Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Relevanta dokument
Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Underhåll av diken: Juridik. Magdalena Nyberg Rådgivningsenheten söder. Foto: Tilla Larsson

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Idé till disposition

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Länsstyrelsens roll vattenverksamhet och dagvatten. Sara Andersson Miljöskyddshandläggare Vattenverksamhet

Markavvattning i skogen

VÅTMARKSSATSNINGEN ATT TÄNKA PÅ - MILJÖBALKSPRÖVNINGAR MM

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap.

Lär dig mer om markavvattning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Underlagsmaterial till modul 14D Översyn av dränering

Att ändra befintliga tillstånd Seminarium Svenskt vatten 9 nov 2016 Tilla Larsson Jordbruksverket i Alnarp

Egenkontroll för vattenverksamheter

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Vattenverksamhet

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Vattenrättslig och hydroteknisk utredning Billdal 21:1

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Vad behöver du veta om ett markavvattningsföretag?

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet

Modellering av vattennivåer

Blankett för ansökan om markavvattning enligt 11 kap 13 miljöbalken

Jordbruksinformation Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF

Dikesrensningens regelverk

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN

DOM Stockholm

Markavvattning ur ett VA-perspektiv -Erfarenheter från Norrköping Maria Rothman, tekniska kontoret

Dikning skyddar vägen

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin

Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

VA och dagvattenutredning

Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan för vattenverksamheter, ansökan om tillstånd, länsstyrelsens tillsyn samt egenkontroll

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten

VA och dagvattenutredning

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Tank, brunn eller både och!

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Avbördningskapaciteten som verktyg för bedömning av underhållsbehovet i ett vattendrag

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Examensarbete HGU

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson

Nästan en fjärdedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. Lite mindre täckdikad areal 2016

PM Avvattning och övriga ledningar

Översikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång?

Kalibrering för samsyn över myndighetsgränserna avseende olika former av dikningsåtgärder i skogsmark

VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag Anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a punkt 6 miljöbalken.

VA och dagvattenutredning

Kattegattleden: Etapperna på Bjäre- och Kullahalvön

DOM Stockholm

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Trelleborgs kommun

Handlingsplan för dagvatten från Vrinneviområdet och omprövning av Ensjöns sänkningsföretag år 1934.

Temadag Dagvatten. Juridiska förutsättningar. Dagvatten i lagstiftningen

Frågor & svar studiecirklar, TL

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Del av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Dagvatten i detaljplan

Föreläggande enligt miljöbalken för anläggande av skoterleder i Umfors, Klippen och Hemavan,

Dispens för intrång i diken, bäck och åkerholmar vid utbyggnad av väg E45 i Lilla Edets kommun

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Markavvattningsföretag. Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling

Ombyggnad E14 Rännbergsbacken

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

Underhåll hänsyn ur lantbrukarens synvinkel. Översyn av dränering

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Regler för bevattning. 11 kap miljöbalken

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

PM angående hantering av våtmarker inom Västra Rosersberg i Sigtuna Kommun

Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp 2:16 i Båstads kommun

ANMÄLAN OM VATTENVERKSAMHET

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Myrsjön Behov av breddning samt rensning av utlopp

Transkript:

Underhåll av dränering, hänsynsregler Översyn av dränering

Disposition i korta drag Introduktion Hur läser man täckdikningsplaner och plankartor Underhåll av dränering, Miljöbalken Typexempel på vattenproblem orsaker, åtgärder, juridik Diskussion

Dräneringssystemen måste underhållas I princip måste all mark som odlas med kulturväxter vara dränerad. Dräneringen består av främst av täckdikning, diken och vallar. För att dräneringen ska fungera så behöver de olika delarna av dränering fungera. Med tiden behöver dräneringen underhållas för att kunna bibehålla effekten.

Underhåll Vad behöver underhållas: Täckdikningens ledningar Täckdikningens stamledning Brunnar Täckdikningsögon Utloppsdike Vallar, pumpar m m

Underhållsbehov? 1,2 meter dräneringsdjup under växtsäsong Utloppet dike eller vattendrag får inte dämma täckdiken

Underhåll av täckdikningssystem En väl utförd täckdikning har en funktionstid av kanske mer än ett hundra år. Underhåll av hela täckdikningssystemet är inte helt enkel De mest utsatta delarna är intagsöppningar i form av stensilar och brunnar men även utloppen i de öppna dikena är känsliga Övriga delar av systemet är svåråtkomligt för underhåll

Underhåll av täckdikningssystem Underhåll av själva täckdikningssystemet görs oftast i form av nerläggning av ytterligare enstaka ledningar där funktionen upplevs som bristfällig s.k. behovstäckdikning Alternativt kan ett mindre område/system täckdikas om. Den mest omfattande renoveringen är att utnyttja de befintliga stammarna och lägga nya grenledningar mellan de befintliga eller att täckdika om hela fältet.

Grävkedja

Avstånd mellan dräneringsledningarna

Underhåll av täckdikning Underhåll av stamledningarna kan göras genom att spola ledningarna om de slammat igen. I regel går det bara att göra från utloppet till närmaste krök utan att gräva upp stamledningen på flera ställen. Spolning av grenledningarna är mer arbetskrävande och kostsamt vilket ofta medför att man istället gör nya grenledningar eller helt nytt täckdikessystem.

Underhåll av täckdikning Spolning av stamledning via dagvattenbrunn

Utloppsögon

Underhållsstatus i utloppsdiket? Bristande funktion kan också bero på att vattennivån i utloppsdiket från täckdikningen är för hög och måste åtgärdas genom att utloppsdiket underhålls.

Vilka vattenanläggningar finns på fastigheten? Är det dina egna eller ingår de i en gemensam anläggning med grannfastigheterna?

Underhåll av diken I diken växer vegetation, denna påverkar flöden och vattenstånd i diket På dikesbotten sker erosion och sedimentation. Detta förändrar dikets sektioner och avvattningsförmåga På slänterna sker ras och skred Trummor/broar när vägar korsar diket behöver byts ut. Dessa trummor och broar kan dämma i diket.

Underhåll av vallar Vallarna sjunker, hur snabbt beror av olika saker som vad de är byggda av och vad som växer på dem Djur, t ex sork, kan grävs tunnlar i vallarna Vegetation som växer på vallarna skapar flödesvägar för vattnet Vallar kan sedan brista och risken ökar om de inte är underhållna

vattenverksamhet vattenanläggning- markavvattning VATTENVERKSAMHET (MB 11:3) t.ex. att gräva diken & bygga invallningar kräver tillstånd (MB 11:9) resultatet blir en VATTENANLÄGGNING (MB 11:4) MARKAVVATTNING (MB 11:2) utförs för att avvattna mark när syftet är att varaktigt öka en fastighets lämplighet kräver tillstånd (MB 11:13, 11:14)

Markavvattningsföretag har rätt att underhålla sina anläggningar, men också skyldighet att underhålla så att inte andra lider skada. Skyldigheter och rättigheter

Ta hänsyn till annan lagstiftning Hänsynskrav MB kap. 2 Kunskap Skyddsåtgärder Bästa teknik Ansvar MB 11:15 anmäla om fisket kan skadas Natura 2000 MB 7:28a Biotopskydd MB 7:11 Artskyddsförordning (2007:845)

Om det finns risk att skada Allmänna intressen exempelvis naturvårdsintresset Vissa åtgärder ska anmälas till Länsstyrelse MB 11:9a Vissa åtgärder kräver tillstånd av Mark- och miljödomstolen MB 11:9 Enskilda intressen exempelvis påverkan på grannens dränering, försvårat underhåll Åtgärder kräver tillstånd av Mark- och miljödomstolen MB 11:9

Klippa vegetation

Klippa vegetation

Hjälper underhåll? Kommer ett underhåll göra så att marken inte längre har vattenproblem? Marksjunkning marken har sjunkit och odlats bort. Ska ske med en hastighet av 1-3 cm/år Fördjupning = ny markavvattning, vilket kräver tillstånd. Exploatering mer vatten från bebyggelse, vägar vars trummor och broar dämmer uppströms Våtmark en våtmark dämmer uppströms