BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3



Relevanta dokument
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Lokal pedagogisk planering

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Förslag den 25 september Matematik

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Bedömning för lärande i matematik

Kursplanen i ämnet matematik

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

Kursplan Grundläggande matematik

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Facit och kommentarer till Tummen upp! Mål i matte 1-3 Pärm

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

ARBETSPLAN MATEMATIK

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Kursplan för Matematik

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Delprov G: Skriftliga räknemetoder

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

48 p G: 29 p VG: 38 p

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

8D Ma:bråk och procent VT 2018

8C Ma: Bråk och Procent

Pedagogiskt café. Problemlösning

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth

Välkommen till. matematikens fem förmågor: Problemlösning Begreppsförståelse Beräkningsstrategier Resonemang Kommunikation LIBER

"Procent och sannolikhet 6D"

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Gilla Matematik. Bedömningsstöd för uppföljning av elevens kunskaper i matematik grundsärskolan årskurs augusti 2017

Transkript:

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man i den svenska skolan enbart tagit reda på VAD eleven kan. När man tar reda på HUR eleven kan öppnas nya möjligheter. Nya kunskapsmönster framträder och därmed elevens olika förmågor. Genom att använda bedömningsstödet får du svar på följande frågor: HUR elevens begreppsförståelse är HUR elevens förmåga att lösa problem ser ut HUR eleven utför sina beräkningar och väljer strategier HUR eleven resonerar i matematik HUR elevens förmåga att bedöma rimlighet är, samt HUR eleven kommunicerar i matematik. När du känner till elevens förmågor, eller kunskapskvaliteter, blir det tydligt vilka delar eleven behöver öva på och vilka typer av uppgifter du ska rikta in undervisningen på. I BEDÖMNINGSSTÖDET ges exempel på hur uppgiftslösningar kan se ut på två nivåer; godkänd nivå och högre nivå. Lycka till önskar matteredaktionen på Liber!

Begrepp Tal i bråkform av 20 elever har inga syskon. Hur många elever har syskon? Eleven förstår att är en del av helheten 20. Även om eleven kommit fram till ett felaktigt svar, så visar eleven förståelse för begreppet bråk genom att dela upp 20 i delar och benämna en del som. är 5 elever. Eleven visar förståelse för bråkbegreppet genom sina beräkningar och behöver inte rita för att lösa uppgiften. 20 = 5 av 20 är 5 barn. 3 5 3 = 5 är 5 barn. 5 elever har syskon. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar och namnger dem som enkla bråk. 2

Metoder för beräkningar Taluppfattning och tals användning 7 a f, s. 5 Eleven visar att kunskaperna är automatiserade genom att ange svaret på en uppgift inom 3 sekunder. Eleven svarar rätt på 5 av 6 uppgifter. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaret ligger inom heltalsområdet 0 20. 3

Metoder för beräkningar Taluppfattning och tals användning 9 20, s. 6 7 Eleven använder skriftliga räknemetoder. Att räkna på fingrarna eller att rita upp streck och sedan kryssa över det antal som ska adderas eller subtraheras är inte skriftliga räknemetoder. Eleven använder strategier som fungerar även i högre talområden. Eleven visar sin uträkning/tillvägagångssätt, enbart ett svar är inte godtagbart. I en uppställning visar eleven sin uträkning och då krävs ingen ytterligare redovisning av tankegångarna. Eleven behärskar någon metod som fungerar för att lösa uppgifterna och kan beskriva tillvägagångssätt. Eleven varierar sitt val av metoder beroende på uppgiftens utseende. Exempel på det kan vara att eleven använder uppställning i uppgift 9 d) p.g.a. tiotalsövergången och inte ställer upp 20 a) eftersom talen ligger nära. Eleven beskriver tillvägagångssätt. 20 99 = 2 99 200 20 Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaret ligger inom heltalsområet 0 200.

Problemlösning Tals användning Elsa har 50 kapsyler och Amir har 00 kapsyler. a) Hur många fler kapsyler har Amir än Elsa? b) Hur många ska Amir ge Elsa för att de ska ha lika många? Visa hur du tänker. Eleven använder en strategi som fungerar tillfredställande för att lösa problemet. En strategi som bygger på att eleven räknar ritade alternativt konkreta föremål ett och ett för att komma fram till svaret är inte godtagbart. Eleven kan beskriva tillvägagångssätt genom att förklara sin tankegång muntligt eller skriftligt så att den blir tydlig för mottagaren. Eleven ritar en bild och prövar sig fram till svaret. a) Amir har 50 fler. b) 25 Amir: Elsa: 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Eleven använder sig av skillnaden mellan barnens kapsyler (50) för att ta reda på hur många Amir ska ge bort. a) Amir har 50 fler. b) Amir ska ge 25 kapsyler för hälften av 50 är 25 och det skiljer 50 kapsyler. Först ger Amir 20, sen 5 till. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt. 5

Metoder för beräkningar Taluppfattning och tals användning Edwin har 99 kr. Han ska köpa ett spel som kostar 250 kr. Hur mycket pengar saknas? Eleven kan lösa uppgiften med addition eller subtraktion. Eleven redovisar en godtagbar tankegång. 99 + = 200 200 + 50 = 250 Svar: 5 kr. Eleven redovisar samma tankegång som i det godtagbara exemplet, men kan dessutom teckna uppgiften som en subtraktion. 250-99 = + 50 = 5 Svar: 5 kr saknas. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar med naturliga tal och lösa rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. 6

Begrepp Geometri En kvadrat är en slags rektangel. Vad finns det för skillnader och likheter mellan kvadrater och andra slags rektanglar? Elevens förklaring visar att eleven förstår hur en kvadrat respektive en rektangel kan se ut. Eleven kan ge exempel på minst en likhet och en skillnad. Eleven använder i stort sett korrekta begrepp i sin beskrivning. Lösningen visar på att eleven har grundläggande förståelse för begreppen kvadrat och rektangel. Likheterna är att båda har sidor. Skillnaderna är att dom inte har lika långa sidor. Eleven använder fler korrekta begrepp och visar förståelse för att rektanglar också kan vara kvadrater. Det som är lika är att båda har hörn och sidor. Det som är olika är att kvadraten alltid har fyra lika långa sidor. Det har inte alltid rektangeln. Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. 7

Resonera Geometri Från Wilmas hus tar det 5 min att gå till affären och en halvtimme att gå till simhallen. Hur långt kan det vara till simhallen från Wilmas hus? Visa hur du tänker. Eleven kan jämföra situationen med en situation i sin egen vardag för att lösa uppgiften. Eleven kan ta hjälp av egna referensmått för att resonera sig fram till svaret. Eleven utgår ifrån antagandet att det tar 5 minuter att gå km och beräknar sedan hur lång tid det tar att gå 2 km. Det tar nog 5 min att gå km. Då tar det 30 min att gå 2 km för 5 + 5 = 30. Det är 2 km till affären. Eleven använder ett eget referensmått och beräknar med hjälp av det hur långt det kan vara. Eleven visar även att hen kan göra enhetsväxlingar. Eleven bedömer lösningens rimlighet. Jag har ungefär 500 m till skolan och det tar 5 minuter om jag går snabbt. 3 500 = 500 m, det är,5 km. Wilma kanske inte går lika snabbt som jag om hon ska gå så långt, så därför tror jag att det är ca 2 km till simhallen. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt. 8

Kommunicera Statistik Eleverna i klass 3A fick säga vilken sport de tycker bäst om. Så här ser tabellen och diagrammet ut. antal sport röster fotboll 6 innebandy 2 tennis basket 3 ishockey 2 ridning 3 simning friidrott antal röster 6 5 3 2 0 fotboll innebandy tennis basket ishockey ridning simning friidrott sport g) Skriv en egen fråga till diagrammet. Eleven kan formulera en fråga som kan besvaras med hjälp av tabellen och diagrammet. Eleven ställer en fråga som är direkt avläsbar i tabellen eller diagrammet. Vilka sporter fick 2 röster? Eleven ställer en fråga som kräver en beräkning samt förståelse för begreppet skillnad. Mellan vilka sporter skiljer det 5 röster? Eleven kan vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. 9

Metoder för beräkningar Samband och förändring a) Melvin får 50 kr i veckopeng. Efter hur många har han 350 kr om han sparar hela veckopengen varje vecka. Efter en vecka Efter två Efter tre Efter fyra Efter fem Efter sex Efter sju Efter åtta 50 kr 00 kr 50 kr 200 kr 250 kr 300 kr 350 kr 00 kr b) Melvins lillebror sparar hälften så mycket som Melvin. Hur många tar det för honom att spara ihop 350 kr? Visa hur du tänker. Eleven förstår begreppet hälften och använder det för att lösa uppgiften. Eleven vet att 25 är hälften av 50 och använder det i en upprepad addition för att komma fram till svaret. 25 + 25 + 25 + 25 + 25 + 25 + 25 + 25 + 25 + 25 + 25 + 25 + 25 + 25 = 350 Det tar. Eleven förstår sambandet mellan dubbelt och hälften och använder detta för att resonera sig fram till svaret. Det tar 7 för Melvin. Det tar dubbelt så lång tid för hans lillebror eftersom han sparar hälften så mycket. 7 + 7 =. Svar: Eleven kan använda och ge exempel på proportionella samband i elevnära situationer. 0