November 2015 Ekonomisk betydelse Sverige som kunskapsnation Sjukvård i världsklass
Innehåll Bakgrund och rapportens tre perspektiv Den globala Life Science-marknaden Life Science är en attraktiv bransch för ett exportberoende land som Sverige. Life Science är en global konjunkturokänslig marknad - med stabil och hög tillväxt Bolag i Life Science-branschen har länge varit born global Nulägesbeskrivning Sverige Svensk Life Science i en nedåtgående trend men alltjämt en av våra viktigaste exportnäringar Utvecklingen är inte omöjlig att vända uppåt Life Science - ekonomisk betydelse Life Science är en näring med högt förädlingsvärde per anställd och stora spridningseffekter Kan Sverige vara lika framgångsrikt som Danmark? Hur skulle detta påverka landets ekonomi? Life Sciences bidrag till kunskapsnationen Sverige Life Sciences relation till kvalitet och kostnader inom vården Slutsatser
Bakgrund Life Science i politiskt fokus Sverige har en fortsatt stark Life Science-industri men den globala konkurrenskraften har minskat Sedan 2006 har regeringen satsat på forskning inom medicin och vård som avser stärka näringslivet inom Life Science-området i Sverige, forskning vid universitet och högskolor samt för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården Regeringen satsar under perioden 2013-2016 fyra miljarder kronor extra på forskning och innovation i syfte att långsiktigt stärka Sveriges ställning som framstående forskningsnation En särskild insats på Life Science genomförs och omfattar totalt 11,5 miljarder kronor under perioden 2013-2016 Regeringen har valt ut Life Science som en av de branscher där Sverige bör stärka sin globala konkurrenskraft
Life Science-industrins betydelse för svensk samhällsekonomi Life Science-branschen är alltjämt av stor betydelse för svensk ekonomi, trots att Sverige tappat andelar av europeisk läkemedelsindustri, vilket indikerar förlorad konkurrenskraft Sverige har ett gott innovationsklimat, en stark position inom läkemedel och medtech samt några av världens ledande universitet inom Life Science Ekonomisk betydelse Denna analys syftar till att belysa några av Life Science positiva effekter för samhället ekonomin, tillväxten, sysselsättningen och kunskapsnivån. Rapporten tar utgångspunkt i tre perspektiv: Ekonomisk betydelse: Life Science-industrins höga förädlingsvärde och spridningseffekter i form av arbetstillfällen gör att en stark industri bidrar till Sveriges välfärd Bidrag till Sverige som kunskapsnation: En hög andel forskning och utveckling har potential att stärka universitet och locka forskare, vilket gör Sverige till ett attraktivt land för läkemedelsforskning En sjukvård i världsklass: Satsning på medicinsk innovation leder till kostnadsbesparingar inom svensk sjukvård, men även till förbättrad kvalitet, jämlikhet och tillgänglighet Sverige som kunskapsnation Sjukvård i världsklass
Sammanfattning: Sverige har goda förutsättningar att stärka sin position inom ett framtidssegment Samhällsekonomiskt är Life Science en attraktiv bransch för ett land att befinna sig i den har ekonomins högsta förädlingsvärde per anställd och berörda tjänster har låg sannolikhet att ersättas av datorer Life Science växer både snabbare och mer stabilt än den globala ekonomin och även snabbare än svenska basnäringar Sverige har en stark bas att bygga på inför en Life Science-satsning. Trots en försvagning under det senaste decenniet har Sverige flera världsledande bolag inom Life Science Sverige har några av världens ledande universitet inom medicin och bioteknik. Framgångsrika universitet är centralt för att skapa en stark position inom Life Science Optimal användning av biobanker och register innebär att Sverige har potential att bli ett (än mer) attraktivt land för kliniska studier. Forskningssamverkan mellan svenska universitet och globala Life Science-bolag tillför inte bara resurser, utan höjer även den akademiska nivån Om Sverige skulle lyckas bli lika framgångsrikt som Danmark inom Life Science skulle 100 000-160 000 nya jobb kunna skapas, med en ökning av svensk export på 80-150 miljarder kr (ca 10 procent av Sveriges export)
Den globala Life Science-marknaden Life Science är en attraktiv bransch för ett exportberoende land som Sverige. Det är en global konjunkturokänslig marknad - med stabil och hög tillväxt Bolag i Life Science-branschen har länge varit born global
Life Science består av tre snabbväxande konjunkturoberoende segment Traditionell läkemedelsindustri (små kemiska molekyler) utgör fortfarande lejonparten av Life Science-marknaden Biotech (stora biologiska molekyler) väntas ta globala marknadsandelar kommande år Medtech utgörs av medicinteknisk utrustning som MR-kameror, linjäracceleratorer, ny diagnostik, förbrukningsmateriel, men även nya digitala lösningar som ger ökat patientinflytande eller ökad effektivitet i vården Enligt EIU väntas global pharma-industri växa på 6,9% årligen mellan 2014 och 2018 omkring 1,5 procentenheter högre än global BNP (nominell) Global biotech-marknad väntas växa med 9% mellan 2014 och 2019, och global medtechmarknad med 5% mellan 2014 och 2020 Biotech Storlek: 290 BUSD Andel: 15% CAGR 2014-18: 9% Medtech Storlek: 380 BUSD Andel: 20% CAGR 2014-18: 5% CAGR = Compound annual growth rate Pharma Storlek: 1230 BUSD Andel: 65% CAGR 2014-18: 6,9% 7
Indexerat, 2001 = 100 Varför bör Sverige satsa på Life Science? Läkemedelsindustrin mer stabil än andra svenska basnäringar och växer snabbare än världsekonomin Sedan inledningen på 2000-talet har global läkemedelsindustri vuxit både snabbare och mer stabilt än världsekonomin som helhet Tillväxten har varit betydligt högre än i Sveriges främsta exportnäring - pappersindustrin Global läkemedelsindustri har vuxit alla år sedan 2001, med undantag för 2012 då ett antal stora läkemedelspatent löpte ut 280 260 240 220 200 180 Utveckling för global BNP, läkemedels-, papp- och gruvindustri Läkemedelsindustrin är även betydligt mer stabil än en traditionell svensk näring som gruvindustrin. Den globala volatiliteten är väsentligt mindre inom Life Science. 160 140 120 100 80 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Global läkemedelsmarknad Global BNP Skog, papp och paketering (100 största) 8
Kina och övriga sk pharmerging markets utgör en snabbt växande del av läkemedelsmarknaden 2012 var USA den största marknaden för läkemedel. Kina och andra utvecklingsländer väntas emellertid snabbt växa som andel av den globala läkemedelsmarknaden I takt med att ett lands välstånd stiger blir hälsovård en prioriterad konsumtion en ledande Life Science-industri erbjuder en möjlighet att delta i ett snabbväxande segment i emerging markets 34% av tillväxten i läkemedelsutgifter mellan 2012 och 2017 väntas komma från Kina, och 41% från övriga världen (se diagram) Tillväxtförväntningarna på Kina har sänkts något den senaste tiden, vilket t.ex. Novo Nordisk flaggar för i sin senaste kvartalsrapport Tillväxten i sk pharmerging nations väntas i hög grad härröra från växande generika-användning. Generika stod för 27% av global läkemedelsförsäljning 2012 (261 BUSD). Andelen väntas stiga till 35% under 2017 (420-430 BUSD) Andel av globala läkemedelsutgifter Övriga 31% Kina 8% Japan 12% 2012 2017 965 BUSD EU5 15% USA 34% Övriga 32% Kina 15% Japan 9% USA 31% EU5 13% 1185 BUSD (+23%) 9
Indexerade läkemedelsutgifter, USA = 100 Varför bör Sverige satsa på Life Science? 35 Kina gick nyligen om Japan som världens näst största marknad för läkemedel 45* 30 25 20 15 10 Kina Japan Tyskland Brasilien Frankrike Storbritannien Indien 5 0 2007 2012 2017 *Baserat på bedömningar gjorda före den senaste tidens avmattning i Kina 10
Utvecklade länder lägger en högre andel på välfärdssjukdomar samt specialläkemedel I utvecklingsländer läggs en högre andel av läkemedelsutgifterna på läkemedel inom traditionella områden. I utvecklade länder läggs en hög andel på specialläkemedel, en andel som väntas växa från 25% 2012 till 29% 2017 Special Traditionella Läkemedelskostnader per område 2017, utvecklade länder Onkologi Diabetes Anti-TNF (antikroppar) Astma/COPD Smärta Andra CNS Hypertoni Deramtologi HIV antivirala Immunostimulativa Antibiotika Kolesterol 0 20 40 60 80 Miljarder USD (konstant lokal valuta) Läkemedelskostnader per område 2017, utvecklingsländer Smärta Andra CNS Antibiotika Onkologi Hypertoni Diabetes Deramtologi Magsår Kolesterol Astma/COPD Anti-epileptiska Antivirala, ekkl. HIV 0 5 10 15 20 25 Miljarder USD (konstant lokal valuta)
Hög kostnadstillväxt väntas framförallt inom onkologi och diabetes Tre av de områden där läkemedelskostnaderna väntas stiga som snabbast under kommande år är onkologi, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar Ett av de mest lovande läkemedelssegmenten i dagsläget är immunoterapi mot cancer. Immuno-onkologi innebär att kroppens egna immunförsvar används för att bekämpa cancer (istället för t.ex. cytostatika) Svårigheten ligger i att få immunför-svaret att enbart bekämpa cancerceller En hög andel av forskningsresurserna riktas idag mot immuno-onkologi, vilket gör att cancerbehandling är ett segment med hög tillväxtförväntning Global försäljning (BUSD) 2015 2020 CAGR Typ-II diabetes 41,4 59,2 7% Hypertoni 24,2 22,9-1% Rheumatoid arthritis 23,5 28,7 4% HIV 21,3 22,6 1% Hepatit C 21,2 21,8 1% MS 20,9 26,5 5% Asthma 16,1 16,5 0% Hyperlipidaemia 15,4 15,1 0% Bröstcancer 13,4 24,5 13% COAD/COPD 11,8 16,2 7% Snabbväxande segment (BUSD) 2015 2020 CAGR Melanom 2,7 8,8 27% Kronisk lymfatisk leukemi 2,6 8,5 27% Icke-småcellig lungcancer 7,3 23,7 27% Strokeprofylax, secondary to AF 6,2 11,9 14% Non-Hodgkins lymfom 7,3 13,9 14%
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Försäljning, miljarder USD Andel av preskriptionsmarknad Varför bör Sverige satsa på Life Science? Orphan Drugs - ett av marknadens snabbast växande segment Orphan Drugs (särläkemedel) är läkemedel för ovanliga sjukdomar (Lågt antal patienter: USA: <200 000 patienter, EU: <250 000 patienter och Japan: <50 000 patienter) I nuläget lider uppskattningsvis 30 miljoner amerikaner av 7 000 ovanliga sjukdomar 200 180 160 140 Marknaden för Orphan Drugs 25,0% 20,0% Orphan drugs har traditionellt sett utvecklats av biotech-bolag Efter prispress och innovationssvårigheter inom traditionella områden har emellertid Orphan Drugs blivit ett segment med lovande avkastning på FoU även för storbolag - för ovanliga diagnoser saknas ofta konkurrerande behandlingar och den kliniska utvecklingen är både kortare och billigare Växande satsningar gör att Orphan Drugs andel av globala läkemedelskostnader (förskrivna, och exkl. generika) väntas stiga från 6,3% år 2000 till 19,1% 2020 120 100 80 60 40 20 0 Orphan drugs, försäljning 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Andel av preskriptionsmarknad (exkl. generika)
1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Varför bör Sverige satsa på Life Science? Sverige har möjlighet att dra nytta av den uppåtgående trenden för Orphan Drugs Antalet Orphan Designations (godkända ansökningar för kliniska studier inom ett särläkemedelsområde) har stigit kraftigt hos FDA och EMA de senaste åren Även Sverige har varit en del av denna trend. Sen år 2000 har EMA och/eller FDA givit svenska bolag Orphan-status för 50 läkemedel 2013 hade 22 av 73 svenska studier i Fas I-III Orphan-status (exkluderar AstraZeneca) Det främsta svenska bolaget aktivt inom Orphan Drugs är SOBI (Swedish Orphan Biovitrum) Även det större bolaget Active Biotech har ett antal projekt som erhållit Orphan drug-status 2013 fick ett flertal svenska bolag godkända Orphan designations - Infant Bacterial Therapeutics,iReg Medical, Pharmalink och Wilson Therapeutics 3 2 1 0 350 300 250 200 150 100 50 0 6 5 4 Antal Orphan Designations FDA Orphan Designations till svenska bolag (exkl. AstraZeneca) EMA FDA
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Varför bör Sverige satsa på Life Science? 2014 steg avkastning på FoU för ledande Life Science bolag för första gången sedan 2010 Läkemedelsindustrin (framförallt Big Pharma) har lidit av sjunkande avkastning på FoU under en lång tid Den lägre avkastningen är en effekt av för breda portföljer, prispress och ett för lågt fokus på innovativa läkemedel Under 2014 steg avkastningen på FoU för första gången sedan 2010 för de stora läkemedelsbolagen 2014 var även ett rekordår vad gäller antalet godkända läkemedel hos FDA antalet godkända NMEs (New molecular entities) och BLAs (Biological License Application) nådde den högsta nivån sedan 1997 70 60 50 40 30 20 10 0 FDA-godkända läkemedel (NME & BLA) Avkastning på FoU (IRR) 12,0% 10,1% 10,0% 8,0% 7,6% 7,6% 6,0% 5,1% 5,5% 4,0% 2,0% 0,0% 2010 2011 2012 2013 2014 BLA NMEs 15
Sjunkande avkastning på FoU och patentutgångar framkallade förvärvsvåg De senaste åren har det pågått en förvärvs- samt konsolideringstrend inom Life Science - främst inom läkemedelsindustrin Anledningen är framförallt den sjunkande avkastningen på egen FoU Den lägre avkastningen var som nämnt en effekt av för breda pipelines, prispress från statligt håll och ett för lågt fokus på innovativa läkemedel Utgångna patent och brist på lovande läkemedelskandidater som kunde ersätta dem tog Big Pharma på sängen under mitten på 00-talet. Detta framkallade en förvärvstrend, där framförallt globala läkemedelsföre-tag förvärvade lovande biotech-bolag (utvecklare av biologiska läkemedel) Mellan 2010 och 2015 förvärvades 9 av 26 (35%) amerikanska biotech-bolag som nått en omsättning på över 500 MUSD Samtidigt har Big Pharma skiftat fokus mot biologiska läkemedel (från kemiska) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Biologiska läkemedels andel av omsättningen (%) 2000 2012 16
Antal tillgängliga behandlingar Varför bör Sverige satsa på Life Science? Gränsen mellan pharma och biotech suddas gradvis ut Pharmas expansion Cancer (differentierad) Anemi Kardiovaskulär Diabetes Asthma/COPD Cancer (odifferentierad) Depression Schizofreni MS Reumatoid artrit Substansmissbruk Fetma Kan Sverige bygga upp ett nytt Astra? Denna fråga återkommer i diskussionen om svensk Life Science och svaret är att det inte är nödvändigt. Affärslogiken på marknaden för läkemedel och biotech har förändrats, vilket skapar nya förutsättningar för Sverige och svenska Life Science-företag. Små sjukdomar kan bli stora affärer, och framtiden för svensk Life Science ligger i väl fungerande ekosystem med en mångfald av aktörer Gauchers Cystisk fibros Pompes sjukdom Parkinsons Alzheimers Detta handlar inte enbart om att göra dygd av nödvändigheten, utan utgör en möjlighet för Sverige som uppstått till följd av branschförändringar. Orphan-områden Antal patienter Big Pharmas traditionella fokus Biotechs traditionella fokus
Omsättning, miljarder USD Antal bolag Varför bör Sverige satsa på Life Science? Biologiska läkemedel på frammarsch Big Pharma sena i anpassningen men skifte har inletts Historiskt sett har fokus för Big Pharma legat på små molekyler/kemiska läkemedel Sedan 2000-talet har en växande andel av branschens innovation kommit från biotechbolag Biologiska läkemedel står fortfarande för en relativt låg andel av Big Pharma-bolagens omsättning men ett skifte har inletts, vilket kan tala för en högre avkastning på FoU framöver 120 100 80 60 Biotech-branschen har mognat de senaste 15 åren 30 25 20 15 I nuläget utgör biologiska läkemedel ungefär 50% av AstraZenecas pipeline (bolagets senaste produktionssatsning i Sverige avser t.ex. biologiska läkemedel) 40 20 10 5 Bristol-Myers Squibb har angett att 75% av bolagets pipeline ska utgöras av biologiska läkemedel 2019 (40% 2014) 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Omsättning publika biotech-bolag (Europa & USA) 0 Antal bolag med omsättning>500 MUSD 18
Intäkter i miljarder USD, 2014 Varför bör Sverige satsa på Life Science? Läkemedelsindustrins omstöpning öppnar för skapandet av nya storbolag Biotech-industrin har länge varit karaktäriserad av småbolag med låga eller inga intäkter Den senaste tidens framgångar inom biologiska läkemedel och Orphan drugs har lett till att branschen mognat, och idag har biotechindustrin ett antal storbolag 2014 omsatte Gilead i nivå med AstraZeneca (upp 12x från 2005) Läkemedelsindustrins snabba omstöpning har öppnat för nya storbolag att växa fram, främst inom biotech. Det bör inte vara för sent för Sverige att ta vara på denna möjlighet 140 120 100 80 60 40 20 De senaste åren har ett antal storbolag vuxit fram inom biotech Övriga dryga 700 publika biotech-bolag 0
Europeisk Medicinteknik har nått bättre avkastning än genomsnittet genom hela finanskrisen Europeisk medtech har presterat bättre än den amerikanska motparten sedan 2008 och upplever för närvarande stark tillväxt. Svensk medtech presterar bättre än europeisk som helhet, med försäljningstillväxt om 6% för 2012 och 11% för 2013. För att effektivisera kapitalanvändningen spås medtechs större aktörer gå från att köpa upp mindre bolag för att hålla innovation inom företaget, till att istället ingå samarbeten Precis som läkemedelsindustrin lokaliserar sig medtech ofta i kluster. Sverige står väl positionerat för fortsatt framgång inom branschen då stora företag (Elekta, Getinge m.fl.) kan driva allianser med innovativa tillväxtföretag och life-science kluster i Sverige, främst kring Stockholm (KI) som räknas som ledande i Europa och världen 40% 20% 0% -20% 15% 5% -5% Utveckling svensk medtech 2012 2013 Försäljning FoU Vinst Utveckling europeisk medtech 2012 2013 Försäljning FoU Vinst Anställda -15%
Slutsatser den globala Life Sciencemarknaden Läkemedelsindustrin är en konjunkturokänslig bransch som de senaste 15 åren vuxit både snabbare och mer stabilt än global BNP. Den växer även betydligt snabbare och mer stabilt än en stor del av svensk basindustri Tillväxten inom läkemedelsindustrin under kommande år väntas framförallt härröra from pharmerging markets som Kina (trots att förväntningarna sänkts något efter senaste tidens turbulens) Snabbväxande läkemedelssegment är specialläkemedel (t.ex. immuno-onkologi), Orphan Drugs (särläkemedel, något ex. SOBI fokuserar på) samt biologiska läkemedel En omdaning av läkemedelsindustrin har lett till framväxten av ett flertal storbolag inom biotech. Denna omvälvande process pågår fortfarande vilket öppnar för Sverige att växa inom nya marknadssegment. På frågan om Sverige kan skapa ett nytt Astra är svaret att det inte behövs, eftersom branschförutsättningarna har förändrats Även medtech fortsätter att växa snabbt, och Sveriges starka tradition inom segmentet talar för att vi t.ex. ska kunna skapa en stark position inom companion diagnostics, något som skulle göra Sverige attraktivt för kliniska studier
Nulägesbeskrivning Sverige Svensk Life Science i en nedåtgående trend men alltjämt en av våra viktigaste exportnäringar Utvecklingen är inte omöjlig att vända uppåt
Orosmoln inom svensk Life Science-industri men även styrkor Sysselsättning Kliniska studier Export Andelen av europeisk industri minskat med 20% sedan slutet av 90-talet Flera års nedgång inom Fas I - IV Pharma minskar Imponerande återhämtning i Uppsala efter Pharmacia Ökning senaste tiden medtech ökar Riskkapital Halverats på 5 år - Forskning Kluster Tappat i toppciteringar Inga svenska kluster i Europatoppen. Stockholm-Uppsala tappar position Stark forskningsbredd Sydsverige når stark position som del av Medicon Valley 23
Indexerat, 2001 = 100 Varför bör Sverige satsa på Life Science? Svensk läkemedelsexport har inte vuxit i takt med global läkemedelsindustri 2014 uppgick läkemedels-exporten till 59,5 miljarder, och visade ett handelsnetto på 28,5 miljarder Så sent som 2006 hade svensk läkemedelsindustri ett handelsnetto på drygt 40 miljarder De senaste åren har Sverige haft ett fallande handelsnetto, Nedgången är dock inte oundviklig, utan motiverar satsning på den exportinten-siva näringen Life Science 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 Svensk läkemedelsexport har inte vuxit i takt med global läkemedelsindustri 80 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Export Import Global läkemedelsindustri 24
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Varför bör Sverige satsa på Life Science? Sverige tappar andelar inom Life Science Sveriges andel av europeisk Pharma-industri mätt i antalet anställda har sjunkit med över 40% sedan 2002 Andelen av europeisk biotech-industri har ökat med knappt 50% under samma period Totalt arbetar ca 1,7 miljoner människor inom Life Science i Europa (Biotech, MedDev och Pharma). Sveriges andel låg uppemot 2,5% i slutet av 1990-talet men är nu nere på ca 2,0% 2001-2011 sjönk sysselsättningen inom Life Science i Sverige med 42% Inom Pharma har Sverige tappat andelar av världshandeln medan Västeuropa totalt hållit sina andelar, vilket indikerar förlorad konkurrenskraft 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Sveriges andel av europeisk industri (antal anställda) Biotech MedDev Pharma 25
Sverige sämst i klassen men behöver inte vara det Kan Danmark så kan vi Större delen av Europa klarar sig bättre än Sverige svenskt misslyckande kan därmed inte enbart bero på allmän nedskärningsvåg/omstrukturering av FoU inom Big Pharma (AstraZeneca, Pharmacia) Ett problem kan vara brist på långsiktighet i det svenska ägandet t.ex. ägs många danska bolag av stiftelser och schweiziska Roche och Novartis är familjeägda. Detta är särskilt viktigt vid forskning och utveckling (det tar 12-13 år att utveckla läkemedel) Idag jobbar många svenskar inom den danska läkemedelsindustrin - t.ex. 350 personer på Novo Nordisk. Över 30% av medarbetarna med samarbetsrelationer på bolaget har samarbeten med Lunds Universitet och 15% med Karolinska Sverige bör försöka ta tillvara på högutbildad arbetskraft mycket talar för att pendlandet till Danmark kommer öka under kommande år Land Läkemedelsindustrin Sysselsatta 2012 Förändring 2003-2012 Schweiz 40 070 +35% Grekland 14 586 +30% Belgien 32 718 +24% Österrike 11 195 +22% Danmark 19 535 +18% Irland 24 000 +14% Storbritannien 73 000 0% Frankrike 95 692-3% Spanien 36 713-6% Tyskland 110 006-8% Nederländerna 13 000-16% Norge 3 800-17% Italien 63 500-24% Finland 5 308-25% Portugal 8 000-25% Sverige 12 203-39% Totalt 563 326-4%
Sverige tappar mot grannlandet Danmark Exemplet Danmark visar att Life Science kan vara en framgångsrik bransch i ett land som Sverige Skulle Sverige komma ikapp Danmark inom enbart läkemedelsindustrin skulle det innebära 10 000 nya tjänster Danmark har cirka 30 miljarder högre export av läkemedel än Sverige (0,8% av svensk BNP) Läkemedelsexport utgjorde 11,4% (5,2% Sverige) av Danmarks varuexport 2013, upp från 5,9% 2000 och 7,6% 2005 Novo Nordisk svarar för ungefär 55% av dansk läkemedelsexport. Sverige är därmed mer beroende av AstraZeneca som svarar för 70% av exporten Danska företag, exklusive Novo Nordisk, exporterar för lika mycket som AZ den danska framgången är inte enbart byggd på det enda företaget Novo Nordisk Sverige har ett flertal styrkor och möjligheter som stark medicinsk forskning, register och biobanker vilka kan användas för klinisk utveckling samt SciLifeLab som plattform för samarbete med global Life Science-industri 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 Sysselsatta inom läkemedelsindustrin Läkemedelsexport (miljarder SEK) Sverige Sverige Danmark 2001 2013 2022 Danmark Baserat på danska företags mål 2005 2012 2013?
Sverige har en god bas att bygga på inom både biopharma och medtech Läkemedelsindustri Medtech 26,1 BUSD 3,8 BUSD Global ranking inom medtech: 24 Förhållande till nr 1: 22% Global ranking inom pharma: 8 Förhållande till nr 1: 55% 1.2 BUSD Global ranking inom bransch: 2 Förhållande till nr. 1: 42% 1.8 BUSD 1.2 BUSD 0,3 BUSD *Sålt till Baxter 2013
Närhet till ledande globala bolag ger positiv spridningseffekt för branschen som helhet Närhet till ledande globala bolag inom medtech och läkemedel ger alltid positiva spridningseffekter för branschen. Exempelvis gynnas tillväxten i mindre bolag Frankrike är starkt inom läkemedelssektorn, men relativt svagt inom medtech. Mindre franska medtech-bolag uppger att bristen på större medtech-bolag i landet hämmar tillväxten för branschen Sverige har flera ledande bolag inom både läkemedels- och medtech-industri: AstraZeneca är världens åttonde största läkemedelsbolag; Getinge är ett av världens ledande medtechbolag; Elekta är näst störst inom strålterapi (efter amerikanska konkurrenten Varian) Sverige har en stabil plattform att bygga på med potential att utnyttja sin starka position inom läkemedel och medtech. AstraZenecas BioVentureHub (inkubatorsliknande projekt för läkemedelsbolag) är ett exempel på hur AZs kompetens kan användas för att gynna den svenska industrin
Karolinska Institutet är ett av världens ledande universitet inom Medicin För en ledande läkemedels- och medtechindustri krävs ledande forskning och universitet. Inom detta område står Sverige starkt I The 2015 Academic Ranking of World Universities placerade sig KI på plats 12 inom Clinical Medicine and Pharmacy globalt, och på plats 3 i Europa I Quacquarelli Symonds World University Rankings 2015 placerar sig Karolinska Institutet på plats 9 inom området Medicin globalt, strax efter Yale University QS World University Ranking 2015: Medicine
Life Science fortfarande en av Sverige främsta exportbranscher Life Science är en av Sveriges främsta exportnäringar och har dessutom potential att stå sig starkt trots svag omvärldsbild 2014 uppgick läkemedelsexporten till 59,5 miljarder, och visade ett handelsnetto på 28,5 miljarder Under det första halvåret 2015 steg exporten av läkemedel i Sverige med 23% (till 36,8 miljarder SEK). Handelsnettot ökade till 20 miljarder kronor, upp från 5,2 miljarder H1 2014 2013 exporterades medicintekniska produkter till ett värde av 21,3 miljarder SEK med ett handelsnetto på ca 2,5 miljarder SEK Trots att svensk Life Science haft en svacka är branschen Sveriges näst främsta bidragare till handelsnettot Bransch Handelsnetto Export Papper, papp och varor därav 59,3 73,1 Medicinska och farmaceutiska produkter Maskiner för särskilda industrier 28,5 59,5 21 46,7 Kraftalstrande maskiner 20,2 46,3 Andra icke elektriska maskiner och apparater 19,3 74,3 Trävaror och kork 19 26,2 Malm och skrot av metaller 17,9 30,1 Pappersmassa och pappersavfall 16,1 18,7 Järn och stål 15,8 50,1
Ett svagt/kortsiktigt ägande ökar risken för att framgångsrika bolag förvärvas De senaste åren har det pågått en konsolidering- och förvärvstrend inom Life Science-industrin. Sedan januari 2014 har det skett förvärv inom Life Science värda mer än 4000 miljarder kronor En stor del av förvärvsaktiviteten har byggt på att pharmabolag förvärvar biotech-bolag, ofta med produkter i sena faser eller med banbrytande forskning Sverige bör inte enbart lägga fokus på startup-aktivitet utan även på att behålla biopharma-bolag med produkter i sena faser inom landets gränser. Med tanke på de höga misslyckande-nivåerna för läkemedel i tidigt stadie finns en stor del av uppsidan vad gäller sysselsättning och ekonomisk aktivitet inom bolag i sent stadie Kortsiktigt ägande kan innebära bristande finansieringsmöjligheter, men även att Sverige dräneras på lovande produktkandidater och bolag I april 2014 meddelade t.ex. specialistläkemedelbolaget SOBI (Swedish Orphan Biovitrum) att bolaget erhållit ett preliminärt bud som sedan nobbades. Budgivaren spekuleras kunna vara Pfizer Sverige riskerar att dräneras på framgångsrika biotech/pharma-bolag via uppköp från utlandet? April 2014 April 2015 April 2014 32
Slutsatser nuläge för svensk Life Science Sverige har tappat position inom Life Science det senaste decenniet, mycket beroende på nedskärningar inom AstraZeneca och Pharmacia Trots detta har Sverige fortfarande en livskraftig Life Science-industri, med ledande globala bolag inom läkemedel (AZ, Meda, SOBI) samt inom medtech (Elekta, Getinge) Läkemedelsindustrin är, trots en försvagning det senaste decenniet, Sveriges näst främsta exportsektor sett till handelsbalans (efter pappersindustrin) Karolinska Institutet är ett av världens ledande universitet inom medicin (plats 9, efter Yale, i QS Ranking 2015). Topprankade universitet är ryggraden i en framgångsrik Life Science-industri Globala Life Science-bolag ingår i allt högre grad långsiktiga partnerskap med universitet. Storleken på dessa projekt är jämförbar med några av Sveriges medelstora Life Science-bolag.
Life Science - ekonomisk betydelse Life Science är en näring med högt förädlingsvärde per anställd och stora spridningseffekter Ekonomisk betydelse Sverige som kunskapsnation Sjukvård i världsklass
Läkemedelsindustrin har samhällets högsta BNP-bidrag per sysselsatt Ett arbetstillfälle inom läkemedelsindustrin har ett fyra gånger så högt förädlingsvärde som övrig privat sektor. Det innebär t.ex. att AZs nedskärningar slår hårt mot ekonomin, men även att Sverige har mycket att vinna på Life Science-satsningar 2012 uppgick läkemedelsindustrin förädlingsvärde till drygt 40 miljarder kronor (3,5 miljoner per anställd), vilket motsvarar över 1% av Sveriges totala BNP Jämförelsevis har anställda inom pappersindustrin ett förädlingsvärde på drygt 1 miljon SEK, och anställda inom varuproducerande företag knappt 0,9 miljoner SEK. Genomsnittligt förädlingsvärde inom tjänstesektorn är drygt 0,7 miljoner SEK Enligt danska Novo Nordisk producerar anställda för 1 800 SEK/timmen vilket kan jämföras med 480 SEK/timme för övrig industri 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Genomsnittligt förädlingsvärde per anställd (i tusen kronor)
Svag utveckling för svensk BNP/capita - pharma högst bidrag till BNP per anställd av alla industrier En svag omvärldsutveckling har bidragit till en stagnerad svensk BNP per capita under de senaste åren Sverige har under samma period haft en stark BNP-tillväxt, vilket indikerar att satsningar på högproduktiva näringar är nödvändiga En fortsatt svag omvärld samt Sveriges ekonomiska utveckling kommer att sätta press på BNP/capita Sverige behöver därför aktivt satsa på branscher med högt förädlingsvärde för att kunna säkerställa den framtida välfärden Land Utveckling BNP/capita 2007 2014 (%), konstanta USD 2005 PPPs Polen 22,7% Slovakien 13,0% Tyskland 4,8% Schweiz 3,1% USA 2,2% Österrike 1,1% Tjeckien 0,5% Sverige -0,2% Estland -0,8% Belgien -1,1% EU (28) -1,2% Storbritannien -1,4% Norge -2,8% Nederländern a -2,9% Danmark -6,3% Spanien -7,5% Finland -8,2% Italien -11,9%
Life Science gynnas snarare än hotas av digitaliseringstrenden 2006 2011 automatiserades 450 000 jobb i Sverige, 10% av jobben. Ca 50% av svenska jobb finns inom områden som kan ha automatiserats inom 20 år (2,5 miljoner berörda jobb) Automatisering av jobb leder även till uppkomst av nya jobb, men Sverige står, precis som många andra länder, inför stora utmaningar med att ersätta tidigare jobb Life Science är extremt forskningstungt och klarar sig relativt bra genom en automatiseringstrend Produktion av läkemedel har flyttat till låglöneländer, men framväxt av biologiska läkemedel har gjort produktionen mer komplex. Det innebär högre krav på processer och kompetens i produktionen vilket gynnar ett land som Sverige Forskare och ingenjörer kommer i lägre grad kunna ersättas av datorer än andra yrken. Datorer väntas rent av kunna höja dessa yrkens produktivitet och göra dem mer attraktiva Sannolikhet att yrken tas över av datorer under kommande 20 år Yrke Bokförings- och redovisningsassistenter Maskinoperatörer, trävaruindustri Sannolikhet 97,0% 97,0% Montörer 91,4% Maskinförare 90,2% Köks- och restaurangbiträden Gjutare, svetsare, plåtslagare 88,6% 84,1% Kemister, fysiker m.fl. 21,4% Poliser 13,9% Dataspecialister 11,7% Hälso- och sjukvårdsspecialister Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 6% 4,9% Specialister inom biologi 3% Präster 0,8%
AstraZenecas nya produktionsanläggning i Södertälje ett exempel på högproduktiva framtidstjänster I maj 2015 annonserade AstraZeneca en produktionssatsning i Södertälje (Gärtuna) värd 2,5 miljarder SEK som kommer att innebära 150 250 nya tjänster Satsningen rör produktion av biologiska läkemedel och är ett exempel på den typ av avancerade produktion som är en del av modern Life Science-industri. Biologisk produktion är mer komplex än kemisk och kommer att kräva ingenjörer, mikrobiologer, farmaceuter och specialtränade operatörer Gärtuna-fabriken är redan en av världens största och mest effektiva läkemedelsfabriker, men fokus ligger på kemisk produktion Biologiska läkemedel är ofta riktade mot mindre vanliga sjukdomar (exempelvis orphan drugs), och produceras därmed i lägre kvantiteter men säljs dyrare Att satsningen sker i Södertälje och inte i Storbritannien eller USA har delvis att göra med det lean -arbete som bedrivits i Södertälje det senaste decenniet. Sveriges satsningar på läkemedelsområdet har även spelat in enligt AZs koncernchef Pascal Soriot Investeringen är första fasen i en expansion av AZs kapacitet för produktion av biologiska läkemedel. Om alla investeringar hamnar i Sverige kan det innebära 800 1000 högkvalificerade arbetstillfällen Satsningen i siffror 2,5 miljarder kronor 150-250 högproduktiva tjänster 800 1 000 Högproduktiva tjänster vid vidare investering 38
Svårare att tillverka kopior av biologiska läkemedel gynnsamt för Sverige Kopior av biologiska läkemedel kallas biosimilarer (kopior av kemiska läkemedel kallas generika) Biologiska läkemedel tillverkas genom efterlikning av biologiska tillverkningsprocesser. Detta resulterar i en komplex tillverkningsprocess, och innebär t.ex. att alla enheter av läkemedlet inte blir identiska (därav bio-similarer) Biologiska läkemedel är betydligt större än kemiska en aspirin-molekyl innehåller t.ex. 21 atomer, medan ett biologiskt läkemedel kan innehålla 20 000 25 000 atomer per molekyl En produktionsanläggning för biologiska läkemedel kan kosta 5 6 gånger så mycket att bygga som för kemiska läkemedel Den komplexa tillverkningsprocessen försvårar även skapandet av biosimilarer (kopior). Detta gör att läkemedelsbolag räknar med ett mindre intäktsbortfall till följd av patentutgångar för biologiska läkemedel
Biopharma har stora positiva spridningseffekter för ekonomin En tysk studie (2010) över hälsovård (bl.a. inkl. Bayer, Boehringer Ingelheim, Roche och Merck) visade att varje direkt arbetstillfälle inom hälsovård skapades ytterligare 1,4 indirekta samt 1,1 inducerade arbetstillfällen För varje enhet direkt BNP-bidrag skapades ytterligare 0,45 indirekt och 0,33 inducerat En amerikansk utvärdering (2013) visade att biopharma för varje enhet ekonomisk aktivitet skapades ytterligare 1,1 enheter i indirekt och inducerad effekt En europeisk studie visar att Europas pharmaindustri sysselsatte 700 000 personer 2012 och 3-4 gånger så många indirekt. Denna uppskattning rör enbart pharma och inte hälsovård som den tyska studien ovan Industrins spridningseffekter kan förmodligen vara aningen lägre i Sverige i och med att USA och Tyskland är större länder Direkta arbetstillfällen 100 Direkt ekonomisk aktivitet Spridningseffekter 250-310 Indirekt och inducerad ekonomisk aktivitet 1 0,8-1,1 40
Case: AbbVies ekonomiska fotavtryck i Europa (2013) Ekonomisk aktivitet (förädlingsvärde) Sysselsättningseffekter (arbetstillfällen) Direkt ekonomisk aktivitet Indirekt ekonomisk aktivitet Direkta arbetstillfällen Indirekta arbetstillfällen 1 (3,1B$) Inducerad ekonomisk aktivitet 0,5 (1,4B$) 100 (7 200) Inducerade arbetstillfällen 340 (24 250) 0,3 (0,94B$) 240 (17 400) 41
AstraZeneca betalar mest bolagsskatt i Sverige Baserat på bolagsskatter samt skatt på personalkostnader ger läkemedelsforskning och -produktion i Sverige skatteintäkter på omkring 15 miljarder kronor per år 2011 betalade AstraZeneca 4,4 miljarder i bolagsskatt, vilket gjorde bolaget till den största betalaren av bolagsskatt i Sverige 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Inbetald bolagsskatt AstraZeneca #1 #2 #1 #2 #1 2007 2008 2009 2010 2011 42
Life Science-kluster har positiva spridningseffekter för ekonomin Life Science-industrin ingår samarbete med universitet och andra aktörer och tenderar därför att bilda kluster Sveriges Life Science-kluster i Stockholm/Uppsala-regionen har tappat position jämfört med andra europeiska kluster. Klustret rankar dock högt gällande mikroekonomiska ramvillkor Sverige har möjlighet att växa inom Life Science genom stärkt ekosystem. Symbios mellan industri, akademi och sjukvård är grundläggande, där svensk samverkan mellan industri och sjukvård utgör ett viktigt förbättringsområde Studier visar korrelation mellan starka kluster och högre startupaktivitet, högre överlevnad samt uppkomst av nya branscher Kluster kan främja utvecklingen av andra industrier genom uppkomst av institutionell omgivning som gynnar innovation. Bioteknologiklustret i Wien resulterade till exempel i en mer gynnsam miljö för högteknologisk industri Framgångsrika kluster tenderar att attrahera starka utländska företag inom Life Science-industrin. Detta gynnar samhället då stora företag har en hög sysselsättningspotential. Samverkansavtal med globala läkemedelsföretag kan till sin omfattning vara större än medelstora svenska biotech-bolag Högre startupaktivitet Startupöverlevnad Klustereffekter Uppkomst nya industrier Attraherar globala företag 43
Kan Sverige vara lika framgångsrikt som Danmark? Life Science är en kunskapsintensiv bransch där symbiosen mellan akademi, sjukvård och näringsliv är viktig. Exemplet Danmark visar att Life Science är en bransch där Sverige har potential att växa inom både forskning/utveckling och produktion. Hur skulle den svenska ekonomin påverkas om Sverige blev lika framgångsrikt som Danmark?
Export i miljarder SEK Sysselsatta inom läkemedelsindustrin Varför bör Sverige satsa på Life Science? Svensk läkemedelsindustri skulle öka exporten 84 miljarder kr och den direkta sysselsättningen 24 000 personer om Sverige blev lika framgångsrikt som Danmark Exportvärde 2013 Sysselsättning 2013 160 40000 140 35000 120 100 80 140 miljarder 12,9% av total export 30000 25000 20000 35 000 sysselsatta Vid samma förhållande till BNP som i Danmark 60 15000 Verkligt värde 40 20 56 miljarder 5,2% av total export 10000 5000 11 000 sysselsatta 0 0
Sysselsatta inom läkemedelsindustrin Varför bör Sverige satsa på Life Science? Om den svenska läkemedelsindustrin motsvarade Danmarks till sin relativa storlek skulle upp till 100 000 nya jobb skapas 40 000 35 000 Sysselsättning 2013 Ökning vid danskt scenario Direkta arbetstillfällen Spridningseffekter 30 000 25 000 20 000 15 000 35 000 sysselsatta 24 000 60 000 75 000 10 000 5 000 11 000 sysselsatta Vid samma förhållande till BNP som i Danmark Verkligt värde 0
Sysselsatta inom läkemedelsindustrin Varför bör Sverige satsa på Life Science? Om hela den svenska Life Science-industrin växer till dansk storlek skulle över 150 000 nya jobb skapas 80 000 70 000 Sysselsättning 2013 Ökning vid danskt scenario Direkta arbetstillfällen Spridningseffekter 60 000 50 000 40 000 30 000 67 000 sysselsatta 39 000 100 000 120 000 20 000 10 000 28 000 sysselsatta Vid samma förhållande till BNP som i Danmark Verkligt värde 0
Slutsatser - Life Science samhällsekonomiska betydelse Läkemedelsindustrin har ett förädlingsvärde per anställd som är fyra gånger högre än ett genomsnittligt svensk arbetstillfälle inom privat sektor Forskare och andra liknande tjänster inom Life Science har låg sannolikhet att i framtiden ersättas av robotar/datorer. Forskartjänster kommer snarare kunna göras mer produktiva (attraktiva ur ett samhälleligt perspektiv) med hjälp av datorer Högt förädlingsvärde leder till höga spridningseffekter från läkemedelssektorn till övriga delar av ekonomin studier visar att 1 direkt arbetstillfälle kan leda till 2,5-4 arbetstillfällen inom andra branscher Läkemedelsindustrin är en betydande skatteintäktskälla för staten, och AstraZeneca har länge varit det bolag som betalat mest i bolagsskatt i Sverige Life Science-kluster skapar spridningseffekter genom att stimulera uppkomst av nya branscher utanför Life Science samt attrahera globala företag till klustret Om Sverige lyckas bli lika framgångsrikt som Danmark inom Life Science skulle 100-160 000 nya jobb kunna skapas, med en ökning av svensk export på 80-150 miljarder kr (ca 10 procent av Sveriges export)
Case: Israel Israel har på relativt kort tid lyckats bygga upp ett kreativt och produktivt ekosystem inom Life Science
Exportvärde, MSEK Varför bör Sverige satsa på Life Science? Israel har skapat ett ekosystem för sin Life Science-industri gynnar både kvalitet på sjukvård och forskning 1990 utgjorde exportvärdet av Israels Life Science $190m (2013 $6.8b). Israeliska företag är, likt svenska, tvungna att tidigt möta den internationella marknaden. Technology Transfer Organisations (TTOs) knutna till universitet och sjukhus och industri fungerar som inkubator för innovation. Man har etablerat en riskfördelning mellan offentligt och privat, genom tex licensavtal, likt Brittiska MRC:s, vilka garanterar forskningsbidrag som återinvesteras i universiteten med positiv effekt på forskningskvalitet. Nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer underlättar marknadsintroduktion av innovativa läkemedel, vilket gynnar patienten genom tidig användning av nya läkemedel Israelisk export av life-science varor 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1990 2013 Världens största andel FoU av BNP, 4.38% Världens högsta antal citeringar per capita 4 Nobelpris i kemi de senaste 10 åren
Världsledande biotech- och läkemedelsföretag i Israel är drivande för landets fortsatta marknadsutveckling Biotech- och läkemedelsföretag fostrar inhemska affärsledare med kompetens att expandera företag internationellt. Tar centrala roller som konsulter, investorer och företagsledare för israeliska industrin Stort antal seniora affärsledare utgör inhemsk kunskapspool att hämta styrelseledamöter, chefer, konsulter och investorer från till nya företag. Israeliska life-science bolag kan dra nytta av seniora affärsledares internationella erfarenheter och kontaktnät. Internationella nätverkseffekter och hög koncentration av kompetenta affärsledare i Israel lockar utländska Life Science-företag, investorer och industrier i Life Science periferi till Israel då erfaren och meriterad arbetskraft i landet underlättar expansion och utländsk investering. Utländska investeringar i israeliska högteknologiska företag utgjorde 75% av totala investeringar (1.7$b av 2.3$b) 2013. Internationella Nätverk Erfarenhet av internationell affärsledning Specialiserad arbetskraft med expertkompetens Ökar utländska investeringar i inhemska verksamheter Gör expansion till Israel attraktivt för utländska företag Förstärker närliggande industrier med likartad affärsmodell och internationell exponering Förbättrar förutsättningarna för klinisk forskning, expansion av verksamhet och utveckling av nya läkemedel
Life Sciences bidrag till kunskapsnationen Sverige Ekonomisk betydelse Sverige som kunskapsnation Sjukvård i världsklass
Miljoner kronor Varför bör Sverige satsa på Life Science? Läkemedelsindustrin en av Sveriges främsta FoU-näringar Näringslivets FoU uppgick till 85,9 miljarder år 2013. 42,6 miljarder eller ca 50% av detta var koncentrerat till läkemedelsindustri, industri för el-, dator-, och optikprodukter samt till transportmedelindustri Dessa branscher hade även högst FoUintensitet i förhållande till omsättning Life Science betydelse för FoU har förmodligen möjlighet att växa globalt är biopharma den sektor som investerar mest i FoU, oberoende av ekonomiskt klimat 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Enligt Europeiska kommissionen var 5 av 10 ledande globala R&D-firmor 10 000 pharma-bolag 2012 0 Fördelning av näringslivets FoU-utgifter i Sverige FoU Övrigt Läkemedel Transportmedel Datorer, elektronikvaror och optik
Företagens FoU som andel av BNP sjunker Sverige bör stödja sina forskningstunga branscher Företagens FoU som andel av BNP i Sverige har gått från 3,2% 2001 till 2,3% 2012. Läkemedelsbolagens FoUsatsningar har minskat med en miljard sedan 2011 FoU gynnar samhället. I snitt är den privata avkastningen på FoU 20-30%, men samhällets avkastning (effekter för företaget och spridningseffekter) är 90-100% Life Science-bolag lägger en stor del av intäkterna på FoU pharma-bolag 15-20% och biotech-bolag ännu mer Drygt 20% av sysselsatta inom svensk läkemedelsindustri arbetar med forskning och utveckling, och nästan var femte forskarutbildad i näringslivet arbetar inom läkemedelsindustrin Att skapa förutsättningar för näringslivsfinansierad FoU är mer kostnadseffektivt än att enbart höja statens satsningar 2013 satsade staten 8,4 miljarder på Life Science. 2008 uppgick enbart AZs svenska FoUsatsningar till 12 miljarder 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Företagens FoU (% av BNP) 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Klinisk forskning höjer den akademiska nivån i sjukvården och inom industrin i landet Genom att bedriva klinisk forskning i anslutning till universitetssjukhus gynnas forskning och utbildning En satsning på den kliniska forskning som bedrivs på universitetssjukhusen genererar fler forskningspublikationer och citeringar, två viktiga indikatorer vid rankning av universitet. KTH har de senaste åren klättrat i rankning bl.a. på grund av positiv utveckling i antal citeringar: Det är tydligt att KTH:s varumärke har stärkts de senaste åren. en annan tung indikator för rankingen är citeringar. Här finns en positiv utveckling för KTH, men jag anser att det finns stor potential att komma ännu bättre ut i detta avseende - Peter Gudmunsson, rektor KTH Högre rankning stärker universitetens attraktivitet bland forskare. Hög nivå på forskare påverkar universitetsutbildningen positivt då studenter tidigare introduceras för ny forskning En förutsättning för att lyckas inom Life Science är världsledande universitet inom området. Ledande forskare söker sig till andra ledande forskare. Studier har visat att postdoktorer som söker arbetsplats tittar på hela forsknings- och infrastrukturen i regionen. Sveriges satsning på SciLifeLab har t.ex. varit värdefull för Sveriges attraktivitet Ett konkurrenskraftigt forskningsklimat ökar incitamenten för företag att bedriva sin forskning i Sverige. Detta bidrar till ett starkare näringsliv som bygger på forskning och teknologi i framkant och resulterar i fler kunskapsintensiva arbetstillfällen Som ett attraktivt land för klinisk forskning kan nya läkemedel anpassas och justeras för den svenska marknaden. Läkemedel och ny teknik kan då introduceras snabbare i landet, vilket leder till högre vårdkvalitet
Antal inkomnakliniska läkemedelsprövningar Varför bör Sverige satsa på Life Science? Kliniska prövningar främjar medicinsk forskning men har de senaste åren haft en negativ utveckling Klinisk forskning är en viktig del av svensk Life Science då den höjer kunskapsnivån om nya behandlingar och forskningsmetodik Det bidrar även till samhällsnyttan genom att främja kompetensutveckling och utbildning inom såväl hälso- och sjukvården samt inom akademin Kliniska prövningarna sker ofta vid universitetssjukhusen i nära koppling mellan övrig vård, akademi och industri Antalet ansökningar för klinisk läkemedelsprövning till Läkemedelsverket har varit nedåtgående de senaste tio åren och är sedan 2010 ca 300 per år. För kliniska prövningar med medicintekniska produkter är antalet ansökningar 20-30 per år - Speciellt antalet företagssponsrade ansökningar har minskat sedan 2007 - Nedgången gäller alla faser men mellan 2009-2013 är det främst för prövningar i fas I och fas IV Mellan 2004-2015 har totala antalet pågående kliniska prövningar minskat med 31% 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal inkomna ansökningar om klinisk läkemedelsprövning åren 2005-2014 Total Företagssponsrade Akademiska prövningar
Slutsatser - Life Sciences bidrag till kunskapsnationen Sverige Ungefär hälften av de mest FoU-tunga bolagen globalt är läkemedelsbolag I Sverige är ca 50% av näringslivets FoU koncentrerat till läkemedelsindustri, industri för el-, dator-, och optikprodukter samt till transportmedelindustri FoU gynnar samhället i stort. I genomsnitt är den privata avkastningen på FoU 20 30% medan den samhälleliga avkastningen (effekter för företaget och spridningseffekter till andra företag) är 90-100% En livskraftig Life Science-industri stärker de nationella universiteten via samarbeten kring kliniska studier och forskning. Detta kan exempelvis bidra till fler citeringar för forskare på svenska universitet, vilket i sin tur lockar fler kompetenta svenska samt utländska forskare
Life Sciences relation till kvalitet och kostnader inom vården Ekonomisk betydelse Sverige som kunskapsnation Sjukvård i världsklass
Kostnaderna för sjukvård väntas stiga behov av innovation Enligt Världsbanken kommer vårdkostnaderna inom EU att öka från 10% av BNP 2012 till 14% av BNP 2030 Detta innebär problem för statsbudgetar som redan pressas av stigande kostnader för välfärden Att hälso- och sjukvårdskostnader kontinuerligt växer snabbare än BNP är inte hållbart. Om alla 12 fortsatt ska kunna erbjudas adekvat vård krävs innovativa lösningar 10 Nedskärning och kostnadsreducering kan inte vara enda svaret på stigande kostnader det 8 krävs även innovation av vården, genom satsningar på Life Science och ett tätare 6 samarbete med företag inom t.ex. medtech En tydligare innovationsstyrning av vården har potential att lätta trycket från de stigande utgifterna 4 2 18 16 14 Totala hälsovårdsutgifter (privata och offentliga) i förhållande till BNP (%) 1960 1970 1980 1990 2000 2011 USA Tyskland Sverige Storbritannien Norge Europa Finland
Medicinsk teknologi bidrar till en jämlik sjukvård Rapporter visar att svensk sjukvård är ojämlik. Ojämt fördelad och begränsad tillgång till resurser är en bidragande orsak. Utveckling inom medicinsk teknologi möjliggör vård och diagnostik på avstånd, vilket underlättar vårdtillgång i geografiskt avlägsna områden Medicinsk teknologi börjar bli del i delningsekonomin där patienterna blir mer involverade i sjukvården. Delningsekonomin handlar om att aktivera vilande resurser, vilket sker genom digitalisering och ökat patientengagemang. Statistik från SCB (2015) visar att innovationer på sjukhus ger ökad patientsäkerhet, kortare behandlingstid och effektivare behandling. De har också observerat att vårdgivare som samverkar med externa aktörer är mer framgångsrika i sitt innovationsarbete. Utveckling av medicinteknik är väsentlig för att skapa bättre hälsoresultat och högre värde för patienter och vårdgivare (Ekholm et al 2012). I Sverige står medicinteknik för endast ca 5 % av sjukvårdens totala kostnad. Det finns ca 23 000 anställda i medtech-sektorn i Sverige vilket gör medicinteknik företagen till dem som anställer flest inom Life Science-branschen. Patologer utgör en bristvara inom vården. 2011 gick det 23 000 invånare per patolog i Västerbotten, medan motsvarande siffra i Gävleborg var 129 000. Digitaliseringen av patologi innebär snabbare och säkrare diagnostik. Patologer granskar vävnadsprover digitalt istället för med mikroskop, vilket möjliggör diagnostik på avstånd Medicinsk teknologi reducerar kötider i glesbefolkade områden. Det visar en studie gjord i Alaska över ett sexårigt tidsintervall, där genomsnittlig kötid för specialistvård inom Öron-näsa-hals minskade från 5 till 2,1 månader genom implementering av telemedicin
Många goda exempel på hur medicinteknisk innovation gynnar patienter och vårdens ekonomi Bekämpa postoperativa sårinfektioner med antibakteriella suturer Produkten Världens vanligaste suturer med antibakteriell coating Skapar ett minimum av bakterier i och omkring suturtråden Evidens Studier visar minskat antal sårinfektioner Vad innebär implementering? Färre post-op infektioner (22-35 %) Minskad användning av antibiotika Ej ökad belastning för personalen Mycket liten investering, stora kostnadsbesparingar Insats inom ortopedi: 2500 patienter, investering 15 000 kr, vinst 3 500 000 kr Innovation för att bekämpa kateterrelaterade infektioner Produkten Klorhexidinkudde som utsöndrar klorhexidin Täcker hela ytan av kateterns inpassage i huden till blodbanan, suger upp överbliven vätska CRBI (Catheter related bloodborn infections) kan få dödlig utgång, orsakas till 60% av bakterier från patientens hud Evidens 14 randomiserade studier, inkluderande över 4500 patienter Reducerar CRBI upp till 69% Vad innebär implementering för SLL? Minskade CRBI; färre dödsfall av kateterrelaterade infektioner Begränsad investering betydande kostnadsbesparing Beslutsstödsystem Kliniskt beslutsstöd från Cambio Healthcare Systems Föreslår momentant evidensbaserade behandlingsalternativ till läkaren. Hittills har Watson läst in mer än 600 000 medicinska belägg, 2 miljoner sidor text från 42 medicinska tidskrifter och från kliniska prövningar inom onkologi. Watson har kapacitet att analysera 1,5 miljoner patientjournaler, som representerar årtionden av historik från cancerbehandling Kan bidra till att förhindra omkring 150 fall av stroke i Östergötland per år.
Fler exempel på hur innovationer bidrar till en mer kostnadseffektiv sjukvård Telehealth-teknologin VitelMed möjliggör övervakning på avstånd av patienter med kronisk hjärtsjukdom, vilket innebär att patienter i högre utsträckning kan befinna sig hemma istället för på sjukhus Den nyutvecklade tekniken CoreValve innebär mindre invasiva ingrepp inom en viss typ av hjärtkirurgi. Resultaten från en fas 3-studie visar en minskning av antalet dagar patienten behöver vara inlagd samt ett reducerat behov av rehabilitering Teknologisk uveckling av kataraktkirurgi (operation mot gråstarr) innebär att det idag inte är nödvändigt att stanna kvar på sjukhus över natten, medan patienten tidigare behövde vara inlagd flera dygn Nya läkemedel, TNF-hämmare, mot ledgångsreumatism har revolutionerat behandlingen av sjukdomen och har kunnat minska behandlingskostnaderna avsevärt 62
Medicintekniska system kan öka kapaciteten, spara kostnader och minska vårdtid per patient: Medtronic och Maastricht Medical Centre Maastricht University Medical Centre, ett av Nederländernas största sjukhus samarbetar med Medtronic för att öka effektiviteten och kvaliteten på sjukhusets kardiovaskulära avdelning. De inledde 2014 ett fem år långt partnerskap för att genom förbättrad kvalitet på bypasskirurgi och CRT-behandlingar förbättra sjukhusets vårdplaner samt för att öka effektiviteten i sjukhusets användande av teknologi genom uppföljning för användning och bättre schemaläggning Samarbetet har hittills ökat sjukhusets kapacitet med 20%, resulterat i kostnadsbesparingar och minskad vårdtid per patient Optimering Kostnadsbesparing Kvalitet och kapacitet Tid till diagnos minskad från fem besök under två månader till ett besök 37% färre avbokade ingrepp $2.5m i kostnadsbesparingar 33% kortare behandlingstid Förbättrade prioriteringssystem för patienter har ökat patientnöjdhet Utbildning av personal har förbättrat patientsäkerhet och arbetsglädje
Läkemedelskostnaderna i Sverige väntas stiga 2% årligen under kommande år De senaste åren har kostnaderna för receptförskrivna läkemedel i Sverige ökat inom ett antal områden reumatoid artroit, MS, ADHD, strokeprofylax vid förmaksflimmer samt cancer 25 20 Utgifter för förmånssystemet 6,0% 4,0% Socialstyrelsen uppskattar att läkemedelskostnaderna inom ramen för förmånssystemet kommer att stiga under kommande år 2011 till 2014 föll förmånskostnaderna, på grund av patentutgångar för ett antal stora läkemedel Socialstyrelsens prognos skulle innebära en fortsatt minskning av läkemedelsnotan i förhållande till sjukvårdskostnaderna 15 10 5 0 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% Förmåndskostnader Tillväxt
Sveriges hälsovårdsutgifter har stigit kraftigt i förhållande till BNP, men läkemedelsutgifterna har minskat Det senaste decenniet har Sveriges hälso- och sjukvårdsutgifter stigit avsevärt i förhållande till BNP Under samma period har utgifterna för läkemedel minskat särskilt under perioden 2009 till 2013 1,20% 1,00% 0,80% Utgifter i förhållande till BNP 9,5% 9,3% 9,1% Detta bidrog till att offentligt finansierade läkemedelskostnader sjunkit som andel av totala hälso- och sjukvårdsutgifter 0,60% 0,40% 8,9% 8,7% Från 8,5% under 2008 till 7,3% under 2012 Besparingarna inom läkemedel förefaller sammanfalla med en långsammare implementering av nya läkemedel 0,20% 0,00% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totala läkemedelskostnader (vänster) Offentligt finansierade läkemedelskostnader (vänster) 8,5% 8,3% Hälso- & sjukvårdsutgifter (höger) 65
DDD (definierade dygnsdoser) Varför bör Sverige satsa på Life Science? Sverige har lägst läkemedelskostnad per invånare i Norden, men den näst högsta dygnsdosen Sverige har den lägsta läkemedels-kostnaden per invånare i Norden men den näst högsta nivån mätt i definierade dygnsdoser (DDD) Mellan 2001 och 2013 fördubblades andelen av svensk läkemedelsförsäljning som utgörs av generika från 26% till 53% av dygnsdoserna Sverige är antingen mer kostnadseffektivt än sina grannländer, eller så går besparingarna ut över introduktionen av nya läkemedel, och därmed innovation Flera studier kan peka på det senare enligt en studie från 2011 introduceras nya läkemedel i Sverige i snitt 9-10 månader senare än i USA och Tyskland 1800 1750 1700 1650 1600 1550 1500 1450 1400 Läkemedelskostnader och DDD i Norden under 2013 Sverige Island Danmark Norge Finland 1350 400 420 440 460 480 500 520 540 Euro per invånare 66
Läkemedelskostnad/capita 2012 (USD, PPPs) Varför bör Sverige satsa på Life Science? Läkemedelskostnad per invånare tycks påverka hur snabbt nya läkemedel introduceras En brittisk studie av 13 höginkomstländer (uppföljningsstudie till Richards-rapporten, 2014/2015) visade att Sverige ligger näst sist vad gäller användningen av nya läkemedel Rapporten rankar länderna efter läkemedelsanvändning inom ett antal kategorier. Sverige placerar sig t.ex. högt inom äldre behandlingar för stroke, men lågt inom många nyare kategorier Svensk användning per person är lägre än internationellt genomsnitt i 10 av 18 granskade läkemedelsklasser 1200 1000 800 600 Sverige har låg användning av läkemedel internationellt sett Inom två nyare underklasser av läkemedel, nya orala antikoagulantia och proteashämmare mot hepatit C, uppgår svensk användning till 34% respektive 80% av genomsnittet i alla jämförda länder Inom nya typer av diabetesläkemedel använder Sverige bara en femtedel av dygnsdoser per invånare som andra länder 400 200 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Placering i uppdaterad Richards-rapport 67
Genom att sänka läkemedlens andel av hälsovårdens totala kostnader sparade Sverige 5,5 miljarder 2013 Sedan 2004 har läkemedelskostnaderna i förhållande till totala hälso- och sjukvårdsutgifter minskat avsevärt. Vid en konstant andel hade kostnaderna varit 5,5 miljarder kronor högre än idag, motsvarande 36% och 1,5% av Medas respektive AstraZenecas omsättning 2014 När läkemedelspriserna pressas riskerar innovativa behandlingar att trängas undan, vilket kan ge upphov till skillnader i tillgång till nya behandlingar beroende på socioekonomisk status och geografi Fortsatt kostnadsreducering för läkemedel kan leda till att nya innovativa läkemedel blir svårare att introducera vilket kan komma att motverka ambitionen med en sjukvård i världsklass (eller att vara en attraktiv miljö för klinisk utveckling). Tre fjärdedelar av ökningen i medellivslängd i OECDländer 2000-2009 härrörde från innovativa läkemedel Stigande kostnader för hälso- och sjukvård kräver kostnadsreducering, men läkemedlens låga andel av totala kostnader gör det viktigt att skilja på goda och onda kostnader i sjukvården 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% Offentligt finansierade läkemedelskostnader i förhållande till totala hälso- och sjukvårdsutgifter 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Faktisk utveckling Utveckling vid konstant nivå 5,5 miljarder kronor årligen
Virushämmande näst största läkemedelsgruppen efter stigande kostnader för Hepatit-C Läkemedelskostnaderna minskar, men fluktuerar även cykliskt. När nya innovativa läkemedel kommer ut på marknaden ökar kostnaden. Under de perioder läkemedlen åldras sjunker kostnaden pga åtgärder som generisk substitution. Hepatit-C-läkemedel som godkändes 2014 förskrevs för 600 miljoner kronor under samma år (Sovaldi, Gilead Sciences stod för majoriteten av ökningen). Totala Hep-Ckostnader var 660 miljoner kr Ökningen bidrog starkt till att kostnaderna för läkemedel utanför förmånssystemet steg från 2,2 till 2,9 miljarder under året (smittskyddsläkemedel betalas av landstingen) Staten har gått in med 840 miljoner kronor för att täcka 70% av kostnaderna för Hepatit-C under 2015. En total kostnad på 1,2 miljarder motsvarar cirka 4,5% av kostnaden för receptförskrivna läkemedel När TLV inkluderade de nya Hep-C-läkemedlen hösten 2014 kostade en behandling 600 000 1,3 miljoner kronor. Till följd av ökad konkurrens har kostnaden nu sjunkit till 300 000 kr Sverige knappt 2000 nya fall Hep-C per år, motsvarande 600mkr årligen om inte priset kan minskas ytterligare 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Läkemedel på recept - andel av totalkostnaden efter grupp 2011 2012 2013 2014 2015 Virushämmande, direktverkande Adrenergika, inhalationer Sovaldi (Hep C) Immunosuppressiva Insuliner och analoger Hepatit C
Luxembourg Danmark Norge Nederländerna Chile Sverige Estland Schweiz Österrike Finland Island Australien Irland Sydkorea Polen Lettland Tyskland Belgien Spanien Tjeckien Portugal Italien Frankrike Kanada Slovenien Litauen Mexico USA Slovakien Japan Grekland Ungern Danmark Norge Nederländerna Luxembourg Sverige Schweiz USA Österrike Chile Finland Tyskland Island Belgien Australien Frankrike Spanien Portugal Kanada Irland Italien Estland Slovenien Sydkorea Japan Tjeckien Polen Grekland Lettland Slovakien Litauen Mexico Ungern Varför bör Sverige satsa på Life Science? Sverige lägger internationellt sett en låg andel av BNP och sjukvårdskostnader på läkemedel Mindre utvecklade länder lägger generellt sett en högre andel av sina hälso- och sjukvårdskostnader på läkemedel, men Sverige ligger även en bra bit under många avancerade länder. Detsamma gäller Danmark och Norge. 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Läkemedelskostnader som andel av BNP 2012 (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 Läkemedelskostnaders andel av totala hälso- & sjukvårdskostnader 2012 (%)
Sverige spenderar mindre på läkemedel än övriga höginkomstländer År 2006 lade Sverige en betydligt lägre andel av sina hälsovårdskostnader på läkemedel än genomsnittet för rika länder. Sen dess har denna andel dessutom sjunkit i Sverige. Även i förhållande till BNP är Sveriges läkemedelsutgifter låga 1,8 1,6 Läkemedelskostnader som andel av BNP 2006 (%) 35 Läkemedelskostnader som andel av totala hälso- & sjukvårdskostnader 2006 (%) 1,4 30 1,2 25 1 20 0,8 0,6 0,4 15 10 0,2 5 0 Sverige Hög Övre medel Lägre medel Låg 0 Sverige Hög Övre medel Lägre medel Låg Landskategori efter inkomstnivå Landskategori efter inkomstnivå
Innovativa läkemedel sparar kostnader och är den främsta orsaken till stigande medellivslängd Nya läkemedel har potential att spara sjukvårdskostnader, särskilt inom kroniska sjukdomar (t.ex. Diabetes och Alzheimers). I USA står patienter med kroniska sjukdomar för 84% av hälsovårdskostnaderna En NBER-studie från 2002 visade att en sänkning av åldern på godkända mediciner resulterar i 7,2 gånger så höga besparingar för icke-läkemedelskostnader som ökningen i läkemedelskostnader Innovativa läkemedel spelar dessutom en allt mer dominerande roll för stigande medellivslängd mellan 1960 och 1997 stod nya behandlingar för 45% av ökningen i medellivslängd i 30 utvecklings- och höginkomstländer. Mellan 2000 och 2009 var motsvarande siffra 73% 40 20 0-20 -40-60 -80-100 Kostnad för nya kardiovaskulära läkemedel jämfört med besparingar inom sjukhusvård i 20 OECD-länder, 1995-2003 (USD) Sjukhusvård -89 24 Kostnad nya läkemedel 72
Slutsatser - Life Sciences relation till kvalitet och kostnader inom vården Snabb adaption av nya läkemedel och ny medicinteknik kan i många fall höja vårdkvaliteten, sänka vårdkostnaderna och minska ojämlikheten i vårdkvaliteten över landet. Enligt många studier är Sverige långsamt vad gäller användning av nya behandlingsmetoder jämfört med andra utvecklade länder Innovativ medicinteknik kan exempelvis tillgängliggöra expertgranskning på orter som saknar experter inom en rad medicinska områden En amerikansk studie från 2002 visade att en sänkning av åldern på godkända mediciner resulterar i 7,2 gånger så höga besparingar för icke-läkemedelskostnader som ökningen i läkemedelskostnader Läkemedelskostnader som andel av totala hälso- och sjukvårdskostnader har minskat i Sverige det senaste decenniet. Vid en konstant andel 2004-2013 hade de årliga läkemedelskostnaderna varit 5,5 miljarder kronor högre än idag, motsvarande 36% och 1,5% av Medas respektive AstraZenecas omsättning 2014
Slutsatser Ekonomisk betydelse Sverige som kunskapsnation Sjukvård i världsklass