Tuffaste jägaren i skogen NYTT. #2 2013 vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n. Hunden Scilla berättar Sid 3. Värdesäkra ditt skogsbruk Sid 10

Vida NYTT B Sverige Porto Betalt #2 2013 vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n Hunden Scilla berättar Sid 3 Tuffaste jägaren i skogen Värdesäkra ditt skogsbruk Sid 10 KOLMILAN LEVER Sid 6 Lär känna din gräns Sid 9

Ljuspunkter på fortsatt svag marknad Jag har under våren och försommaren sett fram emot att skriva positivt om trävarumarknaden i detta VIDA Nytt inför uppstarten av den nya virkessäsongen. Tyvärr konstaterar jag att den optimism vi hade fram till början av april, med hjälp av Kina och USA, har raderats ut. Övning ger Priserna på båda dessa marknader har sedan dess sjunkit med 300 350 kr/sågad m 3. Något som självklart får negativa effekter på våra övriga marknader. Fortsatta oroligheter i Nordafrika och Mellanöstern gör att dessa marknader känns osäkra. Nybyggandet på några av våra viktiga marknader såsom Sverige, Danmark och Holland är på rekordlåga nivåer. Det finns dock några positiva saker: - En kommande momshöjning på byggande i Japan nästa vår gör att konsumtionen där ökar. - Priserna på begagnade hus i England har sakta börjat stiga, vilket gör att man vågar bygga mer nytt igen. Detta i kombination med att bankerna vågar låna ut till privat enfamiljsbyggande. - Vi har under senvåren sett ett ökat behov av träemballage, framförallt mot fordons- och verkstadsindustrin. Detta har resulterat i att vi har producerat på några av våra fabriker under hela sommaren. Vi förväntar oss en bra efterfrågan även under resten av året. Det minskade dagstidningsläsandet som vi sett de senaste åren, slår nu med full kraft in över Sverige och Norge. Det har medfört att ett antal pappers- och massamaskiner lagts ned och aviserat om nedläggningar. Den bidragande orsaken till detta är inte konjunkturen utan ett ändrat beteende till förmån för läsplattor och liknande. Konsekvensen är ett överskott på massaved och sågverksflis, vilket i sin tur tvingat oss att acceptera lägre priser för vår sågverksflis. Ett minskat behov av massaved påverkar självklart försäljning och priser av bioenergi negativt. Däremot ser vi en bättre balans mellan produktion, utbud och försäljning av både pellets och ströbalar, vilket gjort att vi kunnat höja våra priser på dessa båda produkter. Det ekonomiska resultatet för koncernen för det första halvåret är positivt men inte tillräckligt långsiktigt. Höjda timmerpriser, sänkta biproduktsintäkter, ett fortsatt svagt byggande world wide i kombination med en stark svensk krona gör att lönsamheten framöver ser sämre ut än för det första halvåret. Priserna i USA kommer med stor sannolikhet att stiga och byggandet i Europa kommer sakta tillbaka, även om det kommer att ta några år. Inom våra egna grindar fortsätter vi effektivisera, specialisera och förbättra för att på det sättet öka våra intäkter och sänka våra egna kostnader på varje kubikmeter. Mer eller mindre alla våra sågverk har under de senaste åren genomfört stora investeringar. Nu ligger fokus på att dra nytta av investeringarna och att trimma anläggningarna till att bli än mer effektiva. Investeringarna under året kommer därför att kunna begränsas till 60 75 miljoner. Av dessa är en relativt stor andel inom emballage och vidareförädling. Hur når man bäst avkastning på sin skog? Förutom miljö, jakt, rekreation och kanske känslan av att äga skog måste dock avkastningen av värdet på marken och skogen vara det som är något av ett nyckeltal. Mycket enkelt innebär det att man ska se till att ha växande skog, avverka mogen skog och investera i skötsel av den egna skogen eller ny mark och skog. Vi märker att fler och fler tänker på detta sätt. För att hitta den optimala avverkningstidpunkten för varje enskilt bestånd i din skog har vi utvecklat ett unikt analysverktyg. Läs mer om detta längre fram i tidningen. Vi producerar ungefär lika mycket på våra sågverk dag efter dag vilket gör att förbrukningen av timmer är ganska lik varje dag, över hela året. Ett jämnt inflöde av timmer medför långsiktigt en bra betalningsförmåga och eftersom timret utgör närmare 80 % av virkesvärdet måste sågverkens konkurrensförmåga vara väsentlig för er som skogsägare. VIDA skapar förutsättningar för en bra avkastning på din skog. I skrivande stund har vi haft några fantastiska veckor med fint sommarväder. Tyvärr inte bara positivt, jag har under de senaste dagarna fått alltmer rapporter om barkborreskador. Ha koll på er skog, var steget före granbarkborren, rädda virkesvärdet och kontakta någon av våra inköpare om ni behöver hjälp. Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla er som besökte våra anläggningar under VIDAdagarna i maj och gjorde dessa till en succé. Lycka till med avkastningen på er mark och skog och ha en trevlig höst i skogen. alvesta 2013-07-30 Santhe Dahl Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: www.black.se Tryckeri: www.kstab.se Text & foto: Karin Malm om inget annat anges. Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01 färdighet Sid 3

scillas första steg mot målet som fågeljakthund En stoppsignal vid ytterdörren och vi låter vi matte/husse gå ut först genom dörren. Först när hon/han säger varsågod springer vi ut. Nu har vi även börjat träna på att gå rakt fram. Människorna kallar det linjetag. Vi får sitta någon meter från matskålen och när matte/husse visar riktning med handen (dirigering) och säger varsågod ska vi gå rakt fram till matskålen. Jag tror jag klarar det rätt bra. Den 11 april i år berikades världen med nio ljuvliga små svarta flatcoated retrievervalpar med kennelnamnet Sweet Licorice Lime, Aspen, Hazel, Rowan, Ash, Sallow, Elm, Maple och så jag Cherry. Mitt tilltalsnamn är Scilla. Jag är en svart liten tik med en syster och sju bröder. När vi föddes jämförde människorna oss med en sådan där korv med bruna bönor som ligger i kyldisken i mataffären. Tack och lov syftade dom på vår vikt och inte på vårt utseende. Jag blev dock lite konfunderad när jag träffade min blivande matte Ewa. Hon sa korven flera gånger till mig. Dessutom tycker hon att jag har en rumpa som en ladugårdsdörr. Men det tycker hon nog är fint, för hon verkar inte vilja släppa mig varken med blicken eller med famnen när hon kommer och hälsar på. Jag är en flatcoated retriever med drömmen om att bli en framgångsrik fågeljakthund när jag blir stor. Min mamma som är fem människoår heter Duckfinder s Strega eller Milla i dagligt tal. Hon är duktig hon. Hon har 1:a pris i Elitklass i Sverige och Norge. UDM på A-prov Vinnarklass i Danmark och godkänd KKL i Sverige. På utställning har hon Cert och BIM och nu längtar hon efter ännu ett 1:a pris i Norge, för då blir hon jaktchampion! Min pappa Duncan, eller på finspråk Casblaidd Little Archer, bor strax utanför London. Han är en superb arbetshund och är en mycket framgångsrik tävlingshund. Dessutom är han jättesnygg sägs det. När min uppfödare Peder var på jakt efter en lämplig hane till vår mor Milla tog han kontakt med Duncans husse efter rekommendationer. Han tyckte det var viktigt att se sig om utanför Sveriges gränser då han ville bidra till att utveckla rasen genom att bredda avelsbasen. Efter en veckas jakt och umgänge i England märkte de båda hussarna att personkemin stämde och att våra föräldrar, Milla och Duncan, hade de fysiska och psykiska egenskaperna som efterfrågades. Långsiktiga meriter, arbetslust, tålamod (jakt kan innebära lång väntan) och fysiskt rätt förutsättningar (en lite mindre hund, då den rör sig lättare) var exempel på egenskaper som värderades högt. Så det blev dom och det blev jag och mina åtta syskon! Vad är det då som kännetecknar oss flattar? En glad, öppen och lyhörd apporterande fågelhund som har stor vattenpassion och stort behov av aktivering (www.frk.nu). Vissa använder oss för jakt, andra för utställning och vissa för båda delarna då vi är både snygga och duktiga. Vi beskrivs även som samhällsnyttiga då vi ofta fungerar bra som tjänstehund, vårdhund, räddningshund etc. Vill man ha oss som en ren sällskapshund går det utmärkt. Dock vill vi ha mycket aktivitet. För vem tackar nej till att få följa med på en joggingtur, skidåkning eller jakt på kantareller. Arbetet mot målet att bli en framgångsrik fågeljakthund har redan börjat Det är mycket som vi ska lära oss innan vi får följa med ut på jakt och innan vårt första jaktprov. Alla små delmoment som t ex hämta, komma tillbaka och lämna ska vi snart börja träna på. Vi lär oss små korta moment stegvis. Först när vi kan det ordentligt går vi vidare med nästa moment. När flera delmoment sitter ordentligt byggs det ihop till en helhet. Redan när jag var 4 veckor hade jag lärt mig den viktiga inkallningssignalen 3 korta signaler med visselpipan. Ofta betydde det mat så det gällde att hålla sig framme om man skulle få något! Vi har även lärt oss stoppsignalen, en kort signal med visselpipan, då vi sätter oss och inväntar varsågod, innan vi rusar fram till matskålen. Oj, vad veckorna går. I dag är jag 7 veckor och jag känner mig som en riktig flat. Vi har haft finbesök. Min pappas matte och husse från England var här och besiktigade oss. De var jättenöjda med mig och alla mina syskon. Sa att hela kullen hade en jämn kvalitet. Kul! Snart ska min nya matte Ewa komma och hämta mig. Ytterligare en vecka har gått... Det är fredag. Min nya matte kommer ut från bilen. Jag och min ena bror springer för att möta upp. Brorsan sätter sig avvaktande men jag fortsätter, upp i famnen. Åh, så mysigt! Nu är det dags att flytta hem. Bilresan hem till Lädja i Småland gick bra. Jag sov mest hela tiden. När vi kom fram fick jag träffa mina nya vänner, en i taget. Först Heidi, en 7-årig flat, sen Izzy 7 år och sist Elsa 3 år, båda Springer Spaniel. Nu ska vi visst bo här tillsammans. Oj, vad leksugen jag blev! Första och andra natten i mitt nya hem var jag allt lite ledsen. Saknade min mamma och mina syskon. Men min nya kompis Heidi sov vid min sida så det kändes bra. Efter några dagar kände jag mig hemma. Jag kände mig trygg och orädd. Blev inte ens rädd för den högljudda maskinen som människorna kallar dammsugare. Dagarna nu består av mycket sömn. Dom säger att jag växer då. Så väck mig inte! Då blir jag orolig och stressad. När jag är vaken får jag öva på lydnad, att gå i koppel, bli omvårdad, åka bil och att socialisera. Leka klarar jag själv. Jag är redan duktig på apportering. Dom säger att det är en medfödd egenskap. Husse lägger ut en fågelvinge. Matte ger mig signal. Nu drar jag mot vingen. Yes, jag hittade den! Och så tillbaka till matte. Beröm och godis. Härligt! Idag stoppade matte ner mig i en ryggsäck. Ja, inte huvudet förstås, det fick jag ha utanför. Heidi skulle få motion. Jag får visst inte gå så långt ännu, växer för mycket. Därför fick jag åka ryggsäck på mattes mage istället. Rätt kul faktiskt. Oj, vad mycket det fanns att se här i mina nya omgivningar! Tänk när jag får utforska det på egna ben. Det får ni läsa mer om i nästa nummer av VIDA Nytt när jag har hunnit växa till mig. Nu hör jag tre signaler bäst att rusa och se vad dom vill! l Sid 4 vida och växande värden Sid 5 vida och växande värden

Än glöder det rykande hantverket Kolmilatändning på Tranemaden I samband med krigsslutet 1945 minskade användningen av träkol kraftigt och därmed också kolmilningen. Men glädjande nog lever kolmilningen kvar i vårt moderna och bekväma samhälle. Detta genom personer som brinner för hantverket och vill föra kunskapen vidare i generationer. Resultatet? Träkol av högsta kvalitet, spänning, kunskap, kroppsarbete och inte minst härliga stunder med mycket skratt på ljugarbänkarna framför kolarkojan. Det är något mysko, något trolskt med det hela... Tillverkning av träkol, kolmilning har gamla anor. Förr i tiden gjordes kolmilor för att få bränsle till alla masugnar och smedjor. I takt med att järnbruk etablerades blev det en stor efterfrågan på träkol. I vissa delar av Sverige kalhöggs stora skogar för att tillverka kol av veden. Det bästa virket skickades till sågverket och det som blev kvar fick gå till kolved. En anledning till att man valde kol istället för ved vid bruken var att kolet är mycket lättare än ved och var därmed enklare att transportera till bruken. En annan anledning är att effektuttaget blir så mycket högre när man eldar med kol jämfört med ved. Tekniskt innebär kolning att man upphettar trä till 500 600 grader. Värmen i kolmilan alstras genom förbränning under begränsad lufttillförsel. Veden i milan destilleras. Kvar blir till slut kol blandat med syre, kväve och salter. Agne Johansson gjorde sin första kolmila för cirka 25 år sedan. Den gjorde han på egen hand och i stort sett självlärd. Det var en man från Skogsstyrelsen som kolade i Bottnaryd. Han bodde i husvagn under kolningen och skrev loggbok. Denna läste jag och det var så jag lärde mig grunden. Efter mycket letande fick jag nys om att det skulle finnas litteratur och handböcker på Järnbolaget i Stockholm. Jag åkte dit och köpte ett 20-tal böcker, bland annat Handbok för kolare och Handledning i Milkolning, båda skrivna av Hilding Bergström. Handbok för kolare innehåller allt man kan tänka sig en kolare behöver veta om både det ena och andra, skrattar Agne. Sedan dess hart det blivit ytterligare två milor, tre om man räknar in en mindre som restes på Skogselmia. Nu är det dags för den fjärde. Denna gång på en annan plats en tidigare då han haft milorna på hans egna mark. Årets mila står på Tranemaden strax utanför Habo på Agnes systerson Ingvar Johanssons marker. För 100 år sedan var det inte många träd här. Det var stora hyggen. Jag har hittat minst 10 milabottnar på dessa marker. Här finns även kvar en kolaväg som går ner till Hökessjön, varifrån man sedan fraktade kolen vidare till bruken i Sätesfors och Taberg för järnframställning, säger Ingvar. Denna gång är Agne inte själv. Till sin hjälp har han 17 stycken moderna kolare i blandade åldrar. Alla från Habo med omkrets. För flera är det första gången. Resningen av milan påbörjades för två och en halv vecka sedan och nu är det dags för tändning. Den är 40 m 3 och har en bottendiameter på 5,5 m. Cirka 50 % kommer bli kol om allt går som det ska. Det är inget latmansgöra att bygga en mila, trots att det nu för tiden är betydligt enklare än förr när allt fick göras manuellt, säger Ingvar. Alla har jobbat som slavar, det är ett kul gäng, fortsätter han. Nu är det 10 år sedan sist. Klockan har passerat 17.30. Nyfikna grannar och kolare börjar anlända. Den äldste besökaren har redan varit här. Min 98-åriga morfar var här redan i eftermiddags, säger Jan Pettersson, en av kolarna. Han blir nog vår äldste besökare här idag i alla fall, fortsättar han med ett leende. Klockan 18 är det dags för tändning. Det är Ange som tar befälet. Och visst är det som han säger Det är något mysko, något trolskt med det hela... En nyfikenhet och lätt anspänning lyser i många ögon. Hur kommer det gå? Vinden ligger ju inte på från rätt håll. Man hade räknat med sydvästliga vindar. Men ja, det tar sig. Efter ett tag börjar det sippra ut rök från milans tak. Snabbt är en man framme med en klubba och bankar hålet tätt för att undvika att syre kommer in milan. Om det skulle bli för varmt i milan brinner veden upp och blir aska istället för kol. Förr i tiden var det inte ovanligt att kolarna ramlade när i kolmilan och brann upp när de skulle laga milans skyddande jordlager. Idag görs tack och lov mest mindre milor som man inte behöver upp och klättra på. Milningens första dygn är känsligast, innan milan hunnit bygga upp en jämn värme. Den måste nu övervakas dag och natt de närmsta fem dygnen. För detta har en traditionsenlig kolarkoja byggts upp så att det finns tak över huvudet. Dock har även den utvecklats i takt med övriga samhället. När Sören, en av männen från sällskapet, får syn på kojan som i år är utrustad med både elektricitet och radio, utbrister han med ett leende: Har det blitt SÅ modernt? Har vi skithus mé?! Ingvar med traditionsenlig kolarhatt Det blir dags att sätta på skorstenen. Den sätts vid milans nederkant för att leda ut rökgaser och för att ge bättre kontroll på luftcirkulationen i milan. Efter ett tag tas en lång termometer fram och sticks in i milan. Man ska se om den är fotvarm, vilket betyder att den har nått en yttertemperatur på 80 grader. Milans uppgift är att destillera bort vattnet från veden. När 80 grader har uppnåtts gäller det att hålla kvar den temperaturen tills all ved blivit destillerad. Därefter täpps milan igen och så får den långsamt svalna. Utanför kojan står två ljugarbänkar. Från dessa hörs många glada skratt. Dö vet la att franskan kommer från Västergötland? Dö och nöff... På lördagskvällen är det traditionsenlig fest med helgrillat viltsvin, grillat på kol av högsta kvalitet. Receptet genuin kunskap, hårt kroppsarbete och inte minst härliga stunder på ljugarbänkarna. l Sid 6 Sid 7 vida och växande värden

Carl-Johan Dunge, Skog & Lantbruk Carl-Johan Dunge är utbildad skogstekniker och registrerad fastighetsmäklare med erfarenhet från över 30 år i skogsbranschen varav över 20 år som fastighetsmäklare och generationsskiftare. Carl-Johan har tidigare tjänstgjort inom LRF Konsult Skogsbyrån, bland annat som skogsekonom, fastighetsmäklare och auktoriserad generationsskiftare. Äger och brukar egen skog. klöver över I förra numret av Klöver Över skrevs det bland annat om rationaliseringsförvärvets betydelse när man köper till en skogsfastighet och när man säljer en fastighet. I detta nummer kommer vi att titta närmare på ett konkret exempel: Grannen vill sälja sitt skogsskifte till mig. Kan jag köpa det nu när Skatteverket har gjort ett ställningstagande som ändrar tillämpningen av reglerna för rationaliseringsförvärv? text: Carl-Johan Dunge, Skog & Lantbruk i Sverige AB, tel. 073-708 82 75 Vi ser det som att man köper till skogsmark och finansierar hela köpet med en skogsavverkning. Halva köpeskillingen finansieras med skogsavdraget och resten skattas fram på något sätt, exempelvis genom räntefördelning eller expansionsfond. Nedan följer räkneexempel där vi jämför ett rationaliseringsförvärv med ett vanligt förvärv. Samtliga exempel har följande förutsättningar: Köpeskilling: 4 000 000 kr Vi lånar pengarna och tänker oss att finansiera och amortera med skogsavverkning. Kalkylränta: 3 % Skogsavdragsutrymmet blir 2 000 000 kr. Det är bara skogsmark. Vi tänker oss avverkningar där man avverkar och får 1 100 000 kr varje gång. 1 000 000 kr används för finansiering och 100 000 kr för återväxtkostnaden. Första exemplet omfattar 1 avverkning (1 100 000 kr), lite skog att avverka. Andra exemplet omfattar 2 avverkningar (2 200 000 kr), för avverkning till skogsavdraget. Tredje exemplet omfattar 4 avverkningar (4 400 000 kr), för avverkning till hela köpeskillingen. (Alla belopp i 1 000-tals kronor) Exempel 1 Rationaliseringsförvärv Vanligt förvärv För att ta hand om skatteeffekten används i detta exempel Expansionsfond. Expansionsmedelskatten är från och med i år sänkt till 22 %. Här finns naturligtvis möjlighet att använda räntefördelning, periodiseringsfond, skogskontoinsättning i olika kombinationer. Detta gör bara att skillnaden mellan de olika alternativen blir mindre. Exempel 1 (se nedan) Här får man ett större lån kvar på 99 000 kr eftersom man måste betala expansionsmedelskatten. Räntan på lånet blir merkostnaden för att inte få rationaliseringsförvärv. I detta fall en årlig extra kostnad på 2 970 kronor (3 % kalkylränta på 99 000 kr). Att jag inte gör skogsavdrag med 50 % av skogslikviden i rationaliseringsförslaget beror på att jag då får ett underskott. Exempel 2 (se nedan) Här får man ett större lån kvar på 198 000 kr eftersom man måste betala expansionsmedel skatten. Räntan på det lånet blir merkostnaden för att inte få rationaliseringsförvärv. I detta fall en årlig extra kostnad på 5 940 kronor. (3 % kalkylränta på 198 000 kr). Exempel 3 (se nedan) Här får man samma resultat vid båda typerna av förvärv. (Alla belopp i 1 000-tals kronor) Exempel 2 Rationaliseringsförvärv Vanligt förvärv nr11 En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet. Slutsats Om man inte får rationaliseringsförvärv och hade tänkt sig att avverka för maximala skogsavdraget får man låna 11 % mer pengar än köpeskillingen. Den ökade räntekostnaden på det lånet bli merkostnaden. Om avverkningsplanen är högre eller lägre minskar skillnaden mellan de olika förvärven. Ser man över tiden så har förutsättningarna för rationaliseringsförvärv ändrats. Före skattereformen neutral (1995) då vi fick räntefördelning, expansionsfond och periodiseringsfond var alternativet skogskontoinsättning. Då var den skattemässiga skillnaden mycket stor. Med neutrals införande var expansionsmedelskatten 28 % och bankräntan ca 10 %. Detta minskade den skattemässiga skillnaden. I takt med att expansionsmedelskatten och bankräntan sjunkit, har skillnaden minskat ytterligare. Ersättningsfond Reglerna kring rationaliseringsförvärv har idag stor betydelse för möjligheten till avsättning till ersättningsfond i samband med försäljning av mark och därmed möjligheten till köp av ersättningsmark. Om din granne köper marken som ett rationaliseringsförvärv får du möjlighet till ersättningsfond och därmed uppskov med skatten. Får grannen inte rationaliseringsförvärv, måste du skatta fram vinsten. Här får Skatteverkets ställningstagande en stor betydelse. En viktig del i detta ställningstagande är Skatteverkets nya syn på tolkningen av lagreglerna kring rationaliseringsförvärv. Lagen har inte ändrats. Framtida rättsfall kommer att visa om Skatteverket får rätt i sin nya tolkning av reglerna. Jag är övertygad om att vi kommer att få rättsfall i frågan inom en ganska snar framtid. Mer om det får vi ta vid ett senare tillfälle. l (Alla belopp i 1 000-tals kronor) Exempel 3 Rationaliseringsförvärv Vanligt förvärv var går din gräns? Planerar du en avverkning? Har du planer på att bygga? Har du ärvt en fastighet? Första gången på nya jaktmarker? Ja, det finns många exempel på situationer då det är viktigt att känna till din fastighetsgräns. Om inte minst för grannsämjan. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fick i stort sett hela Sveriges skogsmarker och inägor nya gränser vid laga skiften. Man drog då gränser genom stakning av raklinjer och mätning med mätkedjor. Vid gränsens ände placerades rösen av sten och längst med gränsen angavs riktningen med hjälp av så kallad visare. Cirka 80 % av dagens fastighetsgränser härstammar från denna tid, se exempel till höger. Roland Johansson och sonen Hans har skogsfastighet i Kölaboda utanför Älmhult. Hans tillhör den sjunde generationen: Den äldre generationen har ju ofta koll på gränserna, de har ju vuxit upp på gården. Det är värre för den yngre generationen och för de som inte bor på fastigheten. På deras fastighet finns de flesta typer av vanligt förekommande gränsmarkeringar. Såväl nya som gamla. Sven Andersson, inköpare på VIDA, går fram till en så kallad visare. Detta är en tydlig gränsmarkering. Ofta pekar den ut även riktningen på gränsen, som i detta fall. Det ser nästan ut som om man har skurit ut i stenen, som en pil. Männen går vidare. De stannar upp vid en gammal gränspåle. Där finns även en gammal gärdsgård med löst hängande taggtråd. Vem har inte snubblat över en sådan i jakten på sensommarens kantareller. En bit längre in kommer en stenmur. Både gärdsgården och stenmuren är troliga gränsmärkningar. Båda i riktning med gränsen. Generellt sägs stenmuren dock vara ett säkrare tecken att gå efter än en gärdsgård då gärdet är enklare att flytta på. Längre fram på vägen kommer en stengärdsgård. Första biten är den lagd 1 meter in på ena gränser för att därefter tvärt ligga 1 meter in på andra sidan gränsen. Rätt ska vara rätt. Efter ett tag stannar Roland till. Här möter gammalt nytt, säger han. Det gamla gränsmärket en hög med stenar, ej naturligt placerade utan speciellt uppbyggda, som stämmer överens med gränsen. I stenhögen sitter en gränsmärkning i modernare tappning en aluminiumpåle med röd topp. En kort bit därefter hittar männen ännu ett exempel på gränsmärkning dock ett skräckexempel som i möjligaste mån ska undvikas! Sista stoppet blir ett skolexempel. Tydlig gränsutmärkning i aluminium med röd topp uppställda i en linje. De sattes upp i samband med grannens avverkning för några år sedan. En tumregel är att man ska se nästa påle när man står vid pålen innan. Tänk på att: I dagsläget ser man linjen tydligt men det gäller att underhålla gränsen. Det optimala är att göra en väg som är fri från sly, 1 meter fritt på vardera sidan om gränsen, då råder det ingen tvekan om vart den går, avslutar Sven. På 10 år förändras miljön mycket. Om underhållet av utmärkningen har missköts är risken överhängande att man efter redan 10 år har svårt att hitta gränsen. Det försvåras ytterligare i takt med många generationsskiften och att det är allt färre som bor och verkar på fastigheten. David Björnsson, funktionschef på Lantmäteriet i Växjö får ofta samtal där fastighetsägaren vill veta var gränsen till deras fastighet går. Det är inte så enkelt. Det finns ingen direkt facit. Vi kan hjälpa till att hitta gränsen med hjälp av fysiska gränsmärken, i gamla akter osv men det är lite av ett detektivarbete. Om du inte känner till din gräns eller om du och din granne har svårt att komma överens om var era fastigheter startar och slutar, så kan du vända dig till Lantmäteriet som kan hjälpa till med fastighetsbestämning. Man är alltid minst två personer om en gräns. Det bästa är ju om man kan lösa det utan att blanda in oss. Snåla inte med gränspinnar, röj mycket och ofta. På så sätt kan ni undvika onödiga konflikter. En annan vanlig fråga är varför fastighetsgränsen på skogsbruksplanen inte stämmer med den fysiska gränsen. Det beror på att gränserna i den digitala fastighetskartan är framställda med många olika metoder, med varierande kvaliteter under en lång tidsepok. Lägesnoggrannheten kan ha stora variationer från ett medelfel på ett par centimeter upp till tiotals meter. En avverkning som går in 10 meter på fel sida gränsen vill man ju helst undvika. Det kan röra sig om stora volymer. En digital fastighetskarta uppfattas ofta som exakt och många tror det är den som har rättsverkan. Så är inte fallet. Det är det fysiska gränsmärket som gäller, fortsätter David. Lantmäteriets GPS system har en mätnoggrannhet på plus minus 4 centimeter. Dock bygger det slutliga resultatet på underlaget man utgår från vid mätningen. Om det är bristfälligt får man självklart en större felmarginal i det slutliga resultatet. För att lyckas mäta ut en gräns behöver vi minst 2 mätpunkter i form av gränsmärken. Därefter kan vi med hjälp av GPS få en noggrannhet på plus minus 4 cm, avslutar David. Dunshults laga skifte, 1844 Dunshults laga skifte, 2013 Visare Gärdsgård Stenmur & gammal gärdsgård Stengärdsgård Gammal möter nytt Skräckexempel Avverkning 1 100 1 100 Skogsavdrag 50 % - 1000-550 Återväxtkostnad -100-100 Vinst 0 450 Expansions fond -450 Resultat 0 0 Expansionsmedelskatt 22 % 0-99 Lån 3 000 3 099 Avverkning 2 200 2 200 Skogsavdrag 50 % - 2000-1 100 Återväxtkostnad -200-200 Vinst 0 900 Expansionsfond -900 Resultat 0 0 Expansionsmedelskatt 22 % -198 Lån 2 000 2 198 Avverkning 4 400 4 400 Skogsavdrag 50 % - 2000-2 000 Återväxtkostnad -400-400 Vinst 2 000 2000 Expansionsfond -2 000-2000 Resultat 0 0 Expansionsmedelskatt 22 % 440 440 Lån 440 440 Fastighetsgränserna i fastighetskartan har inte rättsverkan. Det är gränsmärket på marken som gäller. Du får inte ändra eller förstöra en gränsmarkering. Det är straffbart. Förvalta din gräns. Snåla inte med gränsmarkeringar och röj regelbundet. Mer information hittar du på lantmateriet.se. Skolexempel Sid 8 Sid 9 vida och växande värden

analysen som hjälper dig att komma fram till den optimala avverkningstidpunkten VIDA vill att du som skogsägare ska få så bra avkastning som möjligt på den växande skogen. För att hjälpa dig att fatta rätt beslut för din skog har vi, i samarbete med Carl-Johan Dunge på Skog & Lantbruk och Ulf Johansson vid Sverige Lantbruksuniversitet, tagit fram ett unikt analysverktyg. Med hjälp av verktyget kan vi identifiera vilka risker och möjligheter som finns med just ditt skogsbestånd och utifrån det ge dig råd kring hur du värdesäkrar ditt skogsbruk. Analysen ger dig svar på frågor som: När ska man vänta med att avverka skog? Medför det några risker? Vad är alternativen och möjligheterna till ett lönsamt skogsbruk? Vilken betydelse har virkespriset för lönsamheten? Hur värdesäkrar du ditt skogsbruk? Lennart och Inger Ståhl har en skogsfastighet på småländska höglandet i Fagraryd, strax utanför Vetlanda. För drygt 40 år sedan anförskaffades gården som ursprungligen var Ingers morföräldrars. 2003 köpte de till 50 ha från grannfastigheten. De har avverkat ganska hårt de senaste 10 åren. Dels för att skogen varit mogen men också ofrivilligt på grund av stormarna och granbarkborre. Detta har medfört mycket skogsvård som nu börjar ge fina ungskogar. Totalt omfattar fastigheten i dagsläget cirka 120 ha. Terrängen är bergbunden och kuperad med tall på kullarna och bördig granskog i dalarna. Varken Lennart eller Inger har vuxit upp med skogsbruk. Man kan säga att det ingick i giftermålet, skrattar Lennart. Trots det besitter Lennart imponerade kunskaper om skogsbruk som han har fått genom skogsträffar, litteratur och en stor portion experimentlust. Detta är en mycket välskött mark. Det finns nästan inte 1 m 2 som inte är skött, säger Fredrik Nilsson, inköpare på VIDA Skog. För 3 år sedan gjordes en skogsbruksplan. Paret Ståhl har en tydlig målsättning med deras skog. Skogen ska vara välskött, den ska vara produktionsinriktad och ge optimal avkastning. Paret har även ett tydligt miljöfokus och skogen är dubbelcertifierad enligt FSC och PEFC. Nu tre år senare träffas Fredrik och Lennart för att gå igenom fem av bestånden. Mötet inleds med en rundvandring ute i fält där de stämmer av skogsbruksplanen gentemot nuläget och föreslagna åtgärder. De kommer överens om följande: Bestånd 18 består av 70 % tall och 30 % gran. Den totala arealen är 5,5 ha och åldern är cirka 110 år. Området börjar nere vid en asfaltväg och klättrar uppåt. Beståndet är väl slutet och har klarat sig utmärkt genom stormarna. Blåbärsriset är kraftigt och därmed boniteten skaplig. Träden är grova och tallarna har rejäla kronor. Sett till det enskilda beståndet så är det gott och väl moget för föryngringsavverkning. Vi får se hur det står sig i förhållande till de andra bestånden, säger Fredrik. Bestånd 24 består av 80 % tall och 20 % gran. Den totala arealen är 1,6 ha och åldern är cirka 110 år. Detta område är som en tunga som går upp på en höjd med planteringar på vardera sidorna. Högre upp på höjden far granen illa. Då det inte finns något som skyddar från sidorna är det även stor risk för kalamiteter främst av vind. De båda är eniga: Detta ska ner, det är odiskutabelt. Man ser att det far illa. Det blir en slutavverkning! Bestånd 11 består av 30 % tall och 70 % gran. Arealen är cirka 1,2 ha och åldern är drygt 70 år. Beståndet har en ganska hög bonitet på grund av rörligt markvatten som rinner ner från de högre partierna. De ser inga direkta kalamitetsrisker eller stormytor. Skogen är ganska grov och planen visar på föryngringsavverkning. Bestånd 5 består av 20 % tall och 80 % gran. Arealen är på 1,0 ha. Det är olikåldrigt med en snittålder runt 70 år. Skogen är lite gles och gruppställd och innehåller en hel del självföryngring. Allt eftersom beståndet växer ökar riskerna och den självföryngring som kommit i stormluckorna riskerar att gå förlorad. Beståndet vid sidan om (10) består av 34-årig tall. En slutavverkning på bestånd 5 skulle gynna bestånd 10 då det skulle bli ett större ljusinsläpp till den yngre tallskogen. Ju äldre bestånd 10 blir desto högre blir det och därmed stormkänsligare för en ny hyggeskant. Bestånd 2 består av 70 % tall och 30 % gran. Arealen är på 1,8 ha och åldern är cirka 100 år. Växtkraften är stor och skogen är grov och lång. Marken är fuktig delvis frisk och lättföryngrad. Det är detta bestånd som Lennart har haft mest huvudbry med. Det innehåller mycket undervegetation. Den västra delen gränsar mot en plantering och ljusinsläppet har varit god. Självföryngringen har kommit bra och granen är som en matta under tallen. De unga granarna har rejäla toppskott. I den östra delen är beståndet mera slutet och själföryngringen är bara sporadisk ung. Granarna är delvis knutna med skuggbarr som följd. Lennart vill ha ett mer enhetligt bestånd. Fredrik ger Lennart två alternativ: 1) Självföryngring med plantering: Ta vara på den goda självföryngringen som kommit i den västra kanten genom att avveckla den äldre skogen. Ta bort självföryngringen i den östra delen där den kommit sporadiskt. Avveckla den äldre skogen, höglägg och plantera stora granar. En av fördelarna är att hela beståndet snabbt blir beskogat. 2) Självföryngring: Ta vara på den goda självföryngringen som kommit i den västra kanten genom att avveckla den äldre skogen. Ställ en timmerställning av tall på resterande del. Då kommer det på några års sikt även bli en matta av gran här. En av fördelarna är att man inte behöver kosta på högläggning och plantering. Fredrik och Lennart tar hjälp av VIDAs analysverktyg. Lennart memorerar utan att direkt kommentera vilket alternativ det lutar åt. Nu är det dags att se vad analysverktyget säger. Efter en stunds samtal om det rådande läget i branschen över en kopp kaffe plockar Fredrik fram datorn och startar i gång VIDAs nya analysverktyg. Nu ska de se vad verktyget ger för rekommendationer gällande bestånden och eventuell avverkning. De ska med verktygets hjälp få en säkrare grund att stå på när det gäller avverkningsbesluten i form av en grafisk ekonomisk riskanalys. Kommer svaret på frågan om vilket bestånd som är moget för slutavverkning bli ett annat än det dom trodde? Första steget är att mata in beståndsuppgifterna hämtat från skogsbruksplanen: bestånd, areal, ha, Hkl, virkesförråd, bonitet och ålder. I samråd gör de sedan en bedömning på den förväntade prisutvecklingen de kommande 10 åren. Därefter får Lennart själv göra en bedömning av bästa tänkbara pris om 5 år och om 10 år. Sen blir det dags att fylla i trolig bankränta under 10 år. Slutligen görs en skaderiskbedömning på beståndet utifrån hög granskog, skadad skog, gles eller gruppställd skog, rotrötad skog. När alla variabler är inmatade skapar verktyget en grafisk bild över det ekonomiska utfallet vid en avverkning för det egna beståndet. Se exempel nedan. De testar utfallet genom att variera bankräntan, 4 % (utlåningsränta) kontra 2,5 % (inlåningsränta). Detta då bankräntan kan se olika ut beroende på vilken situation skogsägaren befinner sig, t ex om den har banklån eller ej. Vid en bankränta på 4 % rådde det inga tvivel om att alla bestånd var optimala för föryngringsavverkning. Bestånd 18 Så hur gick det? Kom man fram till samma slutsats ute i fält som med analysverktyget? Ja, i stort sett. Som framkommer i exemplet ovan, bestånd 18, överensstämmer verktygets resultat med planläggarens rekommendation. Även om priset skulle gå upp till bästa tänkbara har man en högre avkast- ning om man avverkar idag, lägger till bankräntan och ungskogsvärdet på den nya skogen. Avkastningen är säkrad och riskfaktorn är minimal. Även när det gäller bestånd 24 och 2 är verktyget och planläggaren överens. Bestånd 11 fick ett överraskande resultat från verktyget. I planen var det föreslaget en föryngringsavverkning inom 10-årsperioden men verktyget visar på att man ska vänta med avverkning för att uppnå optimal avkastning, då beståndet fortfarande har en hög tillväxt, se nedan. Bestånd 11 Även när det gäller bestånd 5 avviker planläggarens rekommendation mot verktygets. Verktyget visar på att man ska vänta med avverkning medan planläggaren prioriterar en avverkning här. Detta beror framförallt på att verktyget analyserar ett bestånd i taget och inte tar hänsyn till grannbeståndet. Det här var intressant! Och så enkelt! Det svåra är att bedöma framtiden som t ex prisutveckling de kommande 10 åren, men man får ju direkt en bild över hur de olika parametrarna såsom pris, bankränta och riskfaktor påverkar den optimala avverkningstidspunkten. Det är ju det som är det intressanta, säger Lennart. Särskilt intressant att se det konkreta utfallet på det egna beståndet, avslutar han. l Sid 10 vida och växande värden Sid 11 vida och växande värden

vidakrysset MÅNGEN I MARINA VIDA- GREJER IRAKSTAD SFÄR- ISKA 1:a pris: Svampplockarset 2:a 3:e pris: Mysig höstpläd 4:e 5:e pris: Stormsäkert paraply SURF- PLAT- TAN ARRANGERADES FÖR DE SMÅ UNDER VIDA- DAGARNA STRECK DECHIF- FRERADE Rapport från marknaden SKÖNA KOVÄND- NING- ARNAS SLITET TRYNEN HJÄLPER DIG FATTA RÄTT BESLUT FÖR DIN SKOG RYGG MARTINIS BEDRAGEN ÄKTA MAN TILL- JORDAD FÖRYNG- V TUNNARE RINGS- H TALSORD ARVS- B MOS YTORNA MASSA UPPLYS- ANDET GRAD- TAL SYSSLAR MED MANUELL TERAPI INOM ALT- ERNATIV MEDICIN SKER FÖRE MIDDAG FABRIKAT UTBLOT- TADE V A R O R GÖR A R M A TOMTEN? MOBIL- SPIN- TJÄNST NAKER S E G E L RUNT VIN- A P P YLSKIVA? PERSON- VARNA LIGEN TON K S J Ä L V R IAKTTA ENKELT LÅTSAS LÅS OCH KLARA BEDRA SLID- HORNS- DJUR BOTANI- NIMBUS GIORGIO SERA KONST- ARMANI BILJARD- NÄRS- SEGEL- KÄPP NERMAN FARTYG SKIFTAT A M E R I K A N A R E N Ö M S A T YTMÅTT BUICK- EN SNILL- I ÄGGET LÄKAR- OXUDDE RIKA BEHAND- 18-13 L U M I N Ö S A V I T A N K U FLORET BÖSSA LING MYSER VARUHUS PLATS RÖD- LÅTER FÖR NYTT T Y L BRUNA N K HEST T VIDA- V Ä N E R S B O R G FÖLET KONTOR STRUT DURK- FRYST NUN- DRIVNA S L U G A STICKER SKORPA K R A X A R K O N ORNAS O UT BLOD- COPA- LIK- KÄRL CABANA- VÄRDIG- SLANT PLATS HETENS BLIR DET FÄRRE TORKHUS SÄNDER VID FÖR ÄN FÅ PIGG P E N G MYCKET I ETERN S R OFTA MED GRÄMA E N N Å L R I A SIG ÖVER VETT ÄR OMDÖME URLADD- MÅNNE NINGAR LÖS HOS R SÄLL- F Ö R S T Å N D G N I S T O R GALNING SYNTA FINKEL BARBIES FÖRE FÄSTMAN TELSTAR PRON- HAR KOMMER PUR STOR- S K R U V K E N FÖRR E M A OMEN FÖRST A R KRITIK SJÖN SIN JUNIOR GRUNDER FLITIGT FÖR FAST- BLOM- IGHETS- T A X E R I N G S V Ä R D E N N Y SKATTER STER? SÖKS FRID EFTER PÅ S Y R E R I K R O S N I T S L A R VISS BANA RANCH BEDRAG- ITS TID- PUNKT STÖTTES I SANK HAR HYDRO- STATISKA SKELETT PERSI- FLAGE AV BÅDE SKOGS- OCH FÄLT- MODELL POTTER JÄMNA I NUMRERA- DE LINJER HYVENS NORSK GRUPP GOTTA SIG GARVAD GYCK- LARE KAN BLI COUS- COUS GAMLA EU- STADGAR SOLGUD LÄND SPRÅK- LÄRAREN T I P S A N D E T D U K N I N G E N Å H A S P S P E L A B A B O R D S P R O P E L L E R N N O S A R L E T A A U R A G A V E N R I O P A R I T E T E N S TVE- KÖNAD LUFTIG GÖSTA ADRIAN- NILSSON NÄRM- AST FRYSA G A N S T R A N D K A N T I S A VATTNET ÄR ÄLSK- VÄRD SNUR- RAR PÅ VÄNST- ER SIDA KANSKE SES PÅ PLANT- AGEN LIVS- MEDELS- KEDJA I ISRAEL DAGENS BETAL- MEDEL P SOVRINGAR IHOP- FALLEN MÖSS- FÅNG- ARE PROFIT- ER AN- RÄTTAR I DENNA SES 150-ÅRINGAR ÄR LÅNG HOS LAGEN SES I BÄDD- SETEN BE- STRED HYBBLE AV GAMMALT VIRKE FLUGA OCH MASK lösning Vinnare nr 1 13 1:a pris: Svea Gustavsson, Vislanda 2:a 3:e pris: Christer Andersson, Tingsryd Lillemor Jonsén, Kalmar 4:e 5:e pris: Anders Nordberg, Borgstena Evy Åstrand, Kosta TEXT- MEDDEL- ANDE HÖGST UPP I CYMBAL- STATIV MUSIKBE- ARBETA SOND- ERADE SARV ELLER VAJA CUP FINNS SLÅTTER- KÄRR I SYD ÄR STUNDOM KRITIK TENDENS LABB ODÖR BUMS HEJDAD DYSCHAN ALLINGS ASAGUD OCH EN SVENTON REFLEK- TORIUM I KLOSTER SCHATULL FÖRR FÖRE ERICSSON FÄRS I LYON IDUNS MAKE JUVENAL- ORDEN SOM LÅNGSJAL RYMDMY- NDIGHET KANSKE KLIRRAR I DRINK ADELS- MAN I KENT ARISTO- KRATI GROV- KORNIGT DUND- RAR ROFFAR ÅT SIG HUG- SKOTT SKELEF- TEÅLAG HOPPLÖ- ST OMO- DERN SLAGET SEDI- MENTÄR BERGART EFTER AFTER EFTER ÅK PRON- OMEN LÄT SOM TUPPEN RIKT- NING EU FÖRE EU BETE- ENDE AVVÄG- NINGEN OXUDDE 52-13 Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 20 september till: VIDA AB, Att: Josefine Helgesson, Box 100, 342 21 Alvesta Namn:... Adress:... Postnr:... Postadress:... Tid för blåbär Blåbärssirap med vanilj En underbar topping till vaniljglass. Passar även utmärkt till nygräddade pannkakor! ½ vaniljstång 2 dl strösocker 2 dl vatten 3 dl blåbär Dela vaniljstången på längden och skrapa ut fröna. Koka upp vatten, socker, vaniljfröna och stången. Låt det sjuda utan lock ca 5 min. Lägg i bären och låt det sjuda ytterligare 8 10 minuter. Sila blandningen och pressa ut västskan. Ska du bygga en altan, ett staket eller kanske en carport? Svenskt Trä rustar hemmasnickaren och proffsbyggaren. Här finns tipsen: Appen Lathunden finns att hämta gratis via App Store och Google Play. Byggbeskrivningar på webben: www.byggbeskrivningar.se www.facebook.com/byggbeskrivningar www.youtube.com/user/svenskttra Lycka till med snickrandet! Det finns många som påstår att den relativt dåliga lönsamheten inom sågverksindustrin beror på en för låg vidareförädlingsgrad. Det kan säkert stämma in på vissa delar av sågverksnäringen, men jag påstår att vi som industri har ökat vidareförädlingsgraden rejält och dessutom inom nya områden de senaste åren. Hyvling, impregnering, hållfasthetssortering för olika ändamål och marknader, mm-kapning, längdspecificerat och emballagetillverkning är alla exempel på det. text: Måns Johansson, VD VIDA Wood Ett annat sätt att vidareförädla våra produkter är att förbättra servicen och tillgängligheten av våra produkter. Inom VIDA har vi jobbat hårt med detta de senaste 10 åren. Vi har nu egna försäljningskontor i Sverige, Danmark, Holland, England, USA och Japan. I och med detta har vi tagit bort ett mellanled med importörer och grossister. Vårt sätt att sälja våra produkter har därmed också ändrats. Tidigare gjordes större och längre avtal med våra kunder. Nu erbjuder vi just in time leveranser från våra distributionslager runtom i världen. Detta gör att våra kunder kan ha mindre lager och på så sätt binda mindre kapital i säkerhetslager. Genom att arbeta på detta sätt skapas dessutom ett ömsesidigt beroende av varandra, vilket leder till långa affärsrelationer. Något som vi på VIDA alltid eftersträvar. Som Santhe skriver i ledaren i detta nummer, är marknadsbilden fortsatt skakig. Det är just nu rekordstora lager av trävaror i de Kinesiska hamnarna vilket gör att de är oerhört försiktiga med nya inköp. Även i Japan, som hittills varit mycket starkt, rapporteras om stora lager i hamnarna. Konsumtionen är dock fortsatt god, så förhoppningsvis ser vi en bättre balans under september. På grund av prisnedgången i USA har vi skjutit upp alla nya leveranser till USA tills vidare. Trots det skakiga läget är jag positiv till att hitta avsättning till hela vår produktion då vi har oerhört många lojala och långsiktiga kunder runtom i världen. Tyvärr är prisbilden långt ifrån tillfredställande på våra huvudmarknader och det blir inte bättre under hösten. Vi behöver ett starkt USA och Kina för att kunna driva igenom de prishöjningar som är nödvändiga för vår industri. l Sid 12 vida och växande värden Sid 13 vida och växande värden

Investeringar på vida vida packaging Automatisk plastning av pall i Vimmerby Sedan i maj är en ny robotlinje för plastning av palldeck i drift i Vimmerby. Linjen är helt automatisk och i princip är det endast en person som behövs för att fylla på material och ta bort färdigpall. Initialt räknar man med att plasta ca 1000 pallar/skift. Totalt omfattade investeringen ca 2,5 miljoner kronor. vida packaging Automatisering av linjen i Ryd En stor investering på totalt ca 4,5 miljoner för att automatisera pallinjen, ta bort tunga jobb och öka kapaciteten med ca 30 %. Installation i december 2013. vida packaging Vetlanda får ny linje för att extrudera (forma) plastkloss En ny maskin med större kapacitet, ca 350 kg/h, kommer att levereras under hösten 2013. I samband med nyinstallationen kommer det även att göras moderniseringar på befintliga maskiner. Totalt omfattar investering ca 3 miljoner. vida packaging Storsatsning på pallkragetillverkningen i Hestra Största linjen byggs om för att dubbla kapaciteten. Totalt omfattar investeringen ca 4,2 miljoner. Linjen beräknas vara i drift vid årsskiftet 2013/2014. vida bruza Investering i råsorteringen Investeringen består av en utökning med 25 fack i råsorteringen vilket medför produktionshöjning samt möjlighet att längda flera sorter i sågen direkt mot hyvling. Det mekaniska installationen utförs av Renholmen och styrningen görs av Milltech. Receptefterlysning Har du någon favoriträtt som du gärna lagar under en speciell tid på året? Skicka in receptet till oss, så kan det bli publicerat i vida-nytt eller 2014 års VIDA-almanacka. karin.malm@vida.se VIDA i vimlet på Falsterbo Horse Show Ett tusental hästar och ryttare, ett femtiotal olika klasser, över sexhundra funktionärer och lika många hästskötare. Sponsorer, utställare, ryttare och publik träffas på en och samma plats, där ridning på absolut världsnivå möter fest, sommar, sol och semester. Mitt i folkvimlet fanns VIDA som utställare. Dessutom såg vi till att hästarna låg skönt på VIDA Stallströ under hela show-veckan! VIDA på Elmia Lantbruk Djur & Inomgård den 23 26/10 Elmia Lantbruk Djur & Inomgård är en fackmässa för lantbruksbranschen på Elmia i Jönköping. VIDA kommer att finnas på plats. Välkommen till vår monter! Villa VIDA har tecknat ett 10-årigt samarbetsavtal med det engelska företaget Climate Energy Homes Ltd (CEH). Avtalet innebär att Villa VIDA har exklusivitet att producera enligt CEHs certifierade ecotech build system under avtalsperioden. CEH som arbetar i nära samarbete med traditionella byggbolag och kommunala bostadsföretag, för att förse bostadsmarknaden med hållbara, miljövänliga och billiga bostäder har tillsammans med Villa VIDA utvecklat ett byggsystem som inte bara är hållbart och miljövänligt med låga koldioxidvärden utan som också ger människor ett högkvalitativt boende till en låg boendekostnad. VIDA Dagarna 2013 Tack alla som kom och besökte våra anläggningar under våra VIDA-dagar i maj! De rätta svaren på tipspromenaderna och vinnarna presenteras på www.vida.se/vidadagarna Eskil Erlandsson invigde Alvestas nya hyvleri Under VIDA-dagarna var det officiell invigning och visning av det nya hyvleriet. Arbetet med uppbyggnaden har gått mycket bra och har följt ursprunglig tidplan. Anläggningen är utrustad med den senaste tekniken med inriktning på korta omställningstider. Kapaciteten kommer vara hög, 300 löpmenter/minut genom hyveln och ett stycketal på 100 bitar/minut. Totalt har investeringen omfattat ca 30 miljoner kronor. Villa VIDA bygger lågenergihus i London Det första projektet består av 52 lägenheter i 2 respektive 3 våningar som 1 3 rums lägenheter och byggs i området Rainham (East London) med ett ordervärde på ca 15 miljoner sek. Bostäderna byggs i form av hyresrätter och kommer bland annat att ha upp till 80 % lägre driftskostnad per år för värme och el för en trerumslägenhet jämfört med motsvarande traditionellt byggande. Projekteringen är igång och första leverans kommer att ske i slutet av oktober. Du vet väl att du kan beställa VIDAs pellets och strö på www.vidaenergi.se! också Ny app från vmf syd VMF Syds nya app ger dig info om virkesmätning, sortimentsklasser, mätplatser, kontaktinformation och aktuella bestämmelser, tips och råd om avverkning, måttslag, utbildningar, skogsbilvägar m m. Appen finns att hämta gratis på App Store och Google Play. Via appen kan skogsnäringen alltid ha uppdaterad och relevant information tillgänglig, även ute vid stubben. Appen bidrar även till att öka kunskapen om virkesmätning hos skogsnäringens aktörer. Förtroendeuppdrag i VIDAs ledning Måns Johansson, VD VIDA Wood AB och vice koncernchef för VIDA, har valts till högsta chef för den europeiska sågverksorganisationen EOS. Han utsågs enhälligt som chef för EOS (European Organization of the Sawmill Industry) och valdes för en tvåårsperiod. Jag är givetvis mycket glad över att få förtroendet att leda denna i framtiden viktiga organisation, säger Måns. Det är en mycket bra styrelse med kunniga och engagerade personer, så det känns mycket bra, tillägger han. Den viktigaste frågan just nu och framåt är att på ett klokt sätt säkra balansen, alltså tillgången på råvara för våra industrier. Inget som man kan göra snabbt, men något som måste lyftas fram som ett problem både i Centraleuropa och Skandinavien, avslutar Måns. EOS har sitt säte i Bryssel. Organisationens främsta uppdrag är att vara den samlade rösten för europeisk sågverksindustri, både gentemot skogsindustrin och EU:s beslutsfattare. Claes Arvidsson, VD för VIDA Packaging, är nyvald ordförande i Svenska Förpackningsföreningen och Santhe Dahl, koncernchef för Nytillskott i VIDA-skog(en) Sara Johansson har anställts som inköpare på VIDA Skog Öst. Hon är utbildad skogsmästare och kommer att vara verksam i Vimmerby och Hultsfred, där hon är uppvuxen. VIDA, är omvald vice ordförande i Skogsindustrierna. Svenska Förpackningsföreningen är en intresseorganisation för tillverkare av förpackningar av trä och träbaserade material. De gemensamma frågorna som drivs inom Svenska Förpackningsföreningen är index, miljöfrågor, normer och standarder, marknadsfrågor samt långsiktig forskning och utveckling. Claes Arvidsson har sedan 2010 suttit med som styrelsemedlem i Svenska förpackningsföreningens styrelse. Skogsindustrierna är massa-, och pappers- och den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk och cirka 140 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers-, eller trävarutillverkning. Santhe Dahl har varit vice ordförande i Skogsindustrierna sedan 2011. www.eos-oes.eu www.svenska-forpackningsforeningen.se www.skogsindustrierna.se Richard Lindow har anställts som inköpare på VIDA Skog Öst. Han kommer närmast från motsvarande tjänst på Sydved och tillträder sin tjänst den 9 september 2013. Richards arbetsområde blir i huvudsak Aneby och Tranås kommuner. Mikael Fahlman har börjat som transportledare på VIDA Skog med placering i Borgstena. Nya lokaler i emmaboda Från och med den 14 juni har vi ny adress för VIDA Skogs inköpskontor i Emmaboda. Norra Lindåsgatan 20, 361 42 LINDÅS, Tellandergården vid ån. Välkomna till oss! Utbildning i skoglig vattenvård Vattenfrågorna i skogsbruket är mer aktuella än någonsin EU:s vattendirektiv ställer krav liksom FSC och PEFC. Skogsvårdslagen skärps. Körskador, dikesrensning och dåliga skyddszoner uppmärksammas alltmer. Man talar om att det går ett vatten-race i svenskt skogsbruk. För att möta upp detta har VIDA under våren genomfört en 2-dagars utbildning i skoglig vattenvård för alla våra inköpare. Hur skogsvattnen fungerar och skogsbrukets påverkan, lagar och certifieringssystem om vattenvård, hur man kan ta en bra vattenhänsyn i skogsbruket är några exempel som fanns med på schemat. Nanna Snäcke har under våren börjat som virkesadministratör på VIDA Skog. Hon har tidigare arbetat på ekonomiavdelningen på VIDA AB. Sid 14 vida och växande värden Sid 15 vida och växande värden

Vi vill köpa ditt timmer! VIDA har fortsatt stort behov av timmer och priserna är på en hög nivå. Vi är experter på timmer. Med hjälp av vårt unika analysverktyg kan vi identifiera vilka risker och möjligheter som finns med just dina skogsbestånd. Utifrån det ger vi dig råd kring vilket eller vilka bestånd som är lämpliga att avverka idag respektive stå på tillväxt ytterligare ett antal år. På så sätt hjälper vi dig att värdesäkra ditt skogsbruk. Välkommen att kontakta din lokala inköpare! Mark Johansson Mariannelund 076-136 15 72 Kristian Hultgren Svinhult 076-136 15 73 Erik Stråhle Eksjö, Vetlanda 070-570 15 90 Johan Larsson Skillingaryd 070-310 00 54 Magnus Edmark Västervik 070-552 23 50 Johan Svensson Högsby, Hultsfred 070-619 15 00 Fredrik Nilsson Eksjö, Hultsfred 073-354 22 65 Mathias Joelsson Oskarshamn 073-354 22 66 Robin Nilsson Vrigstad 073-800 92 20 Richard Lindow Aneby, Tranås (börjar 9 september) Sara Johansson Vimmerby, Hultsfred 070-357 64 00 Torbjörn Eckerby Områdeschef 070-319 42 67 Bo Hallin Ullricehamn 076-815 38 95 Peter Rosén Borgstena 070-306 97 69 Christer Hult Karlsborg 070-335 26 05 Jonas Andersson Sollebrunn 070-209 20 28 Pär Johansson Borgstena 070-359 78 89 Andreas Eriksson Hestra 070-510 66 23 Håkan Igelström Sollebrunn 070-299 33 38 John Knapasjö Hestra 070-519 38 52 Robert Lindström Vänersborg, Uddevalla 070-263 50 56 Olof Sylvén Vänersborg, Uddevalla 070-580 06 55 Ronny Svensson Mariestad 070-322 79 07 Tobias Lind Mullsjö, Habo, Jönköping 070-263 49 81 Thomas Henricson Områdeschef 070-514 06 06 Martin Dahl Alvesta, Lammhult 070-272 49 36 Sven Andersson Vislanda, Älmhult 070-399 08 29 Ulf Sivberg Växjö, Lessebo, Uppvidinge 070-364 13 80 JanErik Gustafsson Tingsryd 070-232 74 10 Pelle Ström Sydöstra Småland, Emmaboda, Kalmar 070-254 83 74 Bo Gustavsson Ljungby 070-598 23 17 Göte Carlsson Unnaryd 070-296 50 14 Patrik Wilhelmsson Unnaryd 070-514 06 80 Jaen-Peter Gustavsson Sydöstra Blekinge, Södra Kalmar län 070-267 23 34 Håkan Johansson Sydvästra Blekinge 070-312 63 47 Anders Ingvarsson Örkelljunga 070-812 38 12 Thomas Dunsjö Unnaryd 070-231 62 64 Ingvar Jonsson Vittsjö 070-999 49 98 Magnus Axelsson Halmstad, Laholm 070-223 31 05 Stefan Nyqvist Områdeschef 070-263 49 39 VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 900 anställda på 17 produktionsanläggningar, varav 7 sågverk. Produktionen är i huvudsak inriktad på konstruktionsvirke för en rad olika marknader. Ca 85 % av produktionen exporteras till Europa, USA, Australien, Afrika och Asien. Verksamheten omfattar även emballagetillverkning, pelletstillverkning, biobränslehandel och hustillverkning. Industrierna är strategiskt belägna nära skogsägarna i Småland och Västra Götaland. VIDA köper huvuddelen av råvaran från privata skogsägare via det egna inköpsbolaget, VIDA Skog. Totalt anskaffas ca 3 miljoner m 3 fub årligen. VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta, Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01, info@vida.se www.vida.se