HRT Helsingforsregionens trafik

Årsberättelse 1

2

Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Det här är HRT 4 VD:s översikt 6 Verksamhetsmiljön 8 En blick på verksamheten 10 Nyckeltal för kollektivtrafiken 14 Personal 18 Miljö 21 Ekonomi 22 Förvaltning och organisation 28

Det här är HRT HRT har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde planera och ordna kollektivtrafiken, sköta upphandlingen av buss-, spårvagns-, metro-, färje- och närtågstrafiktjänsterna och ansvara för utarbetandet av en trafiksystemplan för Helsingforsregionen. Dessutom sköter HRT marknadsföringen av kollektivtrafiken och informationen till passagerarna, godkänner taxe- och biljettsystemet och biljettpriserna samt ansvarar för biljettkontrollerna. HRT inledde sin verksamhet i början av år. Medlemskommunerna i samkommunen HRT är Helsingfors, Esbo, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt och Vanda samt från början av år 2012 även Sibbo. År gjordes sammanlagt inemot 336 miljoner resor inom den av HRT ordnade trafiken. Det är omkring 60 procent av alla kollektivtrafikresor i Finland. Grunduppgift HRT erbjuder mångsidiga sätt att färdas och skapar förutsättningar för en livskraftig och trivsam Helsingforsregion. Vision 2018 Strategiska mål Intressentgruppernas förväntningar I Helsingforsregionen finns Europas bäst fungerande trafiksystem och de nöjdaste kollektivtrafikanvändarena. 1. I Helsingforsregionen finns ett välfungerande trafiksystem. 2. HRT erbjuder sina kunder högklassiga, kostnadseffektiva och rimligt prissatta kollektivtrafiktjänster. 3. HRT främjar utsläppssnål trafik. Kunder Ägarkommunerna Näringsliv 4. HRT påverkar trafikpolitiken aktivt. Trafikanter 5. HRT:s verksamhet stöder utvecklingsmål för ägarkommuner och metropolområdet. Medborgarorganisationer 6. HRT har entusiastiska och sakkunniga anställda. Statsförvaltning 4

5

VD:s översikt HRT:s andra verksamhetsår är nu till ända. Under året har arbetet med de gemensamma arbetsprocesserna och verksamhetssätten inom HRT samt samarbetet med intressentgrupperna huvudsakligen funnit sina former. Arbetet på avdelningarna och enheterna pågick i enlighet med de gemensamt antagna strategiska linjedragningarna. Året var arbetsdrygt. Vi kan vara stolta över vad vi åstadkommit. HRT:s styrelse godkände under våren Helsingforsregionens trafiksystemplan (HLJ ). Planen gör det möjligt att utveckla trafiken i regionen på lång sikt och intensivare än förut samordna trafikplanering och markanvändning. Trafiksystemet i Helsingforsregionen baserar sig på spårtrafik med ett kompletterande stomnät för busstrafik. HLJ-planen utgör för trafikens vidkommande utgångspunkten för arbetet med den för staten och kommunerna gemensamma avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (MAL-avsiktsförklaringen). Arbetet med att utveckla linjenätet för kollektivtrafiken fortgick i enlighet med principerna i HLJ. Under året färdigställdes såväl utvecklingsplanen för den tvärgående trafiken i HRT-området som planen för stomlinjenätet. Tidsperspektivet är för deras 6

VD:s översikt vidkommande ställt på år 2022. Den avsevärda tillväxtpotentialen i kollektivtrafiken kan utnyttjas genom att utveckla de tvärgående förbindelserna. Ett nätverk av stombusslinjer av hög kvalitet, som täcker såväl tvärgående som radiella förbindelser, planeras för att betjäna områden som inte nås av spårtrafiken. Förnyelsen av taxe-, biljett- och informationssystemen framskred i form av projekten TLJ 2014 och LIJ 2014. Det kommande biljettsystemet baserar sig enligt styrelsens riktlinjer på bågformade zoner, i stället för på kommungränserna. Det fortsatta arbetet fr.o.m. hösten har gått ut på att precisera gränserna för zonerna och principerna för prissättningen av biljetterna. Under arbetets gång stärktes uppfattningen att bågmodellen är ett hållbart alternativ för den växande Helsingforsregionen, även om det skulle ske ändringar i kommunstrukturerna. Pålitlighet är det för passagerarna viktigaste enskilda kvalitetskriteriet för kollektivtrafiken. Pålitlighet innebär att vi håller de löften om service som vi gett våra kunder. HRT började utarbeta ett program för utvecklingen av pålitligheten av kollektivtrafiken i hela Helsingforsregionen. År lades uppmärksamheten särskilt på närtågstrafiken, där pålitligheten inte nått ens en tillnärmelsevis acceptabel nivå under de senaste åren. HRT, Trafikverket och VR gjorde tillsammans en utredning av pålitligheten. Utredningen blev klar på hösten och innehöll ett flertal åtgärder för att lösa problemen. Säkerheten och känslan av säkerhet eller trygghet är en väsentlig del av en fungerande kollektivtrafik. HRT har arbetat intensivt på att i samråd med flera olika parter förbättra säkerheten i kollektivtrafiken. Samarbetet på bred bas har resulterat i en uppdatering av säkerhetsstrategin för kollektivtrafiken. Målet är tydligt: Var och en har rätt att resa och arbeta inom kollektivtrafiken utan att behöva vara rädd för våld eller för att hotas, trakasseras eller störas. Säkerheten skall ökas genom ett brett sortiment av metoder, från utbildning och anvisningar till olika slags tekniska lösningar. Kollektivtrafikens popularitet är stabil i Helsingforsregionen. Antalet passagerare ökade igen: Under året gjordes inemot 336 miljoner resor, dvs. 2,8 procent flera än under året förut. Passagerarna var fortsättningsvis mycket nöjda med HRT:s kollektivtrafikservice. HRT mätte för första gången kundnöjdheten också i närtågen. Visserligen återspeglades svårigheterna i tågtrafiken på resultaten av enkäten, men i den europeiska BEST-undersökningen placerade sig Helsingforsregionens kollektivtrafik igen i toppklass. I samband med anbudsförfarandet på hösten gjordes några preciseringar i principerna för konkurrensutsättningen av busstrafiken. Bland annat ändrades poängsättningen rörande utsläpp. Ändringarna ger trafikföretagen möjlighet till en ändamålsenligare anskaffning av bussar än förut, för med sig kostnadsbesparingar och främjar en fungerande konkurrens på materielmarknaden. HRT satsade fortsättningsvis på informationen om störningssituationer, bland annat via webb- och mobiltjänsterna. När det nya biljett- och informationssystemet kan tas i bruk i sin helhet blir det möjligt att erbjuda aktuell passagerarinformation på hållplatser och ombord på färdmedel. Förhandlingarna för att utvidga HRT-området fortsatte och ledde till resultat. Sibbo kommunfullmäktige beslöt på hösten att kommunen ansluter sig som medlem i HRT från och med början av år 2012. HRT välkomnade sibboborna med information som gavs på olika håll i Sibbo och genom att dela ut en broschyr om resekortet till alla hushåll. Sibboborna får service på två serviceställen för resekort som HRT öppnade i slutet av året i kommunens bibliotek. HRT har kunniga och engagerade anställda som trivs med sitt arbete. Enligt en enkät som utfördes i slutet av året står saker och ting på rätt bra bog i vår organisation och har dessutom utvecklats vidare i rätt riktning. Responsen var positivare inom alla delområden och i nästan alla enskilda frågor än hösten. Det finns ändå fortsättningsvis utrymme för förbättringar i informationsgången mellan olika avdelningar och enheter och i tydligheten av arbetsfördelningen mellan dem. Det är dock givetvis väsentligt att arbetstagarna behärskar sina uppgifter i sin arbetsenhet, att det personliga kunnandet står i nivå med uppgifterna och att relationerna med arbetskollegorna fungerar. Suvi Rihtniemi verkställande direktör 7

1 Verksamhetsmiljön I slutet av september bodde 1 362 000 personer i Helsingforsregionen. Antalet invånare ökade med 1,2 procent från året förut. Enligt prognoserna fortsätter befolkningsökningen i jämn takt under de närmaste åren, med ungefär en procent om året. Även efterfrågan på trafiktjänster ökade: Antalet HRT-resor ökade med 2,8 procent från året innan. I början av år 2012 var de ekonomiska utsikterna i Finland och i hela Europa mycket osäkra till följd av skuldkrisen i flera stater i euroområdet. Produktionsökningen avstannade under det tredje kvartalet år i hela landet. Produktionsökningen vände nedåt i Helsingforsregionen och förde med sig en minskning i sysselsättningen. Antalet sysselsatta i regionen krympte med 0,2 procent under årets tredje kvartal och antalet arbetsplatser minskade med 0,4 procent från året förut. Finansministeriet förutspår att BNP för år ökar med 2,6 procent i Finland, vilket innebär en klart anspråkslösare tillväxt än vad tidigare prognoser utvisade. För år 2012 förutspås en tillväxt på endast 0,4 procent och prognosen innehåller dessutom en möjlighet till recession. Den svaga utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten inverkar direkt också på HRT:s ekonomi. Minskningen av antalet sysselsatta och antalet arbetsplatser reducerar biljettintäkterna. Kommunernas och statens svagare ekonomiska utsikter minskar deras möjligheter att satsa på utvecklingen av kollektivtrafiken. Fram till slutet av år steg priset på dieselolja rekordhögt på grund av stegringarna av priset på råolja och försvagningen av euron. Dessutom steg tillverkningsskatten på dieselolja 1.1.2012. De redan förverkligade och i framtiden sannolika prishöjningarna på oljeprodukter ger upphov till ökningar även av andra kostnadsfaktorer. Ökningen av kostnaderna för trafikeringen och de försvagade sysselsättningsutsikterna föranleder i fortsättningen ett tryck mot att höja biljettpriserna som är större än stegringen av den allmänna kostnadsnivån och/eller ökningar av kommunandelarna, om servicenivån i kollektivtrafiken ska kunna behållas på nuvarande nivå. Intelligent anropsbuss utmanar personbilen HRT startade sommaren tillsammans med aktiebolaget Ajelo Oy, Aalto-universitetet och Trafikverket ett pilotprojekt kring efterfrågestyrd anropskollektivtrafik vid namn Metropol. Målet är att få en betydande del av bilisterna att använda sig av den nya kollektivtrafiktjänsten. Enligt planerna startar trafiken i pilotprojektskedet i slutet av år 2012. Anropstjänsten bjuder på resor nästan från dörr till dörr. Servicenivån och priset på resan ändras i enlighet med kundens behov och önskemål. Detta möjliggörs av ett nytt slags system av intelligent trafik i realtid. I systemet skapas rutten för fordonen dynamiskt i realtid utgående från kundernas beställningar. Fordonen styrs av en centralenhet. 8

Längre och snabbare med åttans spårvagn Spårnätet i Helsingfors fick ett rätt kort, men viktigt, tillägg när stadens enda tvärgående spårvagnslinje, åttan, förlängdes från Gräsviken till Busholmen i början av år 2012. Spårvagnarna kör från Gräsviken längs Crusellbron till en ny ändhållplats i Utterhällen. HRT har satt i gång med praktiska åtgärder för att göra spårvagnstrafiken snabbare. Det första skräddarsydda utvecklingsprogrammet gällde linje 8. Programmet går ut på ett tjugotal konkreta åtgärder med vilka snabbheten på linjen kan ökas med fem procent. Samtidigt ökar pålitligheten, dvs. vagnarna kan bättre än förut hålla tidtabellen. I fortsättningen kommer linjevisa utvecklingsprogram att utarbetas för alla spårvagnslinjer. 9

2 En blick på verksamheten I enlighet med grundavtalet för samkommunen kan alla kommuner i Helsingforsregionen ansluta sig till HRT som medlemmar. På initiativ av kranskommunerna har HRT och åtta kommuner i Helsingforsregionen, som nu står utanför HRT, gjort en utredning av effekterna av en anslutning till HRT. HRT utvidgades till att omfatta området för sju kommuner då Sibbo kommunfullmäktige på hösten beslöt att Sibbo ansluter sig till HRT från och med början av år 2012. Trafiksystembeslutet klart HRT:s styrelse godkände i mars trafiksystemplanen för Helsingforsregionen (HLJ ). Efter beslutet om trafiksystemet har HRT deltagit i beredningen och uppföljningen av avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (MAL) i samråd med staten, kommunerna och andra parter. Arbetet har pågått sedan juni. Trafikavsnittet i MAL baserar sig på HLJ -beslutet. Arbetet med att programmera helheten av små kostnadseffektiva projekt i metropolområdet, KUHA, färdigställdes. Arbetet fortsätter dock med fastställande av nätet av huvudcykelstråk och av kvalitetskorridorer för cykling i Helsingforsregionen och med utarbetandet av en trafiksäkerhetsstrategi. Nya linjenätsplaner Utvecklingen av trafikutbudet i hela HRT-området framskred. Planerna över ett tvärgående linjenät och ett stomlinjenät färdigställdes. Även linjedragningarna för utvecklingen av Jokerlinjen för avtalsperioden 2013 2020 blev klara. Planen över linjenätet i Kyrkslätt och utredningen av utvecklingen av spårvagnslinje 8 färdigställdes. Den förberedande planeringen av en spårvägslinje till Munkshöjden, beredningen av planen för utveckling av spårvagnslinjerna 3 och 7, utredningen av Centrumslingans (Pisara-banan) konsekvenser för trafiken på markytan och planeringen av förnyelsen av linjenätet i området Korso Björkby inleddes. Kollektivtrafikplanen för Aviapolis-området nådde konkurrensutsättningsskedet. Förenhetligandet av planeringspraxis fortsattes och en ny planeringsanvisning för kollektivtrafiken blev klar. Upphandling HRT ordnade under året två anbudsförfaranden rörande busstrafiken, vilka tillsammans omfattade trafikering med 237 bussar. Principerna för konkurrensutsättningen preciserades vid höstens anbudsförfarande. Biobränslen började omfattas av en speciell miljöbonus, om vilket beslut fattades i början av år 2012. Under år togs 111 nya bussar i trafik. I de flesta av de nya bussarna finns ett system för uppföljning av körtekniken, kameraövervakning, säkerhetshytt och luftkonditionering. Förnyandet av avtalet för den tredje zonen inom närtågstrafiken fördes över till trepartsförhandlingar som under år 2012 förs med VR och kommunikationsministeriet. Samtidigt hävdes samarbetsavtalet om beställningen av närtågstrafiken på Lahtis och Karis på uppdrag av kommunikationsministeriet. Avtalet om tågtrafiken på Kervo och Kyrkslätt fortsattes med ett år enligt nuvarande villkor. Taxe- och biljettsystemet förnyas Beredningen av det kommande taxe- och biljettsystemet fortsätter enligt de principer som HRT:s styrelse har godkänt. Som grundprincip för taxe- och biljettsystemet valdes en bågmodell. Modellen går ut på att gränserna för de olika zonerna i första hand baserar sig på avståndet från Helsingfors centrum. I augusti inleddes det fortsatta arbetet på att fastställa var gränserna för zonerna skall dras samt principerna för prissättningen av biljetterna. Förnyandet av Taxe- och biljettsystemet (TLJ 2014) fortsatte, noggrant koordinerat med förnyandet av Biljett- och informationssystemet (LIJ 2014). Arbete för större säkerhet och ökad pålitlighet Säkerhetsstrategin för kollektivtrafiken 2012 2016, som HRT och ett omfattande nätverk av samarbetspartners har utarbetat, färdigställdes. Kärnan i strategin är att det skall vara tryggt såväl att resa som att arbeta i kollektivtrafiken. 10

2 En blick på verksamheten Strategin omfattar ett antal konkreta åtgärder för att öka både passagerarnas och personalens säkerhet. Säkerheten i den fysiska verksamhetsmiljön skall förbättras genom utveckling av fordonen och också genom att öka närvaron, den sociala kontrollen och säkerhetskommunikationen inom kollektivtrafiken. HRT började på sommaren utarbeta ett program för utvecklingen av pålitligheten hos kollektivtrafiken i sin helhet i Helsingforsregionen. Även definitionen av pålitlighetsmätare för kollektivtrafiken blev klar. Programmet för utveckling av pålitligheten av närtågstrafiken, som bereddes i samråd med trafikverket och VR, blev klart på hösten. Implementeringen började genast. Lättare att skaffa biljetter, välfungerande kundtjänst HRT fortsatte utarbeta mobilitetsplaner för arbetsgivare. En enkät gjordes om personalbiljetter och användningen av arbetsresesedlar. På basis av resultaten är inemot 90 procent av de företag som tagit biljetten i bruk mycket nöjda eller nöjda med servicen och redo att rekommendera biljetten även för andra. Nätverket för försäljning av HRT-biljetter utvidgades på hösten till VR:s nya biljettautomater. Webbtjänsterna utvecklas så att en möjlighet för var och en att på webben kontrollera uppgifterna på sitt resekort genomförs, det första skedet i början av år 2012. Totalt cirka 333 000 kunder besökte serviceställena vid Järnvägstorget och i Östra centrum. Kundresponsen under årets lopp uppgick till cirka 29 000. Riktlinjer för kommunikationen HRT förnyade sin kommunikationsstrategi. Till huvudteman för kommunikationen valdes pålitlighet, förmånlighet, lätthet att använda och sakkunskap. Till strategiska tyngdpunkter för kommunikationen valdes ökad kundförståelse och kundtrofasthet, en starkare intern kultur och kommunikation, djupare varumärkeskännedom, utveckling av samarbetet med partners och byggandet av en sakkunnigprofil. I februari låg varumärkeskännedomen om HRT som en aktör som erbjuder offentliga trafiktjänster på 94 procent; endast VR var mera känt. Prisbelönad öppen data i Reseplaneraren HRT ger alla intresserade tillgång till den öppna informationen i Reseplanerarens programgränssnitt. Mobiltävlingen som HRT och Forum Virium ordnade på våren inspirerade många till att utveckla nya tjänster utgående från den öppna informationen. Tävlingen väckte mycket intresse bland dem som utvecklar applikationer. Tävlingen resulterade i många nyttiga och roliga mobiltjänster som underlättar användningen av kollektivtrafik. Den fria tillgången till tidtabellsinformation (öppen data) och tjänsterna som skapats med utgångspunkt i informationen valdes till årets fenomen av tidskriften MikroPC. Världen i byn, HRT medverkar HRT fick stor synlighet under festivalen Världen i byn i maj. En gratis stadsfestival som är öppen för alla är ett naturligt forum för HRT för att presentera kollektivtrafiktjänsterna och lyssna på användarna. Evenemanget samlar årligen över 70 000 besökare i Kajsaniemiparken och på Järnvägstorget. HRT presenterade sig med en egen avdelning i tältet Möjligheternas torg. Dessutom ordnade HRT en paneldebatt med temat Kollektivtrafiken tillgänglig för alla. I panelen deltog företrädare för HRT och flera handikapporganisationer. Kulturutbudet inkluderade afrobeat-trummisen Tony Allen och kompositören-musikern Jimi Tenor. De uppträdde på HRT:s inbjudan. 11

Sibbo ny medlem i HRT Försäljningen och laddningen av resekort började redan veckan före jul i Sibbo. Redan den första dagen skaffade 46 sibbobor ett resekort på serviceställena i Nickby - och Söderkulla bibliotek. Ungefär 300 sibbobor hade ett HRTresekort redan från tidigare. Öppningsdagen till ära begav sig en grupp från kommunikationsenheten vid HRT till marketarna i Sibbo för att informera om resekortet. Sibboborna förhöll sig synnerligen positivt till det nya kortet. De föreföll känna till det mesta om kortet, tack vare broschyren som HRT gjort och distribuerat till hushållen samt informationen i lokala media. 12

13

3 Nyckeltal för kollektivtrafiken Miljoner resor Under året utreddes kollektivtrafikens andel av trafiken vid gränsen av Helsingforsudden i morgonrusningen och på de tvärgående linjerna till Ring I. Kollektivtrafikens andel på gränsen till Helsingforsudden ökade från 72,2 procent till 72,5 procent och på de tvärgående linjerna som sträcker sig till Ring I från 18,8 procent till 18,9 procent. 300 250 Antal passagerare Antalet passagerare fortsatte att öka och år var resorna 2,8 procent flera än under året förut. Resorna ökade i antal i alla färdmedel med undantag av spårvägslinjerna. Antalet passagerare i spårtrafiken minskade bland annat på grund av de problem i trafiken som det stränga vintervädret ledde till samt, för spårvagnarnas vidkommande, på grund av undantagsarrangemangen som berodde på sommarens spårarbeten. Beräkningar av antalet passagerare gjordes såväl automatiskt som manuellt. Antalet påstigningar statistikförs månatligen, med undantag av VR:s närtrafik, där volymerna tills vidare endast statistikförs på årsnivå. 200 150 100 50 Antal resor i olika trafikslag Sammanlagt : 326,9 miljoner och : 335,9 miljoner 0 14

15

3 Nyckeltal för kollektivtrafiken % 5 4 3 2 1 0 Metro / perrong Metro / vagn Spårvagn Närtåg Buss Antal passagerare utan biljett Ökningen av antalet personer som reste utan biljett i närtågen förklaras delvis av att kontrollerna inriktades på tidpunkter och banavsnitt med en stor andel biljettlösa. HRT förlorar årligen uppskattningsvis 10 miljoner euro i biljettintäkter på grund av dem som inte köper biljett. Kontrollavgifter skrevs ut till ett värde på cirka 4,8 miljoner euro. Det innebär en ökning om cirka 0,8 milj. euro från året innan. Effektiviteten i kontrollverksamheten ökade med 11,3 procent i snitt. Under året kontrollerades biljetterna av cirka 2,5 miljoner passagerare (: 2,4 milj.). Per kontrollant kontrollerades 211 passagerare/dag, när antalet år var 188 passagerare. Andelen biljettlösa passagerare i olika trafikslag Sammanlagt : 3,3% och : 3,6% Vitsord 4,5 4 3,5 3 2,5 Kundnöjdhet HRT undersöker året runt med enkäter i färdmedlen hur nöjda kunderna är med kollektivtrafiktjänsterna. Enkäterna besvarades år av cirka 51 600 passagerare. Av passagerarna gav 83,4 procent kollektivtrafiken ett gott eller synnerligen gott allmänt vitsord (4 och 5). Ett dåligt eller mycket dåligt vitsord (1 och 2) gav endast 1,9 procent av passagerarna. 2 1,5 1 Det allmänna betyget på HRT:s kollektivtrafik per trafikslag (skala 1 5) Sammanlagt : 4,04 och : 3,99 0,5 0 Spårvagn Buss Metro * Närtåg * I VR:s närtrafik har enkäter utförts från år. 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Produktionskostnader Att produktionskostnaderna har stigit mera i metrotrafiken än i de andra trafikslagen beror på att antalet personkilometer har gått ned. Enligt biljettslagsundersökningen hösten har genomsnittsresorna på metron blivit kortare, vilket minskar antalet passagerarkilometer. 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Buss Metro Spårvagn Närtåg Färja Produktionskostnaderna i olika trafikslag per passagerarkilometer. Sammanlagt : 0,171 euro och : 0,180 euro 16

3 Nyckeltal för kollektivtrafiken Pålitlighet I början av år försvårade den stränga vintern kollektivtrafiken. Antalet inställda tåg var mindre än året innan, men pålitligheten hos tågtrafiken är fortsättningsvis svag och tågmateriel var ur bruk pga. fel. I slutet av sommaren bidrog bristen på personal till antalet inställda tåg. Pålitligheten av busstrafiken stannade under målbildsnivån pga. trafikeringssvårigheterna på vintern och materielfelen på våren, men blev bättre under återstoden av året. I spårvagnstrafiken var det felaktig parkering av bilar som ledde till de flesta störningarna på grund av snövallarna. Pålitligheten i olika trafikslag (de okörda turernas %-andel av de planerade turerna) % 6 5 4 3 2 1 0 Buss Metro Spårvagn Närtåg Färja Säkerhet I samband med kundbelåtenhetsenkäterna frågar HRT passagerarna hur de uppfattar ordningen och säkerheten i kollektivtrafiken. Busstrafiken upplevs vara den allra tryggaste: 93 procent av busspassagerarna bedömde att resan förlöper utan ordningsproblem. Andelen passagerare som är nöjda med ordningen och säkerheten % 100 90 80 70 60 50 40 * I VR:s närtrafik har enkäter utförts från år. 30 20 10 0 Spårvagn Metro Buss * Närtåg Utsläpp från busstrafiken Utsläppsnivån för busstrafiken har sjunkit planenligt till följd av förnyat bussmateriel och användningen av biobränslen. Redan 40 procent av de bussar som används inom HRT-trafiken är lågemissionsbussar (fyller EEV-normerna). Ton Förändring(%) Mål(%) Koldioxid (CO2) 112 795 107 832-4,4-3,0 Kväveoxider (NOx) 879,4 749,1-14,8-15,0 Mikropartiklar 14,6 11,8-19,2-19,0 17

4 Personal Personalens tillfredsställelse med arbetet utvecklades i positiv riktning under HRT:s andra verksamhetsår. På basis av responsen från personalenkäten låg alla delområden i nöjdheten med arbetet på en bättre nivå än under året innan. Inom HRT kartläggs de anställdas tillfredsställelse med sitt arbete årligen med enkäter riktade till personalen. I enkäten kan de anställda ge respons på hur hela organisationen och den egna arbetsenheten fungerar, om ledning och förmansarbete, om samarbete, om sitt eget arbete och välmående i arbetsgemenskapen. Enkäten, som gjordes i slutet av november, besvarades av 63 procent av personalen. Under året togs nya gemensamma förfaringssätt och verktyg i bruk och finslipningen av interna processer fortsatte. HRT:s värden definierades. I definitionsskedet hade hela personalen möjlighet att ta ställning till dem. Det kom in över 200 svar på förfrågan om värdena. Var och en fick dessutom själv föreslå värden. Vid årets slut hade HRT sammanlagt 351 anställda. Av dem var 322 ordinarie. 94 procent av personalen hade heltidsarbete. I jämförelse med året förut ökade antalet anställda med 7 personer. Den största förändringen skedde inom biljettkontrollen med 16 nya kontrollanter som rekryterades på våren. Av HRT:s personal var 18,5 procent under 30 år och 30,5 procent över 50 år. Medelåldern låg på 43,1 år. Såväl sjuk- som olycksfallsfrånvaron ökade något från året innan. Den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro var sjukdom i stöd- och rörelseorganen. Vanligast bland olycksfallen var våldssituationer som biljettkontrollanterna råkade ut för samt halkolyckor. HRT publicerar en särskild personalberättelse med de viktigaste nyckeltalen rörande personalen. HRT-området är BEST igen Inom den europeiska BEST-undersökningen har HRT-områdets kollektivtrafik placerat sig på topplats redan i flera år. Om man mäter enligt helhetsvitsordet är Helsingfors (HRT-området) år redan andra gången i rad den bästa kollektivtrafikstaden. Av invånarna i området var 78 procent nöjda med kollektivtrafiken. Sammanlagt cirka 1 700 intervjuer gjordes i alla HRT-medlemskommuner. Med hjälp av en benchmarkingprocess kan europeiska städer utbyta idéer och god praxis i BEST-projektet. HRT är ordförande för BEST-undersökningen under två-årsperioden 2012. 18

19

5 Miljö Att minska utsläppen från trafiken i Helsingforsregionen är ett centralt mål i HRT:s strategi. HRT arbetar för ett miljövänligt trafiksystem i enlighet med trafiksystemplanen för Helsingforsregionen (HLJ ). Ett hållbart trafiksystem är energieffektivt, minskar beroendet av personbilar i samhället och utsläppen från trafiken samt erbjuder alla lika möjligheter att resa och smidiga resekedjor. Ett hållbart trafiksystem är ett stöd för en tät samhällsstruktur där cykling och gång främjas. Tyngdpunkterna vid beredningen av HLJ lades vid ett välfungerande trafiksystem, koordineringen av markanvändningen och trafiken samt vid att hejda klimatförändringen. En kontinuerlig förbättring av miljöverksamheten är viktig för att trafiksystemet skall fungera väl och för att serviceutbudet skall vara konkurrenskraftigt. HRT utvecklar miljöledningen enligt ISO 14001- standarden. Väsentliga miljöaspekter i HRT:s verksamhet har samband med människans välbefinnande: Hälsan, levnadsförhållandena och trivseln samt luftkvaliteten och energiförbrukningen. HRT vill med sin service stärka konkurrenskraften hos kollektivtrafiken och andra hållbara sätt att resa. För att minska utsläppen från kollektivtrafiken ökar HRT spårtrafikens andel och gynnar fordon med låga emissioner. Utsläppsnivån för busstrafiken har sjunkit till följd av förnyat bussmateriel och användningen av biobränslen. Cirka 40 procent av de bussar som används inom HRT-trafiken är lågemissionsbussar. Fr.o.m. augusti har 19 nya bussar körts med förnybart, inhemskt biodieselbränsle. I början av år 2012 inledde två hybridbussar trafiken. De förbrukar 25 % mindre bränsle än vanliga bussar. HRT främjade kloka resvanor genom att uppmuntra till miljövänliga val av färdsätt. HRT erbjöd service kring mobilitetsstyrning till företagen, utvecklade de elektroniska tjänsterna, t.ex. en reseplanerare för cykling och gång, koordinerade ett utvecklingsprojekt för sambruk av bilar och deltog i anskaffningen av citycyklar. HRT ger ut en separat miljörapport. Räkna ut ditt ekologiska fotavtryck HRT öppnade i början av året en koldioxidräknare på webben. Den räknar ut hur stora utsläpp vardagsresorna ger upphov till. Räknaren beaktar utsläppen från bussarnas och personbilarnas bränsleförbrukning och elförbrukningen i spårtrafiken. Det sammanräknade utsläppet av växthusgaser är omvandlat till koldioxidekvivalenter som motsvarar koldioxidens klimatpåverkan. Som resultat ger räknaren koldioxidutsläppen i kilogram och placerar in användaren i någon av följande småroliga grupper: du kan vara en klimatguru, den goda vägens vandrare, en vanlig vandrare, en som lever på stor fot eller en som lämnar ett gigantiskt koldioxidavtryck efter sig. Man kan jämföra sitt resultat med en jämförperson som bor i samma område. Dessutom ger Räknaren bra tips på hur användaren kunde minska på utsläppen. 21

6 Ekonomi År uppgick HRT:s verksamhetsintäkter till sammanlagt 520,3 miljoner euro. Biljettintäkternas andel var 48,6 procent och medlemskommunernas betalningsandelar 48,2 procent. Biljettintäkterna steg från året förut med cirka 9,4 miljoner euro till 252,8 miljoner euro. Eftersom det ekonomiska resultatet var gott behövde kommunandelarna som HRT:s medlemskommuner betalar inte höjas, trots att utgifterna ökade mera än beräknat i och med att kostnadsnivån för kollektivtrafiken steg. Biljettpriserna höjdes i snitt med bara 1 % i början av år. Utfallet för verksamhetsutgifterna var 514,6 miljoner euro, varav inemot 96 procent, dvs. 439,4 miljoner euro, användes för inköp av tjänster. Den största utgiftsposten var trafikeringskostnaderna, som uppgick till 407,5 miljoner euro. HRT betalade totalt 63,2 miljoner euro i ersättning till sina medlemskommuner för användningen av infrastrukturen som de äger. Kostnadsnivån inom kollektivtrafiken ökade i genomsnitt 3,7 % år. HRT:s personalkostnader var sammanlagt 16 miljoner euro. HRT:s investeringar uppgick år till 4,3 miljoner euro. Merparten av investeringsutgifterna, 1,6 miljoner euro, gällde upprätthållandet av det nuvarande resekortsystemet samt gick till anskaffningar i anslutning till förnyelsen av biljett- och informationssystemet. Anmärkningsvärt färre investeringar förverkligades än budgeterat, vilket huvudsakligen berodde på att projekt i anslutning till förnyandet av resekortssystemet uppsköts. Hybriderna anlände Huvudstadsregionens första hybridbussar intresserade media under informationen i december. Volvohybriderna, som är låggolvsbussar, är två till antalet, körs av Helsingfors Busstrafik Ab och har målats i HRT:s blåvita beställarfärger. Bussarna inledde trafiken inom Helsingfors i början av år 2012. Hybridbussar kan spara upp till 30 procent bränsle i jämförelse med traditionella dieselbussar. Koldioxidutsläppen minskar i samma proportion. Fördelen med Volvos hybridteknik är att dieselmotorn stängs av på hållplatser och i trafikljus. När bussen kör igång igen använder den därför endast elmotorn. Strömmen kommer från batterier som monterats på taket. Batterierna laddas när bussen bromsar in. Hybridteknologin är särskilt lämplig i centrumtrafik där inbromsningarna och accelerationerna är många. 22

Kameraövervakningen effektiv färre personbilar på bussfilerna Kameraövervakningen som inleddes i april minskade redan på sex månader rejält antalet personbilar som körde på bussfilerna. Kameraövervakning testades i korsningen mellan Mannerheimvägen och Runebergsgatan i samråd mellan HRT, Bussförbundet, Finlands Taxiförbund, polisen och Helsingfors stadsplaneringskontor. Vid försöket placerades ett kamerasystem på en trafikljusstolpe. Systemet identifierar fordonen automatiskt på registreringsnumret och kan räkna ut om det får använda bussfilen. En villkorlig ordningsbot på 50 euro skickas hem till den fordonsinnehavare som använt bussfilen olovligt. Idén med bussfilerna är att försöka säkerställa att kollektivtrafiken löper bra, pålitligt och tillräckligt snabbt också på livligt trafikerade gatusträckor. Taxitrafiken drar också stor nytta av bussfilerna.

6 Ekonomi Resultaträkning Verksamhetsintäkter 01.01.-31.12. 01.01.-31.12. Försäljningsintäkter 254 774 964,20 245 387 390,91 Kommunandelar 250 811 000,00 233 883 274,82 Övriga ersättningar från kommuner 0,00 1 204 802,14 Avgiftsintäkter 4 841 310,22 4 010 434,11 Understöd och bidrag 6 897 396,21 5 955 496,00 Övriga verksamhetsintäkter 2 999 219,36 520 323 889,99 2 373 615,74 492 815 013,72 Verksamhetskostnader Personalkostnader: Löner och arvoden -12 889 152,32-11 763 223,79 Personalbikostnader: Pensionskostnader -2 252 295,77-2 066 676,71 Övriga lönebikostnader -858 755,09-564 419,70 Köp av tjänster -493 354 788,14-464 148 970,91 Material, förnödenheter och varor -849 182,51-1 036 725,63 Övriga verksamhetskostnader -4 375 622,44-514 579 796,27-3 776 953,16-483 356 969,90 Verksamhetsbidrag 5 744 093,72 9 458 043,82 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 556 653,80 148 918,19 Övriga finansiella intäkter 5 344,46 22 190,32 Räntekostnader -27 923,19-7 491,53 Övriga finansiella kostnader -6 956,97 527 118,10-2 647,77 160 969,21 Årsbidrag 6 271 211,82 9 619 013,03 Avskrivningar -4 678 756,78-4 678 756,78-4 654 874,02-4 654 874,02 Räkenskapsperiodens resultat 1 592 455,04 4 964 139,01 Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) 1 592 455,04 4 964 139,01 Finansieringsanalys Bokslutet Bokslutet Kassaflöde, verksamheten Årsbidrag 6 271 211,82 9 619 013,03 Kassaflöde, investeringar Investeringsutgifter1) -4 342 242,55-27 629 153,56 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 0,00 306 430,97 Kassaflöde, verksamhet och investeringar 1 928 969,27-17 703 709,56 Kassaflöde, finansiering Förändringar i eget kapital 7 013,53 13 595 130,01 Övriga förändringar av likviditeten Förändringar i fordringar -26 239 560,47-33 751 705,69 Förändringar av räntefria skulder 24 197 529,83 74 814 739,07 Kassaflöde, finansiering -2 035 017,11 54 658 163,39 Förändring av likvida medel -106 047,84 36 954 453,83 Likvida medel 31.12. 42 054 081,99 42 160 129,83 Likvida medel 1.1. 42 160 129,83 5 205 676,00 1) Skrotningen av en personbil, 3 228,51 euro, har dragits av från investeringsutgifterna som avskrivning av engångskaraktär år. 24

6 Ekonomi Balansräkning Aktiva 31.12. 31.12. Bestående aktiva 22 331 334,34 22 667 848,57 Immateriella tillgångar 10 812 547,14 9 268 432,57 Immateriella rättigheter 5 422 184,04 5 437 264,69 Dataprogramvaror 870 916,71 969 218,92 Övriga utgifter med lång verkningstid 463 516,49 321 977,77 Förskottsbetalningar 4 055 929,90 2 539 971,19 Materiella tillgångar 8 132 664,26 9 562 955,00 Fasta konstruktioner och anordningar 7 283 072,96 8 579 264,70 Maskiner och inventarier 625 513,04 960 537,30 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 224 078,26 23 153,00 Placeringar Aktier och andelar 3 386 122,94 3 836 461,00 Rörliga aktiva 102 085 348,15 75 951 835,52 Fordringar 60 031 266,16 33 791 705,69 Långfristiga fordringar 400 000,00 0,00 Lånefordringar 400 000,00 0,00 Kortfristiga fordringar 59 631 266,16 33 791 705,69 Kundfordringar 51 211 774,02 25 666 301,44 Lånefordringar 2 821,50 17 501,15 Övriga fordringar 8 231 326,36 7 883 076,55 Resultatregleringar 185 344,28 224 826,55 Värdepapper ingående i finansieringstillgångarna 80 968,80 81 340,40 Övriga värdepapper 80 968,80 81 340,40 Kassa och bank 41 973 113,19 42 078 789,43 Aktiva sammanlagt 124 416 682,49 98 619 684,09 Passiva 31.12. 31.12. Eget kapital 25 404 271,59 23 804 803,02 Grundkapital 9 081 995,00 9 081 995,00 Övrigt eget kapital 9 758 669,01 9 758 669,01 Överskott-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 4 971 152,54 0,00 Räkenskapsperiodens över-/ underskott 1 592 455,04 4 964 139,01 Främmande kapital 99 012 410,90 74 814 881,07 Kortfristigt 99 012 410,90 74 814 881,07 Erhållna förskott 18 420 922,29 16 712 970,88 Skulder till leverantörer 42 672 748,63 42 283 144,39 Övriga skulder 936 944,97 738 612,27 Resultatregleringar 36 981 795,01 15 080 153,53 Passiva sammanlagt 124 416 682,49 98 619 684,09 Kostnader för infrastrukturen per kommun Helsingfors 54,85 Esbo 4,53 Grankulla 0,09 Vanda 3,28 Kervo 0,23 Kyrkslätt 0,26 Sammanlagt 63,24 Verksamhetsintäkter Biljettintäkter 252,8 Kommunandelar 250,8 Övriga intäkter 16,7 Sammanlagt 520,3 Verksamhetsutgifter Trafikeringskostnader 407,5 Kostnader för infrastruktur 63,2 Övriga kostnader 43,8 Sammanlagt 514,5 Trafikeringskostnader per trafikslag Busstrafik 271,0 Tågtrafik 61,3 Spårvagnstrafik 46,5 Metrotrafik 24,9 Färjetrafik 3,9 Sammanlagt 407,6 Uppgifterna i miljoner euro 25

Kärleksord på spårvägarna Det blev dikter i spårvagnen redan för sjunde gången. Kärleksdikterna gladde passagerarna i spårvagnar, metron och på metrostationerna och även i närtågen. Kulturspårvagnen firade också en diktens dag. Den dagen satte de unga poeterna i samfundet Helsinki Poetry Connection fart på resan. Även HRT:s biljettkontrollanter och HST:s spårvagnsförare medverkade och delade ut kort med dikter till passagerarna. Projektet Poem på vägen är ett resultat av ett samarbete mellan HRT, Nuoren Voiman Liitto, Helsingfors stadsbibliotek, Kulturfabriken Korjaamo samt HST och VR. Ett riktigt stort tack för framgången riktas till de lyriker som lät oss använda deras dikter. Såsom tidigare deltog ett tjugotal kända finländska lyriker. Förebilden för evenemanget är Poems on the Underground-evenemanget i London med startår 1986.

7 Förvaltning och organisation Styrelseordförande var Tatu Rauhamäki och vice ordförande Nina Knaapila. Ordförande för revisionsnämnden var Jouni J. Särkijärvi och viceordförande Suzan Ikävalko. HRT:s verkställande direktör är Suvi Rihtniemi. Redovisnings- och ansvarsskyldiga tjänsteinnehavare är verkställande direktören och avdelnings- och enhetsdirektörerna. HRT:s grundavtal förnyades när Sibbo anslöt sig som medlem till HRT. Instruktionen och förvaltningsstadgan preciserades och en ny ekonomistadga, anvisningar för intern revision samt verksamhetsdirektiv för god förvaltningskultur och gott ledarskap godkändes. HRT:s styrelse och HRT:s ledning, från vänster i sista raden Tuija Sundberg (HRT), Suoma Sihto (HRT), Petri Härkönen, Petteri Niskanen, Tarmo Aarnio (sakkunnig, Kyrkslätt), Jukka Hako, Olavi Louko (sakkunnig, Esbo), Tatu Rauhamäki, Erkki Perälä, Juha-Veikko Kurki, Markku Weckman, Arttu Kuukankorpi (HRT), Arto Välikangas, Pirjo Laitinen (HRT), Pekka Sauri (sakkunnig, Helsingfors), Pirkko Lento (HRT), Finn Berg och Torsten Widén (sakkunnig, Grankulla); framme till vänster Mari Flink (HRT), Hanna-Kaisa Siimes, Corinna Tammenmaa, Sami Lehtonen, Jaana Pelkonen, Laura Rissanen, Samuli Isola, Leena Viilo (sakkunnig, Vanda), Suvi Rihtniemi (HRT), Tarja Kantola och Nina Knaapila. 28

7 Förvaltning och organisation HRT:s styrelse 2009 2012 Styrelseordförande var Tatu Rauhamäki och vice ordförande Nina Knaapila. Medlem Ersättare Tatu Rauhamäki (Saml./H), ordförande Tapani Tuominen (Saml./H) Jukka Hako (SDP/V) Samuli Isola (SDP/Ke) Tarja Kantola (SDP/H) Ulla-Maija Rajakangas (SDP/H) Nina Knaapila (De Gröna /E), viceordförande Sirpa Hertell (De Gröna/E) Juha-Veikko Kurki (Saml./E) Ritva Erkama (Saml./E) Osmo Soininvaara (De Gröna/H) Martti Tulenheimo (De Gröna/H) Erkki Perälä (De Gröna/H) fr.o.m. 31.5. Petteri Niskanen (De Gröna/V) Jouni Vauhkonen (De Gröna/V) fram till 22.11. Hanna Valtanen (De Gröna/V) fr.o.m. 13.12. Jaana Pelkonen (Saml./H) Aino Mäkisalo (Saml./H) Laura Rissanen (Saml./H) Wille Rydman (Saml./H) Hanna-Kaisa Siimes (VF/H) Hannu Koponen (VF/H) Hannele Kerola (SDP/E) Sami Lehtonen (SDP/E) Corinna Tammenmaa (SFP/Ky) Finn Berg (SFP/Gr) Markku Weckman (Saml./V) Anitta Orpana (Saml./V) Arto Välikangas (SF/H) Erja Kouvo (SF/H) Sakkunniga Tekniske direktören Olavi Louko, Esbo Biträdande stadsdirektören Pekka Sauri, Helsingfors Stadsdirektören Torsten Widén, Grankulla Stadsdirektören Petri Härkönen, Kervo Kommundirektören Tarmo Aarnio, Kyrkslätt Stadsdirektören Juhani Paajanen, Vanda, fram till 29.3. Biträdande stadsdirektören Jukka Peltomäki, Vanda, från 10.5. fram till 31.5. Stadsdirektören Jukka Peltomäki, Vanda, från 14.6. fram till 13.9. Biträdande stadsdirektören t.f. Leea Markkula-Heilamo, Vanda, fr.o.m. 4.10.2012 H Helsingfors E Esbo V Vanda Ka Grankulla Ke Kervo Ki Kyrkslätt HRT:s revisionsnämnd 2009 2012 Ordförande för revisionsnämnden var Jouni J. Särkijärvi och viceordförande Suzan Ikävalko. Medlem Personlig ersättare Jouni J. Särkijärvi, ordf. (Saml./E) Elli Perklén (Saml./H) Suzan Ikävalko, viceordförande (De Gröna/H) Kristo Savola (De Gröna/Ky), fram till 14.4. Tuomas Rinne (De Gröna/H), fr.o.m. 16.12. Hanne Lehtovuori (Saml./V), fram till 16.11. Marianne Kivelä (Saml./Gr) Tiina Keskimäki (Saml./V), fr.o.m. 16.12. Marianne Kivelä (Saml./Gr) Sakari Oka (Saml./H) Jaana Lamminperä (Saml./H) Juhani Turkkila (SDP/H) Erkki Kallio (SDP/H) Revision Ernst&Young Julkispalvelut Oy ansvarar för revisionen. Ansvarig revisor är OFR, CGR Jarmo Lohi. 29

30

HRT:s publikationer Kundbelåtenhetsundersökning i HRT:s regionala busstrafik, hösten (/1) Trafikeringsplan 2012. Regionlinjerna samt de interna busslinjerna i Helsingfors, Esbo, Grankulla, Kervo och Vanda samt tåg-, spårvagns-, metro- och färjetrafiken (/3). Undersökning av fördelar av och förutsättningar för djupa växlar och spårkorsningar i Helsingfors spårnät (/4) Passagerarnas nöjdhet med Helsingfors kollektivtrafik under våren (/6) Projektutredning om trådbusstrafiken (/13) Helsingforsregionens trafiksystemplan HLJ (/14) Linbana Kronbergsstranden - Helsingfors innerstad, förstudie (/15) Miljörapport (/16) Kvalitetsrapport om Helsingforsregionens kollektivtrafik, hösten (/17) HRT-områdets kollektivtrafik enligt den internationella BEST-undersökningen (/18) Kyrkslätts linjenätsplan 2013 2017 (/19) Utveckling av verksamhetsmodeller för styrningen av arbetsresor i Helsingforsregionen (/21) Styckkostnader för kollektivtrafiken (/22) Plan för utveckling av den tvärgående trafiken inom HRT-området åren 2012-2022 (/23) HRT:s undersökning av kundnöjdheten i kollektivtrafiken, våren (/24) Undersökning av kundnöjdheten i HRT:s kollektivtrafik Bilagor: Kvalitetspremier (/25) Förbättring av pålitligheten i Helsingforsregionens närtågstrafik (/26) Stomlinjenät för HRT-området 2012-2022 (/27) HLJ Små kostnadseffektiva projekt gällande trafikinfrastrukturen KUHA (/28) Utvärdering av HLJ, enkät till intressegrupperna (/29) HLJ, Konsekvensbedömningen (/30) Zonmodeller och prissättning för kollektivtrafikens taxe- och biljettsystem 2014 i Helsingforsregionen (/31) HRT:s undersökning av kundnöjdheten i kollektivtrafiken, sommaren (/31) HRT:s undersökning av kundnöjdheten i kollektivtrafiken, Sveaborgsfärjan, sommaren (/32) Trafikprognosmodellerna för Helsingforsregionen och dess pendlingsområde (/33) Disaggregerade modeller i trafikprognossystemet för Helsingforsregionen (/34) Biljettslagsundersökning i närtågstrafiken i HRT-området (/35) Biljettslagsundersökning i Kyrkslätts busstrafik inom HRT-området (/36) Program för utvecklingen av kollektivtrafikens pålitlighet i Helsingfors, del C. Förslag till åtgärder rörande infrastrukturen för Helsingfors busstrafik (/37) De flesta av publikationera är skriva på finska. Sammandrag på svenska och engelska ingår. 31

Semaforbron 6A, Helsingfors PB 100, 00077 HRT Tfn (09) 4766 4444 www.hsl.fi

XX 33