Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3



Relevanta dokument
Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Nya betesregler för mjölkgårdar

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du?

Reviderat:

Policy Brief Nummer 2013:5

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

Antalet mjölkföretag

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Krav på att hålla djur lösgående konsekvenser, övergångsbestämmelser, undantag och andra incitament än lagstiftning.

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Openstens gård. Foto: Tina Dahl.

OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem?

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Alltid det svarta fåren!

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014

Hund och katt i bur. så säger djurskyddsreglerna

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Robotbönderna vill leva fiberrikt

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar

3. Djurhållaren ska följa programmets regler om säkra djurkontakter. Se bilaga 3 för mer information.

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Redovisning av länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket

Datainsamling för djurgård

Nyhetsbrev projekt ELOF djurskyddskontroller m m

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Pilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Ibland kan det också krävas rivningslov om man vill riva en gammal byggnad Sida 1 av 13

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Stabil utveckling av antalet djur

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Framställan om utökning av fastighetsnämndens investeringsbudget samt utökad driftram för nybyggnad av kostall på Häljereds gård

DJURSKYDD, FÖR PARAGRAFERNAS ELLER DJURENS SKULL?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Kalvgömmor. i dikostallar.

Kontroll enligt djurskyddslagen

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Rapport Inventering av fjäderfäbesättningar

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Inventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar

För mera information: Om Växa Sverige

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens Svensk Mjölk Karlstad

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Djurhälsa 2013 JO1302

Bete fördelar, tips & råd

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Identifiera dina kompetenser

Agria Nöt Försäkring för dig som har nötkreatur. Vi är med i Agria, är dina nötkreatur det?

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Transkript:

Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3

Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt på länets mjölkgårdar avseende kravet om bete för mjölkkor. 95 mjölkproducerande besättningar kontrollerades. Djurskyddet på gårdarna var överlag gott. På fjorton gårdar fanns dock brister vad gäller beteskravet. I tretton besättningar hölls kvigor, över sex månader gamla, inne utan giltigt skäl. Inspektörernas uppfattning är att merparten av lantbrukarna i länet är väl förtrogna med kravet på bete för mjölkkor. Bakgrund Länsstyrelsen är den myndighet som ansvarar för kontroll enligt djurskyddslagen. I Länsstyrelsens uppdrag ingår att bedriva kontroll på gårdar där djur hålls för livsmedelsproduktion. De lagar och regler som reglerar djurskyddet på nötkreatursbesättningar är Djurskyddslagen (1998:534) och Djurskyddsförordningen (1988:539) samt Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket (SJVFS 2010:15). Projektet syftade till att kontrollera om beteskravet för nötkreatur som hålls för mjölkproduktion följs. Jordbruksverkets checklista för kontroll av nötkreatur användes med vissa modifikationer, detta då endast ett antal kontrollpunkter bedömdes vara aktuella för projektet. Genomförande I projektet deltog djurskyddsinspektörerna Charlotte Fredriksson, Gunilla Ekberg, Malin Langenfors, Idamaria Lundström, Lotta Sundqvist och Carina Hanell. Inför projektet begärde Länsstyrelsen ut en lista från Arla på aktuella producenter. Enligt uppgifterna fanns det 101 producenter i Örebro län, juni 2011. Uppgifterna från Arla jämfördes med uppgifter från Djurskyddskontrollregistret. Vid kontrollerna kontrollerades om mjölkkorna hölls på bete i minst sex timmar per dygn i en sammanhängande period av tre månader, samt om kvigor över sex månader hölls på bete dygnet runt i en sammanhängande period av tre månader. Enligt Jordbruksverket har noll gårdar i Örebro län dispens från kravet på bete för mjölkkor. Resultat Av de 101 mjölkproducenter i Örebro län hade fem av gårdarna lagt ner sin produktion vid tidpunkten för Länsstyrelsens kontroll. En gård hade dessutom lagt om till köttproduktion och därmed uppgick antalet mjölkproducenter till 95. Av resterande kontrollobjekt uppgav fyra producenter att de planerar att lägga ner sin produktion inom kort. Antal kor per besättning framgår av figur 1.

Besättningsstorlek mjölkkor i Örebro län 40 35 30 Antal kor 25 20 15 Serie1 10 5 0 0-19 20-40 41-60 61-100 101-120 121-150 151-200 201-250 251-300 750 Storleksintervall Figur 1. Antal kor per besättning, Örebro län 2011 Det finns för närvarande 20 besättningar i länet som har mjölkrobot, 48 besättningar som har ett uppbundet system och 16 gårdar med lösdrift. På 11 gårdar saknas uppgifter om typ av inhysningssystem. Figur 2 visar fördelningen av produktionssystem på Örebro läns mjölkbesättningar. Typ av produktionssystem noterades inte vid alla kontroller och därför finns kategorin okänt inhysningssystem med i diagrammet. Typ av produktionssystem Robot Uppbundet Lösdrift Okänt inhysningssystem Figur 2. Andel gårdar per produktionssystem, Örebro län 2011 Vid kontrollerna fann inspektörerna brister på fjorton gårdar vad gäller beteskravet. På en av gårdarna med robot hölls inte mjölkkorna på bete och mjölkkorna hade inte varit på bete de senaste två somrarna. Djurhållarna saknade dispens från beteskravet. I de övriga tretton besättningar där brister konstaterades hölls kvigor, över sex månader gamla, inne utan giltigt skäl. I regel var också journalföringen bristfällig på de besättningar där kor/kvigor av någon anledning hölls inne. På åtta gårdar fanns det indikationer på att en kontroll under stallperiod är nödvändig. Kontroller på dessa gårdar kommer därför att göras under stallperioden 2011/2012. Slutsats Inspektörernas uppfattning är att merparten av lantbrukarna i länet är väl förtrogna med kravet på bete för mjölkkor. Det var endast en besättning som valt att inte släppa ut mjölkkorna. Den besättningen hade robotmjölkning.

När robotmjölkning används fungerar det inte att stänga ut korna på betet under någon längre tid då de måste kunna komma in och bli mjölkade. En tendens som vi då kunnat se är att vissa kor väljer att vara inne i ladugården istället för ute på betet. På en besättning som har robotmjölkning så blir det en större utmaning att se till att alla kor kommer ut på betet. En erfarenhet från kontrollbesöken var att gårdar som valt en direktstyrning ut på betet från roboten såg ut att fungera bättre än att t.ex. korna styrs ut genom en avdelning med liggbås. Risken är då att de väljer att gå och lägga sig istället. Tretton besättningar hade valt att inte släppa ut sina kvigor på bete, en del av lantbrukarna uppgav att de är rädda för att kvigorna inte ska växa ordentligt. Vissa av lantbrukarna sa sig inte känna till att kvigor ska hållas på bete. Förhoppningsvis kan Länsstyrelsens projekt bidra till en förändring så att samtliga lantbrukare följer kravet om bete för kvigor över sex månader. Antalet mjölkproducerande gårdar i länet har mer än halverats under det senaste decenniet. Enligt uppgifter från Arla så fanns det 340 gårdar i Örebro län som levererade mjölk vid årsskiftet 1999/2000. Vid utgången av år 2010 fanns det 112 mjölkproducenter i länet. Majoriteten av besättningarna i länet hade ett medelkoantal på någonstans mellan 20 och 40 kor, detta måste ses som en låg siffra i jämförelse med medelkoantalet i Sverige, som enligt uppgift från Svensk Mjölk ligger på 62 kor/besättning. Detta kan innebära att antalet mjölkleverantörer i Örebro län kommer att minska ytterligare inom de närmsta åren då små besättningar tenderar att lägga ner sin produktion. Den dåliga lönsamheten är anledningen till att många är tveksamma till de stora investeringar som det innebär när man ska öka sin produktion. Sammanfattningsvis upplevde inspektörerna att djurskyddet på de mjölkproducerande besättningarna i länet var bra. Tolv besättningar behöver dock en uppföljande kontroll under stallperioden. Besättningar som uppvisade brister gällande beteskravet kommer att kontrolleras sommar 2012.

En samlande kraft! Postadress Besök Internet E-post Tfn växel 701 86 Stortorget 22 www.lansstyrelsen.se/orebro orebro@lansstyrelsen.se 019-19 30 00