden. 22

120 100 80 93,6 93,6 100,3 113,1 89,0 73,4 93,1 93,1 99,8 108,6 89,5 76,9 92,5 92,5 99,4 104,2 89,9 80,4 92,1 92,1 98,9 99,8 90,3 84,0 91,5 91,5 98,5 95,4 90,7 87,5 91,0 91,0 98,0 91,0 91,0 91,0 euro\ton 60 40 20 citroner grapefrukter apelsiner mandariner klementiner satsumas 0 97\98 98\99 99\00 00\01 01\02 02\03 Figur 11 Stödnivåer för citrus vid årskontrakt mellan bearbetningsindustri och producentorganisation, 97/98-02/03, euro/ton Aid levels for citrus at annual contracts between processing industry and producer organisation, 1997/98-2002/03, EUR/metric ton Källa: EU-kommissionen 140 120 100 107,6 107,6 115,4 130,0 102,6 84,4 107,0 107,1 114,8 124,9 103,0 88,5 106,4 106,4 114,3 119,9 103,4 92,5 105,9 105,9 113,7 114,8 103,8 96,6 105,2 105,2 113,3 109,7 104,2 100,6 104,7 104,7 112,7 104,7 104,7 104,7 euro\ton 80 60 40 citroner grapefrukter apelsiner mandariner klementiner satsumas 20 0 97\98 98\99 99\00 00\01 01\02 02\03 Figur 12 Stödnivåer för citrus vid fleråriga kontrakt mellan bearbetningsindustri och producentorganisation, 1997/98-2002/03, euro/ton Aid levels for citrus at multi-annual contracts between processing industry and producer organisation, 1997/98-2002/03, EUR/metric ton Källa: EU-kommissionen 23

120 100 80 84,2 84,2 90,3 101,7 80,3 66,1 83,8 83,8 89,8 97,8 80,6 69,2 83,3 83,3 89,5 93,8 80,9 72,4 82,8 82,8 89,0 89,8 81,3 75,6 82,3 82,3 88,6 85,9 81,6 78,8 81,9 81,9 88,2 81,9 81,9 81,9 euro/ton 60 citroner grapefrukter apelsiner 40 mandariner klementiner satsumas 20 0 97\98 98\99 99\00 00\01 01\02 02\03 Figur 13 Stödnivåer för citrus vid kontrakt mellan bearbetningsindustri och enskilda producenter, 1997/98-2002/03, EUR/ton Aid levels for citrus at contracts between processing industry and individual producers, 1997/98-2002/03, EUR/metric ton Källa: EU-kommissionen 2001/2002 var det första marknadsår då gemenskapströskeln för apelsiner inte överskreds, vilket innebär att stödnivån inte behövde reduceras. Anledningen var emellertid inte att produktionen hade sjunkit utan att tröskeln höjts i reformen 2000. Tabell 4 Stödreduktion för citrus, 1997/1998 2000/2001, % Aid reduction for citrus, 1997/1998-2000/2001, % 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 Apelsiner -42 % -32 % -27 % -30 % Grapefrukt 0 % 0 % 0 % 0 % Citroner -36 % -44 % - - Småcitrus -7 % -11 % -29 % - Källa: EU-kommissionen Tabell 5 Stödreduktion för citrus uppdelat på länder, 2001/2002 och 2002/2003, % Aid reduction for citrus divided by country, 2001/2002 and 2002/2003, % Italien Spanien Frankrike Grekland Portugal 01/02 02/03 01/02 02/03 01/02 02/03 01/02 02/03 01/02 02/03 Apelsiner 0 % -1 % 0 % - 0 % - 0 % 0 % 0 % - Grapefrukt 0 % 28 % -8 % 59 % -18 % 26 % 0 % 11 % 0 % - Citroner - - - - - - - - - - Småcitrus -11 % -11 % 0 % - 0 % -20 % 0 % - 0 % - Källa: EU-kommissionen 24

2.3.6 Stöd för russinproduktion Arealstöd för viss druvodling: De som odlar druvor för framställning av torkade druvor av sorterna Sultan och Moscatel eller korinter får stöd per hektar odlad mark. Stödnivåerna fastställs inför varje regleringsår. Beloppet som betalas för odlingar med druvor av sorten Sultan som är vinlusfria är högre än för odlingar angripna av vinlus samt för nyplanteringar som är yngre än fem år. En högsta garanterad gemenskapsareal fastställs inför varje regleringsår och om den överskrids reduceras stödet påföljande år. De senaste åren har den maximala areal för vilken stöd kan ges varit 53 000 ha. I arbetet med att fastställa beloppet ska hänsyn tas till behovet att fortsätta odla de arealer som traditionellt ägnats åt denna odling och möjligheterna till avyttring för de torkade druvorna. Omplanteringsstöd för druvodling: De druvodlare som planterar om arealer för att bekämpa vinlöss beviljas stöd under tre år. Stödbeloppet för omplantering är högre än stödbeloppen för odling och fastställs inför varje nytt regleringsår. Lagringsstöd för sultanrussin, korinter samt torkade fikon: Stöd beviljas godkända lagringsorgan som under regleringsårets sista två månader köper de sultanrussin, korinter samt torkade fikon som återstår av årets produktion. För sultanrussin och korinter ska stödbeloppet vara i nivå med världsmarknadspriset och stödet gäller bara upp till 27 370 ton. För torkade fikon ska stödbeloppet motsvara minimipriset för den lägsta kvaliteten minskat med 5 %. Lagringsstödet betalas maximalt ut t.o.m. 18 månader efter utgången av det regleringsår under vilket produkten köpts in. Stöden fastställs för det senaste regleringsårets produktion. Detta stöd har dock sällan utnyttjats. I figuren nedan visas stödnivåerna för arealstöd och omplanteringsstöd för druvodling för regleringsåren 1995/96 2002/03. 4500 euro/ha 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 Omplantering Lusfria Sultan Korinter Sultan med vinlus Moscatel 0 1995/1996 1996/1997 1997\1998 1998\1999 1999\2000 2000\2001 2001/2002 2002/2003 Figur 14 Nivå på arealbaserat stöd för russinproduktion, euro/ha Level of area based aid for raisin production, EUR/ha Källa: EU-kommissionen 25

Att stödnivån för odling av lusfria Sultanrussin är högre än stödnivån för sultanrussin med angrepp av vinlus har, tillsammans med omplanteringsstödet, medfört att förekomsten av vinlus har minskat de senaste åren. Detta framgår tydligt av figuren nedan där man kan se att det totala stödet för Sultanrussin med vinlus minskat markant, till fördel för stödet för vinlusfria odlingar. I detta fall kan man konstatera att EU-kommissionens strategi haft avsedd effekt. 45 40 35 tusen ha 30 25 20 15 10 5 Moscatel Korinter Sultan med vinlus Sultan utan vinlus 0 1995/1996 1996/1997 1997\1998 1998\1999 1999\2000 2000\2001 2001/2002 Figur 15 Fördelningen mellan typer av russinstöd, tusen ha Distribution among types of aids for raisins, thousand ha Källa: EU-kommissionen 26

2.3.7 Stöd för att genomföra särskilda åtgärder Det finns även möjlighet för producentorganisationer att få stöd till att genomföra särskilda åtgärder för att förbättra vissa produkters konkurrenskraft. Dessa produkter ska vara av stor ekonomisk eller ekologisk betydelse, lokalt eller regionalt, samt vara utsatta för hård internationell konkurrens. Möjligheten gäller alla produkter som ingår i marknadsordningen för bearbetade frukter och grönsaker. För sparris avsedd för bearbetning ska ett schablonbidrag på 500 euro/ha betalas ut under tre år för maximalt 9 000 hektar. Det är bara Spanien som använt sig av stödet för att genomföra särskilda åtgärder 1998 2001 och då enbart för sparris. Beloppet var störst under det första året och har därefter minskat. Tabell 6 Stöd för särskilda åtgärder (sparris), miljoner euro Aid for specific measures (asparagus), million EUR 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Spanien 0 0 0 3,348 1,884 0,704 0,056 Källa: EU-kommissionen 2.3.8 Produktionsstöd för konserverad ananas Fram t.o.m. marknadsåret 2001/02 fanns ett stöd till konserverad ananas inom marknadsregleringen för bearbetade frukter och grönsaker. Stödet tillämpades enbart på Martinique, ett franskt utomeuropeiskt departement och gavs där till ett enda företag. Stödnivån var mycket hög och stödet kritiserades därför starkt av många EU-länder. Detta stöd reglerades 1977 2001 i Rådets förordning (EG) nr 525/77 men har fr.o.m. juni 2001 inkluderats i Rådets förordning (EG) nr 1452/2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för de franska utomeuropeiska departementen, se avsnitt 2.3.9.1. Den höga stödnivån kan förklaras av att stöd inte bara lämnades för råvarukostnaden, utan även för produktionskostnader. De totala årliga kostnaderna t.o.m. 2001 för produktionsstödet för konserverad ananas framgår av figuren nedan. 20 17,1 miljoner euro 15 10 5 4,7 4,2 6,1 8,0 5,2 6,1 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 år Figur 16 Produktionsstöd för konserverad ananas, miljoner euro Production aid for canned pineapples, million EUR Källa: FEOGA 27

I figuren nedan visas utvecklingen av minimipriset för ananasråvaran. Som framgår av figuren var stödet till produktion av konserverad ananas betydligt högre än det minimipris som betalades för råvaran. Detta förklaras, som nämnts ovan, med att stöd även lämnades för produktionskostnader. 2000/2001 ändrades stödet och gavs till både krossad och skivad ananas med olika stödnivåer. Stödet till krossad ananas sattes mycket högre trots att produktionskostnaderna var lägre än för skivad ananas. Året därpå överfördes stödet till regionalstöd för franska utomeuropeiska departement. 100 euro/100 kg råvara 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Stöd krossad ananas Stöd ananaskonserver Minimipris ananasråvara Produktionkostnad Produktionskostn. krossad ananas 0 1994/1995 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 Figur 17 Produktionsstöd i relation till produktionskostnader och minimipris för konserverad ananas, euro/100 kg råvara Production aid in relation to production costs and minimum price for canned pineapples, EUR/100 kilos raw material Källa:EU-kommissionen 2.3.9 Stöd som inte ingår i marknadsregleringen 2.3.9.1 Stöd till förmån för de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna och Madeira samt Kanarieöarna Det faktum att de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna och Madeira samt Kanarieöarna ligger så avlägset jämfört med resten av EU samt deras ökaraktär har medfört att det funnits speciella åtgärdsprogram för att stötta dessa områden (Poseidom, Poseima och Poseican). Dessa åtgärdsprogram har ersatts av förordningarna 1452/01, 1453/01 och 1454/01 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för dessa områden. Stöd beviljas för samtliga områden för de producenter eller producentorganisationer som ingår årskontrakt med någon fysisk eller juridisk person som är etablerad i övriga EU, om saluföring av bearbetade produkter inom KN-kapitel 7 och 8 av frukt och grönsaker som skördats i områdena. I de franska utomeuropeiska departementen beviljas även stöd för produktion av vissa bearbetade frukter och grönsaker som framställts av produkter som skördats i departementen samt för ananassektorn på Martinique. På Azorerna och Madeira beviljas stöd för produktion av färsk eller torkad ananas. För samtliga områden gäller även att de tullfritt kan direktimportera vissa bearbetade produkter av frukter och grönsaker (departementen: fruktkött, puréer och koncentrerad fruktjuice för bearbetning, Azorerna: fruktjuice (råvara), Madeira: fruktkonserver och koncentrerad fruktjuice (råvara), Kanarieöarna: koncentrerad fruktjuice (råvara)). Denna 28