Marknadsöversikt. Trädgårdsprodukter. Rapport 2002:4

Transkript

1 Marknadsöversikt Trädgårdsprodukter Rapport 22:4

2

3 Marknadsöversikt Trädgårdsprodukter Marknadsenheten Referens Börje Karlsson Kristina Mattsson Helena Lööv Camilla Tolke

4

5 Innehåll 1 Inledning Politiska beslut EU:s gemensamma jordbrukspolitik Marknadsordningen för trädgårdsprodukter WTO Rapportens uppläggning Färska frukter och grönsaker Produktion i Sverige Fruktodling Bärodling Köksväxtodling på friland Köksväxtodling i växthus Utveckling av utbudet Konsumtion i Sverige Sveriges handel Färsk frukt Färska grönsaker Prisutvecklingen i Sverige Producentledet Konsumentledet EU:s produktion Inledning Produktionen ländervis Produktionen produktvis EU:s konsumtion EU:s internhandel EU:s externhandel Import Export Handelsmönster EU:s marknadsreglering av färska frukter och grönsaker Klassificering av produkter - handelsnormer Producentorganisationer (PO) Branschorganisationer och branschavtal Återtag och intervention Handel med tredje land Kandidatländerna Definitioner Polen Ungern

6 2.1.4 Tjeckien Slovakien Bulgarien Rumänien Slovenien Cypern Malta Estland Lettland Litauen Situationen i världen Frukt Grönsaker Bananer Mjölbananer Dessertbananer Produktion Export Import Konsumtion EU:s marknad Den svenska marknaden Blommor EU:s marknadsreglering av levande växter och blomsterprodukter Marknadsföringsstöd Produktion i Sverige Prydnadsväxter i växthus Snittblommor på friland Plantskoleväxter Sveriges import/export Prisutvecklingen i Sverige EU:s produktion EU:s konsumtion EU:s import/export

7 1 Inledning 1.1 Politiska beslut I början av mars 1994 avslutades förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU med resultatet att Sverige deltar fullt ut i EU:s jordbrukspolitik fr.o.m. 1 januari Grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik lades 1957 i Romfördraget. Detta fördrag ingår i svensk lagstiftning som SFS 1994:151. Enligt punkt 1 i artikel 33 i Romfördraget (tidigare art 39, vilken ändrades genom Amsterdamfördraget) ska den gemensamma jordbrukspolitiken ha som mål att: höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och genom att trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften, på så sätt tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för de som arbetar inom jordbruket stabilisera marknaderna trygga försörjningen tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser 1992 beslutade EU:s jordbruksministrar om den första mer genomgripande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Huvudinriktningen för den reformerade politiken var minskat prisstöd och ökade direktstöd. Genom reformen avsågs att minska problemen med: låga inkomster överproduktion stigande kostnader för jordbrukspolitiken jordbrukets negativa inverkan på miljön Reformen genomfördes under tre år, 1993/ /96, och innebar att vissa priser sänktes, att nya produktionsbegränsningar infördes samt att en möjlighet att minska produktionskvoter öppnades. Jordbrukarna kompenseras genom direkta inkomststöd i form av arealbidrag och djurbidrag. Fram till Sveriges EU-inträde 1995 omfattades trädgårdssektorn inte av jordbruksprisregleringen och var därmed inte tidigare föremål för regleringar av det slag som EU:s marknadsreglerande åtgärder utgör. De trädgårdspolitiska medlen bestod av ett gränsskydd som varierade stort med den svenska säsongen, samt stöd för rationalisering, rådgivning, forskning och försöksverksamhet samt insatser på utbildningsområdet. Det svenska EU-medlemskapet ändrade förutsättningarna för trädgårdsnäringen eftersom även denna sektor omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. I 1997/98-års svenska jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut (proposition 1997/98:142) fastslås riktlinjerna för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. De viktigaste målen med Sveriges arbete är bland annat: reformerad gemensam jordbrukspolitik produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet och förstärkning av konsumentperspektivet gott hälsotillstånd bland husdjuren värnande av jordbrukets natur- och kulturmiljö ekologiskt hållbar livsmedelsproduktion för ökad sysselsättning, regional balans och uthållig tillväxt I reformarbetet av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ska Sverige verka för en jordbruksoch livsmedelspolitik inom EU med tre övergripande mål: jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan 3

8 produktionen ska vara såväl ekologiskt som ekonomiskt hållbar på lång sikt EU ska medverka till att förbättra den globala livsmedelssäkerheten 1.2 EU:s gemensamma jordbrukspolitik Marknadsordningen för färska frukter och grönsaker ingår som en del i EU:s jordbrukspolitik, CAP (Common Agricultural Policy). Ansvaret är uppdelat enligt följande: Rådet är ansvarigt för grundförordningarna inom sektorn. Dessa kan sägas utgöra det ramverk som styr det tillämpade arbetet som EU-kommissionen ansvarar för. Ändringar av detta ramverk (marknadsordningen) görs sålunda av medlemsstaterna i rådet. 1.3 Marknadsordningen för trädgårdsprodukter Det bör påpekas att trädgårdsregleringen inte omfattades av reformeringen av CAP Det beslutades istället att bl.a. marknadsordningarna för färska respektive bearbetade produkter skulle behandlas separat. Med anledning härav framlade EU-kommissionen till EU:s ministerråd under hösten 1995 ett förslag till reformering av dessa ordningar. Bakgrunden till reformeringen var bl.a. behov av en ny och överskådlig grundförordning samt ett behov av att komma till rätta med fusk i samband med interventionsåtgärder på frukt- och grönsaksmarknaden. Dessutom hade det framkommit krav på en reform för att åtgärda de miljöproblem som destruktion av intervenerade produkter åstadkom. Reformeringen av marknadsordningarna för färska och bearbetade frukter och grönsaker antogs av rådet den 28 oktober 1996 genom rådets förordning (EG) nr 22/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker rådets förordning (EG) nr 221/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker rådets förordning (EG) nr 222/96 av den 28 oktober 1996 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter Kommissionens tillämpningsförordningar till dessa ordningar förhandlades fram under I mars 1999 beslutade Europeiska rådet om Agenda 2, ett handlingsprogram med syfte att stärka unionens politik och att förbereda utvidgningen av EU. Programmet skulle bestå av tre huvudfrågor: Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, strukturpolitiken och miljön Utvidgningen Den ekonomiska ramen 2 26 De varuområden som främst skulle beröras av reformer var spannmål, nötkött, mjölk och vin. Något reformprogram för trädgårdsnäringen var alltså inte aktuellt. Istället genomfördes en reformering av marknadsordningarna för färska frukter och grönsaker, bearbetade frukter och grönsaker samt citrusfrukter under andra halvan av 2 med beslut i december WTO Fr.o.m. den 1 juli 1995 tillämpar EU det senaste WTO-avtalet. Detta avtal innehåller åtaganden om att till 2/1 reducera vissa internstöd, exportstöd och gränsskydd. För gränsskyddsdelen gäller omvandling av rörliga avgifter till tullar (tariffering) och neddragning av dessa tullar fram till 2/1 med i genomsnitt 36 %, dock minst 15 % för enskilda varor. Export med bidrag ska minskas med 21 % av kvantiteterna och 36 % av utgifterna. Fram till dess att ett nytt avtal träder ikraft gäller de nivåer som fastställts för 2/1, för 21/2 osv. 4

9 Vid ministerkonferensen i Doha 9 14 november 21 bestämdes hur de fortsatta förhandlingarna på jordbruksområdet ska fortlöpa. De ska syfta till att uppnå en väsentlig förbättring av marknadstillträdet, minskning av alla former av exportstöd, med målet att gradvis fasa ut dem, samt en väsentlig neddragning av handelsstörande stöd. Den 31 mars 23 ska ramarna för de specifika avtalsvillkoren vara klara. Enligt tidsplanen ska länderna därefter presentera sina förslag till nya åtaganden för varandra, vilket ska ske innan nästa ministerkonferens, som väntas äga rum i november Rapportens uppläggning Denna marknadsöversikt tar till skillnad från tidigare års översikter inte upp bearbetade frukter och grönsaker utan dessa har fått en egen marknadsöversikt. Rapporten är indelad i följande fyra kapitel: Inledning Färska frukter och grönsaker Bananer Blommor I inledningen ges först en beskrivning över vilka politiska beslut som påverkar produktion och handel för produkterna i denna rapport följt av en kort introduktion av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Därefter följer en introduktion till marknadsordningen för trädgårdsprodukter, som beskrivs utförligare i avsnitt 2.9, samt till WTO. Sist i inledningen kommer detta avsnitt om rapportens uppläggning och några förtydliganden. I kapitlet om färska frukter och grönsaker redovisas först Sveriges produktion, konsumtion, import och export samt prisutveckling för frukt och grönsaker. Därefter kommer nästan motsvarande för EU med EU:s produktion, konsumtion, internhandel, import och export samt en genomgång av EU:s marknadsreglering av färska frukter och grönsaker. I efterföljande avsnitt ges en kort redogörelse för vart och ett av de 12 kandidatländernas produktion och handel med frukt och grönsaker. Sist i kapitlet belyses situationen i världen för frukt och grönsaker. Bananer har ett eget kapitel eftersom denna frukt lyder under en egen marknadsordning. I detta kapitel beskrivs först skillnaden mellan mjölbananer och dessertbananer. Resten av kapitlet ägnas åt dessertbananer som är den typ av bananer vi äter i Sverige. Världsmarknaden beskrivs, EU:s marknad med alla turer i WTO och sist den svenska marknaden. Kapitlet om blommor inleds med en genomgång av EU:s marknadsreglering av levande växter och blomsterprodukter samt lite om marknadsföringsstöd. Därefter följer Sveriges produktion, import och export samt prisutveckling för dessa produkter. Sist redovisas även EU:s produktion, konsumtion samt import och export av levande växter och blomsterprodukter. Statistiken i rapporten är bl.a. hämtad från FAO:s databas, den tyska tidskriften ZMP och underlag från EU-kommissionen. En del uppgifter saknas i källorna och detta markeras med ett streck, -, i tabellerna. I de fall ett begrepp (t.ex. en produkt, produktgrupp eller ett land) används i en vidare eller snävare mening än vad som är vanligt står detta i en fotnot eller i början på kapitlet eller avsnittet där begreppet förekommer. 5

10

11 2 Färska frukter och grönsaker Eftersom bananer omfattas av en egen marknadsordning finns ett speciellt kapitel för dessa (kapitel 3), och bananer är därför inte inkluderade i detta kapitel. Det kan dock nämnas att importen av bananer stod för 28 % av värdet och 41 % av kvantiteten av EU:s totala import av frukt 2. Mjölbananer, som omfattas av marknadsordningen för färska frukter och grönsaker, behandlas tillsammans med bananer. 2.1 Produktion i Sverige Uppgifterna i detta avsnitt bygger till största delen på SCB:s trädgårdsstatistik. Från och med 1984 gör SCB trädgårdsundersökningar vart tredje år. Varannan gång görs en utförligare trädgårdsräkning och varannan gång en något mindre omfattande trädgårdsinventering. Ur statistisk synvinkel är uppgifter i trädgårdsräkningen jämförbara med uppgifter i trädgårdsinventeringen. Skillnad föreligger i insamling av uppgifterna då trädgårdsräkningen delvis bygger på personliga intervjuer medan insamlingen av uppgifter till trädgårdsinventeringen sker genom postenkäter. Trädgårdsinventeringar har gjorts 1984, 199 och 1996 och trädgårdsräkningar 1987, 1993 och Mellanliggande år har insamling av trädgårdsuppgifter till lantbruksregistret skett i juni. Då samlas översiktliga uppgifter in om växthusytor och arealer på friland för olika slag av odling. Statistiken i lantbruksregistret är urvalsbaserad och omfattar endast en mindre del av antalet trädgårdsföretag. Dessutom speglar den förhållandet en viss dag i juni månad medan t.ex. trädgårdsundersökningarnas uppgifter avser hela året. Uppgifterna från lantbruksregistret är därför inte direkt jämförbara med uppgifter i trädgårdsräkningarna och trädgårdsinventeringarna. För 1998 samlades inga uppgifter rörande trädgårdssektorn in genom lantbruksregistret. Utöver den statistik som tas fram av SCB samlar Jordbruksverkets statistikenhet in vissa uppgifter som rör trädgårdssektorn, bl.a. uppgifter om skördens storlek och produktionsvärde, som presenteras i en trädgårdsundersökning varje år Fruktodling 1999 omfattade den svenska fruktodlingsarealen cirka 2 11 ha, vilket är minskning från 1996 med 22 ha, d.v.s. över 1 %. Äppleodlingen är störst med cirka 1 53 ha. Denna var som störst 1987, men arealen har sedan dess minskat med 41 % omfattade päronodlingen 185 ha och plommonodlingen 11 ha. En minskning har sedan 1984 skett med 52 % för päron samt med 51 % för plommon. Körsbärsodlingen har mer än femdubblats mellan , från 31 ha till 195 ha. Fruktodlingen är främst lokaliserad till Skåne län och då speciellt Kiviksområdet, med avseende på äpple-, päron- och plommonodling. Däremot är två tredjedelar av körsbärsodlingen lokaliserad till Blekinge län (se tabellen nedan). Under 1995 röjdes 141 ha av svensk äppleodling med röjningsstöd från EU. Av mer än 4 sorter, som blev föremål för röjning, var Ingrid Marie med 34,19 ha och Aroma med 22,49 ha de största. Den röjda arealen motsvarar 7,8 % av den totala svenska arealen, beräknat på uppgifter från trädgårdsräkningen Ett nytt röjningsstöd för äpple och även päron var aktuellt 1998 och Sverige tilldelades då 4 ha. Hela denna areal har röjts med ett bidrag på kr/ha mot ett åtagande att inte odla äpple eller päron på arealen under de kommande 2 åren. 7

12 Tabell 1 Fruktodlingens omfattning på friland i de tolv främsta fruktodlingslänen (1999), ha Län Äpple Päron Plommon Körsbär Skåne 1 36,7 172, 57,2 26,6 Blekinge 24,8 1,6 1, 127, Kronobergs 21,7-15,5 - Kalmar 7, Jönköpings 86, - 6,1 - Östergötland 4, Hallands 12,6-3, - Västra Götaland 5,5 1,5 1,3 26,1 Stockholms 11, , Uppsala 26, Hela riket 1 53,7 184,7 11,2 194,8 Avser företag med minst,3 ha frilandsodling. Källa: SCB Trädgårdsräkningen 2 Som framgår av nedanstående figur varierar fruktskörden mellan olika år, beroende bl.a. på väderförhållanden. I början av 199-talet orsakade frost i blomningen dåliga skördar under flera år. Den kraftiga ökningen i produktionen av körsbär beror på att planteringen av surkörsbär i Blekinge för några år sedan har givit stora skördar Äpple Päron Plommon Körsbär Figur 1 Skördeutvecklingen för frukt, , ton Avser företag med minst,3 ha frilandsodling. Källa: SLU INFO, Trädgårdsundersökningen Bärodling Jordgubbsodlingen upptar den största arealen inom svensk bärodling och har ökat arealmässigt med 51 % mellan 1984 och Enligt uppgifter i lantbruksregistret ökade arealen från 2 95 ha 1996 till 3 36 ha Svarta vinbär intar en andra plats bland de odlade bären. Arealen har dock minskat med 36 % sedan Totalt har bärodlingen ökat de senaste tio åren. Jordgubbsodlingen är ganska jämnt spridd över hela landet. Den största delen återfinns dock i Skåne, Blekinge och Småland. 8

13 Tabell 2 Jordgubbsodlingens omfattning 1999 efter indelning av länen i 5 distrikt, ha och m 2 Distrikt ha frilandsodling m 2 växthusyta Distrikt 1 Skåne, Blekinge Distrikt 2 Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Östergötlands Distrikt 3 Hallands, Västra Götalands, Värmlands Distrikt 4 Örebro, Södermanlands, Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Gävleborgs, Dalarnas Distrikt Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens Hela riket Avser företag med minst,3 ha frilandsodling eller minst 2 m 2 växthusyta. Källa: SCB Trädgårdsräkningen 2 Enligt tabellen nedan har produktionen av bär legat på en stabil nivå sedan början på 199-talet, med undantag för svarta vinbär, där produktionen mer än halverats 2 jämfört med produktionen i början på 199-talet. Produktionen av svarta vinbär var dessutom betydligt större på 198-talet jämfört med 199-talet. Från och med 1999 redovisar SCB siffror för jordgubbar i växthus separat, från att tidigare ha ingått i gruppen övriga växter i växthus. Tabell 3 Skörd av bär, , ton Bärslag Jordgubbar, friland Jordgubbar, växthus Hallon Svarta vinbär Avser företag med minst,3 ha frilandsodling Källa: SLU INFO, Trädgårdsundersökningen Köksväxtodling på friland Köksväxtodlingen på friland omfattar cirka 6-7 ha, se nedanstående figur. Det har inte skett någon större förändring med avseende på den totala odlade arealen under de gångna 15 åren. Under 15- årsperioden har antalet företag dock minskat från till och den odlade arealen per företag har ökat från 2,62 ha till 5,31 ha. En strukturomvandling har sålunda skett mot färre och större brukningsenheter. Morotsodlingen, den viktigaste frilandsgrödan, upptog 1999 nästan 3 % av den totala arealen. Andra arealmässigt stora kulturer var lök, isbergssallat och vitkål. 9

14 8, 7, 6, 6,41 5,79 6,26 6,57 6,15 5, 1 ha 4, 3, 2, 1,, Figur 2 Köksväxtodlingens utveckling på friland, , tusen ha Källa: SCB Trädgårdsräkningen 2 Mer än hälften av grönsaksarealen på friland återfinns i södra Sverige. Resten av arealen är tämligen jämnt fördelad på mellersta, västra och östra delarna av landet. I norra Sverige finns endast 1 % av grönsaksarealen. Södra Sverige är dominerande beträffande odlingen av bl.a. purjolök, rödbetor, blomkål och isbergssallat. Morötter odlas med undantag för Norrland (se nedanstående tabell) i stor omfattning över hela landet. Tabell 4 Grönsaksodlingens omfattning 1999 efter indelning av länen i 5 distrikt, ha Distrikt ha 1996 ha 1999 andel 1999, % Distrikt % Skåne, Blekinge Distrikt 2 Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Östergötlands Distrikt 3 Hallands, Västra Götalands, Värmlands Distrikt 4 Örebro, Södermanlands, Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands Dalarnas, Gävleborgs Distrikt 5 Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens % % % % Hela riket % Avser företag med minst,3 ha frilandsodling. Källa: SCB Trädgårdsräkningen 2 Av tabellen nedan kan man utläsa att odlingen förändras över tiden. Medan grödor som morot, lök, och isbergssallat ökat under den senaste 15-årsperioden så har odlingen av vitkål och sallatskål minskat kraftigt. Faktorer som påverkar den svenska odlingen är efterfrågan varvid ändrade kostvanor är en viktig faktor, samt import och införsel från andra länder. 1

15 Tabell 5 Skörd av köksväxter på friland, , ton Växtslag Morötter Lök Vitkål Isbergssallat Rödbetor Gurka Blomkål Kålrot Purjolök Sallatskål Avser företag med minst,3 ha frilandsodling. Källa: SLU INFO, Trädgårdsundersökningen 2, SCB 22 I nedanstående figur visas skördeutvecklingen för de skördemässigt sex största köksväxterna. Av figuren framgår att produktionen av morötter ökat med nästan 4 % på 15 år. Produktionen av lök och gurka har ökat med över 6 % vardera under samma period, medan isbergssallat har ökat med hela 23 %. Produktionen av vitkål däremot har minskat med över 4 % och produktionen av rödbetor ligger ungefär på samma nivå. Under 2 sjönk produktionen av morötter något jämfört med 1999, medan lök och isbergssallat fortsatte att öka i produktion. Produktionen av gurka ökade med över 65 % mellan 1999 och 2 samtidigt som vitkål fortsatte att minska, med 14 %. 1, 9, 8, tusen ton 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Morot Lök Vitkål Isbergssallat Rödbetor Gurka, Figur 3 Skördeutvecklingen för de sex största köksväxterna under perioden 1984 t.o.m. 1999, tusen ton Avser företag med minst,3 ha frilandsodling. Källa: SLU INFO, Trädgårdsundersökningen 2 11

16 2.1.4 Köksväxtodling i växthus Arealen för gurka under perioden ökade med 33 m 2. Arealen för tomat minskade under samma tid med cirka 71 m 2. Dessa två växtslag dominerar grönsaksodlingen i växthus. Sallatsodlingen är också en betydande växthuskultur som har ökat starkt under senare år. Odlingen av tomat och gurka är i första hand lokaliserad till södra Sverige och framför allt till Skåne och Blekinge. Även i Halland, Östergötland och på Gotland finns stora växthusarealer med gurka och tomat. Gurk- och tomatodlingarna omfattar ofta större arealer än andra växthuskulturer och mer än 6 % av arealen återfinns i odlingar med mer än 5 m 2 växthusyta. Tabell 6 Gurka- och tomatodlingens omfattning 1996 och 1999 efter indelning av länen i 5 distrikt, m 2 Distrikt 1996, m 2 Tomat 1999, m 2 Tomat 1996, m 2 Gurka 1999, m 2 Gurka 1999, % Tomat 1999, % Gurka Distrikt 1: Skåne, Blekinge Distrikt 2: Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Östergötlands Distrikt 3: Hallands, Västra Götalands, Värmlands Distrikt 4: Örebro, Söderml, Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västml, Kopparbergs, Gävleborgs Distrikt 5: Västernorrland, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens Hela riket Avser företag med minst 2 m 2 växthusyta. Källa: SCB Trädgårdsinventeringen 1997, Trädgårdsräkningen 2 Produktionen av tomater har under 199-talet i snitt legat på 18 3 ton, vilket är en relativt stor ökning jämfört med produktionen under 198-talet låg produktionen på 12 6 ton och 1987 låg den på 15 5 ton. Även gurkproduktionen har ökat under 199-talet låg produktionen på 23 3 ton, jämfört med 16 9 ton 1984 och 18 1 ton 199. Produktionen av melon har däremot minskat sedan 198-talet, 2 var produktionen nere i 79 ton jämfört med 155 ton 1999 och hela 35 ton En nedgång i produktionen märktes även i början på 199-talet. Tabell 7 Skörd av köksväxter i växthus, , ton Växtslag Tomat Gurka Melon Sallat, 1 st Avser företag med minst 2 m 2 växthusyta. Källa: SLU INFO, Trädgårdsundersökningen 2, SCB 22 Utveckling av nya odlingsmetoder och nya högavkastande sorter gör att skördarna per ytenhet av gurka och tomat blir allt större. Avkastningen på tomater har ökat varje år under 15 år, med hela 8 % från 1984 till 1999, och är snart i kapp gurka, se figur nedan var avkastningen 19,2 kg/m 2 och 1999 var den 34,6 kg/m 2. Avkastningen på gurka har ökat med 2 % under samma period, från 31,2 kg/m 2 till 37,6 kg/m 2. Avkastningen på melon har ökat mest, med nästan 9 %, från 3,6 kg/m 2 till 6,8 kg/m 2 men med en topp 1987 på 9,2 kg/m 2. 12

17 Tomat Gurka Melon ,2 32,5 27,1 33,8 33,9 29,6 3, ,6 37, ,7 2 19, ,6 9,2 4,9 5,7 4,6 6, Figur 4 Avkastning på tomat, gurka och melon, kg/m 2 Källa: SCB Trädgårdsräkningen Utveckling av utbudet Tabellerna nedan visar utvecklingen av utbudet mellan 1995 och 2 för i nämnd ordning äpple, jordgubbar, tomat, gurka, morötter, kål, lök, blomkål, isbergssallat och purjolök. Utbudet har räknats fram genom att addera produktion och import samt subtrahera export. Självförsörjningsgraden motsvarar den inhemska produktionen i procent av det totala utbudet. Produktion, import och export av gurka omfattar både växthusgurka och frilandsgurka. Import och export av morötter omfattar både morötter och rovor. Produktionen av kål omfattar vitkål, medan utrikeshandelsstatistiken omfattar rödoch vitkål. Import och export av isbergssallat omfattar även annan huvudsallat än isbergssallat. Utbudet av äpple i Sverige har rört sig runt 1 ton förutom 1997 och 2 då utbudet har varit 19 7 ton respektive ton berodde ökningen på en stor importökning och 2 på en produktionsökning 1999 och 2 samtidigt som att exporten 2 återgick till ett mer normalt läge efter att ha tredubblats Självförsörjningsgraden för äpple nådde 21 % 2. Tabell 8 Utveckling av utbudet för äpple, , ton Äpple Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan ,7 % +9,2 % +1,3 % -,3 % +5,6 % Självförsörjningsgrad 18 % 17 % 17 % 15 % 18 % 21 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB Utbudet av jordgubbar har under perioden varierat mellan 14 5 ton och ton. Självförsörjningsgraden har under samma period kretsat mellan 63 % och 75 %. Jämfört med 1995 har utbudet 1996, 1997 och 1999 varit klart högre medan utbudet 1998 var 2 % lägre p.g.a. en nedgång i produktionen, och utbudet 2 var enbart 2 % högre p.g.a. minskad produktion och import. 13

18 Tabell 9 Utveckling av utbudet för jordgubbar, , ton Jordgubbar Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan ,5 % +13,3 % -2,4 % +19,3 % +1,9 % Självförsörjningsgrad 75 % 69 % 67 % 63 % 71 % 74 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB Utbudet av tomat har stadigt ökat sedan 1995 fram till 1999 för att 2 minska något. Totalt under perioden har utbudet ökat med 1 %. Importen har bidragit mest till ökningen trots en minskning 2. Sveriges självförsörjningsgrad för tomat har kretsat runt 25 %. Tabell 1 Utveckling av utbudet för tomat, , ton Tomater Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan ,8 % +7,9 % +15,4 % +16,3 % +1,4 % Självförsörjningsgrad 26 % 25 % 26 % 29 % 23 % 22 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB Sveriges självförsörjningsgrad för gurka har rört sig runt 62 %. Under samma period har utbudet ökat med 17 %. Både inhemsk produktion och import har ökat under åren, produktionen något mer än importen. Tabell 11 Utveckling av utbudet för gurka, , ton Gurka Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan , % +7,6 % +4,4 % +12,2 % +16,7 % Självförsörjningsgrad 63 % 62 % 62 % 6 % 62 % 61 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB Utbudet för morötter (och importerade rovor) har efter 1995 minskat förutom 1998 då den svenska produktionen fick ett uppsving. Fram t.o.m. 2 har utbudet minskat med 15 % jämfört med Importen av morötter och rovor är liten jämfört med inhemsk produktion vilket medför att självförsörjningsgraden är mycket hög (96 % 2). 14

19 Tabell 12 Utveckling av utbudet för morötter, , ton Morötter Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan ,2 % -5,4 % +4,6 % -8,2 % -15,1 % Självförsörjningsgrad 95 % 94 % 94 % 95 % 93 % 96 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB Utbudet av kål i Sverige har gått tillbaka de senaste åren och 2 var utbudet 16 % mindre än Importen har minskat så gott som varje år sedan 1995 medan produktionen ökade 1996 för att därefter minska. Självförsörjningsgraden steg 1996 och 1997 men har därefter minskat med några procentenheter p.g.a. att exporten mer än fördubblades mellan 1997 och Tabell 13 Utveckling av utbudet för kål, , ton Kål Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan ,4 % -1, % -1,1 % -5,1 % -16,4 % Självförsörjningsgrad 39 % 45 % 46 % 44 % 44 % 43 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB Självförsörjningsgraden för lök har mellan 1995 och 2 ökat från 46 % till 62 %. Detta beror på att produktionen kraftigt ökat samtidigt som importen varit något lägre än Utbudet har, förutom 1997, varit högre än 1995 med toppnotering 2 på +33 %. Tabell 14 Utveckling av utbudet för lök, , ton Lök Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan ,7 % -6,7 % +5,2 % +17,5 % +32,7 % Självförsörjningsgrad 46 % 46 % 54 % 55 % 62 % 62 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB Utbudet av blomkål ökade för att därefter åter minska något. Ökningen mellan 1995 och 2 blev 7 %. Orsaken till ökningen av utbudet var att inhemsk produktion ökade mer än dubbelt så mycket mellan 1995 och 1998 men sjönk igen Självförsörjningsgraden har varierat väldigt under perioden från 48 % till 69 %. 15

20 Tabell 15 Utveckling av utbudet för blomkål, , ton Blomkål Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan ,4 % +33, % +5,9 % +12,7 % +6,8 % Självförsörjningsgrad 48 % 59 % 66 % 69 % 59 % 66 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB Produktionen av isbergssallat i Sverige har mer än fördubblats mellan 1995 och 2. Importen (inklusive annan huvudsallat) har under samma period varierat men inte ökat lika mycket som inhemsk produktion. Detta har bidragit till att självförsörjningsgraden ökat från runt 3 % och runt 4 % till 47 % 2. Tabell 16 Utveckling av utbudet för isbergssallat, Isbergssallat Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan ,2 % +2,6 % +27,1 % +38,3 % +32,7 % Självförsörjningsgrad 29 % 33 % 31 % 41 % 39 % 47 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB Utbudet av purjolök hade 1995 t.o.m och 2 ökat med 24 % respektive 3 %. En mer än fördubbling av inhemsk produktion mellan 1995 och 2 är den största orsaken till ökningen. Under samma period ökade självförsörjningsgraden från 16 % till 3 %. Självförsörjningsgraden låg på 29 % redan 1996 då Sveriges produktion hade ett uppsving samtidigt som importen tillfälligt minskat. Tabell 17 Utveckling av utbudet för purjolök, , ton Purjolök Produktion (ton) Import inklusive införsel (ton) Export inklusive utförsel (ton) Utbud (ton) Förändring av utbud sedan ,1 % +2,5 % +8, % +24, % +3,5 % Självförsörjningsgrad 16 % 29 % 17 % 21 % 26 % 3 % Källa: Produktionsstatistik SCB och Jordbruksverket, Utrikeshandelsstatistik SCB 16

21 2.2 Konsumtion i Sverige Jordbruksverket svarar för beräkningarna av livsmedelskonsumtionen i Sverige. Dessa siffror ingår förutom i Jordbruksverkets egna rapporter i Jordbruksstatistik årsbok som ges ut av SCB. Jordbruksverkets konsumtionssiffror bygger på uppgifter om produktion från Trädgårdsundersökningen samt SCB:s utrikeshandelsstatistik. I beräkningnarna görs sedan avdrag för produkter som går till bearbetningsindustrin samt ett visst svinn. Siffrorna över utbudet i tabellerna 8-17 ovan är en egen uppskattning endast utifrån statistik över produktion, import och export, vilket gör att det blir svårt att direkt jämföra siffrorna med nedanstående konsumtionssiffror. Teoretiskt sett borde ju annars utbudet vara lika med konsumtionen. Tabellen nedan visar direktkonsumtionen av frukt och grönsaker i Sverige. Med direktkonsumtion menas de totala leveranserna av livsmedel till enskilda hushåll och storhushåll samt konsumenternas hemmaförbrukning, naturakonsumtionen. Enligt tabellen har konsumtionen av de flesta köksväxter ökat under perioden, med vissa undantag för år 2. Mönstret för frukt och bär är mer splittrat. Konsumtionen av citrus och vindruvor har varierat mellan åren medan gruppen bananer, meloner och övrig färsk frukt har ökat stadigt, med cirka 3 % mellan 1995 och 2. Tabell 18 Svensk konsumtion av vissa frukter och grönsaker, , miljoner kg Produkt prel. Morötter 66,2 71,5 78,8 81,1 72,8 64,1 Övriga rotfrukter 9,9 12,6 12,3 11,1 1,5 9,7 Gurka 28,8 28,9 31, 32,1 32,7 37,8 Lök, purjolök 55,7 59, 53,7 6,4 69,1 77,2 Blom-, vit-, röd-, bryssel-, grön- o. 59,4 63,7 62,4 61,8 6,5 55,7 Salladskål Sallad 35,6 37,6 41,9 44,6 49,3 49,2 Tomater 71,8 67,2 72,1 77,1 77,7 75,5 Övriga köksväxter 3,7 35,9 38,7 38,5 46,1 46,9 Citrusfrukter och vindruvor 152, 157,4 153,1 148,2 137,6 15,8 Mandel och nötter 12,6 12,4 12,5 12,6 13,2 1,3 Äpplen och päron 119,3 123, 136,6 126,9 125, 124,9 Bananer, meloner, körsbär, och 188,1 185,1 197,7 27,2 229,3 244,6 övrig färsk frukt. Hallon, jordgubbar, lingon och andra bär. Färska eller djupfrysta. 14,4 14,3 16,1 14,1 14,3 14,5 Källa: Jordbruksverket Totalkonsumtion omfattar alla råvaror och halvfabrikat som konsumeras direkt, samt de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin använder för att tillverka produkter av högre förädlingsgrad till direktkonsumtion. Tabell 19 Svensk konsumtion av färska och djupfrysta frukter och grönsaker, ton Produktgrupp Köksväxter färska och djupfrysta Frukt och bär, färska och djupfrysta Källa: Jordbruksverket 17

22 1999 var konsumtionen av frukter och grönsaker 135,2 kg per person. Denna siffra inkluderar dock inte produkter från privata trädgårdar och skog (t.ex. äpplen, päron, jordgubbar och vilda bär), vilka svarar för ytterligare cirka 1 kg per person och år. Det konsumerades mer frukt än grönsaker, 7,3 kg respektive 64,9 kg. 2.3 Sveriges handel 2 importerade Sverige färska och kylda grönsaker (KN-nummer i tulltaxan) till ett värde av miljoner SEK och färska och torkade frukter (KN-nummer i tulltaxan) till ett värde av miljoner SEK. 4,5 4, 3,8 3,9 3,8 3,8 miljarder kronor 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,7 3, 3,4 1,8 1,9 1,9 2, 2,2 grönsaker frukt 1,,5, Figur 5 Import och införsel av färska grönsaker och färska frukter, , miljarder kronor Källa: SCB Exporten av frukt och grönsaker från Sverige är liten. 2 exporterade Sverige färska och kylda grönsaker (KN-nummer i tulltaxan) till ett värde av 47 miljoner SEK och färska och torkade frukter (KN-nummer i tulltaxan) till ett värde av 173 miljoner SEK. Exporten av frukt har minskat i värde sedan 1998, medan exporten av grönsaker har ökat under samma period miljoner kronor 15 1 grönsaker frukt Figur 6 Export och utförsel av färska grönsaker och färska frukter, , miljoner kronor Källa: SCB 18

23 2.3.1 Färsk frukt 2 kom cirka 57 % av den totala importen/införseln från EU. Andelen från EU har ökat sedan EUmedlemskapet, 1995 låg den på 46 %. När det gäller citrusfrukter är Sveriges viktigaste handelspartner Spanien. Import/införsel av äpplen och päron kommer till övervägande del från Frankrike. I tabell 2 redovisas den totala importen till Sverige mellan 199 och 21 av ett antal färska frukter. Tabell 2 Svensk import och införsel av vissa färska frukter under åren , tusen ton Produkt Apelsiner 77, 77,4 74,1 77, 78,8 62,5 65,1 7,1 71, 61,2 68,7 74,6 Mandariner 3, 36,8 42,4 42,1 46,4 29,9 41,7 47,9 42, 41,9 46,1 43, Övr. citrus 18,9 18,3 18,8 17,8 17,2 16,5 16,6 19,2 19,6 17,6 17,9 16,8 Vindruvor 21,7 24,8 25,9 26,3 24,6 18,8 27,5 23,6 22,4 24,3 25,1 22,1 Äpplen 92, 98,4 75,6 91,9 93,6 84,3 83,4 92,2 87,8 87, 87,6 79, Päron 29,7 31,5 3,8 27,6 3, 28,3 33,7 35,2 33,4 31,8 28, 28,2 Jordgubbar* 2,7 3,7 3,6 3, 3,7 4, 5,3 5,9 5,7 5,6 4,5 4,9 *Inkl. smultron Källa: SCB Exporten av färska frukter är mycket liten och utgör endast en bråkdel av den totala exporten av jordbruksvaror. En del är också reexport, t.ex. apelsiner och vindruvor. Sveriges exporterar framför allt till Finland, Norge och Danmark. Andelen av den totala exporten som går till EU ligger runt 87 % (år 2) var andelen 51 %, men har efter det stigit och rört sig mellan 84 % och 9 %. I tabell 21 redovisas den totala exporten från Sverige mellan 199 och 21 av ett antal färska frukter. Tabell 21 Svensk export och utförsel av vissa färska frukter under åren , tusen ton Produkt Apelsiner 1,1,6,3,7,698,38,372 1,228,66,724,689 1,4 Mandariner,42,148,66,158,464,171,437,569,442 1,35,633,917 Övr. citrus,711,158,165,198,178,9,145,644,687,56,158,81 Vindruvor,1,6,6,1,226,162,18,171,44,28,434,55 Äpplen 2,481,882 1,24 1,727 1,592 1,384 1,69 1,549 1,342 4,51 1,371 1,258 Päron,332,373,368,139,326,178,9,115,228,129,259,44 Jordgubbar*,3,7,251,151,271,294,491,563,265 *Inkl. smultron Källa: SCB Färska grönsaker Under 2 bestod den totala importen/införseln till största del av produkter från EU, hela 97 %. Nederländerna är största leverantör följt av Spanien, Italien och Tyskland. Andelen som kommer från EU har legat ungefär på samma nivå sedan I tabell 22 redovisas den totala importen till Sverige mellan 199 och 21 av ett antal färska grönsaker. 19

24 Tabell 22 Svensk import och införsel av vissa grönsaker under åren , tusen ton Produkt Tomater 18,6 43,6 48,2 49,3 5,3 52,6 54,2 58,2 59,2 65,1 64,2 63,4 Gul lök* 19,5 21,2 23,9 21,3 25,5 26,6 27,5 2,8 23,1 21,6 25, 22,1 Vitkål, rödkål 18,2 17,5 14,9 15,5 16,5 18,5 17,1 16, 16,5 17,6 14,8 17,7 Morötter** 6,9 5,9 3,5 1,4 7,4 5,5 5,6 5,7 4,8 6,7 3,5 6,1 Sallat 17,5 19,9 21,8 2,4 23,1 25,2 25,8 29,9 27,2 3,3 26,8 31, Gurka*** 19,1 23,2 21,2 21, 21,5 21, 21,1 22,6 23, 22,9 25,3 25, Paprika 1,9 13,1 15,8 15,8 15,9 16,2 2,2 21,1 17,8 21,1 22,5 24,2 *Inkl.sättlök, **Inkl. rovor, ***Friland & slanggurka Källa:SCB Andelen av den totala exporten/utförseln av färska och kylda grönsaker som går till EU ligger på 48 % (år 2). Andelen har legat på olika nivåer sedan 1995, då den låg på 83 %, för att sedan minska och som lägst uppgå till 33 % I tabell 23 redovisas den totala exporten från Sverige mellan 199 och 21 av ett antal färska grönsaker. Tabell 23 Svensk export och utförsel av vissa grönsaker under åren , tusen ton Produkt Tomater,53,49,36,45,161,157,15,663,316,853,262,417 Gul lök*,713 1,11,89,74,338,562,114,16,449,222,295,187 Vitkål, rödkål,2,4,4,4,286,151,24,39,3,149,143,125 Morötter**,132,51,269,363 1,339,67,69,127,43,16,252,625 Sallat,138,193,51,18,96,171,252,576,42,532 1,585 2,233 Gurka***,389,377,81,29,144 1,359 1,77,834 1,67,685,623,643 Paprika,3,11,2,19,3,26,27,116,48,24,141,413 *Inkl.sättlök, **Inkl. rovor, ***Friland & slanggurka Källa:SCB 2.4 Prisutvecklingen i Sverige Producentledet I samband med Sveriges EU-inträde den 1 januari 1995 blev trädgårdssektorn en jordbruksreglerad sektor och ingår därmed i olika indexmätningar. Avräkningsprisindexet nedan ger en bild av hur producentpriserna för köksväxter samt frukt och bär har utvecklats månadsvis efter EU-medlemskapet (1995=1) gjordes en minskad uppgiftsinsamling vilket innebar att insamling av priser begränsades till ett färre antal produkter än tidigare ökades uppgiftsinsamlingen igen, till följd av önskemål från branschen. Insamlingen sker säsongsmässigt, siffror för frukt samlas in under augusti februari. För grönsaker är det olika med hänsyn till odling både under glas och frilandsodling. Eftersom färsk frukt och färska grönsaker är beroende av säsongen tillämpas inom EU en särskild metod med månadskorgar. För vardera grupp färsk frukt och färska grönsaker fastställs 12 månadskorgar. Sammansättningen av korgarna varierar varje månad. Vissa produkter som marknadsförs hela året finns representerade i alla 12 månadskorgarna medan andra mer säsongsmässiga produkter endast ingår i några av månadskorgarna. Användningen av korgmetoden medför att indextalen en viss månad inte bör jämföras med föregående månad utan med index samma månad föregående år. 2

25 För köksväxter (tabell 24) har priserna under de första månaderna av 21 legat klart över motsvarande värden 2, och även tidigare år, med undantag för I juni 21 var prisnivån den lägsta under hela perioden från För september har producentpriserna ökat med 24,6 % mellan 2 och 21. När det gäller frukt och bär (tabell 25) ligger priserna för 21 mycket under tidigare år för alla månader, utom för juni, juli och september, där juni 21 har ett värde som är högst för hela perioden från För september har producentpriserna ökat med 7,4 % mellan 2 och 21. Tabell 24 Avräkningsprisindex för köksväxter (1995=1) Månad januari 11,8 12,5 95,3 94,5 15,9 125,8 149, februari 16,6 16,4 99,6 98,8 157,8 131,5 155,7 mars 11,9 18,9 99,8 99,1 158,2 131,8 156,1 april 111,9 17, 117,7 115,4 9,1 123,2 123,4 maj 18,5 116,7 17,3 17,7 96,9 18, 112,4 juni 15,7 14,9 11,5 99,5 77,2 12,3 7,9 juli 112,6 121,1 98,3 16,8 87,3 14,1 15, augusti 13,2 95,8 97, 13,9 97,9 14,2 12,4 september 95,3 91,1 16,4 81,3 81,8 95,9 119,5 oktober 86,6 87,9 85, 94,6 83,9 86,6 11, november 86,3 8, 83,4 133,1 11,9 131,4 113,5 december 98,9 93,9 93,2 148,7 124, 146,8 126,9 helår 1, 99,5 98,9 1,5 9,6 12,6 17,6 Källa: Jordbruksverket Tabell 25 Avräkningsprisindex för frukter och bär (1995=1) Månad januari 7,6 8,5 87,3 94,4 17,7 114,2 64, februari 68,3 77,8 84,4 91,4 14,5 114,9 62,4 mars 68,3 77,8 84,4 91,4 14,5 114,9 62,4 april 68,3 77,8 84,4 91,4 14,5 114,9 62,4 maj 68,3 77,8 84,4 91,4 14,5 114,9 62,4 juni 19,3 116,8 151,2 98,2 81,2 59,4 154, juli 95,1 78,5 15,6 122,4 69,1 65,6 68,9 augusti 17, 82,8 97,1 1,4 68,8 18,1 66,4 september 121,7 13,4 136, 116, 19,1 14,5 112,2 oktober 111,5 122,6 13,6 122, 13,1 68,3 19,2 november 99,2 95,4 11,1 16,7 124,9 66,7 111,1 december 93,8 86,3 98,7 121,6 115,6 62, 11,3 helår 1, 94,1 116,1 112,3 86,7 71,9 97,8 Källa: Jordbruksverket 21

26 2.4.2 Konsumentledet Generellt kan sägas att priserna på frukt och grönsaker sedan 198 fram till 2 inte stigit lika mycket jämfört med andra varugrupper inom livsmedelssektorn. Enligt KPI har priserna på livsmedel sedan 198 fram till och med 2 stigit med 132 % medan priserna på frukt och grönsaker gått upp med 95 % respektive 96 %. Andra varugrupper som mjölk, ost och ägg har stigit med 145 %, fisk med 168 %, kött med 115 % och bröd med 14 %. Under 21 har priserna på frukt och grönsaker dock ökat kraftigt, se avsnitt nedan. När det svenska gränsskyddet mot EU-länderna upphörde i och med medlemskapet förväntades ett högre konkurrenstryck från bl.a. Danmark och Nederländerna. Samtidigt skulle svenska producenter kunna konkurrera på EU:s inre marknad utan att möta gränsskydd. Prisnivån på de svenska produkterna förväntades då starkt påverkas av prisnivån i främst de viktigaste konkurrentländerna. Priserna på färska frukter och grönsaker steg kraftigt under de första månaderna 1995, för att sedan sjunka under andra halvåret. De totala livsmedelspriserna steg med,9 % under december 1994 till december Konsumentpriserna på färska frukter och grönsaker sjönk under motsvarande period med 5 %. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av konsumentprisindex för olika färska frukter och grönsaker mellan 1994 och 2. Generellt kan konstateras att under första året av EU-medlemskapet sjönk priserna på grönsaker, medan priserna på frukt ökade. Orsakerna till att vissa frukter blivit dyrare är bl.a. importkvoter t.ex. för bananer, samt vad beträffar äpple och kiwi att tredjelandsimporten blivit dyrare p.g.a. EU:s högre gränsskydd mot tredje land. Därutöver kan EU:s borttagande av exportsubventioner för EU-länder (vid export till Sverige) genom Sveriges EU-medlemskap också spela en roll vad beträffar äpplen och citrusfrukter. När det gäller grönsaker så sker handeln huvudsakligen mellan EU-länderna och borttagandet av det svenska gränsskyddet samt ökad konkurrens från EU-länderna har medfört en prispress på vissa produkter. 22

27 Tabell 26 Utveckling av konsumentprisindex december, , procentuell förändring Produkt Förändring dec 94 - dec 95 Förändring dec 95 - dec 96 Förändring dec 96 - dec 97 Förändring dec 97 - dec 98 Förändring dec 98 - dec 99 Förändring dec 99 - dec Potatis, paketerad -1,39-21,38-2,17 +28,4-4, -5,7 Morötter, tvättade -11,26 +1,67 +3,77 +2,29-2,8 +7, Vitkål -32,45-2,2 +7,3 +8,63-11,6 +3,9 Gul lök -27,4-23,91 +24, +1,28-13,6 -,8 Tomater -25,17 +18,13-4,59 +29,25-19,4 +47,6 Slanggurka +1,65 +9,4-5,9 +21,1 +5,5-19,1 Päron +1,71 +,94 -,42 -,5-1,3-6, Äpplen, gröna +5,76-2,72 +,73 +6,75-3,5 1-7,7 1 Apelsiner +2,42 -,18-12,29 +19,16 +,2 -,4 Bananer +9,6 + 3,19 +18,95-2,8-5,6-1,6 Isbergssallad -18,77 +,85 +39,74-11,6-3,2-16,4 Salladskål -4,5-17,76 +24,62 +3,48-3,2-7,8 Paprika, grön -15,16 + 4,59 +23,18 +2, Avocado -17,77-3,63 +14,38 +8,14 +14,6 +7,5 Kiwi +5,1-4,15 +22,57 +3,97 -,1 +3,8 Blomkål +8,63-17,87 +9,12 +36,96 +16,5-16,9 Purjolök +,1-21,61 +9,9 +1,69-41,2 +17,6 Champinjoner, -11,79-17,33 +1,67 +17,25-7,3 +3,6 färska Småcitrus -4,9 + 8,94-1,41-2,11-8,6 +18,1 Citroner +3,45-17,12-5,16 +14,11-3,7 +8,7 Morötter, -7,9 +3,13-1,66 +13,96 +,8 +2,6 otvättade Röd paprika -21,31 +7,52 +23,18 +41,15-8, 2 +24,5 2 Honungsmelon -1,33 +15,26-9,9 +2,22 -,3-1,8 Potatis, lös vikt +3,64-24,32-5,78-3, -11,1 Äpplen röda -2, ) avser äpplen totalt 2) avser paprika totalt Källa: SCB:s KPI Utveckling I diagrammen nedan ges en översiktlig bild av hur utvecklingen har varit för frukter och grönsaker under januari 1995 december 21. Diagrammen visar hur priserna förändrats mellan åren för varje månad. Den kraftiga prisökning som skett i Sverige under 21 antas bero på att importpriserna på frukt och grönsaker har stigit, bl.a. till följd av en försvagad krona och skördebortfall i viktiga produktionsområden. I konsumentprisindex (KPI) ingår inte bara de svenskproducerade varorna utan även import och därför kan inte prisökningen direkt härledas till en eventuell ökning av de svenska avräkningspriserna (API). API skildrar situationen på producentsidan i Sverige, där faktorer som skörd och väder spelar in, medan KPI till stor del präglas av situationen på EU- och världsmarknaderna. 23

28 Andra faktorer, såsom beräkningsmässiga skillnader mellan KPI och API gör att det är svårt att göra direkta jämförelser. Av nedanstående två figurer framgår KPI för frukt respektive grönsaker under perioden (198=1). I dessa index ingår även bearbetade frukter och grönsaker. KPI för enskilda färska produkter presenteras i figurerna KPI för frukt (figur 7) har under 21 legat över nivån för alla månader jämfört med tidigare år. Det är bara några månader under 1995 samt januari 1999 som priserna varit högre. När det gäller grönsaker (figur 8), har priserna under de tre första månaderna legat under nivån för 2, även jämfört med tidigare år utom 1997 och I maj låg nivån över den för 2 och även under månaderna därefter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 7 Konsumentprisindex för frukt per månad under perioden (198=1) Källa: SCB Figur 8 Konsumentprisindex för grönsaker per månad under perioden (198=1) Källa: SCB jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec I figurerna 9 14 redovisas prisutvecklingen för apelsiner, paprika, päron, slanggurka, tomater och äpplen. De produkter vars pris ökat mest under 21 är apelsiner och äpplen. Priserna på paprika och päron har legat över nivån för 2 under de flesta månaderna. Prisnivån för gurka har under april och december legat över föregående års nivåer, medan en bottennivå nåddes i juli. Däremot har prisnivån för tomater legat på ungefär samma nivå som för 2. 24