inverkan internatio nellt (ja/nej)

Relevanta dokument
REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Policy för Hållbar utveckling

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Sveriges miljömål.

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Policy för hållbar utveckling

Sametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Sveriges miljömål.

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Temagruppernas ansvarsområde

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Svensk författningssamling

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Mål 15 i Agenda Naturskyddsföreningens positionspapper

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

ett rikt växt- och djurliv

Miljömålen i Västerbottens län

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Livskraftiga ekosystem

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Svensk författningssamling

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Möte med miljöministern

Grunderna för skyddsjakt

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Med miljömålen i fokus

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna

Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun , remiss

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?

Frågor och svar för arbetet med grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet

Svensk författningssamling

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Rådande förbud mot att inhämta och hantera ny kunskap om nyckelbiotoper i nordvästra Sverige

Transkript:

Mål och delmål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringe n samt hejda förlusten av biologisk mångfald Stor inverk an nation ellt (ja/nej) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms vara tillräcklig (ja/nej) s plenum har antagit ett livsmiljöprogra m "Eallinbirás" samt ett program för samisk traditionell kunskap "Àrbediehtu", vilka ska genomsyra s arbete både externt och internt. Samerna deltar på alla nivåer genom Stor inverkan internatio nellt (ja/nej) Verksamhe t inom myndighet en som avses samt om den bedöms vara tillräcklig deltar i Sveriges arbete med konvention en om biologisk mångfald, CBD, särskilt artiklarna 8j och 10c. - Verksamhe ten bedöms inte vara tillräcklig eftersom ännu inte har huvudansv aret för den samiska traditionell a kunskapen och inte har tillräckligt med resurser för att kunna implement era ett Kommentarer har hos regeringen begärt att bli utpekad som fokalpunkt för artikel 8j CBD, samiska traditionella kunskaper. Artikeln bedöms ur ett nationellt perspektiv vara viktig för den framtida samepolitiken. har sedan år 1993 legitimitet för att ha ett autonomt självstyre men arbetet hos regeringen för att uppfylla efterlevnaden av Sveriges åtaganden internationella deklarationer och konventioner går långsamt. har deltagit på COP 12 samt två arbetsmöten för artikel 8j i Montreal. anser att för Sveriges legitimitet att delta i det internationella

15.1 Till 2020 bevara, deltagande i Skogsstyrelsens samrådsgruppe r. deltar i Skogsstyrelsens Nationella sektorsråd för skogliga frågor och regionalt i Centrala samrådsgruppe n för skogsbrukrennäring. Även samebyarna deltar i den centrala samrådsgruppe n. Samebyarna har samråd med skogsbolagen och markägare. deltar i Naturvårdsver kets olika samrådsgruppe r och regeringsuppdr ag för biologisk mångfald och er. deltar i det nationella arbetet med CBD artiklarna 8j samt 10c. Verksamheten bedöms inte vara tillräcklig. ordentligt arbete i verksamhe ten. arbetet med artikel 8j är det nödvändigt med s aktiva deltagande. För att fullt effektivt delta i arbetet med artikel 8j ska ansvaret ligga på för samisk traditionell kunskap. s mål är "Ett starkt och

återställa och hållbart använda er, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommel ser. Samisk renskötsel bidrar till att bevara och hållbart använda ekosystemtjäns er i skogar, våtmarker, berg och torra områden. Renen levererar er genom att de betar och underhåller växtlighet, alltifrån örter och gräs till lavar. Renen är den viktigaste en för att uppfylla miljökvalitetsm ålet Storslagen fjällmiljö, som betesdjur för att upprätthålla storslagenheten. Enligt utvecklat samiskt näringsliv samt en ng där särskilt behov av vatten." I arbetet ingår att besvara remisser, delta i olika regerings- och myndighetsuppdra g, informera och föra dialog med olika aktörer. arbetar aktivt med insatser och projekt som underlättar för samiska företag, renskötselföretag och samebyar att bedriva näringsverksamhet och få utrymme i nge n. All näringsutveckling har sin utgångspunkt i traditionell samisk kunskap och en långsiktigt hållbar utveckling. har ingen myndighetsutövnin g inom ng, men medverkar med sin expertkunskap i olika forum. Vi lyfter ständigt fram de samiska näringarnas och den samiska

Naturvårdsver kets utvärdering kommer miljökvalitetsm ålet inte att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Renskötseln bidrar till att uppfylla många av de andra miljökvalitetsm ålen som riksdagen beslutat om. kulturens betydelse i våra remissvar och i de samråd vi har med andra myndigheter.: - ser det som ett hinder i att uppfylla de miljömål som antagits samt internationella konventioner att andra myndigheter i sin tolkning av miljöbalken 3 kap. 5 lägger ett samhällsekonomisk t perspektiv i beslutsfattandet. Det samhällsekonomisk a perspektivet medför att hänsyn nästan aldrig tas till renskötselns behov och därmed att det blir svårt att uppfylla antagna miljökvalitetsmål. deltog under 2015 i regeringsuppdraget Riksintresseutredni ngen (M 2014:01). anser att det är en paradox att det beslutas om uppförande av vindkraftsparker inom renskötselområdet för att uppfylla miljömålet Begränsad klimatpåverkan,

15.2 Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogninge n i hela världen samtidigt som man genom exploateringarna ödelägger naturliga ekosystem och ett urfolks traditionella näringar direkt och indirekt samt svårigheter att uppfylla andra miljömål som Storlagen fjällmiljö. Minerallagstiftning en som utformats i en kontext där det inte var viktigt att hejda förlust av biologisk mångfald ser som ett stort hinder att främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem och uppfyllande av miljökvalitetsmålen inom renskötselområdet. är med i Skogsstyrelsens nationella sektorsråd för skogliga frågor samt centrala samrådsgrupp skogsbrukrennäring där aktivt spelar in sina synpunkter på ett hållbart brukande av skogar. förespråkar på möten att det måste hållas skonsam markberedning

15.4 Senast 2030 säkerställa att bevara bergsekosystem en, inklusive deras biologiska mångfald, i syfte att öka deras förmåga att producera nytta som behövs för en hållbar utveckling. Renskötseln främjar ett hållbart brukande av skogar och samebyarna har i ett otal decennier kämpat för att stoppa avskogning. samt att gödsling av skogar inom renskötselområdet inte ska ske. s bevakar intressen. Detta mål är svårt att uppfylla så länge det finns en politik som främjar vindkraftsparker eftersom exploatörerna väljer att exploatera just bergsekosystemen. Bergsekosyste m med deras biologiska mångfald är viktiga för renen och renskötsel. Det ingår i s uppdrag att bevaka intressen och så mycket bete som möjligt finns kvar för

15.5 Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. renskötseln. verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. arbetar aktivt för att hejda förlusten av biologisk mångfald genom att i sina remissvar samt deltagande i regerings- och myndighetsupp drag belysa hur främst renskötseln främjar den biologiska mångfalden och er. Ett starkt och utvecklat samiskt närings-liv samt en ng där samiska behov särskilt behov av mark

och vatten. deltar i regeringsuppdr agen Kommunikations -satsning om e r Riktlinjer och genomförandepla n om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Arbete med biologisk mångfald i ett förändrat klimat 15.6 Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal. verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. har hos regeringen föreslagit åtgärden att bli fokalpunkt för samisk traditionell kunskap, artikel 8j CBD. Verksamheten bedöms inte Med mer resurser kan vi arbeta med detta mål i arbetet med samisk traditionell kunskap CBD.

vara tillräcklig för vi har ännu inte ansvar för den samiska traditionella kunskapen CBD. 15.8 Senast 2020 införa åtgärder för att förhindra införseln av invasiva främmande arter och avsevärt minska deras påverkan landoch vattenekosyste m samt kontrollera eller utrota prioriterade arter. arbetar aktivt för att belysa att contortatallen är ett hinder för renbetet och renskötseln. Tallarna växer tätt och hindrar marklavar att växa. Dessutom är den taggig som gör contortaskogar i det närmaste ogenomtränglig a och hindra renens naturliga Contortatallarna växer tätt och hindrar marklavar att växa. Tallarna har taggiga barr som gör contortaskogar i det närmaste ogenomträngliga och hindrar renens naturliga vandring. Det växer inget heller på marken på grund av att det blir så tät skog. Det i sin tur hindrar renen i att utföra sin. Contortatallen visar sig sprida sig själv. 450-500 000 ha contortaskog finns inom renskötselområdet och som är obrukbart.

15.9 Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsproc esser, i strategier för fattigdomsmins kning samt i räkenskaper. vandring. Det i sin tur hindrar renen i att utföra sin. integrerar livsmiljöprogra mmet Eallinbirás och programmet för samisk traditionell kunskap Árbediehtu i sitt arbete. har tillsammans med Skogsstyrelsen gett möjlighet för samebyar att utveckla planeringsverkt yg med GPS - Renbruksplane r. Planeringsverktyget Renbruksplaner, RBP, med GPS är viktiga för att för att samebyarna ska ha planeringsverktyg att kunna samråda med exploateringsföreta g på lika villkor. Verktyget är viktigt för samebyarnas strategier att kunna bruka markerna hållbart. har år 2016 tagit över huvudmannaskapet för förvaltningen av renbruksplanernapl anerna från Skogsstyrelsen. Förenklat kan man säga att RBP visar hur viktig marken är, medan irenmark översiktligt visar vad marken används till.

producerar och uppdaterar planeringsunde rlag genom att upprätthålla en geografisk databas, irenmark, samt färdiga GISkartor som kan laddas ner på vår hemsida. Producerade kartor över riksintressen, strategiska platser, renens viktiga områden och årstidsland visar samebyarnas markanvändni ng under ett normalt renskötselår. Underlagen som inhämtar baseras på samebyarnas traditionella kunskaper. Kartorna kan användas för enklare tillståndspliktig a ärenden.