Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Prostatacancer Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Augusti 2015
Innehållsförteckning 1. inledning... 1 2. Patientgruppens epidemologi... 1 2.1 Incidens... 1 2.2 Prevalens... 2 2.3 Relativ femårsöverlevnad... 2 3. Patientens väg genom vården... 3 3.1 Ledtider.... 5 3.2 Baslinjemätning... 7 4. Standardiserat vårdförlopp... 10 5. Kostnader... 11 6. Referenser:... 12
1. INLEDNING Nulägesbeskrivningen är framtagen av processägare Karin Braide och Jan-Erik Damber, med stöd av Johan Ivarsson(RCC väst) och Per Sjöli(RCC väst). Under de senaste 2-3 åren har parallella arbeten med Nationella Riktlinjer och dess implementering i VGR samt utformandet av det första Nationella Vårdprogrammet för prostatacancer pågått. Sålunda finns dessa arbeten att referera till. Denna nulägesbeskrivning är till för de som arbetar inom prostatacancerprocessen och med dess förändringar, där tanken är att lyfta fram hur processen ser ut regionalt inför kommande arbete med standardiserade vårdförlopp. 2. PATIENTGRUPPENS EPIDEMOLOGI 2.1 Incidens Ökningen av antalet personer som får diagnosen prostatacancer har brutits de tre senaste åren i VGR, se tabell 1 nedan. En förklaring till utvecklingen kan vara att den hittills utbredda PSA-testningen medfört att antalet nya fall har börjat minska bland männen. En annan förklaring kan vara att den allmänna diskussionen om PSA-testningens effektivitet har lett till att färre personer spontant har låtit testa sig. Det är dock för tidigt att uttala om det är början på en mer långsiktig minskning eller mer en utplaning av den årliga incidensen. Tabell 1: Antal individer som har diagnostiserats med prostatacancer per år 2009 2013 fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i VGR från 2015 HSNområde 2009 2010 2011 2012 2013 Norra 309 281 263 256 288 Västra 373 394 351 270 317 Göteborg 475 457 419 362 346 Södra 256 277 287 164 151 Östra 293 313 296 244 219 VGR 1706 1722 1616 1296 1321 1
2.2 Prevalens Fler män lever med prostatacancer idag än tidigare. Prevalensen ökar främst av två skäl. Vi lever längre, antalet äldre män ökar. En annan anledning till den ökande prevalensen är ökad diagnostik, vilket innebär att färre cancrar går oupptäckta. För vården innebär detta att fler patienter behöver följas över tiden genom regelbundna kontroller vilket i sin tur ökar trycket på de specialister som utför dessa kontroller. Överlevnaden efter diagnos förlängs av att fler män med prostatacancer upptäcks i ett tidigare stadie av sjukdomen (s k stage-migration) och att nya behandlingar av prostatacancer har tillkommit. Tabell 2: Fem- och tioårsprevalens 2012-12-31 för prostatacancer fördelat per hälsooch sjukvårdsnämndsområde från 2015. Avser antalet män som fem respektive tio år efter diagnos lever med prostatacancer som en kronisk sjukdom. HSN-område Femårsprevalens Tioårsprevalens Norra 1128 1846 Västra 1446 2685 Göteborg 1743 3152 Södra 959 1775 Östra 1080 1917 VGR 6356 11370 Prevalensökningen innebär att fler patienter behöver tas om hand på olika sätt, vilket ökar resursbehovet inom alla steg i vårdkedjan för prostatacancerpatienter. 2.3 Relativ femårsöverlevnad Tabell 3. Relativ femårsöverlevnad Relativ 5-årsöverlevnad Konfidensintervall(undre, övre) Prostata Göteborg 97% (94.73, 98.37) Prostata Norra 87% (84.67, 90.16) Prostata Södra 98% (95.78, 100.85) Prostata Västra 97% (94.85, 98.77) Prostata Östra 89% (86.73, 91.91) Intervallen baseras på 95 procents konfidensintervall. Patienterna som inkluderas fick sin diagnos 2006 2013 och var folkbokförda inom respektive HSN-område. Enligt överlevnadstabellen är överlevnaden relativt hög i områdena: Göteborg, Söder och Väster, samtidigt som den är något lägre i områdena: Norr och Öster. Detta visar att det kan finnas regionala skillnader gällande patienter som får en prostatacancerdiagnos. 2
3. PATIENTENS VÄG GENOM VÅRDEN Patientprocessen startar ofta efter att ett PSA-test visar ett förhöjt värde. Primärvården eller annan verksamhet remitterar patienten till en urologmottagning för vidare utredning. Ytterligare PSA-test görs och bekräftas ett förhöjt värde genomgår en biopsi (en vävnadsprovtagning från prostata). Om analysen av vävnadsprovet visar på prostatacancer så utreds i vilket stadie som sjukdomen är med hjälp av palpation, TRUL eller mpmrt. Mer sällan ställs diagnosen via symptom från urinvägarna eller skelettet och då är sjukdomen ofta i ett mer framskridet skede. Patientprocessen kan beskrivas enlig följande. Figur 1. Prostatacancerprocessen 3
Kurativ behandling av prostatacancer, radikal prostatektomi utförs på SKAS, SÄS, NU, SU eller på Varbergs sjukhus. Kurativt syftande strålbehandling, antingen som enbart extern behandling eller som kombination extern behandling + brachyterapi utförs på SU eller SU:s filial på SÄS. Hormonbehandling vid avancerad sjukdom ges vid samtliga enheter i regionen där prostatacancerpatienter handläggs Palliativ behandling i form av strålbehandling och second line behandling med cytostatika ordineras av onkolog, i nuläget på SU eller SÄS men i snar framtid även på SKAS och NUsjukvård, ofta efter diskussion på multidisciplinär terapikonferens (MDK). Uppföljning av patienter med prostatacancer sker företrädelsevis på urolog-elleronkologklinik, under 5 år efter botande behandling. Vid kvarvarande sjukdom fortsatt uppföljning på klinik närmast hemorten med vidbehovskonsultation hos onkolog eller urolog. Vid stabil, icke kurerad sjukdom under hormonbehandling, kan dessa patienter följas av kontaktsjuksköterska och ibland hos intresserad allmänläkare. 4
3.1 Ledtider. Figur 2: Tid i antal kalenderdagar från första besök till start av behandling (strålning eller operation) vid högriskcancer 2010-2014 per HSN område. Högriskcancer: T3 och/eller Gleason score 8-10 och/eller PSA 20 till < 50 ng/ml Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året är då patienterna har fått sin behandling. HSN-uppdelningen baseras på patientens län/kommun/församlingskod vid tidpunkten för diagnos. Figur 2. Ledtidsmätning högriskcancer 2010-2014 per HSN-område Figur 2 visar att ledtiden varierar inom regionen med lägst median i norr och högst median i Öster, där skillnaden mellan högst och lägst median är 48 dagar. Variationen är även stor från patient till patient. 5
Figur 3: Tid i antal kalenderdagar från första besök till start av behandling (strålning eller operation) vid högriskcancer 2010-2014 per behandlande sjukhus. Högriskcancer: T3 och/eller Gleason score 8-10 och/eller PSA 20 till < 50 ng/ml Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året då patienterna har fått sin behandling. Sjukhus som anmält färre än 2 patienter något år har summerats ihop i kategorin Övriga regionala enheter, där både offentliga och privata enheter förekommer. Figur 3. Ledtidsmätning högriskcancer 2010-2014 per sjukhus Figur 3 visar stora skillnader mellan sjukhusen inom regionen gällande ledtiden, där Uddevalla har betydligt lägre tider än SU & SÄS. Dock bör tilläggas att urvalet för perioden är relativt litet, vilket kan ge upphov till de stora skillnaderna. Variationen är störst på SU där ledtiden varierar kraftigt från patient till patient. Ledtiderna för patienter med högrisktumörer är alldeles för långa och är längre för patienter i offentlig vård i jämförelse med privata urologmottagningar. Eftersom denna grupp har stor nytta av tidig behandling så är nuvarande väntetider inte acceptabla. VG-regionen utmärker sig dock inte negativt jämfört med landet i övrigt. Bristen på specialister torde vara en viktig förklaring. 6
Inom riket varierade ledtiderna på följande sätt 2012: Remiss till första besök Provtagning till PAD-besked Behandlingsbeslut till operation 17-94 dgr 19-42 dgr 31-71 dgr Ledtiderna verkar inte ha förändrats på något avgörande sätt de senaste fem åren i regionen. Inom riket är variationen i ledtider mycket stor, värdering av förändring av ledtid över tid har dock inte gjorts. 3.2 Baslinjemätning Baslinjemätningen skall lyfta fram hur ledtiderna mellan motsvarande punkt för välgrundad misstanke och behandlingsstart ser ut inom regionen före införandet av standardiserade vårdförlopp. Vidare är det tänkt att mätningen ska användas som utgångspunkt för att visa hur mycket ledtiderna ska kortas ner på sikt samt ge underlag för analys av vilken effekt införandet av SVF i verksamheterna haft på ledtiderna. Via baslinjemätningen kan man även se hur många patienter som utreds på respektive enhet.. 7
Figur 4: Ledtid från remissbeslut till start av behandling Prostatacancer diagnosår 2012-2014 VGR uppdelat per sjukhus (20%-il, median & 80%-il) 8
Figur 5: Ledtid från remissbeslut till start av behandling Prostatacancer diagnosår 2012-2014 VGR uppdelat per år (20%-il, median & 80%-il) Mätningen visar att det är en bit kvar till målen som är uppsatta i SVF. För kurativt syftande högriskpatienter innebär det att ledtiden från remissbeslut till start av behandling ska ner till ungefär 1/3 av dagens nivå för att nå målet på 60 dagar enligt SVF(streckade linjen). Utredningstiderna varierar även mellan sjukhusen i regionen. Intressant att notera är att en stor del av patienterna utreds hos privata vårdgivare (Urologix, Lundby, Carlanderska med flera), 9
4. STANDARDISERAT VÅRDFÖRLOPP Den bedömning som gjorts i nationella Vårdprogramgruppen, med 60 dagar från remiss till start av behandling vid högriskcancer kan idag synas som en utopi. Tiden är dock viktig att sträva efter ur ett patientperspektiv, där patienten ges en rimlig väntetid och slipper vänta i ovisshet på besked och behandling. Den kortaste tid från remiss till behandling idag, i riket, enligt NPCR, är dubbelt så lång, ca 120 dagar. Faktorer för att korta ned ledtiden inrymmer: Logistikförbättringar i samtliga led, dvs att förloppet sker standardiserat från A-Ö. Koordinatorfunktionen bedöms som essentiell i processen. Detta för att koppla ett tydligt grepp om patientens utredningsväg och se till att patienten utreds på ett effektivt sätt utan onödiga väntetider. Enkla och självklara kontaktvägar mellan remittent och remissmottagare. Kontakten bör förbättras och förtydligas. Många remiser innehåller otydliga symptom vilket gör dem svårbedömda. Man bör därmed lyfta fram problemet till remittenterna för att öka kvalitet i remisser och öka tydligheten i kommunikationen. Bättre tillgång till röntgen och patologi, med avsatta tider för denna patientgrupp. Röntgen är ofta en flaskhals i utredningsprocessen. För att lösa problemet är det viktigt att lyfta fram hur behovet ser ut och vilken kapacitet och tillgänglighet till röntgen som krävs för att klara de uppsatta målen. Sannolikt kan ökad tillgång av operationsutrymme och acceleratorer för strålbehandling förbättra ledtiderna, men god kontroll över logistiken för planering kan vara en nyckel till framgång. 10
5. KOSTNADER En kostnadskalkyl för maligna hjärntumörer presenteras för att visa hur kostnadsbilden ser ut i regionen, där tanken är att se hur nulägeskostnaderna är och sedan följa upp kostnaderna efter införande av SVF. Urvalet för kostnadskalkylen är: Patienter diagnosticerade mellan 2009-01-01 2013-12-31. Patienter bosatta i VGR. Kostnad presenteras för patientens första vårdår från diagnosdatum. Uppdelat utefter hur det är grupperat i SVF. Tabell 4: Kostnadskalkyl Prostatacancer i VGR Utredande sjukhus SU Kungälv NU SÄS Alingsås SkaS Riskgrupp Antal Vårdkontakter Vårdtid Antal Individer Antal vårdkontakter/ Individ (Medel) Vårdtid/ Individ (Medel) Medelkostnad/ Individ Kostnader Mediankostnad / Individ 80:e percentilen Högrisk - Ej kurativ 288 3,5 2,9 38 597 kr 11 066 kr 31 389 kr Högrisk - Kurativ 323 21,1 1,7 151 693 kr 146 375 kr 240 220 kr Låg/intermediär risk 2 028 6,5 1,4 72 446 kr 41 371 kr 129 245 kr Metastaserad tumör 469 7,8 7,9 85 836 kr 29 765 kr 150 316 kr Högrisk - Ej kurativ 71 3,1 3,8 28 053 kr 8 543 kr 37 929 kr Högrisk - Kurativ 23 4,5 2,3 39 365 kr 12 355 kr 79 301 kr Låg/intermediär risk 204 3,7 2,6 35 413 kr 9 729 kr 74 045 kr Metastaserad tumör 72 3,9 7,5 50 895 kr 23 375 kr 91 171 kr Högrisk - Ej kurativ 225 3,4 2,5 27 708 kr 8 648 kr 38 755 kr Högrisk - Kurativ 82 4,3 3,6 69 899 kr 84 073 kr 119 469 kr Låg/intermediär risk 729 3,0 2,5 44 921 kr 9 303 kr 93 792 kr Metastaserad tumör 288 4,5 8,4 66 049 kr 25 645 kr 118 872 kr Högrisk - Ej kurativ 245 2,7 1,1 15 719 kr 4 639 kr 15 630 kr Högrisk - Kurativ 153 25,0 0,6 64 426 kr 70 297 kr 97 694 kr Låg/intermediär risk 703 7,9 1,5 40 773 kr 17 564 kr 76 050 kr Metastaserad tumör 245 6,8 3,5 41 599 kr 12 927 kr 67 613 kr Högrisk - Ej kurativ 79 4,3 2,1 22 466 kr 7 429 kr 32 146 kr Högrisk - Kurativ 32 3,3 1,5 26 198 kr 9 395 kr 54 946 kr Låg/intermediär risk 295 3,9 1,7 25 531 kr 7 258 kr 52 508 kr Metastaserad tumör 50 5,0 5,5 43 940 kr 11 567 kr 74 670 kr Högrisk - Ej kurativ 162 3,3 3,0 30 688 kr 10 327 kr 43 407 kr Högrisk - Kurativ 112 3,9 2,6 39 937 kr 15 275 kr 76 622 kr Låg/intermediär risk 721 4,2 2,6 43 547 kr 17 806 kr 77 075 kr Metastaserad tumör 270 4,4 10,2 84 278 kr 42 895 kr 136 817 kr Källa: INCA och KPP-databasen 11
6. REFERENSER: 1 www.cancercentrum.se/sv/vardprogram/prostatacancer 2 http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/nr-cancer-vetenskapligtunderlag-prostatacancer.pdf 12
Bilaga 1 Tabell 5a: Tid i antal kalenderdagar från första besök till start av behandling (strålning eller operation) vid högriskcancer 2010-2014 per HSN område. Högriskcancer: T3 och/eller Gleason score 8-10 och/eller PSA 20 till < 50 ng/ml Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året är då patienterna har fått sin behandling. HSN-uppdelningen baseras på patientens län/kommun/församlingskod vid tidpunkten för diagnos. HSN År N Median 20% 80% Göteborg 2010 19 229 104,2 276,4 Göteborg 2011 30 162,5 90 227,6 Göteborg 2012 10 157,5 71,2 180,8 Göteborg 2013 19 177 74,2 206,4 Göteborg 2014 21 141 86 201 Norra 2010 16 142,5 98 233 Norra 2011 13 173 94,4 211,6 Norra 2012 11 161 97 279 Norra 2013 18 88 69,2 178,8 Norra 2014 17 108 73,2 187 Östra 2010 21 226 153 282 Östra 2011 25 184 115,2 251,8 Östra 2012 17 189 159,4 236,6 Östra 2013 14 189,5 157,6 201,8 Östra 2014 28 156 106,8 181 Södra 2010 18 178 84,6 608,4 Södra 2011 17 202 100 242,6 Södra 2012 18 150,5 91,8 200,8 Södra 2013 9 145 81,2 212,8 Södra 2014 15 153 115,6 253,6 Västra 2010 17 186 113,8 243,8 Västra 2011 20 171,5 87,8 210 Västra 2012 18 160 120,6 233,8 Västra 2013 16 151 74 188 Västra 2014 35 132 80 195,6 VGR 2010 91 192 103 286 VGR 2011 105 182 92 231,4 VGR 2012 74 166 107,2 221,8 VGR 2013 76 156 77 200 VGR 2014 116 144,5 82 198 13
Tabell 5b: Tid i antal kalenderdagar från första besök till start av behandling (strålning eller operation) vid högriskcancer 2010-2014 per behandlande sjukhus. Högriskcancer: T3 och/eller Gleason score 8-10 och/eller PSA 20 till < 50 ng/ml Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året då patienterna har fått sin behandling. Sjukhus som anmält färre än 2 patienter något år har summerats ihop i kategorin Övriga regionala enheter, där både offentliga och privata enheter förekommer. Behandlande sjukhus År N Median 20% 80% Carlanderska 2010 4 100,5 85,6 123 Carlanderska 2011 4 49 40,8 52,4 Carlanderska 2012 4 65 58,8 96,8 Carlanderska 2013 3 60 45 60,6 Carlanderska 2014 2 49 40,6 57,4 NU-sjukvården, Uddevalla 2010 8 110 78,2 124,4 NU-sjukvården, Uddevalla 2011 6 98,5 65 132 NU-sjukvården, Uddevalla 2012 2 77 65 89 NU-sjukvården, Uddevalla 2013 12 76 58,4 88,6 NU-sjukvården, Uddevalla 2014 15 81 62,2 100,2 Övriga regionala enheter 2010 10 90 65,2 126,6 Övriga regionala enheter 2011 9 88 71 108 Övriga regionala enheter 2012 4 177,5 107,6 245 Övriga regionala enheter 2013 1 144 144 144 Övriga regionala enheter 2014 9 86 64,6 106,8 SÄS-Borås lasarett 2010 18 200 157 261,8 SÄS-Borås lasarett 2011 27 183 130,2 223,8 SÄS-Borås lasarett 2012 23 171 122 193 SÄS-Borås lasarett 2013 20 183,5 125,4 201 SÄS-Borås lasarett 2014 42 173 132 197,4 SU/Sahlgrenska 2010 41 229 171 270 SU/Sahlgrenska 2011 51 187 129 224 SU/Sahlgrenska 2012 36 164,5 120 206 SU/Sahlgrenska 2013 39 179 93,2 206,8 SU/Sahlgrenska 2014 43 148 90,8 205,8 VGR 2010 81 183 94 252 VGR 2011 97 173 92 217,2 VGR 2012 69 161 89 203 VGR 2013 75 155 76,6 199,2 VGR 2014 111 138 81 189 14
Tabell 6a: Tid i antal kalenderdagar från remiss till första besök hos specialist 2010-2014 fördelat per HSN område. Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året som patienterna har haft sitt första besök på specialistmottagning. HSN uppdelningen baseras på patientens län/kommun/församlingskod vid tidpunkten för diagnos. HSN År N Median 20% 80% Göteborg 2010 351 32 16 63 Göteborg 2011 273 39 18 63 Göteborg 2012 242 32,5 16 63,8 Göteborg 2013 225 27 14 47 Göteborg 2014 246 39 18 65 Norra 2010 229 51 22 94 Norra 2011 223 48 15,4 81,6 Norra 2012 183 51 19 91 Norra 2013 210 73 27 102,2 Norra 2014 182 39,5 18 69 Östra 2010 218 28 19 58,6 Östra 2011 206 24 17 43 Östra 2012 160 23,5 16 44 Östra 2013 154 29 17 63 Östra 2014 137 39 20,2 75,8 Södra 2010 221 28 20 48 Södra 2011 221 27 15 40 Södra 2012 128 19 11 34 Södra 2013 122 17 12 27 Södra 2014 153 25 17 37,6 Västra 2010 296 41 19 71 Västra 2011 238 43 20,4 58,6 Västra 2012 190 37,5 21 63 Västra 2013 233 30 17 54 Västra 2014 236 32 15 61 VGR 2010 1315 35 19 69,2 VGR 2011 1161 33 17 58 VGR 2012 903 30 15 63 VGR 2013 944 30,5 15 65 VGR 2014 954 34 18 64 15
Tabell 6b Tid i antal kalenderdagar från remiss till första besök hos specialist 2010-2014 fördelat per anmälande sjukhus. Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året som patienterna har haft sitt första besök på specialistmottagning. Sjukhus som anmält färre än 10 patienter något år har summerats ihop i kategorin Övriga regionala enheter Anmälande sjukhus År N Median 20% 80% Carlanderska 2010 48 51 20,8 106 Carlanderska 2011 39 50 25 97,6 Carlanderska 2012 71 57 35 88 Carlanderska 2013 101 81 43 107 Carlanderska 2014 50 45 18,8 62 Lundby 2010 147 40 23 71 Lundby 2011 117 34 22 66 Lundby 2012 72 32,5 21 74,4 Lundby 2013 71 34 21 46 Lundby 2014 95 38 20 52 NU-sjukvården, Uddevalla 2010 189 48 19,6 89,4 NU-sjukvården, Uddevalla 2011 208 48 15 82 NU-sjukvården, Uddevalla 2012 148 37 16 85,6 NU-sjukvården, Uddevalla 2013 156 53 21 88 NU-sjukvården, Uddevalla 2014 160 35 17 74 Övriga regionala enheter 2010 155 41 25,6 70,4 Övriga regionala enheter 2011 116 44 24 56 Övriga regionala enheter 2012 90 41 21 57,2 Övriga regionala enheter 2013 99 22 12 54,8 Övriga regionala enheter 2014 106 39,5 16 61 Privat läk mott Södra Älvsborg 2010 87 24 15 34 Privat läk mott Södra Älvsborg 2011 60 21 10 39,2 Privat läk mott Södra Älvsborg 2012 58 15 9 25,2 Privat läk mott Södra Älvsborg 2013 49 14 9,6 20,4 Privat läk mott Södra Älvsborg 2014 43 21 14,8 27 SÄS-Alingsås sjukhus 2010 94 49,5 28 85 SÄS-Alingsås sjukhus 2011 70 40 21 58,2 SÄS-Alingsås sjukhus 2012 46 38,5 22 56 SÄS-Alingsås sjukhus 2013 54 21,5 14 33,2 SÄS-Alingsås sjukhus 2014 58 27 14 40,6 SÄS-Borås lasarett 2010 69 27 20 34,4 SÄS-Borås lasarett 2011 73 22 14 35,6 SÄS-Borås lasarett 2012 25 15 11 22,2 SÄS-Borås lasarett 2013 46 19,5 13 34 SÄS-Borås lasarett 2014 75 24 17 35 SkaS/Lidköping 2010 67 26 20,2 41 SkaS/Lidköping 2011 71 22 16 32 SkaS/Lidköping 2012 63 22 16,4 34,6 SkaS/Lidköping 2013 61 28 18 57 16
SkaS/Lidköping 2014 76 46 21 74 SkaS/Skövde 2010 91 25 15 58 SkaS/Skövde 2011 85 20 15,8 38 SkaS/Skövde 2012 62 21 16 43,8 SkaS/Skövde 2013 72 28 17 63 SkaS/Skövde 2014 58 32 20 88,2 Skene 2010 45 43 24 55,2 Skene 2011 64 31 22,2 40 Skene 2012 29 21 15,2 31,8 Skene 2013 22 18,5 13,2 31,6 Skene 2014 36 37 28 80 SU/Sahlgrenska 2010 323 29 15 65,8 SU/Sahlgrenska 2011 258 41,5 16 57 SU/Sahlgrenska 2012 239 33 15 64,8 SU/Sahlgrenska 2013 213 30 15 51,2 SU/Sahlgrenska 2014 197 42 19 76 VGR 2010 1315 35 19 69,2 VGR 2011 1161 33 17 58 VGR 2012 903 30 15 63 VGR 2013 944 30,5 15 65 VGR 2014 954 34 18 64 17
Tabell 7a Tid i antal kalenderdagar från provtagning till PAD-besked 2010-2014 fördelat per HSN område. Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året som patienterna har haft sitt första besök på specialistmottagning. HSN uppdelningen baseras på patientens län/kommun/församlingskod vid tidpunkten för diagnos. HSN Årtal N Median 20% 80% Göteborg 2010 417 27 17 36 Göteborg 2011 407 28 17 37 Göteborg 2012 346 26 17 35 Göteborg 2013 325 27 16 35 Göteborg 2014 360 28 18,6 35,2 Norra 2010 213 23 14 34 Norra 2011 251 26 14 36 Norra 2012 232 24 14 33 Norra 2013 273 27 14 35 Norra 2014 254 28 20 37 Östra 2010 261 27 20 33 Östra 2011 277 33 24 37 Östra 2012 239 29 22 39,4 Östra 2013 199 31 22,6 40 Östra 2014 196 34 27 42 Södra 2010 174 28 22 38 Södra 2011 217 28 22 36 Södra 2012 153 29 22 38 Södra 2013 137 30 23,2 41,8 Södra 2014 193 33 25,4 46,6 Västra 2010 330 29 20 41 Västra 2011 343 29 19 41,6 Västra 2012 262 28 16 40 Västra 2013 295 28 19 36,2 Västra 2014 333 29 21 40 VGR 2010 1395 28 19 36 VGR 2011 1495 28 19 38 VGR 2012 1232 27 17 36 VGR 2013 1229 28 19 36 VGR 2014 1336 29 22 40 18
Tabell 7b Tid i antal kalenderdagar från provtagning till PAD-besked 2010-2014 fördelat per anmälande sjukhus. Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året som patienterna har haft sitt första besök på specialistmottagning. Sjukhus som anmält färre än 10 patienter något år har summerats ihop i kategorin Övriga regionala enheter, där både offentliga och privata enheter förekommer. Anmälande sjukhus Årtal N Median 20% 80% Carlanderska 2010 76 21 17 28 Carlanderska 2011 65 21 14,8 30 Carlanderska 2012 97 18 12 28 Carlanderska 2013 155 18 13 26 Carlanderska 2014 100 23,5 14 28 Lundby 2010 169 35 28 46,4 Lundby 2011 168 33 28 42 Lundby 2012 135 29 27 36 Lundby 2013 101 28 23 36 Lundby 2014 121 28 23 36 NU-sjukvården, Uddevalla 2010 162 23 13 33 NU-sjukvården, Uddevalla 2011 218 25 14 35 NU-sjukvården, Uddevalla 2012 183 24 15 34 NU-sjukvården, Uddevalla 2013 187 30 24 36 NU-sjukvården, Uddevalla 2014 211 28 22 36 Övriga regionala enheter 2010 143 28 19,4 36 Övriga regionala enheter 2011 140 30 22 43 Övriga regionala enheter 2012 115 28 21 36,2 Övriga regionala enheter 2013 114 28 26 35 Övriga regionala enheter 2014 133 30 27 38 Privat läk mott Göteborg 2010 42 22 16,8 29,8 Privat läk mott Göteborg 2011 67 30 23 38,6 Privat läk mott Göteborg 2012 49 35 28 39,8 Privat läk mott Göteborg 2013 36 27,5 22 35 Privat läk mott Göteborg 2014 57 30 26 36 Privat läk mott Södra Älvsborg 2010 80 27 22 29 Privat läk mott Södra Älvsborg 2011 92 27 23 32 Privat läk mott Södra Älvsborg 2012 60 26,5 22 32,4 Privat läk mott Södra Älvsborg 2013 48 26 21 33 Privat läk mott Södra Älvsborg 2014 56 26 22 30 SÄS-Alingsås sjukhus 2010 90 37,5 29 45,2 SÄS-Alingsås sjukhus 2011 88 35 25,4 45,6 SÄS-Alingsås sjukhus 2012 58 35 26,8 44 SÄS-Alingsås sjukhus 2013 66 35 27 42 SÄS-Alingsås sjukhus 2014 67 36 29 42 SÄS-Borås lasarett 2010 28 34 0 42 SÄS-Borås lasarett 2011 26 25 12 35 SÄS-Borås lasarett 2012 43 30 24,6 41 SÄS-Borås lasarett 2013 55 35 29 43,2 19
SÄS-Borås lasarett 2014 88 39,5 29 49 SkaS/Lidköping 2010 75 27 20 31,2 SkaS/Lidköping 2011 86 34 28 39 SkaS/Lidköping 2012 84 35 26,6 44 SkaS/Lidköping 2013 67 35 23 41,6 SkaS/Lidköping 2014 96 35 28 43 SkaS/Skövde 2010 118 27 20 34 SkaS/Skövde 2011 125 33 27 37 SkaS/Skövde 2012 90 28,5 22 35 SkaS/Skövde 2013 105 30 25 40,2 SkaS/Skövde 2014 89 31 23,6 38 Skene 2010 41 33 28 46 Skene 2011 72 32,5 26 42 Skene 2012 29 35 28 41,2 Skene 2013 27 30 29 41,6 Skene 2014 42 40,5 28,2 47,8 SU/Sahlgrenska 2010 371 23 16 31 SU/Sahlgrenska 2011 348 21 16 29 SU/Sahlgrenska 2012 289 21 15 30 SU/Sahlgrenska 2013 268 24 13 35 SU/Sahlgrenska 2014 276 26 13 37 VGR 2010 1395 28 19 36 VGR 2011 1495 28 19 38 VGR 2012 1232 27 17 36 VGR 2013 1229 28 19 36 VGR 2014 1336 29 22 40 20
21