Vattenutredning för Tjuvkil 1:7 m. fl. fastigheter, Kungälvs kommun Slutrapport GRANSKNINGSVERSION Göteborg 2005-12-08 Reviderad AQUALOG AB Postadress: Järntorget 3, 413 04 Göteborg Telefon: 031-775 45 50 Telefax: 031-775 45 59 S:\Projekt\05017 Matskärsvägen\Text\preliminär\PM VA-utredning Tjuvkil 1_7_slutrapport_R0.doc
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 1 2 Grundvattenförhållanden... 1 2.1 Grundvatten i kustzon... 2 2.2 Salthalt... 2 2.3 Vattentillgång av god kvalitet... 3 2.4 Grundvatten vid Tjuvkil... 3 3 Planområdet... 7 3.1 Grundvattensituation... 7 3.2 Vattenbehovsanalys... 7 4 Sammanfattning... 8 Bilaga 1, Saltriskkarta Bilaga 2, Vattentillgångskarta ii
1 Bakgrund Kungälvs kommun bedriver detaljplanarbete för Tjuvkil 1:7 m.fl. fastigheter vid Tjuvkils huvud. I samband med detta arbete har kommunen gett Aqualog AB i uppdrag att genomföra en vattenutredning för området. Detaljplanområdet benämns i denna PM enbart som planområdet. Syftet med utredningen är att klarlägga om det är möjligt att på ett hållbart sätt utnyttja områdets egna vattenresurser. Detta innebär att dagens och planerade framtida uttag inte får överstiga grundvattenbildningen i området. Eventuella överuttag kan generera saltvatteninträngning vilket i sin tur kan medföra förstörda dricksvattenresurser. Alternativt måste vattenförsörjningen för planområdet lösas på annat sätt. Tidigare undersökningar har visat att delar av planområdet har problem med saltvatteninträngning. I ett preliminärt utlåtande (2005-06-01) angavs att vattentillgången generellt är god, samt att kompletterande undersökningar bör genomföras för att klarlägga de kort- och långsiktiga grundvattenförhållandena inom planområdet. Dessa undersökningar har nu genomförts och resultaten har inarbetats i denna PM. Föreliggande PM redovisar områdets förutsättningar för uthålligt grundvattenuttag och identifierar lämpliga områden för ökat vattenuttag samt områden där vattenuttaget bör begränsas. 2 Grundvattenförhållanden Grundvattenförhållandena i kustnära områden påverkas av närheten till havet, vilket generellt medför begränsade grundvattentillgångar och betydande risk för inträngning av salt eller bräckt vatten. Omfattande fritidsbebyggelse med stora vattenuttag, speciellt sommartid, ökar risken för saltvattenproblem. Det aktuella planområdet ligger inom det område som Kungälvs kommun betecknar som kustzonen (Kartbilaga A till Reglemente 2000 Nr 10). Inom kustzonen gäller bl a att miljöoch byggnadsnämnden skall ge tillstånd för att inrätta och använda nya grundvattentäkter. Kommunen har även föreskrivet anmälningsplikt för sådana anläggningar som redan finns inom kustzonen. Grundvattenförhållandena inom Kungälvs kustzon och Tjuvkilsområdet har översiktligt och i detalj studerats i följande tidigare utredningar; Sundqvist U., & Graffner O., 2003. Vattenutredning inom Tjuvkils huvud, Aqualog AB Hagin K., 2003. Risk för salt grundvatten i Kungälvs kommuns kustområde, Göteborgs universitet Sundquist U., 2001. Kungälvs kustzon, Undersökning av grundvattentillgång, Slutrapport, BERGAB 1
Upmanis M., 1999. Grundvatteninventering i Kungälvs kommun, Göteborgs universitet Sundquist U., Lund P. & Scherman S., 1993. Geohydrologiska utredning i Tjuvkil, SINTAB Nämnda rapporter har används som underlag för föreliggande utredning. 2.1 Grundvatten i kustzon Vid grundvattenutvinning i kustzonen finns speciella problem orsakade av närheten till saltvatten. Saltvatten är tyngre än sötvatten och återfinns därför under det från nederbörd nybildade söta grundvattnet, som söker sig ut mot topografiskt lägre liggande områden och havet. Ett alltför stort uttag av sötvatten kan leda till att befintliga brunnar påverkas av saltvatteninträngning och att möjligheten att finna vatten med god kvalitet minskar. Saltvatteninträngning kan ske genom horisontell strömning från havet, men även genom en vertikal uppåtriktad strömning från djupare liggande saltvattenmagasin. Den naturliga tillgången på grundvatten av god kvalitet, med avseende på salthalt, styrs i kustzonen i huvudsak av områdets geologi och topografi. I genomsnitt krävs ett nederbördsområde på 3 000-4 000 m 2 för att försörja en normalstor familj med hushållsvatten. Eftersom grundvattenbildningen och uttaget varierar med årstiderna, måste grundvattenmagasinen klara uttag under såväl kort som långt tidsperspektiv. Möjligheten att utvinna ett uthålligt vatten med låg salthalt i kustzonen är störst i områden med hög topografi, medan låglänta områden ofta innebär begränsade sötvattenmagasin. Följande förhållanden har betydelse: o Topografi o Berggrunds- och jordartsgeologi o Infiltrationsområden o Typer och storlek på grundvattenmagasin, samverkan mellan olika magasin o Grundvattendelare o Grundvattennivå och flödesriktning 2.2 Salthalt Baserat på tidigare utredningar i området och kompletterande mätningar under juli-augusti 2005, har en reviderad karta tagits fram för planområdet, Bilaga 1. Kartan bygger på sammanställning av brunnsdata. Utgående från uppmätta kloridhalter har fyra riskzoner definierats: 1. Hög risk: Vatten med en elektrisk ledningsförmåga på över 120 ms/m, motsvarande en kloridhalt på >200 mg/l. När kloridhalten överstiger 200 mg/l betraktas halten som hög. 2
2. Tämligen hög risk: Vatten med en elektrisk ledningsförmåga på 60-120 ms/m, motsvarande en kloridhalt på 75-200 mg/l. En kloridhalt på 100-200 mg/l anses vara tämligen högt och en tydlig saltpåverkan kan antas. 3. Tämligen låg risk: Vatten med en elektrisk ledningsförmåga på 40-60 ms/cm, motsvarande en kloridhalt på 50-75 mg/l. En kloridhalt på <100 mg/l anses vara låg, men en viss saltpåverkan kan dock antas. 4. Låg risk: Vatten med en elektrisk ledningsförmåga på < 40 ms/m. Detta värde motsvarar ungefär en kloridhalt på 50 mg/l, vilket kan antas vara ett övre värde på vatten som är opåverkat av salt. Som framgår av Figur 1 ligger gränsen för områden med Hög risk strax söder om det aktuella planområdet. Områden med Tämligen låg risk och Låg risk finns i planområdets centrala delar, speciellt i öster. 2.3 Vattentillgång av god kvalitet Baserat på bedömd grundvattenbildning, saltriskkarta samt information om befintligt vattenuttag har en karta tagits fram som redovisar vattentillgången i området, Bilaga 2. I denna definierades tre klasser: o Klass 1 Bristande vattentillgång: För de låglänta delarna av planområdet är möjligheten till grundvattenuttag generellt liten och ett ökat uttag är i princip ej genomförbar. Här råder brist på vatten och uttag kan endast ske ur små och lokala grundvattenmagasin vilka uppvisar stor känslighet. För dessa områden bör grundvatten sökas inom områden utanför planområdet eller i områden med god tillgång (klass 3). o Klass 2 Begränsad vattentillgång: Här kan ett ökat uttag tillåtas förutsatt att uttagen sprids ut inom området och enskilda brunnar med stora uttag undviks. Där ökat vattenuttag planeras bör möjligheten till mindre gemensamhetsanläggningar (färre än 10 anslutna) utredas med placering på betryggande avstånd från områden där förhöjda salthalter förväntas kunna uppkomma. o Klass 3 God vattentillgång: För centrala och östra delarna av planområdet görs bedömningen att vattentillgången är god. Här kan ett ökat uttag ske under beaktande att enskilda brunnar med stora uttag bör undvikas, speciellt i anslutning till befintliga brunnar samt i områden som ligger nära klass 2. Som framgår av Figur 2 ligger gränsen för områden med Bristande vattentillgång strax söder om det aktuella planområdet. Områden med God vattentillgång finns i planområdets centrala delar, speciellt i öster. 2.4 Grundvatten vid Tjuvkil Tjuvkil kännetecknas av områden där grundvattnet har förhållandevis hög salthalt, omväxlande av områden med sött vatten av god kvalitet. Salt grundvatten förekommer i jord och 3
berg främst i låglänta områden, t ex inom den sedimentfyllda sänka som sträcker sig från småbåtshamnen vid Tjuvkils huvud inåt landet i östlig riktning. Höga salthalter finns även i det låglänta kustnära området ner mot Marstrandsvägen samt i dalgången längs väg 168 mot Kungälv. Figur 1 visar en tolkad bild över risken för salt grundvatten i Tjuvkil. Figur 2 visar tolkad vattentillgång för samma område. Redovisade kartor visar generella förhållanden baserade på mätningar i ett urval av brunnar. Lokalt kan avvikande förhållanden förekomma. Planområdet är redovisat i mer detalj i kapitel 3. Det aktuella planområdet (Tjuvkil 1:7 m fl fastigheter) har omfattats av tidigare genomförda undersökningar vid Tjuvkil, vilka visat att endast ett fåtal enskilda borrade brunnar har problem med saltvatten. Den påtagligt största osäkerheten när det gäller tillgången på sött grundvatten finns i områdets södra delar, i anslutning till låglänta områden längs väg 168. För att bättre kunna avgöra planområdets vattentillgångar har en kompletterande undersökning utförts under juli-augusti 2005 (vecka 29-33). Vid denna undersökning har vatten provtagits (av fastighetsägarna) varefter den elektriska ledningsförmågan uppmätts. Den elektriska ledningsförmågan är ett ungefärligt mått på vattnets salthalt. Undersökningen fokuserades till norra delen av planområdet samt i södra delen längs väg 168. Även brunnar utanför planområdet undersöktes. Resultatet av dessa mätningar har sammanställts i Tabell 1. Resultatet överrensstämmer i stort med tidigare rapporterade mätningar. De flesta vatten indikerar Låg till Tämligen låg risk för saltvattenproblem. En överraskning är dock den höga ledningsförmågan i vattnet från brunnen på Tjuvkil 1:153. Resultaten diskuteras vidare i kapitel 3. 4
Tabell 1 Mätning av vattnets elektriska ledningsförmåga i enskilda brunnar. X = inga mätningar utförda, G = Grävd brunn. Färgkodning följer indelning som redovisas i kapitel 2.2 och avser risk för saltvattenproblem. Vecka Fastighet 29 30 31 32 33 Norra omr. Elektrisk ledningsförmåga (ms/m) Tjuvkil 1:135 40,8 40,9 40,9 40,7 40,8 Tjuvkil 1:136 36,2 35,3 36,0 36,0 36,0 Tjuvkil 1:139 39,3 39,3 39,6 39,3 38,9 Tjuvkil 1:157 39,8 39,6 39,7 39,2 39,6 Tjuvkil 1:178 45,8 44,2 44,0 45,8 45,3 Södra omr. Tjuvkil 1:13 42,5 42,6 33,3 36,6 43,0 Tjuvkil 1:153 46,0 39,5 151,9 121,1 151,4 Tjuvkil 1:158 52,2 52,7 51,8 51,4 54,9 Tjuvkil 1:160 28,1 40,0 31,2 28,5 39,4 Tjuvkil 1:31 35,1 35,2 33,5 34,4 35,5 Tjuvkil 1:37 51,0 51,7 46,7 49,8 48,9 Tjuvkil 1:48 42,0 42,7 41,7 41,5 40,8 Tjuvkil 1:50 37,4 37,9 38,1 37,8 38,3 Tjuvkil 1:68 110,5 109,6 X X X Tjuvkil 2:125 31,5 32,1 32,5 32,0 32,2 Utanför omr. Tjuvkil 2:103 41,5 49,6 42,9 39,9 41,4 Tjuvkil 2:107 56,5 66,0 22,7 162,3 42,2 Tjuvkil 2:112 40,8 41,9 22,5 39,6 41,5 Tjuvkil 2:121 35,3 33,5 33,5 32,3 32,1 Tjuvkil 2:122 56,8 56,1 56,4 55,9 55,5 Tjuvkil 2:131 54,6 55,4 54,4 42,3 55,6 Tjuvkil 1:28 75,0 72,7 73,7 72,3 71,6 Tjuvkil 1:30 G 41,7 41,5 41,5 40,7 40,8 Tjuvkil 1:43 40,4 41,0 37,3 33,8 32,4 < 40 Låg risk 40-60 Tämligen låg risk 60-120 Tämligen hög risk > 120 Hög risk 5
Figur 1 (övre) Figur 2 (undre) Saltriskkarta för Tjuvkil. Vattentillgångskarta för Tjuvkil 6
3 Planområdet 3.1 Grundvattensituation För planområdet kan tillgången på grundvatten i huvudsak anses som god, med undantag för kustnära områden i norr och i anslutning till dalsänkorna i söder. Av befintliga hastigheter är det endast ett fåtal som har problem med brunnar som ger salt eller bräckt vatten. I flera brunnar har vattnet förhöjda järn- och manganhalter, och i samband med tö och regn kan vattnet missfärgas och ge en smakförsämring. Inga föroreningsproblem i samband med avloppsanläggningar har kunnat konstateras. Bilaga 1 redovisar en tolkad saltriskkarta över Tjuvkilsområdet, och Bilaga 2 visar vattentillgången. Kartorna är reviderade med hänsyn till de nya uppgifter som framkommit inom ramen för denna studie. Revideringar är föranledda av mätningar på Tjuvkil 1:153 och Tjuvkil 1:28 (söder om planområdet). Övriga mätningarna stödjer tidigare redovisade salthalter och i planområdets norra del har inga gränsändringar gjorts. Större delen av planområdet utgörs av topografiskt högre liggande partier som skapar goda förutsättningar för ett hållbart uttag av dricksvatten med god kvalitet. Goda grundvattentillgångar återfinns framförallt i den centrala delen av planområdet. Utförda mätningar visar stabila förhållanden avseende salthalt. Området bedöms tåla ett ökat uttag. Något lägre topografi återfinns i den västra delen av planområdet, vilket leder till en begränsad grundvattentillgång. Ett ökat uttag i detta område kan resultera i förhöjda salthalter, varför eventuella nya brunnar bör spridas inom området. Nyexploatering bör undvikas. I planområdets södra del ökar risken påtagligt att påträffa vatten med förhöjd salthalt. Detta beror på en lägre topografi och sannolikt sprickzoner i berget som möjliggör saltvatteninträngning. Det bör poängteras att de kompletterande mätningarna juli-augusti 2005 resulterade i en förändrad bild av vattnets salthalt och vattentillgång. Mätningar på Tjuvkil 1:153 tyder på att det finns salt grundvatten i nära anslutning till brunnen, och att ett ökat uttag i området kan påtagligt försämra vattenkvalitén i brunnen och dess omgivning. På kartorna i Bilaga 1 och Bilaga 2 visas ett nord-sydligt utsträckt område med förhöjd risk för salt vatten samt bristande vattentillgång. Det område som är avsatt för nyexploatering kännetecknas av bristande grundvattenresurs (Bilaga 2). Dessutom ligger området i nära anslutning till grundvattenmagasin som kännetecknas av tämligen hög salthalt (Bilaga 1). Ett ökat uttag kan således resultera i saltvatteninträngning från söder. Nya brunnar bör undvikas i området, och i stället bör vatten hämtas från högre belägna områden, förslagsvis inom den blå ringen markerad i Bilaga 2. 3.2 Vattenbehovsanalys Inom planområdet finns i dagsläget ca 150 fastigheter. Av dessa är hundratalet permanenta och tjugotalet fritidsfastigheter. Ett mindre antal fastigheter är obebyggda. Kommunen avser att planera för helårsboende för samtliga fastigheter, samt en eventuell nyexploatering av 3-4 fastigheter. 7
För att beräkna det årliga vattenbehovet för 150 fastigheter antas vattenförbrukning uppgå till 600 liter per dygn. Med dessa villkor kan följande beräkning utföras: 150 x 0,6 m 3 /dygn x 365 dygn/år = 32 850 m 3 /år Med ett totalbehov på ca 33 000 m 3 per år och en bedömd årsgenomsnittlig grundvattenbildning för området på 55 mm, krävs en area på 0.6 km 2 för att säkerställa grundvattenförsörjningen. Ytan för detaljplanerat område uppgår till 0.65 km 2. Här är inberäknat områden med bristande och begränsad grundvattentillgång (området med bristande tillgång utgör dock endast en mindre del, ca 0.03 km 2, av den totala arean). Analysen visar att det finns viss marginal för ökat grundvattenuttag inom planområdet. Svårigheten att ange representativt värde på grundvattenbildning i berg gör dock analysen osäker. Vi gör dock bedömningen att antaget grundvattenbildningsvärde är konservativt för området, beaktande området geologiska egenskaper (sprickor). Från de utredningar och mätningar som genomförts inom planområdet dras slutsatsen att områdets grundvattenresurser i stort är tillfredsställande och sannolikt klarar ett planerat ökat vattenuttag. I angränsande bergområden öster om planområdet finns sannolikt betydande grundvattenmagasin. Dessa magasin har stabiliserande verkan på planområdets grundvattenförhållanden, samt utgör möjliga områden för vattenuttag. 4 Sammanfattning och rekommendationer De kompletterande undersökningarna har lett till att tidigare upprättad saltriskkarta över planområdet har modifierats. Modifieringarna har inneburit att området med tämligen hög risk för salt grundvatten i söder har ökat i omfattning, och sträcker sig längre norrut än tidigare presenterats. Även området med tämligen låg risk har utökats något. Förändringarna minskar möjligheten lokalt för uthålligt vattenuttag, men bedöms inte påverka planområdet i stort. Sammantaget görs bedömningen att området klarar en ökad vattenförbrukning som förväntas när samtliga fastigheter används för helårsboende. Lokalt kan uppkomma förhöjda salthalter i brunnar belägna i anslutning till låglänta områden i söder. Det finns skäl att undvika ökade vattenuttag i och i nära anslutning till områden med begränsad vattentillgång (Bilaga 2). Nya brunnar bör inte utföras inom det område som markeras med streckad linje i Bilaga 2, utan att kompletterande undersökningar visar på tillräcklig vattentillgång. Vid planläggning av ökat vattenuttag måste hänsyn tas till rådande grundvattenförhållanden. Den klassindelning som utförts av området bör användas vid denna planläggning. Det bör poängteras att lokala avvikelser från den generaliserade bild som redovisas kan förekomma, dvs vattentillgång och vattenkvalitet för enskilda fastigheter kan avvika från området i stort. Vattensnål teknik bör generellt användas och bevattning av gräsmattor bör undvikas, speciellt i områden med bristande och begränsad vattentillgång. 8
Den nordligaste delen av planområdet gränsar till strandnära områden med risk för förhöjda salthalter. Genomförda mätningar visar att grundvattnet har låg salthalt och stabila kemiska förhållanden. Området bedöms klara ett ökat uttag, förutsatt att nya brunnar sprids ut inom området. I planområdets centrala delar är vattentillgången god och salthalterna låga till tämligen låga. Detta område bedöms klara ett ökat uttag och kan följaktligen vid behov utnyttjas som vattenresurs till övriga delar inom planområdet. Planområdets västra del kännetecknas generellt av grundvatten av god kvalitet med tämligen låga salthalter. Undersökningar har dock visat att ett ökat uttag kan orsaka saltvatteninträngning. Ökade uttag kan dessutom påverka området kring Gulskärsvägen, där grundvattnet lokalt uppvisar något förhöjd salthalt. Området bedöms tåla helårsboende för befintlig bebyggelse, nyexploatering bör dock begränsas. Den södra och sydvästra delen av planområdet kännetecknas av begränsade vattentillgångar, med närhet till områden med bristande vattentillgångar. Inom detta område återfinns även den planerade nyexploateringen. Med utgångspunkt från de förhöjda salthalter som påträffas inom planområdet, samt närheten till mycket höga salthalter i söder, bör generellt minskade vattenuttag eftersträvas i områden med bristande vattentillgång (Bilaga 2). Det rekommenderas att man undersöker möjligheten att leda vatten från bättre lämpade grundvattenmagasin i norr. Vattenförsörjningen för planerad nyexploatering bör baseras på flera uttagsbrunnar som utförs i högre belägna områden i nord och nordost. Förslag till lämpligt område visas med blå ring i Bilaga 2. Brunnar måste placeras och utformas så att påverkan på befintliga vattentäkter undviks. Aqualog AB Ulf Sundqvist 9
BILAGA 1 Saltriskkarta
BILAGA 2 Vattentillgångskarta 2