VT' notat Nr T 149-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Årliga körsträckor skattade ur Bilprovningens databas. Författare: Per Henriksson Resursgrupp: Miljö/Energi Projektnummer: ' 70010-4 (12006) Projektnamm: Uppdragsgivare: Distribution: TPR - miljö Egen FoU fri 4h) Väg- och transportfarskningsinstitutet I
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sid I 1 BAKGRUND 1 2 BILPROVNINGENS DATABAS 2 3 REGISTRERING AV NYA BILAR FÖRDELAD PÅ MÅNADER 4 4 BEARBETNING AV ASB:S DATABAS 6 5 RESULTAT 9 5.1 Personbilar 9 5.2 Lastbilar 13 5.2.1 Bensindrivna lastbilar 13 5.2.2 Dieseldrivna lastbilar 15 5.3 Bussar 17 5.3.1 Bensindrivna bussar 17 5.3.2 Dieseldrivna bussar 17 6 DISKUSSION 19 7 REFERENSER 20 Bilaga 1: Årlig körsträcka som funktion av fordonstyp, drivmedel, vikt och årsmodell.
Årliga körsträckor skattade ur Bilprovningens databas. av Per Henriksson Statens väg- och transportforskningsinstitut 581 95 Linköping SAMMBNFATTNING Bilprovningens databas består av ett urval av kontrollbesiktningar. Den innehåller bl.a. avlästa mätarställningar. Genom att bilda skillnaden mellan samma fordonsindivids mätarställning två på varandra följande år (här har främst 1987 och 1988 års mate-l rial utnyttjats), har VTI skattat årliga körsträckor. Per fordonstyp (personbilar, bensin- och dieseldrivna lastbilar samt bussar) redovisas den årliga körsträckans beroende av årsmodell och totalvikt. Jämförelser görs med andra källor, som Konsumentverkets bilunderhållsenkäter och kilometerskatteregistret. Den genomsnittliga åldern på de fordon som besiktigas för första gången i april (=den månad från vilken den större delen av Bilprovningens urval drogs) har också undersökts. För ett och två år gamla personbilar uppgick den genomsnittliga årliga körsträckan till mellan 2 000 och 2 200 mil och för tio år gamla bilar till 1 200 mil. Körsträckan varierar starkt med totalvikt. En tre år gammal personbil med en totalvikt på högst 1 300 kg hade, enligt ASB-materialet, kört 1 250 mil mellan april 1987 och april 1988, medan en lika gammal personbil som vägde över 1 800 kg hade kört dubbelt så långt under samma tid. De bensindrivna lastbilarnas körsträckor påminde mycket om personbilarnas. Diesellastbilar med en totalvikt över 18 501 kg körs som nya ca 8 500 mil på ett år och vid tio års ålder 3 500 mil. De tyngsta bussarna körs när de är nya 10-12 000 mil/år och hälften så långt vid en ålder av tio år.
l BAKGRUND Vid bl.a. uppskattning av nationella utsläpp från trafiken krävs information om körsträckor kopplade till främst fordonets årsmodell. För att skatta årliga körsträckor finns ett flertal källor att tillgå. För dieselfordon har kilometerskatteregistret (KMR) varit en pålitlig källa (det lades ner 1/10 1993). SCB har gjort bearbetningar av registret och redovisat resultatet i Statistiska Meddelanden, T 22-serien (uppgifterna gäller körning i Sverige). Konsumentverket genomför återkommande undersökningar' där målpopulationen är privatägda bilar upp till 16 års ålder. Bland annat får respondenten uppskatta sin årliga körsträcka (intervall ges i enkäten, t.ex. 1 251-1 500 mil). I resvaneundersökningar ställs ofta frågor om körsträckor med bil. Ytterligare en källa är Bilprovningens (ASB) databas som bl.a. innehåller avlästa mätarställningar. Denna statistik har bearbetats och i denna dokumentation redovisas resultatet och det jämförs även med några av ovanstående källor.
2 BILPROVNINGENS DAIABAS VTI har tillgång till material från Bilprovningens databas för åren 1987-1991. Under vart och ett av åren 1987 och 1988 samlades uppgifter in från alla besiktningar som genomfördes under tio dagar i april. Detta så kallade basurval minskades till att omfatta fem dagar (också i april) varje år 1989-1991. För vissa personbilsmodeller och för tunga fordon gjordes kompletterande urval från besiktningar genomförda under perioden 19/3-19/5. För exempelvis år 1990 innehåller databasen, inklusive tilläggsurvalet, ungefär 5 % (197 000 st) av det totala antalet besiktningar detta år. Tabellen nedan visar antalet poster i databasen för respektive besiktningsår. Tabell 1 Basurvalets storlek 1987-1991 och fördelning på fordonsslag, antal besiktningar. Besikt- Person- Last- Bussar Totalt ningsâr bilar bilar 1987 188 882 15 740 1 175 205 797 1988 191 104 16 049 1 134 208 287 1989 92 375 11 160 1 425 104 960 1990 96 014 12 718 1 967 110 699 1991 71 898 11 562 2 138 85 598 För varje fordon som ingår i databasen finns dels fordonsuppgifter och dels besiktningsuppgifter enligt nedan:
FORDONSUPPGIFTER Registreringsnummer Fordonsslag Årsmodell Mbdellkod (enl. ASB) Totalvikt Karosserikod Kopplingsanordning Antal ägare Drivmedel Registreringsdatum. BESIKTNINGSUPPGIFTER Lån Region Station Vågmåtarstâllning Årlig körsträcka Bedömning, fordon Bedömning, system Bedömning, komponent Antal felaktiga system Antal felaktiga komponenter CO-halt/röktäthet Uppgifterna skrivna med fetstil ingår i det uttag från databasen som VTI beställde. Den årliga körsträckan som redan finns i databasen är bildad genom att dividera mätarställningen med fordonsåldern (bestämd av registreringsdatumet), alltså ett ganska grovt mått. I referens (90-1) presenterar ASB resultatet av egna bearbetningar: medianvägmätarställningar för Volvo- och Scanialastbilar med en totalvikt >12 ton.
3 REGISTRERING ÄV NYA BILAR FÖRDELAD PÅ.HÅNADER Fram till 1/1 1992 gällde att ett fordon skulle kontrollbesiktigas för första gången "--- under andra kalenderåret efter det år som anges i årsmodellbeteckningen ---" (ur 77 i Trafikförfattningens Fordonskungörelse). Undantagna var bl.a. bilar i yrkesmässig trafik för personbefordran och bilar i uthyrningsrörelse. Dessa skulle besiktigas årligen. Men hur länge har de fordon rullat som ska besiktigas för första gången i april? Det har undersökts för några årsmodeller genom att ta fram hur registreringen av nya bilar fördelar sig på månader (registreringsdatumet finns i ASB:s databas). I figuren nedan visas de kumulerade andelarna för tre årsmodeller av personbilar. Andel LOU 050 080 OJO OÅO 050 OAO 030 02D OJO OLD 1 2 3 4 5 6 7 8 910 415 2161718192021 22 23 24 Registreringsmångd April månad modellåret (ASst urvalsmönad) Figur 1 Kumulerad andel registreringar räknat från augusti året innan modellåret (=månad 1), personbilar. Efter april månads utgång under modellåret hade 45 % av 1988 års modell registrerats och 55-57 % av årsmodell 1980 och 1985. Årsmodell 1988 såldes under längre tid än vad som är vanligt, mot slutet med årsmodellbeteckningen 1988B. Förklaringen är att i samband med att katalysatorrening blev obligatorisk fr.o.m. årsmodell 1989 upphörde den rabatt som 1987 och 1988 fanns för de modeller som tillverkaren "frivilligt" hade försett med katalysator.
Personbilar som besiktigas för första gången i april månad andra året efter modellåret kan alltså anses ha rullat i genomsnitt i två år. För lastbilarna ser förhållandet något annorlunda ut, se figuren nedan. Andel LOU 090 080 OJO ObO 01%) OAO OÅD 020 OJO ODD 8 9 10 4 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Regislreringsmånad April månad modellåret (ASB:s urvalsmåncd) Figur 2 Kumulerad andel registreringar från augusti året innan modellåret (=månad 1), lastbilar. Först ungefär två månader senare än personbilarna, i juni modellåret, har hälften av de nya lastbilarna registrerats. Liknande mönster har setts för bussar. I nästa avsnitt beskrivs hur hänsyn har tagits till detta.
4 BEARBBTNING AV ASB:S DAIABAS För att undersöka hur årliga körsträckor beror på bilens ålder kan mätarställningen hanteras på något av följande sätt: 1) Bestäm den genomsnittliga mätarställningen för varje årsmodell ett besiktningsår och jämför den med värdet året innan. 2) Bilda skillnaden av samma bilars mätarställning vid två på varandra följande besiktningar. Fördelen med metod 1) är att man utnyttjar hela materialet. Problemen uppstår när utskrotningen börjar av gamla bilar som rullat längst och därmed haft högst årlig körsträcka. Den årliga körsträckan för de återstående bilarna i dessa åldersgrupper sjunker (se även referens (89-1)). Eftersom de uppgifter som finns i databasen är ett urval av besiktningar, är det (till största delen) olika fordons mätarställning som exempelvis får representera årsmodell 1988 vid besiktningsåren 1990 och 1991. Detta kan ge upphov till orimliga körsträckor, särskilt när små delmaterial bearbetas. Metod 2) kan bara utnyttja en begränsad del av materialet; de fordon som besiktigades på någon av de tio (eller fem) "urvalsdagarna" två på varandra följande år. Av de personbilar som ingick i urvalet för exempelvis år 1990 kom 9 % (8 455 st) med även i 1991 års urval. En stor fördel med denna metod är att felaktigheter i databasen lätt kan upptäckas. Även här finns det en risk för systematiska fel. Detta om den årliga körsträckan för de bilar som skrotas mellan de två undersökningsåren avviker från de övriga i den studerade kategorin. Se närmare diskussionsavsnittet på sidan 19. För att få säkrare skattningar på de årliga körsträckorna även för lastbilar och bussar, som är relativt få, väljs metod 2). Bearbetningen har gjorts enligt följande: * matchning har gjorts med registreringsnumret * differensen mellan mätarställningen 1988 och 1987 har bildats
* ett fordon har utgått ur analysen om a) mätarställningen något av besiktningsåren har angetts till 0 b) skillnaden i mätarställning mellan två år är 0 eller negativ c) årlig körsträcka uppgår till över 15 000 mil (för dieseldrivna lastbilar och bussar har gränsen satts vid 30 000 mil). Punkt a)-c) hänför sig till felaktigheter och brister i registret. När uppgift saknas om.mätarställning anger ASB en nolla. En möjlig förklaring till att mätarställningen är densamma som året innan är att vägmätaren är ur funktion. Att skillnaden i körsträcka är negativ har flera orsaker och den vanligaste torde vara att vägmätaren nollställts mellan två besiktningstillfällen. Felavläsningar av besiktningspersonal eller inmatningsfel (oftast angett mätarställningen i 100-tals meter i stället för i 1 000-tals meter något av åren) kan ge upphov till negativa värden eller orimliga körsträckor. Det har bedömts att om den årliga körsträckan överstiger 15 000 mål (för dieseldrivna lastbilar och bussar 30 000 mil) är det mer sannolikt att det rör sig om ett fel än om en verklig körsträcka. Av t.ex. personbilarna föll 8 liga körsträckor. % bort p.g.a. negativa eller orimr För att undersöka om någon förändring skett mellan 1987 och 1990 vad gäller personbilarnas årliga körsträckor har även materialen från år 1990 och 1991 bearbetats. Ovanstående bearbetning ger körsträckor för bilar upp till tre år gamla bilar. Skattningar på årliga körsträckor för nyare personbilar (exempelvis årsmodellerna 1986 och 1987) har erhållits på följande sätt: av den sträcka som årsmodell 1986 kört fram till den första besiktningen 1988, antas att 52 % kördes det första året och resten det andra året (denna fördelning indikerar referens (89-2). Sträckan för årsmodell 1987 skattas alltså med det som årsmodell 1986 antas ha kört det första året. Förfarandet har varit analogt för årsmodellerna 1989 och 1990. För lastbilarna har inga uppgifter hittats om årliga körsträckor för de första två åren. Det har därför antagits att lika lång sträcka körs det första och det andra året. Lastbilarnas kör-
sträckor räknas dessutom upp med 24/22, eftersom det i föregående avsnitt visades att en lastbil vid den första besiktningen inte rullat i fullt två år. Samma uppräkning görs för två år gamla bussar, men eftersom bussar som i regel besiktigas redan efter ett år, utnyttjas även ett år gamla bussar för att skatta årliga körsträckor. Då halveras givetvis inte körsträckorna och uppräkningsfaktorn år 12/10.
SS; 5 RESULTAT 5.1 Personbilar Nästan 46 000 personbilar av årsmodell 1985 eller tidigare återstår efter bearbetning av 1987 och 1988 års data och drygt 7 800 bilar av 1988 års modell eller tidigare av 1990 och 1991 års data. Figur 3 visar körsträckan som funktion av årsmodell för 1987-1988 års material från Bilprovningen. Körsträckorna jämförs med uppgifter från Konsumentverkets rapport, referens (89-2). 8812 Nm I ASB Konsumentverket Årsmodell 1987 räknas som 1 år gammal osv [611 b Eli N H 20m " 18001-1600-- 1400-- 1200--...-.;.;.;..I..I -.-:-. :1%:.-0-1-2-2...0. I $$i.'21.;. 00 8-69707172737475767778798081828384858687 Ännnodeu Figur 3 Medelkörsträcka 1987-1988 som funktion av årsmodell, personbilar. Jämförelse ASB och Konsumentverket. I Konsumentverkets undersökning har separata körsträckor för årsmodellerna 1972-1975 inte redovisats. Skillnaden mellan de nyare årsmodellerna kan förmodligen förklaras av att Konsumentverkets enkät endast omfattar privatägda bensindrivna bilar, alltså inte leasingbilar, tjänstebilar och taxi som i regel körs längre än privatbilar. I figur 4 jämförs ASB-skattningarna med uppgifter i Notat T 74, referens (89-1). Körsträckorna i notatet är också skattade ur
10 ASB-material, men de grundas på endast två Volvomodeller och besiktningar utförda 1985 och 1986. Överensstämmelsen är mycket god, frånsett för de äldsta bilarna. Nm 2200-2000 1800 1600 -- 1400-1200 -- 1000 - F.ASB DNotdrTM - " Årsmodell 1987 räknas som 1 år gammalosv :; _. ä -_ H _8 g. ä_ 5: gg NB å å g 3 å :3% ä ESIZ oozz oäêåå -69707172737475767778798081828384858687 Ãnwnodeu Figur 4 Medelkörsträcka 1987-1988 som funktion av årsmodell, personbilar. Jämförelse ASB och Notat T 74. En skattning på den genomsnittliga årliga körsträckan för samtliga personbilar som är i trafik kan fås genom att körsträckorna för varje årsmodell enligt ASB vägs med årsmodellsfördelningen enligt referens (87-1). Fördelningen den 1/1 1987 ger medelvärdet 1 352 mil. Konsumentverket anger genomsnittet till 1 424 mil i referens (89-2). Figuren nedan visar resultatet från bearbetningen av 1990-1991 års ASB-material. För jämförelse har körsträckorna från Konsumentverkets senaste bilunderhållsrapport referens (93-1) lagts in. Observera att Konsumentverkets staplar förskjutits ett steg åt vänster, detta för att underlätta jämförelser av lika gamla bilar.
0... 0...' 11 I ASB,åm 1990:1 argument Konsumentverket. I ng representeras öm 1990 av öm 1991. I ref (93-1) år åm 199116rgcmmal.ä 3 6212 id sl UI Ur :15:1: 35:5. 13-2.. 2200-F 2000 " 1800 1600-1400 1200-1000- 200-04 -72737475767778798081828384858687888990 Årsmodell Figur 5 Medelkörsträcka 1990-1991 som funktion av årsmodell, personbilar. Jämförelse ASB och Konsumentverket. Även här underskattar Konsumentverket körsträckorna för de yngre bilarna. Den vägda medelkörsträckan blir något kortare 1990-1991 jämfört med 1987-1988: 1 329 mil (om fördelningen på årsmodeller den 1/1 1990 enligt referens (90-2) används). I referens (93-1) uppges den genomsnittliga årliga körsträckan till 1 452 mil. Nedan ses hur de årliga körsträckorna förändrats mellan åren 1988 och 1991.
12 I 1987-88 års dato @ 1990-91 års dato 5:39:13: :152553 :2:32 :2:355 *.-z-:e: -19181716151413121110 9 8 ÃWder Källa: Ms databas. 7 <5 5 4. 13 2 1 Figur 6 Medelkörsträcka 1987-1988 och 1990-1991, personbilar. Minskningen för fyra, tolv och 14 år gamla bilar är statistiskt signifikant på risknivån 5 %. Testas skillnaden mellan totalmedelvärdena finner man ingen säkerställd förändring mellan 1987-1988 och 1990-1991. I tabellen nedan ges skattningar på körsträckan för olika totalviktklasser. Tabell 2 Årlig körsträcka som funktion av totalvikt, personbilar. Totalvikt 1987-1988 års material 1990-1991 års material (kg)) medelkörstrâcka medelkörstrâcka (mil) (mil) 0-1 300 953 919 1 301-1 500 1 216 1 229 1 501-1 800 1 512 1 449 1 801-1 801 1 706 Totalt 1 352 1 329
\l a \I N] (9 N] O' N] O 5" 2 NI N 8 IHHllHlHHHllHlHllUIHHHIlHlHlllHHlHUHlUl G mnmmumumumnmumnmnmnmnmum 8 MHWHMHWHWUWHWHMHWHMHWHWUMh E mumumumnmumnmnmumumumumnmum' G nmnmnmumumumumnmnmumumummqmnml 8 13 Skillnaden i körsträckan för viktklasserna 1 501-1 800 och 1 801- är signifikant (risknivå 5 %). Trenden de senaste åren har varit att nya personbilar blir tyngre och tyngre. De höga körsträckorna för de övre viktklasserna i tabell 2 kan till en del förklaras av detta. Figur 7 visar per årsmodell hur den årliga körsträckan varierar med totalvikt. Iå1mnqan lllandun Clwm-. o a o o u. o o o c o o. c - o a. p..- p. n. g. -. o. o o o. o g n u o -..... a. o u o _... u p. u _ - p a c o o u o o o u. u. o - - o o. o o. o c u. u. o. u u... o...... a..-. o.... u _ - o. u o o u..... o o. p o u. o. o. o... u. o a... _....... a o -- o p. c... o a c o. o - o o o -. a. a o o a. c... a p.... o. -. o. u o... -- umnmumumumumumumumumhmumnmummumu wmwwwww N 0 mnmumnmumumnm mumumumumuumpmh H1lHHlHHHHHlHHHHm.:k n HHHHHHWHHEUHHHHHUHHH lllhllwhihlhlhhhhhhuhhth llhhhhhhuhwuihhhllhhhhh 2 9 NI b HmHHIHHHHHUMHUHHlHHHUle_ HHHHHHHIHHHHIHHHHUHHIWH HHHIHHHHIIllIHllHHHlllHHHHHHHHm. IUHWMHHHHHHHHHHHUIHllllHNHHlHIHll NUHHHHHlHlllHIIHll H"HHlUHIHHllHHHHHl Ọ I 8 2 5 7 Figur 7 Medelkörsträcka 1987-1988 som funktion av årsmodell och totalvikt, personbilar. 5.2 Lastbilar Den högsta årliga körsträckan som godtagits vid bearbetningen av ASB:s databas har som tidigare nämnts satts till 15 000 mil för bensindrivna lastbilar och 30 000 mil för dieseldrivna. Den senare gränsen har bedömts vara rimlig utifrån KMR. Uppdelningen på drivmedel möjliggör också jämförelser med uppgifter i KMR. 5.2.1 Densindrivna lastbilar 1 800 fordon av årsmodell 1985 eller tidigare har påträffats i både 1987 och 1988 års besiktningsmaterial. Figuren nedan visar hur den årliga körsträckan beror på årsmodell. Ur tabellen framgår sambandet mellan körsträcka och fordonsvikt.
hmi 14 Årsmodell 1987 råknas som 1 år gammal osv 2000 T 1937 1937 1800-* 1596 1818 1118-77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 IQHkr/Mühsdbmmbas Ãnwnode" Figur 8 Medelkörsträcka 1987-1988 som funktion av årsmodell, bensindrivna lastbilar. Tabell 3 Årlig körsträcka som funktion av totalvikt, bensindrivna lastbilar, högst tre år gamla. Totalvikt Antal Mbdelkörstrâcka (kg) (t.0.m. än 1985) (mil) O- 2 700 1 341 1 181 2 701-3 500 321 1 435 3 501-9 500 134 991 9 501-13 500 4 1 085 Totalt 1 800 1 212 Enligt tabellen ovan har de tunga bensindrivna lastbilarna i genomsnitt kortare årliga körsträckor än de lätta. Detta förklaras av att flertalet av de tunga lastbilarna som drivs av bensin (i ASB:s material) är av äldre modell. Bilaga 1 ger körsträckorna för varje årsmodell per viktklass. I de högre viktklasserna bygger körsträckorna på få observationer.
15 5.2.2 Dieseldrivna lastbilar Ur KMR har SCB tagit fram samband mellan totalvikt och körsträckor. I tabellen nedan har körsträckor beräknats ur ASB:s databas för samma viktklasser som SCB använder i sina redovisningar (referens (91-1) och (92-1)). Tabell 4 Årlig körsträcka som funktion av totalvikt enligt ASB och SCB:s bearbetningar av KMR. ASB 1987-1988 SCB 1987 ASB 1990-1991 SCB 1990 (t.o.m. än 1985) (t.o.m. än 1988) Totalvikt Mbdelkör- MEdelkör- Madelkör- Mbdelkör- (kg) sträcka sträcka sträcka sträcka Antal % (mil) % (mil) Antal % (mil) % (mil) 0-2 700 222 17 1 785 22 1 2 063 28 1 510 31 1 492 2 701-3 500 173 13 1 394 17 1 1 315 3 501-9 500 400 30 1 568 17 1 416 267 17 2 012 15 1 340 9 501-13 500 150 11 1 976 8 1 907 402 25 1 872 8 1 929 13 501-18 500 206 15 2 983 18 2 769 406 25 2 241 17 2 670 18 501-193 14 5 038 28 5 274 502 31 4 806 29 5 496 Totalt 1 344 100 100 2 826 1 616 100 100 2 882 Totalsiffrorna för ASB-materialet är inte utskrivna i tabellen eftersom fördelningen på viktklasser är skev. Jämförs de äldre siffrorna finner man en hygglig överensstämmelse på viktklassnivå. Exakt överensstämmelse är knappast att vänta, eftersom materialen skiljer sig åt på några punkter: SCB:s bearbetningar av KMR ger körsträckorna inom Sverige och de gäller kalenderärsvis samt att i tabellen ingår högst tre år gamla bilar från ASB-materialet. I Statistiska Meddelanden har SCB inte publicerat några tabeller som visar hur körsträckan beror på årsmodell. Figurerna nedan baseras på 1987-1988 års ASB-material. Valet föll på detta mate-
16 rial på grund av den bättre överensstämmelsen på viktklassnivå med KMR-data och att det är tänkbart att det finns ett samband mellan totalvikt och årsmodell. 1 Ånnwddrwmhühmnxmrhmgammmuaw 2364 2217 2064 2240 2251 2251 1500-1000' 2500-2000- 500-01 -77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 Ãmsnodeu iqkaiasb$<ionabcs Figgr 9 Medelkörsträcka 1987-1988, dieseldrivna lastbilar med en totalvikt på 3 501-9 500 kg. Ånnnddf 87@ümzsmn1éwqanmmhxv 9000.[ 8529 8529 8000 ", i 6675 6554 6628 7000 6105 6000-5 5000 " *4000-3000- 2000-1000* 01-77 78 79 80 81 IQEkxIASB$<johabcs 82 AÅnwnodeu 83 84 I 85 86 87 Figgr 10 Medelkörsträcka 1987-1988, dieseldrivna lastbilar med en totalvikt över 18 501 kg. Se bilaga 1 för övriga viktklasser.
17 5.3 Bussar 5.3.1 Bensindrivna bussar I materialet från ASB finns för få bensindrivna bussar för att någon bearbetning skulle vara meningsfull. Möjligen kan uppgifterna om bensindrivna lastbilar eller dieseldrivna bussar ge en uppfattning om storleksordningen på de årliga körsträckorna. 5.3.2 Dieseldrivna bussar Bussar med en körsträcka över 30 000 mil har uteslutits innan analysen. I tabellen nedan ses sambandet mellan totalvikt och årlig körsträcka. Totalt påträffades 430 bussar i både 1987 och 1988 års urval, ingen av dessa vägde 2 700 kg eller mindre. Tabell 5 Årlig körsträcka som funktion av totalvikt, dieseldrivna bussar, högst två år gamla. Totalvikt Antal Hbdelkörstrâcka (kg) (t.0.m. än 1986) (mil) 2 701-3 500 9 3 567 3 501-9 500 49 3 343 9 501-13 500 13 3 125 13 501-18 500 296 5 979 18 501-63 7 364 Totalt 430 5 745 Figur 11 nedan visar hur denårliga körsträckan beror på årsmodellen för totalviktklassen med flest observationer: 13 501-18 000 kg. Se bilaga 1 för övriga viktklasser, men de siffrorna får tolkas med stor försiktighet då vissa värden bygger på ett fåtal observationer.
18 Årsmodell 1987 rölmas som 1 år gammal osv 6500 6837 7859 7166 9120 8871 7903 Mil 5236 5264-77 78 79 80 81 82 83 84 85 Årsmodell.kaIIÅSBSCjG 3bCS 86 87 Figur 11 Medelkörsträcka 1987-1988, dieseldrivna bussar med en totalvikt på 13 501-18 500 kg.
19 6 DISKUSSION Den bearbetningsmetod som valts för att skatta årliga körsträckor har fördelar som enkelhet och möjlighet att utesluta uppenbara felaktigheter innan analysen. Ett problem, som inte tagits hänsyn till i den gjorda bearbetningen, är hur de fordon ska hanteras som skrotas mellan två besiktningstillfällen. Har dessa fordon en årlig körsträcka som skiljer sig från de "överlevande" i samma grupp, uppstår systematiska fel. Två huvudkategorier av skrotade fordon kan urskiljas: de som krockas innan de skrotas och de som skrotas på grund av att de är utslitna. En hypotes är att de krockade fordonen har en högre årlig körsträcka än de som inte krockas. Även när det gäller de utslitna fordonen är det tänkbart att de körs mer per år än de "välskötta". För några årsmodeller 'har årliga körsträckor tagits fram när hänsyn tagits till de utskrotade fordonen. Det har då antagits att de som skrotas hinner köra ett halvt år och att den relativa förändringen av den årliga körsträckan är densamma för de som besiktigas andra året som för de som skrotas mellan de bägge besiktningstillfällena. Små skillnader mellan körsträckorna framtagna med den i detta notat använda metoden och den ovan beskrivna metoden kunde noteras. När hänsyn tas till de skrotade fordonen, blir den årliga körsträckan några procent högre. En annan möjlig källa till systematiska fel är att databasen innehåller besiktningar gjorda under bara en del av året (i huvudsak under april). Man kanske missar de bilar som är avställda under vintern och som kan antas ha en kortare årlig körsträcka än de som är i trafik under hela året. I referens (86-1) uppskattas andelen "vinteravställningar" av samtliga avställda vid årsskiftet till 15 %.
20 REFERENSER 86-1 87-1 89-1 89-2 90-1 90-2 Cardebring, P och Jansson, J-O: Avställda bilar och bilstatistiken. Kartläggning av fenomenet avställda fordon och tolkning av fordonsstatistiken för åren 1976-84. VTI Meddelande 445, Linköping, 1985. Bilismen i Sverige. AB Bilstatistik, Stockholm, 1987. Möller, S: Beräkning av samband :mellan fordonsålder och trafikarbete för några olika fordonstyper. Statens väg- och trafikinstitut, VTI Notat T 74, Linköping, 1989. Bilunderhâll. Rapport l988/89:11. Konsumentverket, Vällingby, 1989. Kbntrollbesiktningar av lastbilar, bussar och släpvagnar under april och.maj 1989. AB Svensk Bilprovning, Stockholm 1990. Bilismen i Sverige. AB Bilstatistik, Stockholm, 1990. 91-1 92-1 93-1 Bussar, lastbilar, släpvagnar och traktorer 1990. Statistiska meddelanden, serie T. Statistiska Centralbyrån, Örebro, 1991. Bussar, lastbilar, släpvagnar och traktorer 1991. Statistiska meddelanden, serie T. Statistiska Centralbyrån, Örebro, 1992. Bilunderhåll. Rapport 1992/93z25. Konsumentverket, Vällingby, 1993.
Bilaga 1 Sid 1 (2) 11ng körsträcka för personbilar som funktion av vikt och årsmodell. Kalla: A583 databas för åren 1987 och 1988 TotaMkt Års- Totalvikt Års- mn (kg) modell Körströcka antal obs (kg) modell Körströcka antal 0 0-1300 -69 577 1837 1501-18m -69 894 686 70 547 169 70 1048 474 71 656 181 71 1021 428 72 642 328 72 1081 661 73 573 312 73 1101 716 74 742 362 74 1166 847 75 844 794 75 1197 1348 76 785 536 76 1328 1368 77 939 853 77 1325 1444 78 963 480 78 1437 768 79 1018 753 79 1503 1227 80 1065 790 80 1560 1218 81 1195 698 81 1624 1148 82 1294 682 82 1613 1413 83 1150 457 83 1654 1643 84 1215 430 84 1715 1619 85 1246 494 85 1892 1704 86 1343' 1739 86 2153' 6450 87 1454' 1739 87 2332' 6450 1301-1501 -69 579 216 1801- -69 639 164 70 694 111 70 815 46 71 749 160 71 906 103 72 827 237 72 1283 207 73 721 249 73 1262 200 74 891 435 74 1546 214 75 942 1011 75 1361 562 76 948 420 76 1537 377 77 1059 973 77 1568 531 78 985 641 78 1647 375 79 1154 890 79 1770 448 80 1252 789 80 1848 474 81 1317 643 81 1814 334 82 1300 1082 82 1966 453 83 1330 1094 83 1992 451 84 1410 1071 84 2259 419 85 1479 1084 85 2446 457 86 1623' 3364 86 2849' 1912 87 1759' 3364 87 3087' 1912 WWMMOWMÅ
Bilaga 1 Sid 2 (2) Årlig körsträcka som funktion av fordonstyp, drivmedel, vikt och årsmodell. Köla: A583 databas för åren 1987 och 1988 Totalvikt Års- Lastbil, bensin Lastbil. dlosol Buss. diesel (kg) modell körsträcka antal obs körsträcka antal obs körsträcka: antal obs 02700-77 82 451 2177 25 78 1058 64 1244 3 79 1061 86 1251 3 80 1281 87 1089 13 81 1284 144 1705 12 82 1274 12 1826 51 83 1425 143 1685 49 84 1506 116 1826 41 85 182 128 1972 25 86 1846' 707 2674' 65 87 1846' 707 2674' 65 2701-3500 -77 943 94 1016 73 78 1065 20 952 6 79 1338 42 1175 11 80 1490 35 120 18 81 1771 20 1429 12 3290 3 82 1939 23 1473 11 2426 1 83 1089 15 2305 13 4069 1 84 1910 28 2011 18 4434 2 85 2106 44 1738 11 3434 2 86 2183' 246 267' 54 3378' 2 87 2183' 246 267' 54 36_23' 1 3501-9500 -77 4th 39 1041 188 2033 15 78 2335 6 1675 17 5919 3 79 823 15 1217 25 3071 4 80 823 8 1657 21 328 6 81 1095 8 217 27 2849 4 82 1091 14 2064 32 4344 6 83 1399 13 2364 31 3320 4 84 1727 13 2483 26 4597 3 85 1085 18 240 33 6778 2 86 2020' 47 251' 71 4656' 6 87 2020' 47 251' 71 6380' 2 9501-1331) -77 1085 4 1098 49 2112 8 78 1614 4 4624 1 79 1463 6 80 _ 2146 18 81 2155. 2 82 2033 14 4776 4 83 2672 12 84 3281 18 85 3110 7 86 3377' 44 8327' 4 87 3377' 44 4932' 3 13501-185m -77 2305 81 3529 72 78 2450 12 3337 8 79 2026 15 5236 27 80 4238 20 5264 19 81 3691 21 656) 23 82 262 23 6837 54 83 4093 14 7859 39 84 4818 12 7166 24 85 4821 8 9120 16 86 4645' 36 8871' 36 87 4645' 36 7903' 26 18501- -77 2825 47 4709 1 1 78 3555 11 79 4145 16 5401 3 80 5757 15 4992 3 81 5456 29 6749 9 82 6675 17 7176 4 83 6554 20 7671 8 84 6105 13 7708 11 85 6628 25 11027 9 86 8529' 64 1(1385' 21 87 8529' 64 12292' 16 ' Kömröckor beräknade enligt avsnñ'r 4.