Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-24 1 (3) HSN 2016-3546 Handläggare: Björn Wettermark Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-03-21 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 10 juni 2016 beslutat om en rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en nationellt sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Landsting och regioner föreslås i enlighet med egna delegationsordningar fatta beslut om den föreslagna sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande 2017-02-24 Rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, bilaga Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting om deltagande och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning att hälso- och sjukvårdsförvaltningens befintliga finansiering med 23 miljoner kr/år för nationella kvalitetsregister kvarstår att ökade kostnader avseende SLL:s deltagande i den nationellt sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning ryms inom hälso- och sjukvårdsnämndens landstingsbidrag Förvaltningens motivering till förslaget Rekommendationens innehåll Underlag för rekommendationen finns samlat i en skrivelse från SKL till landstingen. I förslaget beskrivs en samlad kunskapsstyrning som omfattar kunskapsstöd och stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik
2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2016-3546 vård av hög kvalitet i hela landet. Vägledande för det som ska göras nationellt gemensamt är att det ska komplettera och stödja det som behöver göras på regional och lokal nivå. Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning innebär att landstingen gemensamt identifierat och långsiktigt säkerställer en långsiktig finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna med stöd av SKL. Förslaget till beslut innebär: Att etablera gemensam struktur på nationell nivå för kunskapsstyrningens delkomponenter kunskapsstöd och stöd för uppföljning Att inom kunskapsstödsområdet befästa den nationella programrådsstrukturen med tillhörande långsiktig finansiering: 7 miljoner årligen tills vidare. Detta innebär att befintlig finansiering blir tillsvidare i stället för tidsbegränsad enligt tidigare beslut. Att etablera en samverkansstruktur som stöd för uppföljning, öppna jämförelser och analys av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet med tillhörande långsiktig finansiering: garanterad nivå 30 miljoner per år tillsvidare. Att befästa grundfinansieringen av Nationella kvalitetsregister: garantera grundfinansieringsnivå 100 miljoner per år tillsvidare. Att kostnaden fördelas per landsting/region utifrån befolkningsmängd. För SLL:s del motsvarar detta 23 miljoner kr för kvalitetsregister, 6,9 miljoner kr för uppföljning/analys och 1,6 miljoner kr för nationella kunskapsstöd. Förslag Genom en sammanhållen nationell struktur för nationella kunskapsstöd, kvalitetsregister, öppna jämförelser och analys skapas bättre förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård av hög kvalitet i hela landet. I och med att landstingen tar ett ökat ansvar för finansieringen ökar även förutsättningarna för en bättre styrning av verksamheten utifrån landstingens behov. Det är viktigt att SLL engagerar sig i uppbyggnaden av de nationella strukturerna och säkerställer att de samordnas med regionala strukturer och att möjliga effektiviseringar kan göras. Ekonomiska konsekvenser SLL:s deltagande i de nationella strukturerna för kunskapsstyrning innebär en årlig kostnad på 31,5 miljoner kr varav 8,5 miljoner kr tidigare inte har finansierats av SLL.
3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2016-3546 Konsekvenser för patientsäkerhet Ökad tillgång till kvalitetsdata och kunskap gör att förslaget på sikt kan innebära en förbättrad patientsäkerhet. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Ökad tillgång till jämförande data mellan landsting gör att förslaget på sikt kan bidra till en förbättrad jämställdhet och jämlikhet i vården. Miljökonsekvenser Inga Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Wettermark Avdelningschef