Kulturhus Skellefteå Beslutsunderlag: Ett nytt kulturhus

201 2015-05-08 Kulturhus Skellefteå Beslutsunderlag: Ett nytt kulturhus Therese Bäckström Zidohli

Sammanfattning Skellefteå kommun har en målsättning om att bli 80 000 invånare år 2030. Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapa bästa möjliga förutsättningar för invånarna till bra livsvillkor. I utvecklingsarbetet har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och transformativt hus som möjliggör för kongresser och möten. Ett flexibelt hus där olika funktioner samnyttjar ytor och skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva och effektivare att använda. Därmed ges en ännu större möjlighet för positiva effekter på invånarna och på stadens tillväxt. Synergierna förväntas också skapa kostnadsmässiga driftsfördelar. Mitt i stadens hjärta kommer kulturhuset att stå, på nuvarande busstorget, med närhet till torg, butiker, restauranger, hotell, caféer och allt annat som centrum har att erbjuda. Här i stadens nod med resecentrum och lättillgängliga kommunikationer kommer kulturhuset att finnas som en naturlig del av stadsbilden. Byggnaden ska vara något unikt, ett landmärke för Skellefteå, och skapa en upplevelse samt vara en kulturbärare i sig som byggnad. Kulturhusets bas kommer att vara de fyra kulturellt bärande kärnverksamheterna Museum Anna Nordlander (MAN), Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern. Dessa verksamheter finns idag och bidrar aktivt till Skellefteås kulturliv, men står i behov av nya lokaler. Utöver de fyra kärnverksamheterna kommer även olika typer av gästspel och uppvisningar föreningar, professionella, amatörer, kommersiella, ideella att ta plats och berika huset. Detta möjliggörande i kombination med en förenande organisation, mötesverksamhet och ett vidbyggt hotell förstärker och kompletterar kulturhusets kärnverksamhet. Den här unika sammansättningen och idén säkerställer ett hållbart och framgångsrikt koncept som ger synergieffekter. Det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB Polaris föreslås som ägare till fastigheten. Den verksamhet som ska ansvara för drift och samordning av kulturhuset föreslås organiseras som ett kommunalt aktiebolag och ingå i koncernen Skellefteå Stadshus AB. För att ta höjd för en tekniskt och arkitektoniskt framstående byggnad uppskattas investeringen för kulturhuset till ca 400-500 miljoner kronor. Sida 2 (26)

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 GENOMFÖRANDE... 4 1.2.1 Projektorganisation... 4 1.2.2 Processen... 5 2 IDÉ OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 10 2.1 80 000 INVÅNARE ÅR 2030... 10 2.2 KULTUR FÖR FRAMTIDEN... 10 2.3 CENTRALA STAN... 11 3 FÖRSLAG: ETT KULTURHUS SOM VÅGAR!... 12 3.1 KONCEPT... 12 3.2 KÄRNVERKSAMHETERNA... 12 3.2.1 MAN... 12 3.2.2 Skellefteå Konsthall... 13 3.2.3 Stadsbiblioteket... 13 3.2.4 Västerbottensteatern... 13 3.2.5 Samarbete mellan verksamheterna... 14 3.3 INRIKTNING OCH AMBITION... 14 3.3.1 Naturlig mötesplats... 14 3.3.2 Ett kulturhus som vågar!... 15 3.3.3 Öppet för alla... 15 3.3.4 Tillsammans med inspirerande kärna... 16 3.4 KULTURHUS OCH HOTELL EN ATTRAKTIV DUO... 17 3.5 ORGANISATION OCH DRIFT... 18 3.6 UTFORMNING AV KULTURHUSET... 19 3.6.1 Lokaler och ytor... 19 3.6.2 Koncept för gestaltning... 19 4 EKONOMI... 20 4.1 INVESTERING... 20 4.2 BUDGET FÖR KULTURHUSBOLAGET... 20 4.3 KONSEKVENSER FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN OCH KÄRNVERKSAMHETERNA... 20 5 SAMHÄLLSEFFEKTER... 22 6 FORTSATT ARBETE... 23 7 REFERENSER... 24 BILAGA 1 Lokaler BILAGA 2 Ekonomi och organisation BILAGA 3 Sammanfattning av rapporten Kultur-, evenemangs- och möteshus i Skellefteå BILAGA 4 Koncept för samarbete mellan verksamheterna BILAGA 5 - Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander BILAGA 6 Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Skellefteå konsthall BILAGA 7 Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket BILAGA 8 Underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Västerbottensteatern Sida 3 (26)

1 Inledning Skellefteå kommun har en målsättning om att bli 80 000 invånare år 2030. Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapa bästa möjliga förutsättningar för medborgarna till bra livsvillkor. I utvecklingsarbetet har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. 1.1 Bakgrund Skellefteå kommuns kulturplan för 2011-2014 syftar till att visa på kulturens betydelse och mål samt vilka satsningar som ska göras. Ett prioriterat område i kulturplanen är byggandet av ett framtida kulturhus i centrum, ett hus framför allt för scenkonst. Planeringen för ett framtida kulturhus kräver inledningsvis ställningstaganden beträffande tre viktiga aspekter, aspekter som utgör basen i utredningen: Lokalisering Var ska ett kulturhus placeras? I den beslutade kulturplanen förutsätts kulturhuset ha ett centralt läge. Någon särskild tomt finns inte avsatt för ändamålet. Innehåll Kulturplanen anger att kulturhuset främst ska ha inriktning på scenkonst. Begreppet scenkonst måste förtydligas och kompletteras med vad som ytterligare ska inrymmas. Huvudmannaskap och finansiering Vem ska vara byggherre och fastighetsägare för kulturhuset? Ett ställningstagande måste göras kring ansvaret för anläggningen. Den medför nya investerings- och driftkostnader för byggnader. Nya verksamheter innebär också i sig ökade kostnader. Finansieringen av anläggningen och verksamheten måste tydliggöras inför fortsatt arbete. 1.2 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts. 1.2.1 Projektorganisation Arbetet med att ta fram detta beslutsunderlag har letts av: Therese Bäckström Zidohli, kommunledningskontoret Petra Liuski, kommunikationsstrateg förvaltningen för support och lokaler Sida 4 (26)

Styrgrupp: Styrgruppen bestod av kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i kulturnämnden. Projektledaren har träffat styrgruppen ungefär en gång per månad. Ledningsgrupp: Ledningsgruppen bestod av kommunens ledningsgrupp. Projektledaren har träffat ledningsgruppen vid enstaka tillfällen då behov uppstått. Operativ ledningsgrupp: Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Lars Hedqvist, planeringschef kommunledningskontoret Ingrid Thylin, avdelningschef kommunledningskontoret Samuel Lundkvist, ekonomichef kommunledningskontoret Anders Bergström, förvaltningschef skol- och kulturkontoret Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär en gång per vecka. Projektgrupp: Anna Wallström, utvecklingsstrateg kommunledningskontoret Krister Gustafsson, chefscontroller kommunledningskontoret Harriet Wistemar, avdelningschef fysisk planering samhällsbyggnad Susanne Sinclair, kulturchef skol- och kulturkontoret Anna-Lena Lundmark, kulturutvecklare skol- och kulturkontoret Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka. Arbetsgrupper: Under projektets gång har olika arbetsgrupper skapats utifrån aktuellt behov, ämne och omfattning. Arbetsgrupperna har haft varierande sammansättning av deltagare från den operativa ledningsgruppen, projektgruppen och representanter från verksamheterna. 1.2.2 Processen Processen och arbetet för projektet Kulturhus Skellefteå har tagit sin utgångspunkt i kommunledningskontorets uppdrag att utreda ett framtida kulturhus i Skellefteå. Ambitionen för utredningen har alltid varit att hitta det bäst lämpade konceptet för Skellefteå. Ett unikt och skräddarsytt kulturhus som byggs under bästa möjliga förutsättningar. Med detta som grund har processen med tiden medvetet utökats successivt utifrån nya frågeställningar som uppdagats. Sida 5 (26)

Nedan följer sammanfattningar av de olika delarna i processen. En mer utförlig beskrivning av arbetet för respektive del finns i bilagda underlag. Kulturellt innehåll I ett första skede har fokus för projektarbetet legat på att definiera och bestämma innehållet i ett framtida kulturhus, eftersom innehåll och verksamhet påverkar övriga delar. Inom ramen för detta arbete har en bred invånardialog genomförts för att involvera invånare och intressenter i så hög grad som möjligt. Kommunstyrelsen har sedan utifrån en sammanställning av dialogen beslutat att fortsätta utredningen av ett samkulturhus där många olika kulturyttringar ingår. Med samkulturhus menas ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses och ett hus som är anpassningsbart utifrån rådande förhållanden. De direkt berörda verksamheterna, som kommer att ingå i det framtida kulturhuset, är Museum Anna Nordlander, Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern. För mer information om denna del av projektet, se beslutsunderlag för kulturellt innehåll och dialog om kulturhuset. Lokalisering Nästa steg i utredningen var att bestämma lokaliseringen för det framtida kulturhuset. En invånardialog genomfördes och 28 platsförslag inkom. Utifrån en utvärdering av dessa förslag har kommunfullmäktige beslutat att utse kvarteret Perseus, nuvarande busstorget, som lokalisering för ett framtida kulturhus. För mer information om denna del av projektet, se beslutsunderlag för lokalisering och 28 lokaliseringsalternativ. Verksamheternas eget arbete De berörda verksamheterna (Museum Anna Nordlander, Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern) har under projektets gång genomfört ett arbete för att redan nu, i ett tidigt skede, börja tänka kring nya samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det framtida kulturhuset. Resultatet av detta arbete har utgjort underlag för lokalprogrammet, detta beslutsunderlag samt ett samarbetskoncept. För mer information om denna del av projektet, se bilaga 5-8. Kommersiellt innehåll Mötesstrategen Björn Masuhr har i en delutredning haft i uppdrag att undersöka vilka kommersiella aktörer ett framtida kulturhus skulle kunna innehålla för största synergieffekt. Utredningen föreslår att den kommersiella delen utgörs av kongressverksamhet och ett vidbyggt hotell och att det tillsammans med ett kulturhus skapar ömsesidiga synergier men även långsiktiga positiva samhällseffekter. Vidare presenterar Masuhr i sin Sida 6 (26)

utredning, en nytänkande 70/130-princip med funktionalitet och flexibilitet i fokus. Principen innebär att verksamheter i ett framtida kulturhus delar på ytor, logistiska lösningar och resurser. Förslaget skulle innebära att Skellefteå får ett dynamiskt kulturhus med stora möjligheter istället för att man som på andra håll i världen och landet bygger enskilda hus för specifika ändamål. För mer information om denna del av projektet, se bilaga 3 sammanfattning av rapporten Kultur-, evenemangs- och möteshus i Skellefteå. Dialog med föreningar Utifrån den inledande invånardialogen som sträckte sig över en bred målgrupp, har också fortsatta samtal med kulturföreningar genomförts. Detta kring önskemål och behov i ett nytt kulturhus. För mer information om denna del av projektet, se anteckningar: fortsatt dialog med föreningarna. Dialog om framtidens bibliotek I arbetet med Stadsbibliotekets utformning i ett framtida kulturhus har det varit viktigt att involvera allmänheten. En invånardialog om framtidens bibliotek har därför genomförts. För mer information om denna del av projektet, se sammanställning av dialog kring framtidens bibliotek. Utvecklingsplattform En bit in i projektet identifierades ett behov av att ta fram ett strategiskt styrdokument, en utvecklingsplattform, som utifrån en gemensam uppfattning beskriver vart kulturhuset ska, hur arbetet ska inriktas och hur de uppsatta målen ska nås. Arbetet med utvecklingsplattformen har genomförts av en arbetsgrupp bestående av deltagare från den operativa ledningsgruppen, projektgruppen och representanter från verksamheterna. Under en serie workshops lades grunden till ett material som sedan bearbetats och förankrats hos arbetsgruppen och styrgruppen. Därefter har kommunstyrelsen beslutat att godkänna den framtagna utvecklingsplattformen. För mer information om denna del av projektet, se utvecklingsplattform. Koncept för samarbetet i huset Utifrån antagandet att de berörda verksamheterna kommer att gå från att verka enskilt till att enas under samma tak, och med delvis gemensamma ytor, har ett arbete kring ett koncept för samarbetet i huset genomförts. Verksamheterna kommer i mångt och mycket att upplevas som ett av besökare och genom gemensamma ansträngningar kan de få större genomslagskraft på olika plan. Sida 7 (26)

I arbetet med att ta fram ett koncept för samarbetet har workshops genomförts med en arbetsgrupp bestående av representanter från verksamheterna. Det framtagna materialet har sedan bearbetats och förankrats hos arbetsgruppen och styrgruppen. Inspiration för arbetet har hämtats ur biblioteksmodellen the four spaces. För mer information om denna del av projektet, se bilaga 4. Driftsform och organisation EY (f.d. Ernst & Young) har haft i uppdrag att göra en delutredning om lämplig driftsform och organisation för ett framtida kulturhus. Syftet med uppdraget var att ge en tydlig bild av förutsättningar och medel för att skapa den bäst lämpade och effektiva organisationsstrukturen och samarbetsmodellen för det framtida kulturhuset. EY:s utredning har förankrats i styrgruppen varefter ett reviderat förslag tagits fram. Ett förslag som förordar aktiebolag som associationsform och ett separat kulturhusbolag för organisation. För mer information om denna del av projektet, se bilaga 2 Lokaler Berörda verksamheter fick i ett tidigt skede i projektet uppdraget att lämna in en sammanställning över önskemål och behov av lokaler. Dessa sammanställningar översteg möjliga ramar vad gäller kvadratmeter, och på sikt även driftskostnaderna. Därför har en viktig del i projektarbetet bestått i att hitta sätt för hur behovet av ytor skulle kunna minskas, t.ex. genom samordning, utan att påverka funktion och verksamheter. Utifrån tidigare underlag och delutredningar samt råd från externa specialister, omvärldsbevakning och ett flertal studiebesök har ett förslag på lokalsammansättning för det framtida kulturhuset tagits fram. Detta förslag har sedan förankrats med de fyra kärnverksamheterna varefter vissa revideringar har genomförts. För mer information kring denna del av projektet, se bilaga 1. Ekonomi Att bygga ett kulturhus i centrala Skellefteå kommer att medföra en rad positiva synergieffekter för staden, kommunen och regionen. Det kommer också att medföra konsekvenser på kommunens och kärnverksamheternas ekonomi. För att kartlägga effekter och säkerställa en väl avvägd och anpassad ekonomisk kalkyl har en del i projektarbetet bestått i att ta fram ett förslag på affärsmodell, ekonomi och samhällseffekter för det framtida kulturhuset. Detta arbete har baserats på tidigare utredningar samt avstämningar med interna specialister, omvärldsbevakning och ett flertal studiebesök. För mer information kring denna del av projektet, se bilaga 2. Sida 8 (26)

Omvärldsbevakning och studiebesök En kontinuerlig omvärldsbevakning har genomförts under projekttiden, dels för uppdatering kring trender inom relevanta områden, dels för överblick av publiceringar och debatt kring projektet och satsningen. Projektet har även genomfört en rad studiebesök för att ta del av andras erfarenheter och reflektioner. Studiebesöken har bl.a. omfattat Kulturhuset Spira, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, Karlstad CCC, Aalborgs kongress- och kulturcenter, Malmö Live, Kulturväven i Umeå samt Kulturens Hus i Luleå. Kommunikation Inom ramen för projektet har strävan varit att förmedla information kontinuerligt till invånare, externa aktörer och intern organisation. Den främsta kanalen för kommunikationen har varit den egna webbplatsen. Under den första projekttiden har webbplatsen varit integrerad i kommunens webbplats för att under sensommaren 2014 lyftas ut till en extern webbplats. Kommunikationen har i övrigt hanterats via interna och externa möten, mediakontakt, projektinterna nyhetsbrev samt sociala medier. För projektet upprättades vidare en kommunikationsstrategi under 2014 samt tillhörande kommunikationsplaner som löpt halvårsvis. Arbetsmodell för projektet Bild 1: Arbetsmodell för projektet Kulturhus Skellefteå Sida 9 (26)

2 Idé och förutsättningar 2.1 80 000 invånare år 2030 För att säkerställa att Skellefteå har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling har Skellefteå kommun initierat ett arbete med en utvecklingsstrategi, projektet Skellefteå 2030. Projektet är det största gemensamma framtidsarbetet som genomförts i kommunen utifrån en helhetssyn på samhället och den långsiktiga utvecklingen. Visionen för satsningen och kommunen som helhet är Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. För att förtydliga vad Skellefteå behöver för att nå visionen har den brutits ner i fyra delar: framsynt, växande, attraktiv och jämställd. Tillsammans bidrar dessa fyra områden till att vi skapar en plats där människor trivs och vill bo, och att befolkningen ökar. Det krävs en bra miljö för barn, föräldrar, studenter, arbetstagare, arbetsgivare och pensionärer för att attrahera dagens och morgondagens arbetskraft. En god samhällsservice med skola, utbildning, sjukvård och infrastruktur är givna faktorer som måste uppfyllas för att en plats ska upplevas som attraktiv idag. Utöver detta är det andra viktiga saker som påverkar var människor bosätter sig, som jobb, intressen och livsmiljö. Kultur och kulturutbud utgör en betydande del i ett attraktivt samhälle vad gäller livsstil och utveckling, detta såväl på individnivå som på samhällsnivå. Därför är utredningen av ett framtida kulturhus i Skellefteå en självklar del i satsningen mot 80 000 invånare år 2030. 2.2 Kultur för framtiden Att kulturen har en given plats i utvecklingsarbetet för kommunen framgår tydligt i Skellefteå kommuns kulturplan för perioden 2011-2015. Där uttrycker man en målsättning att Skellefteå ska vara lika känt för sin kultur, som för sitt guld och sin hockey. I kulturplanen prioriteras byggandet av ett kulturhus, främst för scenkonst, med målsättningen att skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättre förutsättningar för kultur och tillväxt. Ett modernt kulturhus är dessutom en investering med hög profil som kommer att lyfta varumärket Skellefteå avsevärt, dels genom huset i sig och dels de kulturyttringar som kan finnas däri. Ett kulturhus ska och bör vara levande, och användas så mycket som möjligt. Därför är det viktigt att se över vilka andra verksamheter som kan vara i kulturhuset, t.ex. kreativa och kulturella näringar, restauranger, bibliotek, caféer, resecentrum, möjlighet till konferenser etc. En näring som har stor potentiell marknad för Skellefteå är kulturturism. Här innebär möjligheten för Riksteaterföreningen att ta emot de största turnerande produktionerna på en så kallad A-scen eller Röd scen, en viktig del Sida 10 (26)

i att utveckla närturismen och teaterns ställning lokalt. Genom paketlösningar uppbyggda med ett besök i kulturhuset som nav kan även det övriga näringslivet få en stor chans att öka sin omsättning. 2.3 Centrala stan En del i arbetet med att nå målet om 80 000 invånare år 2030 är att aktivt arbeta med att utveckla Skellefteåregionens och stadens centrum. En levande landsbygd behöver ett attraktivt centrum och ett centrum behöver en levande landsbygd för att bli attraktivt. Här har kulturen och ett framtida kulturhus en given plats. Den övergripande målbilden för Skellefteås centrum är att det ska vara en plats där vi trivs att vistas och att det är härligt här året runt. Vi ska utnyttja och ta till vara årstidernas styrkor och tillsammans med det rika utbudet ge besökare och invånare en bra upplevelse under hela året. Centrum ska ge plats för oss människor och locka oss till att komma tillbaka. Ett för Skellefteå och regionen skräddarsytt framtida kulturhus bidrar tydligt till den övergripande målbilden för Skellefteås centrum. Kommunen vill förtäta centrum med ca 1 200 bostäder och ca 1 000 arbetsplatser samt möjliggöra för centrumkärnan och dess handel att växa. En ny fördjupad översiktsplan, där bl.a. en ny trafiksystemlösning ingår, ska tas fram. Den syftar till att skapa ett attraktivt och lättillgängligt centrum för invånare och besökare. Dessutom har en ny stadspark precis färdigställts och flera andra större projekt planeras, som till exempel Norrbotniabanan och resecentrum intill järnvägen. I sammanhanget med dessa satsningar har ett framtida kulturhus en självklar plats. Sida 11 (26)

3 Förslag: Ett kulturhus som vågar! Som en del i arbetet med att skapa förutsättningar för att nå målet om att bli 80 000 invånare år 2030 föreslås ett kulturhus med placering i centrala Skellefteå. Huset och dess funktioner ska bidra till att stärka Skellefteås platsvarumärke och kännedomen om Skellefteås attraktivitet som kultur- och evenemangsstad, mötesstad, kunskapsstad och som en attraktiv och expansiv stad med ett starkt globalt näringsliv. Kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och transformativt hus som möjliggör för kongresser och möten. Ett flexibelt hus där olika funktioner samnyttjar ytor och skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva och effektivare att använda. Därmed ges en ännu större möjlighet för positiva effekter på invånarna och på stadens tillväxt. Synergierna förväntas också skapa kostnadsmässiga driftsfördelar. 3.1 Koncept Mitt i stadens hjärta kommer kulturhuset att stå, på nuvarande busstorget, med närhet till torg, butiker, restauranger, hotell, caféer och allt annat som centrum har att erbjuda. Här i stadens nod med resecentrum och lättillgängliga kommunikationer kommer kulturhuset att finnas som en naturlig del av stadsbilden. Kulturhusets bas kommer att vara de fyra kulturellt bärande kärnverksamheterna Museum Anna Nordlander (MAN) Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern. Dessa verksamheter finns idag och bidrar aktivt till Skellefteås kulturliv, men står i behov av nya lokaler. Den här kärnan av verksamheter skapar en mix med både djup och höjd en kärna som genom det unika samarbetet kommer att bära kulturhuset och regionen långt. Utöver de fyra kärnverksamheterna kommer även olika typer av gästspel och uppvisningar föreningar, professionella, amatörer, kommersiella, icke kommersiella att ta plats och berika huset. Detta möjliggörande i kombination med en förenande organisation, mötesverksamhet och ett vidbyggt hotell förstärker och kompletterar kulturhusets kärnverksamhet. Den här unika sammansättningen och idén säkerställer ett hållbart och framgångsrikt koncept som ger synergieffekter. 3.2 Kärnverksamheterna 3.2.1 MAN MAN är en verksamhet som ska provocera, engagera och synliggöra konsten i samhället. MAN kommer att fungera som en garant för ett levande kulturhus då publikens delaktighet och medskapande kommer att vara en viktig del av verksamheten. Visionen för MAN:s verksamhet i det framtida kulturhuset lyder: MAN ska vara ett nordiskt nav för samtidskonst och genus. I kulturhuset kan MAN integrera den publika verksamheten med det arbete som bedrivs kopplad till samlingen. Kulturhuset kommer även att vara en förutsättning för att MAN ska kunna förverkliga Sida 12 (26)

många av de utställnings- och samarbetsprojekt med svenska och internationella samarbetspartners som idag har fått stå tillbaka på grund av att MAN saknat de rätta förutsättningarna. 3.2.2 Skellefteå Konsthall Skellefteå konsthalls mål är att medverka i samhället genom att öka kunskapen om samtidskonst och stödja konstnärligt arbete. Skellefteå konsthall ska också främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, som exempelvis innebär att erbjuda aktuella utställningar som avspeglar vår samtid och som visas på den nationella och internationella konstscenen. Detta går hand i hand med kulturhusets ambitioner vilket gör att tydliga synergier kommer att skapas. Skellefteå konsthalls vision är att vara en nod och ett centrum i norra Sverige för samtidskonst år 2030. Detta ska etableras genom utställningar, program och aktiviteter av hög professionell nivå med konst såväl från den egna regionen som från den övriga världen kulturhuset kommer att möjliggöra detta i en av stadens mest attraktiva och lättillgängliga mötesplatser. I konsthallens filosofi ingår även att det ska finnas en öppenhet för prövande av nya former för verksamhet och forskning vilket kommer att bidra till kulturhuset tankar om detsamma. 3.2.3 Stadsbiblioteket Den interna visionen för kultur- och biblioteksavdelningen är att Skellefteå är centrum för konst och kultur i norra Sverige år 2030. Kulturhuset kommer att bidra till att detta uppnås genom den unika sammansättningen och visionen där biblioteksavdelningen genom Stadsbiblioteket inkluderas. Stadsbiblioteket kommer att ge kulturhuset liv och rörelse genom dess besökare och öppettider. Kulturhuset kommer i sin tur att innebära möjligheter för Stadsbiblioteket att bredda eller utöka sin verksamhet, men framför allt att locka än fler till spontanbesök. Biblioteken, med Stadsbiblioteket som nav, möjliggör utveckling på individnivå och samhällsnivå genom att vara en kulturell arena för litteratur, berättande, information, teater, dans, konst, musik, film, utställningar och föreläsningar. Biblioteken utgör även mötesplats för upplevelser, bildning och lärande där alla är och ska känna sig välkomna. Kulturhuset ska erbjuda och arbeta för just detta vilket innebär en ömsesidig vinst för aktörerna. 3.2.4 Västerbottensteatern Västerbottensteaterns vision är vara Europas ledande Berättarteater. De kommande årens utvecklingsarbete kommer att utgöras av fyra byggstenar; berättarteater, invånarteater (eng. community theatre), digital utveckling och publikutveckling. Västerbottensteatern vill vara en del av samhällsbyggandet i staden och vara Stadens Stolthet i förvissningen om att kultur är en viktig del i Skellefteås fortsatta utveckling och en attraktiv boendefaktor. Den närhet och dialog med publiken som är Västerbottensteaterns signum finns också närvarande i den turnerande verksamhet som teatern bedriver. På så vis bidrar Västerbottensteatern till en utökad tillgänglighet Sida 13 (26)

av kultur som går hand i hand med ambitionen för kulturhuset och Västerbottensteaterns vision införlivas i ett kulturhus som vågar. 3.2.5 Samarbete mellan verksamheterna Det finns ett genuint, tydligt och unikt koncept för samarbetet mellan verksamheterna i kulturhuset. Ett koncept som dels ska underlätta för verksamheterna att samarbeta och samexistera under ett tak, dels bidra till att olika kultur- och konstformer förs samman, inspirerar och utmanar varandra. Samarbetskonceptet har sin grund i fyra områden: kreativitet, möten, reflektion och utveckling som kan införlivas i arkitektur, service, program och val av samarbetspartners. Genom ett samspel mellan områdena bidrar det till att visionen för kulturhuset som helhet nås. 3.3 Inriktning och ambition Den sammantagna helheten för kulturhuset med syfte, vision, målgrupp och värdegrund visar en tydlig ambition och inriktning ett kulturhus som vågar! Helheten speglar också kulturhusets betydande roll för ett Skellefteå i utveckling, ett Skellefteå mot 80 000 invånare år 2030. 3.3.1 Naturlig mötesplats Kulturhuset ska vara den naturliga mötesplatsen i Skellefteå, stadens hjärta: centralt beläget, lätt att hitta till och attraktivt att besöka. Kulturhuset ska självklart vara en plats för alla, såväl tillresta besökare som skelleftebor. Här ska långt fler grupper än de redan inbitna kulturaktörerna och konsumenterna kunna ta del av kultur på ett naturligt och lättillgängligt sätt. Utbudet ska ha en bredd så att alla, oavsett demografisk bakgrund eller förförståelse, kan hitta något som passar dem. Det ska även finnas en fysisk tillgänglighet så att personer med någon form av funktionsnedsättning också ska kunna besöka och använda huset. För kulturen i regionen och de olika kulturella och kreativa verksamheternas utveckling kommer det framtida kulturhuset att utgöra en viktig roll. I kulturhuset kommer olika konst- och kulturformer att mötas, inspireras och utvecklas för att skapa nya synergieffekter. Samtidigt ska mixen av kulturupplevelser och dynamik också tillföra ytterligare dimensioner för besökaren, utöver att roa och inspirera, nämligen en känsla av gemenskap och tillhörighet men även en möjlighet att reflektera över identitet, samhälle och omvärld. Kulturhuset ska med andra ord vara en plats där kultur och konst utmanar oss att bli mer reflekterande individer och inspirerar oss till självförverkligande och aktivt deltagande i samhällsdiskussionen och demokratiprocessen. Kulturhuset ska bidra till tillväxt på flera plan. Dels genom att vara en plats som möjliggör möten och utbyten mellan människor och verksamheter, en plats som inspirerar initiativtagande och idékraft för bland annat företagande. Dels genom att vara en besöksanledning i sig, som lockar fler människor till Skellefteå och därmed bidrar som tillväxtmotor. Sida 14 (26)

Att kulturen får större plats, bättre utvecklingsmöjligheter och större utrymme för olika typer av utbud är också en viktig del i att skapa en attraktiv livsmiljö. En livsmiljö som är en nödvändighet för att Skellefteå ska kunna behålla och attrahera fler invånare. Detta kan sammanfattas i en kortare syftesbeskrivning: Kulturhuset ska vara en naturlig mötesplats för alla, där olika kultur- och konstformer förs samman, inspirerar och utmanar varandra. Här skapas nya tankar och gemenskaper som gör att vi utvecklar både oss själva och samhället. Det gör att Skellefteå fortsätter att växa och vara en attraktiv, framsynt och jämställd plats att besöka, bo och verka i. 3.3.2 Ett kulturhus som vågar! Ambitionen är att kulturhuset år ska 2030 ha ett väl förankrat rykte och renommé kring sitt värdskap. Man omtalar kulturhusets verksamheter och personal som välkomnande och professionella. Man talar även om kulturhuset som förebild där jämställdhet och mångfald genomsyrar allt, i stort och smått. Kulturhuset är också känt för sitt mod, sin innovationsbenägenhet och sin unika flexibilitet. Kulturhuset attraherar besökare och arrangörer från när och fjärran, och är en naturlig mötesplats för regionala, nationella och internationella gäster och arrangörer. Kulturhuset ska också vara ett känt landmärke och symbol för vårt gedigna kulturarv där vi står med ena foten djupt rotad i den norrlänska traditionen medan den andra har tagit ett steg in i framtiden. Detta kan sammanfattas i en kortare visionsbeskrivning: Kulturhuset är en kraftkälla i ett Skellefteå som utvecklas genom idéer och ett kreativt klimat. Vi arbetar jämställt och målmedvetet, och är en självklar del av ett växande kulturliv som berör alla. Vi är kända för vårt värdskap, våra verksamheter och vår vilja att tänka nytt. Ett kulturhus som vågar! 3.3.3 Öppet för alla Målgruppen för kulturhuset är alla. Det här är och ska vara ett hus som välkomnar och tillgängliggör sin verksamhet för alla. Här präglas kultur och verksamhet av en tillåtande anda och alla ska känna att det finns något för just dem att uppleva och göra. Kulturhuset ska särskilt arbeta för att stödja utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 med dess ambition och prioriteringar för att attrahera morgondagens arbetskraft. Dessa individer kan vara kulturintresserade eller ännu inte intresserade. De är dock generellt medvetna och engagerade i samhällsfrågor och har en livsstil där de vill uppleva, utvecklas och inspireras. Utöver denna mer specifika målgrupp riktar sig kulturhusets verksamhet till den breda målgruppen som innefattar: Skellefteåbor. Barn & unga vuxna 0-20 år, vuxna 40 år och uppåt och pensionärer. Sida 15 (26)

Besökare. Vi vill attrahera regionala, nationella och internationella besökare för att uppleva Skellefteås rika kultur- och fritidsliv. Nyanlända. Vi vill bejaka mångfald och integration. Personer med funktionsnedsättning. Vi vill att kulturhuset ska vara tillgängligt och öppet för alla. Hotell-, konferens- och kongressbesökare. Vi vill att Skellefteå ska sätta avtryck genom en unik helhetsupplevelse där kultur är en självklar del. Potentiella inflyttare. Vi vill väcka nyfikenhet kring ett attraktivt kultur- och fritidsliv. Young professionals. Vi vill bidra till ett attraktivt Skellefteå som ger unga ambitiösa människor möjlighet att utvecklas och växa. Ägare och ledare för företag i regionen. Vi vill erbjuda en naturlig plats att koppla ihop kultur och tillväxt genom att visa på möjligheter till samarbeten och arrangemang. Kulturaktörer. Vi vill ha ett gott rykte och vara uppskattade av internationella och nationella kulturaktörer, såväl professionella som amatörer. Föreningar. Vi vill erbjuda kulturella föreningar möjlighet att visa upp sin verksamhet. Evenemangs- och mötesarrangörer. Vi vill ha ett gott rykte och vara uppskattade av evenemangs- och kongressarrangörer, såväl nationella som internationella. Vi vill vara det självklara valet. Utbildning och forskning. Vi vill erbjuda en plats för att tillämpa kunskap och öppna upp för forskningssamarbeten. Politiker och beslutsfattare. Vi vill att politiker och beslutsfattare ska vara stolta över den satsning och investering som de har gjort. Media. Vi vill att media ska lyfta och spegla en positiv bild av kulturhuset och kulturlivet. Detta kan sammanfattas i en kortare målgruppsbeskrivning: Kulturhuset ska vara öppet och tillgängligt för alla. Här präglas kultur och verksamhet av en tillåtande anda. Hit är den breda målgruppen välkommen och alla ska känna att det finns något för just dem att uppleva och göra. Vi ska särskilt arbeta för att attrahera morgondagens arbetskraft och bidra till att Skellefteå når 80 000 invånare år 2030. 3.3.4 Tillsammans med inspirerande kärna Kulturhuset och verksamheterna däri har en gemensam värdegrund som utgör basen i all verksamhet, alla riktlinjer och alla relationer. Värdegrunden innefattar tre kärnvärden: mod, kvalitet och välkomnande. Dessa tre värden utgör den treenighet som skapar förutsättningarna för ett kulturhus som vågar. Mod Vi bejakar och ger plats åt kreativa och nydanande idéer genom att vi möjliggör kunskapsfördjupning och kontemplation i en kreativ miljö. Sida 16 (26)

Vi är handlingskraftiga, proaktiva och vågar sticka ut vilket gör att vi är banbrytande och ligger i framkant. Vi har en flexibel, öppen och uppmuntrande kultur som speglar förändring och samhälle, vi ger utrymme för djärvhet och lockar till insikt. Vi bejakar handlingskraft och kreativitet som leder till reflektion och förändring. Kvalitet Vi arbetar med flexibilitet, transparens och professionalitet i fokus för att ge besökare en upplevelse som ger intryck och gör avtryck. Vi vet vad vi gör och kan det vi gör, vi kan tillmötesgå kundens önskemål och förväntningar genom vårt breda kompetensspann från bas till spets. Vi levererar hög kvalitet i allt från ny teknik till värdskap och vi håller vad vi lovar. Vi utgår alltid från en helhetssyn med avstamp i gemensamma värderingar och styrdokument, oavsett roll, funktion eller verksamhet. Välkomnande Vi är tillåtande och respektfulla gentemot allt och alla. Vi arbetar förtroendefullt och känner tillit för varandra. Vi utgår från allas lika värde och inkluderar mångfald och jämställdhet i vårt dagliga arbete. Vi arbetar för långsiktiga relationer genom ett flexibelt och serviceinriktat värdskap i en öppen anda där vi alltid bemöter alla varmt och vänligt. Vi är lyhörda och gör allt för att medarbetare och besökare ska trivas. Vi ger det lilla extra. Vi är genuint engagerade och passionerade i vårt arbete vilket gör att vi arbetar med ett naturligt mod och driv. Detta kan sammanfattas i en kortare värdegrundsbeskrivning: Med en inspirerande kärna där mod, kvalitet och välkomnande skapar en gemensam värdegrund arbetar vi tillsammans för upplevelser, utmaningar och inspiration i ett kulturhus utöver det vanliga. 3.4 Kulturhus och hotell en attraktiv duo Idén med att placera kulturhuset mitt i staden är att göra det till den självklara mötesplatsen stadens hjärta. Genom att kombinera kulturevenemang med möten kan dessutom skapas förutsättningar för en välbesökt byggnad med brett utbud och gediget program. Denna ambition kommer att innebära en ny reseanledning som ger fler besökare till staden och regionen, vilket kommer öka behovet av hotellrum. För att kunna locka större evenemang, möten och gästspel till Skellefteå visar en analys att hotellkapaciteten bör öka med minst 300 rum, i en första etapp. Utan denna ökning kommer inte kulturhuset att kunna fyllas med gäster i tillräckligt stor utsträckning för att motivera investeringen. Sida 17 (26)

Med detta som grund föreslås att konceptet för det framtida kulturhuset även inkluderar ett vidbyggt hotell med 200-300 bäddar, ett hotell med mötesverksamhet som ägs och drivs av en extern aktör. Detta förslag förutsätter att båda parter har en vilja att samarbeta och en samsyn kring kulturhusets koncept och verksamhet. Genom att kombinera kulturhuset med hotell- och mötesverksamhet kan en samordning av bland annat lokalerna ske som medför att kulturhusets driftskostnader förbättras jämfört med om det skulle byggas separat. Ett multifunktionellt och transformativt kulturhus tillsammans med ett hotell kommer att utgöra en attraktiv duo för staden och regionen, och för besökare och arrangörer. 3.5 Organisation och drift Kulturhuset som helhet består av två delar, byggnaden i sig samt den verksamhet som kommer att bedrivas däri. Byggnaden föreslås ägas av det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB Polaris. Detta utifrån att kulturhuset i huvudsak byggs för kommunal verksamhet, men delvis kommer att användas av näringslivet i form av evenemangs- och mötesarrangörer. Den verksamhet som ska ansvara för drift och samordning av kulturhuset föreslås organiseras som ett kommunalt aktiebolag, benämns fortsättningsvis som kulturhusbolaget, och föreslås ingå i koncernen Skellefteå Stadshus AB. Kulturhusbolaget ska säkerställa att huset används på ett sådant sätt att syftet och visionen med kulturhuset uppnås samt skapa ekonomisk hållbarhet över tid. Dess organisation kommer i hög grad att ha en samordnande funktion i arbetet med att knyta samman de fyra kärnverksamheterna i det gemensamma arbetet med att förverkliga syftet och visionen med kulturhuset. Kulturhusbolaget ska fylla huset med aktiviteter genom att hyra ut lokalerna till de fyra kärnverksamheterna och externa aktörer och arrangörer - kommersiella och ideella - samt svara för stöd och service till verksamheterna i huset. Den övergripande organisationsstrukturen som föreslås för kulturhusbolaget presenteras i nedanstående bild. Bild 2: Det kommunala kulturhusbolagets organisationsstruktur. Sida 18 (26)

Det övergripande ansvaret för kulturhuset och de gemensamma stöd- och servicefunktionerna har kulturhusbolaget genom dess vd. En strävan måste dock vara att skapa samsyn mellan vd och ledarna för husets verksamheter om dess drift och utveckling. Detta kommer att ställa stora krav på verksamheterna och det är viktigt att det finns en ömsesidig förståelse och respekt för varandras uppdrag. 3.6 Utformning av kulturhuset För att kulturhuset ska bli så attraktivt som möjligt föreslås det att olika funktioner samnyttjar ytor och skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva och effektivare att använda. För att nå dit föreslås följande lokaler och principer gälla. Några särskilt utmärkande områden som bör beaktas beskrivs också. 3.6.1 Lokaler och ytor För att möta verksamheternas behov, och nå den ambitionsnivå och riktning som kulturhuset föreslås ha planeras kulturhuset innehålla bland annat en stor gästscen (ca.1 200 sittplatser som kan utökas till 1 500 med ståplatser), en black box (ca 300 sittplatser), flera flexibla lokaler (ca 150-40 sittplatser), utställningsytor och verkstäder. Totalt föreslås kulturhuset att omfatta ca 12 000 m 2. En ny och intressant princip för kulturhuset beskriver ett nytt sätt att samordna verksamheter och lokaler i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan man under perioder låna ut lokaler någon vecka mot att man andra veckor får väsentligt mycket större ytor att arbeta på. Denna princip kallas 70/130-principen och föreslås vara vägledande för kulturhuset lokalplanering. 3.6.2 Koncept för gestaltning Det framtida kulturhuset ska utgöra stadens hjärta och vara något unikt, minnesvärt och spektakulärt. Byggnaden ska genom formspråk och materialval vara en upplevelse och kulturbärare i sig. Gestaltningen bör tydligt visa att siktet är inställt på framtiden och samtidigt fånga och reflektera essensen av Skellefteå, kommunen och regionen. Byggnaden och utomhusmiljön bör vara gestaltade ur ett tillgängligt och inkluderande perspektiv, och ska skapa närhet, öppenhet och trygghet. Alla ska känna sig välkomna. Vidare är det viktigt att mångfald och dynamik ges en framträdande och naturlig plats i och i anknytning till byggnaden, likväl som att hållbarhet finns med som en röd tråd. För att säkerställa att huset ska få en fullgod funktion i föreslagna lokaler, bör byggnaden konstrueras inifrån. Genom att göra det med kunskap om 70/130-principen och de logistiska kraven från verksamheterna kan man skapa ett flexibelt och levande hus. Dynamiken i huset ska också möjliggöra för spontana aktiviter och uppträdande som inte kräver organiserad publik eller inträde. Sida 19 (26)

4 Ekonomi Den faktiska investeringen i kulturhuset består dels av själva byggnaden, dels av dess inventarier i form av teknik, möbler och annat som bidrar helhetsupplevelsen i huset. Denna investering kommer att göras av byggherren och tillika fastighetsägaren. Det framtida kulturhuset och dess verksamhet kommer att bidra till att Skellefteå utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för invånarna att kunna ha bra livsvillkor. 4.1 Investering En övergripande budgetkalkyl för investeringen i det framtida kulturhuset har tagits fram och kommer att förfinas under projekteringsfasen. Dess övre gräns ska betraktas som ett max-tak för investeringen. Kostnaden per kvadratmeter för kulturhuset uppskattas till ca 32 000 35 000 kr/m 2 för att ta höjd för en tekniskt och arkitektoniskt framstående byggnad samt prisökningen. Detta ger en kostnad för byggnaden inklusive projekteringskostnad på ca 380-420 miljoner kronor. Kostnaden för kulturhusets inventarier uppskattas till ca 5 000-6 000 kr/ m 2 vilket ger en totalkostnad på ca 60-70 miljoner kronor. Den totala investeringsutgiften för kulturhuset uppskattas därmed till ca 440-490 miljoner kronor inklusive kostnad för konst i enlighet med enprocentsregeln. 4.2 Budget för kulturhusbolaget En uppskattning av kulturhusbolagets kostnader och intäkter för att nå en ekonomi i balans har tagits fram. De kostnader som kulturhusbolaget kommer att ha består dels av en hyreskostnad, dels verksamhetskostnader. Hyreskostnaden bestäms utifrån den totala investeringsutgiften för kulturhuset och verksamhetskostnaderna utgörs framför allt av personalkostnader samt kommunikation och marknadsföring. Den totala driftskostnaden för det framtida kulturhuset uppskattas till ca 60-65 miljoner kronor. De intäkter som kulturhusbolaget kommer att ha består av hyresintäkter dels från kärnverksamheterna, dels från externa aktörer och arrangörer. Kulturhusbolaget får inte ta ut högre avgifter än att de täcker kostnaderna, däremot ska det skapa en ekonomisk hållbarhet över tid. De totala intäkterna för det framtida kulturhuset uppskattas till ca 61 miljoner kronor. 4.3 Konsekvenser för Skellefteå kommun och kärnverksamheterna Kommunens totala budgeterade driftskostnad år 2014 för de fyra kärnverksamheterna var 26,4 miljoner kronor. Att bygga ett framtida kulturhus kommer att medföra Sida 20 (26)

konsekvenser för kommunens och de fyra kärnverksamheternas ekonomi. Dessa konsekvenser ska vägas mot de positiva synergieffekter som väntas för Skellefteå, kommunen och regionen. De fyra kärnverksamheterna föreslås bli kompenserade för ökade kostnader för lokalerna. Detta innebär en ökning av kommunens totala driftskostnad med ca 30 miljoner kronor per år. Utöver detta föreslås verksamheterna få en viss utökning av deras medel för aktiviteter och arrangemang i kulturhuset så att de kan bli en motor för Skellefteås utveckling. Exempelvis skulle en utökning med 5 % ge en ökad driftskostnad för kommunen med ca 1 miljon kronor per år. Den exakta omfattningen av denna eventuella utökning bör utredas och hanteras i ordinarie budgetprocess. Kulturnämndens lokalbidrag till föreningar som vill anordna olika typer av arrangemang kan behöva ses över för att säkerställa att föreningar ska kunna berika och ta plats i huset. Region Västerbotten föreslås utifrån ägarförhållandena bidra till kompensationen av de ökade kostnaderna för MAN:s lokaler. Driftskostnaden för kommunen skulle då minska med ca 507 000 kronor. En eventuell utökning av medlen för MAN och Västerbottensteatern bör också beaktas. Sida 21 (26)

5 Samhällseffekter Att bygga ett framtida kulturhus i centrala Skellefteå kommer att medföra en rad positiva synergieffekter för staden, kommunen och regionen. Kulturutbudet och kulturlivet kommer att stärkas och ges förutsättningar till utveckling, samtidigt som en ekonomisk och social utveckling möjliggörs i regionen. Vissa effekter kommer att vara direkt mätbara, medan andra blir svårare att avläsa men är nog så viktiga för samhällsutvecklingen i stort. Ett framtida kulturhus, tillsammans med ett vidbyggt konferenshotell och anpassningar av kringliggande infrastruktur, kommer att innebära en sammanlagd investering på närmare en miljard kronor. Bygg- och anläggningsinvesteringar i den storleksordningen sysselsätter ett stort antal personer och företag under flera år, och de ekonomiska effekterna på kort och lång sikt är betydande. Ett framtida kulturhus kommer att bidra till att stärka ekonomin och utvecklingen inom den kulturella sektorn, närliggande kreativa näringar och upplevelseindustrin. Detta i och med att kulturproduktionen sannolikt kommer att öka samt att fler varor och tjänster kommer att produceras. Som en följd av ökad produktion kan vi också komma att se en ökad försäljning av lokalt producerade varor och tjänster till områden utanför regionen, vilket i sin tur bidrar positivt till samhällsekonomin men även till attraktiviteten och varumärket Skellefteå. Inte bara direkt kulturella verksamheter kan dra nytta av ett framtida kulturhus utan även upplevelseindustrin med turism och besöksnäring har mycket att vinna. Fler besökare i centrum kan, förutom att gynna affärer, hotell, restauranger o.s.v. i de centrala delarna, även ge en spridningseffekt till anläggningar och verksamheter långt utanför staden. En analys visar ett försiktigt antagande om att kombinationen kultur och möten i ett framtida kulturhus bör kunna generera över 44 000 nya gästnätter i Skellefteå och omsättningen för samhället i stort kan förväntas bli minst 210 miljoner kronor per år. Det har vidare visat sig att kultur generellt och ett blomstrande kulturliv specifikt ofta omnämns i olika sammanhang som en viktig lokaliseringsfaktor. Ett starkt och brett kulturutbud har i vissa fall visat sig attrahera högutbildad arbetskraft som i sin tur medfört etableringar av nya företag. Detta går helt i linje med Skellefteå kommuns progressiva satsning att nå 80 000 invånare år 2030. Sida 22 (26)

6 Fortsatt arbete Inom ramen för det uppdrag som kommunledningskontoret fått av kommunstyrelsen har projektet Kulturhus Skellefteå utrett och tagit fram detta helhetsförslag. Förslaget inkluderar innehåll, lokalisering (inklusive den för biblioteksverksamheten), huvudmannaskap och finansiering, men även en utvecklingsplattform som beskriver riktningen för kulturhuset. Det fortsatta arbetet består bland annat av att arrangera en öppen arkitekttävling och det vinnande förslaget kommer sedan ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Inför detta ska ett tävlingsprogram färdigställas som bland annat ska innehålla ett lokalprogram som beskriver de önskemål och krav som ställs på kulturhuset. En detaljplan för kvarteret ska även upprättas. Den preliminära tidplanen presenteras i nedanstående bild. Bild 3: Preliminär tidplan Arbetet med att hitta den bäst lämpade externa aktören som ska äga och driva hotelloch mötesverksamhet i anslutning till kulturhuset bör färdigställas så snart som möjligt efter beslut om genomförande. Detta för att helheten, i form av kulturhuset med ett vidbyggt hotell, ska ingå i den planerade arkitekttävlingen samt för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för samarbetet. Förberedelser bör inledas för att kulturhusbolagets organisation och verksamhet ska ha rätt förutsättningar när kulturhuset väl står på plats. De ekonomiska förutsättningarna behöver även fortsätta utredas allt eftersom projektet når en mer detaljerad nivå. Ett arbete med utvecklingsplattformen för kulturhuset behöver också fortskrida. Till detta bör en kommunikationsstrategi och plan göras för att kunna användas i nu efterföljande faser. De fyra kärnverksamheterna kommer att behöva avsätta tid och resurser för att fortsätta det interna och gemensamma arbetet med verksamhetsutvecklingen inför den kommande flytten till kulturhuset. Utöver detta bör organisation och medel för kommunens kultur- och biblioteksavdelning ses över för att på bästa sätt möta framtida behov från Skellefteås kulturliv. Och till detta bör även utredningen kring Nordanåområdet färdigställas samt att man bör se över hur Anderstorpssalen och andra kulturscener ska användas på bästa möjliga sätt. Detta ingår dock inte som en del i projektet. Sida 23 (26)