Delårsrapport mars 2017 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden

Sida 1(8) Delårsrapport mars 2017 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden 1. Sammanfattning Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har under årets första tre månader haft fokus på uppföljning av föregående års verksamhet genom årsbokslut och beställarbokslut. Tillgänglighetsfrågor är fortsatt ett problemområde som nämnden följer löpande. Förbättringar sker inom vuxenpsykiatrin medan barn- och ungdomspsykiatrin fortsatt är ett stort bekymmer. Utveckling av närsjukvårdscentrum i Mariestad, Töreboda och Gullspång pågår. Folkhälsoarbetet fortskrider enligt fastlagda planer. Nämndens ekonomiska resultat för perioden januari mars uppgår till plus 0,8 mnkr vilket är ca 1,7 mnkr sämre än budget.på region- och rikssjukvård finns en positiv budgetavvikelse på ca 9,3 mnkr medan sjukhus i regionen, utomregional länssjukvård, tandvård, läkemedel och sjukresor visar en negativ budgetavvikelse. Några av ovanstående områden bedöms avvikelsen vara tillfällig och kommer inte att kvarstå, vilket visar mot ett nollresultat för helåret. 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har under årets första tre månader haft fokus på uppföljning av föregående års verksamhet genom årsbokslut och beställarbokslut. Nämnden bjöd vid sitt sammanträde i februari in presidierna för Skaraborgs Sjukhus, Tandvården, Habilitering & Hälsa och Beställd primärvård för en genomgång av året som varit och tankar inför framtiden. Arbetet med utveckling av psykiatri i Skaraborg har fortsatt både i den politiskt tillsatta styrgruppen och på tjänstemannanivå. I arbetet ingår nu både vuxen och barn- och ungdomspsykiatri. Utvecklingen av ett närsjukvårdscentrum i Mariestad, Töreboda och Gullspång fortsätter. Konkreta åtgärder tas fram inom områdena Mobil vård och omsorg, Nära vård och omsorg, Förebyggande vård, Vårdplatser, Organisation och finansiering samt Forskning och utveckling. Skaraborgs Sjukhus stängde den sista februari mellanvårdsavdelningen i Mariestad på grund av personalbrist. En utvärdering presenterades för nämnden i mars. Parallellt med detta har en dagsjukvårdsavdelning öppnat och de första patienterna togs emot i mitten av mars. Utveckling av dagsjukvården pågår. Den största utmaning är fortfarande tillgängligheten i första hand till BUP. Nämnden har även noterat ökade väntetider inom cancersjukvården särskilt inom urologin. Nämnden följer löpande tillgängligheten. Skaraborgs Sjukhus har aktivt jobbat med olika satsningar inom akutsjukvården. Nämnden

Sida 2(8) fick en redovisning vid sitt sammanträde i mars. Trots ett ökat antal sökande till akuten klarar sjukhuset väntetiderna relativt bra. De når dock inte de satta målet. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska rapportera den vård som invånare bosatta inom deras respektive geografiska ansvarsområde konsumerar, oavsett var den produceras och vilken instans inom Västra Götalandsregionen som finansierar den. Från 2017 tillämpas ett nytt regelverk för prestationsredovisning, vilket helt utgår ifrån prestationer som finns i vårddatabasen Vega. Då redovisning av vilka vårdkontakter som skett hos externa vårdgivare, framförallt inom specialiserad vård, ofta dröjer inkluderar uppföljning av sjukhusvården endast konsumtion vid de egendrivna sjukhusen. Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen inom VGR är i princip oförändrad jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet kontakter med den somatiska öppenvården ökar däremot. Andelen öppenvård ökar därmed, vilket är en önskad utveckling. Inom psykiatrin ökar konsumtionen av både sluten och öppen vård vid sjukhusen i VGR. Befolkningens konsumtion av digitala kontakter ser ut att ha ökat väsentligt. Det kan inte uteslutas att ökningen åtminstone delvis beror på förändrade registreringsrutiner. Antalet konsumerade besök är fler än föregående år inom alla delar av primärvården. Inom VG Primärvård har såväl antalet besök hos läkare som antalet besök hos andra yrkeskategorier ökat. Däremot har antalet läkarbesök minskat inom beställd primärvård. Inom

Sida 3(8) Vårdval Rehab har konsumtionen fortsatt att öka, sannolikt till följd av den ökade tillgänglighet som följer av genomförandet av en vårdvalsmodell som i hög grad ger ersättning per prestation. 3. Mål och fokusområden 3.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Hälso- och sjukvårdsnämnden har som prioriterat mål att skapa förutsättningar för att invånarna kan leva ett liv i hälsa med fokus på ett strategiskt folkhälsoarbete. Nämnden arbetar också långsiktigt med folkhälsoarbetet utifrån den strategiska plan som antogs 2010. Inför 2017 har nämnden gjort en prioritering av vilka områden som man ska fortsatt satsa på med utgångspunkt från målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Valet av områden har nämnden bland annat gjort utifrån det prioriterade målet i regionens budget att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och arbetet kring social hållbarhet. Med utgångspunkt från detta har nämnden också gett ett uppdrag till Folkhälsoenheten i Skaraborg. Skaraborgs Kommunalförbund och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har fastställt en modell för samverkan i folkhälsofrågor. Det innebär en strukturerad samverkan och kraftsamling kring utvalda områden. Det första området är fullföljda studier. Nämnden stöttar detta arbete med resurser. Ytterligare områden kommer att väljas under 2017. Nämnden har sedan tidigare samverkan med Västra Götalands Bildningsförbund om mat och rörelse. Från och med hösten 2016 görs en extra satsning på mat, Matmöten i Skaraborg. Arbetet fortskrider och nämnden bedömer att målet kommer att uppnås. 3.6 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 3.6.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Det är fortsatt stora problem med tillgängligheten till BUP. Skaraborgs Sjukhus arbetar aktivt med olika åtgärder för att förbättra situationen. Bland annat köps neuropsykiatriska utredningar från extern vårdgivare. Nämnden bedömer att tillgängligheten kommer att förbättras under året men vårdgarantin kommer inte att nås. 3.6.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Skaraborgs Sjukhus arbetar med att implementera den Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri och Regionala utvecklingsplanen för barn och unga. Nämnden följer arbetet

Sida 4(8) genom den politiska styrgruppen för psykiatri. 3.6.3 Stärka första linjens förmåga att möte psykisk ohälsa Närhälsan Guldvingen vårdcentral startade den 1 mars en stärkt mottagning för första linjens vård till barn och unga med psykisk ohälsa. Verksamheten är en del i det pilotprojekt som startats i Västra Götalandsregionen där mottagningen kommer stödja hela Skaraborg från sina lokaler vid vårdcentralen Malmen i Skara. Syftet är att förstärka insatserna för ban och unga i åldrarna 7-18 år. I uppdraget ingår även att vara resurs för personer över 18 år vad gäller utredning av begåvningsnivå. Nämnden kommer att följa hur vårdcentralerna fullgör åtagandet när det gäller psykisk ohälsa både för barn, ungdomar och vuxna samt att följa upp att ungdomsmottagningarna har en god tillgänglighet även på kvällstid och under sommaren. 3.7 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas 3.7.1 Uppfylla vårdgarantin Östra hälso- och sjukvårdsnämnden följer löpande utvecklingen av hur vårdgivarna uppfyller vårdgarantin. Vid varje nämndmöte redovisas antal väntande för besök och behandling inom somatisk och psykiatrisk vård och hur stor andel som får vård inom 90 dagar. Inom barn och ungdomspsykiatrin gäller 30 dagar och vid misstanke om cancer 14 dagar för vuxen och 2 dagar för barn. Nämnden kan konstatera att vårdgarantin inte uppnås. Särskilt oroande är väntetiderna för barn- och ungdomspsykiatrin och för cancersjukvården. 3.7.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Inom Skaraborgs Sjukhus pågår arbete med att införa ett personcentrerat arbetssätt i vården. 3.7.3 Förbättra akutvårdkedjan Skaraborgs Sjukhus har i uppdrag att utveckla akutvårdskedjan med syftet att minska väntetider på akutmottagningen och på sikt bygga upp akutläkarfunktionen. Målet är att senast år 2018 uppnå målet att vid 90 procent av besöken ska patienten ha en total vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar. Skaraborgs Sjukhus har aktivt jobbat med olika satsningar inom akutsjukvården. Nämnden fick en redovisning vid sitt sammanträde i mars. Trots ett ökat antal sökande till akuten klarar sjukhuset väntetiderna relativt bra. De når dock inte de satta målet. 3.8 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Nämnden vill arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning och följer områdena både på Skaraborgs Sjukhus och vid vårdcentralerna. Det har inte gjorts någon avstämning under

Sida 5(8) 2017. Nämnden följer arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården. En redovisning gjordes vid nämndens sammanträde i mars. Särskilt noterades att väntetiderna blivit längre. 3.8.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Patientsäkerhetsarbetet är en prioriterad fråga. Ingen redovisning har ännu skett 2017. 3.8.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Presidiet/nämnden får en redovisning i slutet av åtet av hur Skaraborgs Sjukhus av kvalitetsindikatorerna 3.8.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Nämnden arbetat med att utveckla ett Närsjukvårdscentrum i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Arbetet påbörjades 2016 och fortsätter enligt projektplan. Nämnden är också aktiv i Vårdsamverkan Skaraborg. Under 2017 har nämnden ordförandeskapet i såväl Politisk samverkan Skaraborg som i Styrgruppen för Vårdsamverkan. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Nämndens resultat för perioden januari mars uppgår till plus 0,8 mnkr vilket är ca 1,7 mnkr sämre än budget.på region- och rikssjukvård finns en positiv budgetavvikelse på ca 9,3 mnkr medan sjukhus i regionen, utomregional länssjukvård, tandvård, läkemedel och sjukresor visar en negativ budgetavvikelse. Några av ovanstående områden bedöms avvikelsen vara tillfällig och kommer inte att kvarstå, vilket visar mot ett nollresultat för helåret. I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. För perioden har samtliga sjukhus förutom FSS (Frölunda Specialist Sjukhus) nått sitt ersättningstak. För 2017 har nämnderna tecknat tilläggsöverenskommelser med sjukhusen kring ytterligare ersättning utöver tak. Kostnaderna fördelas på nämnderna utifrån konsumtionsandel 2016 och motsvarande intäkt avropas från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Detta är således inte resultatpåverkande för nämnderna. Per mars är östra hälso- och sjukvårdsnämndens kostnad för produktion över tak ca 8,9 mnkr. Konsumtion av region- och rikssjukvård uppgår till 70,4 mnkr vilket är 9,3 mnkr lägre än budget och 5,3 mnkr högre än efter motsvarande period förgående år. Den lägre kostnaden

Sida 6(8) avseende region- och rikssjukvård förklaras delvis av att den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle (CMI- Case-MIx-Index) har minskat vilket innebär att en något mindre resurskrävande vård har bedrivits. Antalet vårdtillfällen har dessutom minskat jämfört med 2015 (det år som ligger till grund för budget). Antalet öppenvårdsbesök har ökat jämfört med 2015, samtidigt som kostnaden per besök minskat vilket kan förklaras av en korrigering i föregående års felaktiga prissättning inom strålbehandling. Region- och rikssjukvård kan fluktuera mycket varje månad vilket gör det till en osäker post vid prognossättning. Helårsprognos i delår mars är satt till plus 5 mnkr. Kostnad för sjukhus i regionen (länssjukvård) är 979 mnkr som visar en avvikelse mot budget på minus 3,6 mnkr. Kostnad för tillgänglighetssatsningar utgör 2,9 mnkr av avvikelsen resterande avvikelse ligger på sjukhusen. Antalet öppenvårdsbesök har ökat jämfört med 2015 och även kostnad per besök samtidigt som antalet vårdtillfällen minskar och även CMI (Case- Mix-Index). Prognos för helår beräknas ändå ligga i nivå med budget. Arvoden till privata specialister i regionen uppgår till 16 mnkr. Det är cirka 400 tkr lägre än budget och 1,4 mnkr högre än för samma period 2016 vilket främst beror på ökad kostnad inom mammografi. Den ökade kostnaden avser främst ersättningen för patientavgift vilket finns med i årets budget men inte i utfallet 2016. Avtalseffekter för nytt avtal inom gynekologi kommer att utebli då upphandlingen enbart har resulterat i en vårdgivare jämfört med nuvarande två vårdgivare. Detta bidrar till ett överskott i prognosen. Nämnden har dessutom ett ingående överskott i budgeten då budgeten för 2017 bland annat baseras på en årsprognos som var högre än utfallet i bokslutet för 2016. Detta innebär att årsprognosen visar ett överskott på 4 mnkr. Den utomregionala länssjukvården består av oplanerad utomregional vård (RIA), utomlandsvården/eu-vård men även nytt för i år den köpta rättspsykiatriska vården. Kostnaden för detta uppgår till 10,6 mnkr vilket är 850 tkr högre än budgeterat. RIA vården uppgår till 8,1 mnkr vilket är 700 tkr över budget och 1,2 mnkr mer än perioden förgående år. Utomlandsvården/EU-vård uppgår till 1,5 mnkr vilket är 300 tkr lägre än budget och 700 tkr lägre än perioden 2016. Den köpta rättspsykiatriska vården uppgår till 950 tkr vilket är 450 tkr högre än budget. Prognos för dessa områden är satt till minus 2,5 mnkr då kostnaden för den köpta rättspsykiatriska vården är högre än vad som budgeterats. Även kostnad för RIA vården befaras bli något högre än vad som finns i budget. Nytt ansvar för i år är länssjukvård finansierade med särskilda bidrag vilket är kostnader för verksamheter som finansieras med stadsbidrag. Kostnaden uppgår till ca 1 mnkr och det är mot Skaraborgs Sjukhus (SkaS) för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivning- och rehabiliteringsprocess. Utfall ligger i nivå med budget och prognos förväntas bli detsamma. Kostnader som går under ansvaret vårdval rehab är hjälpmedel där hälso- och sjukvårdsnämnderna fortfarande har kvar kostnadsansvaret. Kostnaden för perioden är 11,4

Sida 7(8) mnkr vilket är i nivå med budget. För helåret beräknas dock kostnaderna överstiga budget med 1 mnkr på grund av volym och kostnadsförändring. Kostnader för primärvård utanför VG Primärvård uppgår till 37,6 mnkr vilket är 900 tkr lägre än budget och i nivå med kostnader för samma period förgående år. I detta ansvar finns kostnader för privata vårdgivare i primärvården, offentlig primärvård och övrig kommunal primärvård. Inom offentlig primärvård finns en budgeterad intäkt för dietistuppdrag som nu först kommer att starta i september. Intäkten är budgeterad från juli månad vilket gör att delar av denna intäkt är osäker och bidrar till en negativ budgetavvikelse. Den privata primärvården visar en positiv avvikelse. Prognos för hela detta ansvar enligt ovan är på helår plus 500 tkr. Den utomregionala primärvården är i nivå med budget och kostnaderna uppgår till 1,5 mnkr. Ytterligare nytt ansvar för i år är primärvård finansierade med särskilda bidrag vilket är kostnader för verksamheter som finansieras med stadsbidrag. På primärvårdssidan är det ökade flyktingströmmar där vårdcentraler ersätts. Det är även för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivning- och rehabiliteringsprocess mot Närhälsan samt MMR behandlingar mot vårdcentraler. Kostnader för perioden är 5,7 mnkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 600 tkr. Avvikelsen avser att MMR behandlingar som inte är utbetalda för första kvartalet ännu. Prognos är satt i nivå med budget. Kostnaderna för tandvård uppgår till 37,8 mnkr vilket är en negativ budgetavvikelse på 2,5 mnkr. Det är främst den rörliga ortodontin tillsammans med barntandvården som står för avvikelsen hittills i år. Drygt 40 % av budgeterat avseende den rörliga ortodontin har redan betalats ut under första kvartalet, en avvikelse motsvarande ca -1,7mnkr (rörlig ortodonti brukar fluktuera under året). Barntandvården står för en avvikelse motsvarande ca -400tkr resterande avvikelse finns inom tolk och uppsökande verksamhet. Prognos för helår är satt enligt budget efter avstämning med Folktandvården. Kostnader för habilitering och hälsa uppgår till 41,2 mnkr vilket är nivå med budget. Folkhälsomedlens budgetunderskott som uppgår till 950 tkr beror på fakturor som kommit in som inte har periodiserats utan avser kostnader för helår. Prognos är i nivå med budget. Läkemedelskostnaderna för privata vårdgivare går över budget med 1,2 mnkr. Den negativa budgetavvikelsen beror på förskrivning av läkemedel av utomregionala vårdgivare. Prognosen beräknas till minus 2 mnkr på helåret. Kostnaden för sjukresor uppgår till 19,1 mnkr vilket är ca 800 tkr högre än budget och 1,8 mnkr högre än perioden förgående år. De ökade kostnaderna beror på att antalet sjukresor med taxi har ökat. Kostnadsökningen kommer sannolikt att hålla i sig och en helårsprognos

Sida 8(8) visar på minus 4 mnkr. Kostnader för Samordningsförbund ligger enligt budget. Nämndens egna kostnader uppgår till 700 mnkr vilket är 300 tkr under budget och 100 tkr lägre än förgående år. Prognos ligger i nivå med budget. Kanslikostnader är enligt budget då regionstyrelsen fakturerar nämnden i tolftedelar utifrån lagd budget. Underansvaret särskilda projekt ligger kostnader för bland annat servicenämnd, vårdbarometern och VGR IT kapital men även kostnad för TÖK:en för mellanvårdsplatser. Här finns en negativ avvikelse på 2,8 mnkr där nämnden utgår från att hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att finansiera för denna TÖK, därmed förväntas prognos för helår bli enligt budget. Regionbidraget ligger enligt budget och övriga intäkter uppgår till 15 mnkr vilket är 600 tkr lägre än budget. Det beror på att nämnden inte har avropat medel för MMR behandlingar. Detta medför ingen resultatpåverkan då nämnden inte har några kostnader för detta under ansvaret primärvård finansierade med särskilda bidrag. Helårsprognos ligger i nivå med budget. Helårsprognos Enligt ovan nämnda kommentar visar nämnden en helårsprognos på ett nollresultat, det vill säga i nivå med budget. Eftersom prognosen bygger på en kort period av 2017 så finns det en del osäkerheter kring vissa poster. 5.3 Eget kapital Nämndens eget kapital per mars uppgår till 7,5 mnkr vilket motsvarar det redovisade resultatet för 2016. 6. Bokslutsdokument och noter Resultaträkning och övriga bokslutsdokument framgår av bilagor. Bilaga 1. Resultaträkning../../userfiles/1/documents/2188_2912_77BC8.xlsx 2. Resultatrapport../../userfiles/1/documents/2188_2912_924EF.xlsx 3. Bokslutsdokument../../userfiles/1/documents/2188_2912_C3DC1.xlsx