xtillväxt- och regionplaneförvaltningen

Relevanta dokument
Dnr:lRfY2öié:Oi2(o Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING RK ',1^ k^^\ -W^u. Delrapporterings - PM 2016

ÅRSRAPPORT Stiftelsen Clara

Årsrapport 2014 Kulturnämnden avseende stadsarkivet

ÅRSRAPPORT Landstingshuset i Stockholm AB

ÅRSRAPPORT Patientnämnden

Landstingshuset i Stockholm AB ÅRSRAPPORT 2013

Landstingsrevisorernas Delrapporterings - PM 2016, Landstingshuset i Stockholm AB

ÅRSRAPPORT Patientnämnden

Stockholms läns landsting 1 O)

Malmö stad Revisionskontoret

ÅRSRAPPORT Stockholm Care AB

ÅRSRAPPORT Kulturnämnden

ÅRSRAPPORT Landstingshuset i Stockholm AB

Yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2018 för tillväxt- och regionplanenämnden

Yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2018 för landstingsstyrelsen

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

ÅRSRAPPORT AB SLL Internfinans

Årsrapport 2014 Kyrkogårdsnämnden

Yttrande över landstingsrevisorernas årsrapport 2017 för tillväxt- och regionplanenämnden

ÅRSRAPPORT Tillväxt- och regionplanenämnden

Yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2017 för tillväxt- och regionplanenämnden

ÅRSRAPPORT Stockholm Care AB

ÅRSRAPPORT Landstingshuset i Stockholm AB

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

ÅRSRAPPORT AB SLL Internfinans

Årsrapport 2013 Kyrkogårdsnämnden

ÅRSRAPPORT AB SLL Internfinans

ÅRSRAPPORT AB Stockholms läns landstings Internfinans

ÅRSRAPPORT Tillväxt- och regionplanenämnden


Granskning av nämnden för funktionshinder och habilitering år 2013

ÅRSRAPPORT MediCarrier AB

Svar på revisionskontorets årsrapport 2017

Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen

Malmö stad Revisionskontoret

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Granskning år 2012 av patientnämnden

Yttrande över revisorernas årsrapport 2018 avseende KuN/kulturförvaltningen

Svenljunga kommun Januari 2019

Granskning av delårsrapport Rapport från Stadsrevisionen

Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014

Yttrande över landstingsrevisorernas årsrapport 2015 över kulturnämndens verksamhet

Granskning år 2015 av patientnämnden

ÅRSRAPPORT Landstinghuset i Stockholm AB

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll

Årsrapport 2011 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. STADSREVISIONEN

Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN. Antagen

ÅRSRAPPORT MediCarrier AB

Grundläggande granskning av samarbetsnämnd för löneservice

Stiftelsen Clara ÅRSRAPPORT 2013

Årsrapport NU-sjukvården Diarienummer REV

Revisionsberättelse för år 2016

Granskning år 2014 av patientnämnden

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013


Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Årsrapport 2017 Kulturnämnden avseende stadsarkivet

Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll

Granskningspromemoria. Stockholms Stadsteater AB

Stockholm Care AB ÅRSRAPPORT 2016

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Årsrapport 2015 Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Granskning av delårsrapport

STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskningspromemoria. S:t Erik Markutveckling AB

Tertialrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltningen per april 2018

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013

Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad

Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Yttrande över revisorernas rapport för år 2010 avseende kulturförvaltningen

Riktlinjer för intern kontroll

Granskning av delårsrapport 2016

Årsrapport 2013 Bromma stadsdelsnämnd

Svar på stadsrevisionens årsrapport 2018

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Reglemente för intern kontroll

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING l (2)

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Instruktion för revision av förvaltningar inom Stockholms läns landsting 2014

Årsrapport 2013 Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Granskning av delårsrapport

Lokala regler och anvisningar för intern kontroll

Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun

Landstingsstyrelsen/SLL:s koncernledning Årsrapport 2005

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

ÅRSRAPPORT Stockholm Care AB

Handling 2017 nr 92. Revisionsberättelse över granskning av verksamheten för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen för år 2016

REVISIONSKONTORET. REVISIONSRAPPORT Grundläggande granskning för 2016 av Patientnämnden

Kulturförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KN 2018/956

Delårsrapport

Landstinget Kronoberg

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande

Transkript:

xtillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING l (3) l T3ÄNSTEUTLÅTANDE 2016-07-11 RTN 2016-0068 Handläggare: Ann Lundell Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över landstingsrevisorernas årsrapport 2015 för Tillväxt- och regionplanenämnden Ärendebeslcrivning Landstingsrevisorerna har överlämnat årsrapport 2015 till tillväxt- och regionplanenämnden för yttrande senast den 31 augusti. Granskningen har utgått från fastställd revisionsplan. I årsrapporten redovisas revisionens samlade bedömning av tillväxt- och regionplanenämndens verksamhet och ekonomiska redovisning för 2015. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den il juli 2016 Landstingsrevisorernas årsrapport 2015 för tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att avge yttrande över landstingsrevisorernas årsrapport avseende tillväxtoch regionplanenämnden i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande att förklara paragrafen omedelbart justerad Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Landstingsrevisorerna prövar i den årliga granskningen om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Granskningen för tillväxt- och regionplanenämnden har resulterat i bedömningen att de båda förstnämnda är tillfredsställande respektive

xtillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-07-11 RTN 2016-0068 rättvisande. Den interna styrningen och kontrollen har bedömts som inte helt tillräcldig. Overuäganden Landstingsrevisorerna lämnar tre rekommendationer till nämnden i årsrapport 2015. Rekommendationerna kommenteras i detta tjänsteutlåtande. l. Nämnden bör i sitt budgetbeslut tydligt redovisa nämndens tolkning av fullmäktiges uppdrag. Kommentar Tillväxt- och regionplaneförvaltningens förslag till slutlig budget 2017 ska innehålla en tydlig koppling mellan landstingsfullmäktiges uppdrag till nämnden och den verl<samhet som nämnden föreslås bedriva. Som ett led i att tydmggöva.förvaltningens verksamhet utifrån nämndens uppdrag genomfördes hösten 2015 ett grundläggande planerings- och prioriteringsarbete där en helt ny struktur för verksamhetsplanering och uppföljning togs fram. Detta implementeras under 2016. 2. Nämnden bör bryta ner egna verksamhetsnära mål och indikatorer utifrån fullmäktiges mål och indikatorer. Kommentar Arbetet med en målstruktur som ska utmynna i verksamhetsnära mål och indikatorer för nämnden inleds under hösten 2016. Det är ett långsiktigt arbete som beräknas pågå även under 2017. Målet är att resultatet ska inarbetas i budget 2018 och 2019. 3. Nämnden bör utveckla arbetet med riskanalys och internkontrollplan till att omfatta nämndens hela ansvarsområde och arbetet mot fullmäktiges mål. Kommentar En bredare riskanalys genomfördes hösten 2015 så att även kärnprocesserna omfattas i internkontrollplanen med start 2016. Arbetet med riskanalys och intern kontrollplan kommer fortsätta utvecldas under kommande år.

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-07-11 TRN 2016-0068 Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet medför inga ekonomiska konselcvenser. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför oförändrade konsekvenser för miljön. Hanna Wiik / ' ^ "-.''.. Förvaltningschef.':'/Å^'//'/ /:/.^'/ Ann Lundell

</////,/'/ /////// ///////// ^%%%% %;;%<:%;>:<'' a ^,^^%%^:%:;<^ ^KiSi^^%:<<':^'^<'" ^^SsS^^^.^^'\'-^'^'^ '' i ÄK8^%:'"^'-^;"' il^ %f%;y^^<:;',/'^^ iisiw^':': : SnumvH'H';r:'''. S ;! i i i'i i.n l i.i i l '! \ ^ l : \\\wi ÅRSRAPPORT 2015 Ankom Stockholms läns landsting Dnr 2016-04- 27 WM.k^ 1/1 / / / / /7///////llll^iM W/7/////////llijh W/////111111^ / / / / // / // / / / ''!. // / / / / / / / / / / / Tillväxt- och regionplanenämnden iti^.:1' NAN\SA''>\\\\\\\\'V. ' ^^\>\\V\NK\\^<'Y''1\ Uii&i ^XX"' v l'^^*\\\\^\\v\\\\vviv^ "<N^\\\NAVV\V\\\\\WV.11 vs:!^ 991S>: Hii^ Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstiugsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas iastrument för den demokratiska kontrollen. De liar därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fulhnäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genoinföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fultoäktiges mål, beslut och i-uctlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och styrelser sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksåmhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida www.sll.se/rev. De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna(%rev,sll.se.

Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LANS LANDSTING 2016-03-17 RK 201511-0081 Tillväxt- och regionplanenämnden ÅRSRAPPORT 2015 Tillväxt- och regionplanenämnden Revisorerna i revisorsgrupp I beslutade 2016-03-17 att överlämna rapporten till tillväxtoch regionplanenämnden för yttrande senast 2016-08-31. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. chnf^o^m^yuff^ Christina Holmqvist Sekreterare Landstingsrevisorerna Telefon; 08-737 25 00 Säte: Stockholm Box 22230 Org.nr: 23 21 00-0016 104 22 Stockholm E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se www.sll.se/rev Besök oss; Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset

Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING RK 201511-0081 Revisionskontoret 2016-03-09 Sammanfattning - Tillväxt- och regionplanenämnden I den årliga revisionen prövas om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Bedömning för år 2015: Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Tillfredsställande x Inte helt tillfredsställande Ofcillfredsställande Intern styrning och kontroll Tillräcklig Inte helt tillräcklig x Otillräcklig Räkenskaper Rättvisande x Inte rättvisande Ekonomiskt- och verksamhetsmässigt resultat Det ekonomiska resultatet uppgår till 2,7 mnla', vilket är 2,7 mnkr högre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen i förhållande till resultatla-avet motsvarar ca 1,8 procent av omsättningen. Revisionen konstaterar att fullmäktiges mål om en ekonomi i balans därmed uppnåtts. Fullmäktiges mål och uppdrag har i huvudsak uppnåtts, Det verksamhetsmässiga resultatet bedöms vara tillfredsställande. Den nybildade nämnden behöver dock utveckla beskrivningen av det verksamhetsmässiga resultatet kopplat till nämndens uppdrag och fallmäktiges mål. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget som tillfredsställande. Intern styrning och kontroll Revisionen bedömer att etableringen av ny nämnd och förvaltning hanterats på ett tillfredsställande sätt under 2015, men att det kvarstår en del utvecklingsarbete som behöver slutföras under 2016. Nämnden har en systematisk uppföljning av ekonomin medan planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten inte är lika utvecklad. Nämnden behöver ta fram egna verksamhetsnära mål och indikatorer. Verksamhetsplaneringen behöver mer tydligt utgå från nämndens uppdrag och visa på hur verksamheten avser att uppfylla dessa uppdrag. Riskanalys och internkontrollplan behöver utvidgas till att omfatta kämprocesserna i nämndens verksamhet med en tydlig koppling till målen för verksamheten. Förvaltningen har under hösten genomfört ett utvecklingsarbete kring planering och prioritering som inkluderar ny sfa-uktur för verksamhetsplan och riskanalys/internkontrollplan 2016. Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, vara inte helt tillräcklig. Räkenskaper Årsbokslutet är'i allt väsentligt upprättat enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Räkenskaperna bedöms vara rättvisande.

Landstingsrevisorema. ^visionskontoret 2016-03-09 STOCKHOLMS LÄNS IANDSTING INNEHÅLL l ÅRETS GRANSKNING... l 2 EKONOMISKT OCH VERKSAMHETSMÄSSIGT RESULTAT... l 2.1 Ekonomiskt resultat... l 2.2 Verksamhetsmässigt resultat... 2 2.2.1 Mål för nämndens verksamhet... 2 2.2.2 Uppdrag från fullmäktige... 2 2.2.3 Personal... 4 2.2.4 Hållbar tillväxt och utveckling... 4 2.3 Samlad bedömning av ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat 5 3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL... 5 3.1 Ekonomi- och verksamhetsstyming... 5 3.1.1 Ekonomistyrning... 5 3.1,2 Verksamhetsstyrning... 6 3.1.3 Riskanalys och internkontrollplan... 6 3.1.4 Övriga interna styrdokument och processer... 6 3.1.5 Granskning av enskilda rutiner... 7 3.1.6 Bedömning.,...,...:...:... 7 3.2 Samverkan internt inom landstinget och med externa parters 3.3 Bidragshantering...<,... 9 3.4 Samlad bedömning av intern styrning och kontroll... 10 4 RÄKENSKAPER....................>... 10 4.1 Samlad bedömning av räkenskaper... 11 Bilaga l Uppföljning av tidigare länmade rekommendationer Bilaga 2 Bedömuingsmål och bedömningskriterier

l Årets granskning I den årliga revisionen prövas om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Den årliga revisionen omfattar granskning och bedömning inom följande områden: a Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat s Intern styrning och kontroll a Räkenskaper Revisionen har utförts enligt kommunallagen, landstingets regler och anvisningar samt god revisionssed for kommunal verksamhet. Revisionen har utgått från revisionsplaneu som fastställts av revisorsgrupperna och revisorskollegiet. I granskningen har revisorerna biträtts av landstingets revisionskontor. Granskningen har genomförts av granskningsansvarig Kristina Brismark (Johan Blomberg t.o.m, delårsrapportea) vid revisionskontoret och huvudansvarig revisor Carin Hultgren m.fl. vid PwC. 2 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat I detta avsnitt görs en bedömning av om nämnden uppnått fullmäktiges mål och genomfört givna uppdrag samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Bedömningen omfattar även om verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmålen och bedönmingskriteriema framgår av bilaga 2. Tillväxt- och regionplanenämnden ansvarar enligt reglementet för regionplanermgen och de uppgifter som liar samband med denna och den kommunala och statliga fysiska planeringen. Därutöver har nämnden uppdrag kring statistikproduktion, naturvård, glesbygd och skärgård. Till nämndens uppdrag hör också landstingets samarbete med regioner i Europa och internationellt i frågor inom nämndens ansvarsområde om regional utveckling samt att koordinera landstingets strategier för deltagande i EU: s regional-, struktur och socialfondsprogram. 2.1 Ekonomiskt resultat Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter Budget 2015 145,6 Bokslut 2015 149,1 Bokslut 2014 Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar och finansnetfco varav omställningskostnader -145,6-146,4 Arets resultat 0,0 2,7 Balansomslutning (mnkr) 16 Årsarbetare (antal) 26 29 Årets resultat uppgår till 2,7 mnkr, vilket är 2,7 mnkr högre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen i förhållande till resultatla-avet motsvarar ca 1,8 procent av omsättningen. Nämnden är nybildad så jämförelse med 2014 års utfall kan inte göras.

Jämförelse med bvdget 2015 Nämndens omsättning är något högre än budgeterat vilket i huvudsak förklaras av att viss extra medfmahsiering från externa aktörer tillkommit liksom ett specialdestinerat stadsbidrag. De tillkommande intäkterna motsvaras av högre personal- och konsultkostnader, Att nämndens resultat är 2,7 mnkr högre än budgeterat resultat förklaras av att utbetalningarna av bidrag, främst miljö- och skärgårdsbidrag, inte skett som budgeterat. Därutöver har en återföring &ån tidigare år av ej förbrukade bidrag påverkat årets resultat positivt. Avvikelser i förhållande till budget har i huvudsak analyserats och kommenterats på ett tillfredställande sätt i nämndens årsrapport. Tillväxt- och regionplanenämnden har ingen investeringsbudget för 2015 och har inte heller gjort några investeringar under året. Bedömning Revisionen bedömer att fullmäktiges mål om ekonomi i balans har uppnåtts i och med att resultåtet överstiger resultatkravet. Nämndens ekonomiska resultat bedöms vara tillfredsställande. 2,2 Verksamhetsmässigt resultat Nedan redovisas måluppfyllelsen för ett urval av dels fullmäktiges, dels nämndens mål och uppdrag. 2,2.1 Mal för nämndens verksamhet Fullmäktiges övergripande mål: «Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem» Hållbar tillväxt och utveckling Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Nämnden har i budgetdokument respektive årsbokslut tagit med ovanstående fullmäktigemål som vägledande för nämndens verksamhet. I nämndens årsbokslut beskrivs aktiviteter som bedrivits i linje med fullmäktiges mål och i enlighet med nämndens reglemente. Vissa insatser är utförligt beskrivna, men i många fall går det inte att utläsa vilken omfattning en angiven insats egentligen har haft. Ett genomgående drag är också att det saknas uppföljning av nämndens olika insatser under året, dvs. det går oftast inte att utläsa vilket resultat insatserna har gett. Lokala mål I nämndens budgetdokument och årsbokslut anges som lokala mål de mål som fums i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) 2010. Det finns ingen konkret uppföljning av hur nämndens arbete under 2015 bidragit till måluppfyllelsen, Bedömning Måluppfyllelsen har inte i alla delar analyserats och kommenterats på ett tillfredsställande sätt i nämndens årsbokslut. Det är därför viktigt att nämnden utvecklar en tydligare redovisning av måluppfyllelsen till landstingsfullmäktige. 2.2.2 Uppdrag frän fullmäktige Nämndens grunduppdrag återfinns i nämndens reglemente. Därutöver finns vissa generella beskrivningar av regionplanering och genomförande av RUFS 2010 i fullmäktiges budget för 2015. Även RUFS 2010 mnehåller uppdrag till landstingets regionplaneverksamhet. Samman-

taget finns en del oklarheter i hur nämndens uppdrag är avgränsat, särskilt gällande genomförande av RUFS 201 0, se vidare i avsnitt 3,1. Nämnden har för 2015 haft två särskilda uppdrag från fullmäktige: Uppdrag att eenomföra en uppföljning av regionens utveclcling med utgångspunkt i RUFS 2010 Enligt RUFS 2010 ska "regionplanenämnden" arbeta med uppföljning av RUFS genomförande. Förutom att följa upp indikatorer ska denna uppföljning visa vad regionens aktörer gör för att förverkliga ambitionerna i RUFS. Regionplaneverksamheten har, alltsedan RUFS 2010 fastställdes, årligen genomfört en uppföljning av regionens utveckling med utgångspunkt i den regionala utvecklingsplanen. Uppföljningen av RUFS 2010 har under 2015, liksom föregående år, genomförts genom att ett antal fastställda indikatorer följts upp och kommenterats. Uppföljningama som genomfördes 2011-2013 innehöll därutöver, i enlighet med skrivningarna om uppföljning i RUFS 2010, en analys av de aktiviteter regionens aktörer genomför. Denna analys fanns däremot inte med 2014 och 2015 eftersom en separat aktualitetsprövning av RUFS 2010 genomförts liksom avslut av tre handlingsprogram. Genomförd aktualitetsprövning innehåller en uppföljning av handlingsprogram som metod i genomförandet av RUFS 2010. Däremot innehåller aktualitetsärendet inte någon utvärdering av enskilda handlmgsprogram. Nämnden har under året, i ett gemensamt ärende, avslutat tre handlingsprogram. Revisionen konstaterar att ärendet inte innehåller någon egentlig information om varför handlingsprogrammen avslutats och ingen utvärdering av hur de enskilda programmen har fungerat eller erfarenheter av arbetet. För stora delar av programmen redovisas inte heller vilka resultat som har nåtts eller inte har nåtts. Vidare visar granskningen att förvaltningens särskilda hemsida för RUFS:en inte har uppdaterats med information om att handlingsprogrammen är avslutade och inte heller om hur arbetet kommer att bedrivas vidare. Uppdrag att föreslå en ny regional utvecklingsolan för Stockholmsreeionen Uppdraget har iute tidsatts i fullmäktiges beslut. Arbetet med ny RUFS är påböijat med beräknåd sluttidpunkt 2018. Projektorganisation finns på plats och arbetet följer den tidplan som förankrats i nämnden. Program för ny RUFS antogs av nämnden i augusti och samrådshandlingar beräknas kunna skickas ut i mars 2016. Nu gällande RUFS är också Regionalt utvecklingsprogram (RUP)1. Länsstyrelsen har valt att denna gång ta fram en separat RUP i ett parallellt spår. Detta innebär att landstingets arbete med ny RUFS kommer att bedrivas parallellt med, och inte integrerat med, länsstyrelsens ar- bete med att ta fram en ny KUP. j Bedömning j Nämnden har enligt uppdrag genomfört en uppföljning av regionens utveckling med utgångspunkt i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Revisionen anser dock att uppföljningen, i enlighet med skrivningarna om uppföljning i RUFS 2010, borde ha inkluderat en uppföljning av regionens aktörers aktiviteter for att förverkliga ambitionerna i RUFS2010. l Ansvaret för att ta fram regionalt utvecklingsprogram (RUP) ligger, enligt förorduingen 2007:713 om regionalt tillväxtarbete, på länsstyrelsen. Vid framtagande av RUFS 2010 beslutade länsstyrelsen att arbetet med RUFS också skulle omfatta framtagande av RUP. RUFS 2010 är därför också RUP för Stockholms län.

Revisionen bedömer att arbetet med ny regional utvecklingsplan for Stockholmsregionen löper på i enlighet med den tidplan som fastställts i nämnden och med hänsyn tagen till plan- och bygglagens formella krav på regiouplan. 2.2.3 Personal Fullmäktiges övergripande mål: Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Verksamheten har under året varit föremål för omfattande organisatoriska förändringar genom bildandet av en egen förvaltning i mars. Tidigare medarbetarenkät från den tid då personalen tillhörde avdetoingen för tillväxt, miljö och regionplanering vid landstingsstyrelsens förvaltning visar på stora problem med stress i verksamheten. Den nya ledningsgruppen i tillväxt- och regionplaneförvaltningen genomför åtgärder för att komma till rätta med detta. Nämnden uppnår det övergripande målet vad gäller stolta medarbetare (det s.k. AKA-indexet). Nämnden redovisar också, som bilaga till nämndens bokslut, en kompetensförsöijningsplan. Planen visar att förvaltningen för närvarande står inför en relativt betydande rekrytering av nya medarbetare. Det finns också en betydande risk i form av starkt personberoende i vissa funktlöner, vilket bland annat framgår av projektplanen för arbetet med ny RUFS. Bedömning Revisonen bedömer att nämnden arbetar proaktivt för att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Det är viktigt att förvaltningen fortsätter arbeta med att minska personalens upplevda stress. 2,2.4 Hållbar tillväxt och utveckling Fullmäktiges övergripande mål: Hållbar tillväxt och utveckling o Effektivt miljöarbete a Socialt ansvarstagande o Säkra processer Verksamheten ingår i det gemensamma miljöledningssystemet för ISO 14001, liksom då de var en del av landstingsstyrelsens förvaltning. Vid bildandet av den nya förvaltningen har anpassning skett till de nya förhållandena. Ett direkt eget miljömål har funnits under 2015, men nämndens främsta bidrag i miljöarbetet är indirekt genom arbetet med miljöperspektiven i RUFS och andra styrdokument. Gemensamma mål och uppföljning inom ramen för det gemensamma miljöledningssystemet redovisas inte i nämndens årsbokslut. Området socialt ansvarstagande finns inte med i nämndens budgetdokument för 2015. Nämndens årsbokslut beskriver att metoder och verldyg delvis finns på plats och hänvisar i övrigt till jämställdhets- och mångfaldsplanen. Jämställdhets- och mångfaldsplaneu har dock, i enlighet med lagla-av, ett internt perspektiv och är därför inte tillämpbar i det externa perspektiv som efterfrågas i bokslutsanvisningama. Området säkra processer finns inte heller med i nämndens budgetdokument för 2015. Vad gäller säkerhet hänvisar nämnden till det avtal kring säkerhet som förvaltningen har med landstingsstyrelsens förvaltning. Utveckling kommer ske under 2016 utifrån de principer som tas fram av landstingsstyrelsens förvaltning. Området informationssäkerhet har inte hanterats av nämnden under 2015. t ÅKA index Indexet har skalan 1-100 och består av områdena aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus, förändring och utveckling, j ämlikhetsindex, hälsa- och stressindex samt motivationsmdex. 4

Bedömning Det är rimligt i en nämnd av tillväxt- och regionplanenämndens karaktär att miljöarbetet i huvudsak sker indirekt. Inom förvaltningen pågår ett arbete med att utveckla formerna för hur det indirekta arbetet ingår i miljöledningssystemet bl.a, i målformuleringama. Nämndens årsbokslut behöver då också ha en tydlig uppföljning och analys av hur nämnden uppfyllt dessa indirekta mål. Nämndens egen miljöredovisning behöver sammantaget bli tydligare. Socialt ansvarstagande ur ett externt perspektiv berörs inte trots att dett.ex. i nämndens särskilda statistikuppdrag bör finnas stora möjligheter vad gäller att arbeta med könsuppdelad statistik. Här återstår ett arbete för att tydligt konkretisera hur detta målområde ska omhändertas..området säkra processer är ett utvecklingsområde för nämnden. Ledningssystem för iuformationssäkerhet har inte böljat implementeras än. 2.3 Samlad bedömning av ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Årets resultat uppgår till 2,7 mnkr, vilket är 2,7 mnkr högre än fastställt resultatkrav. Åvvikelsen i förhållande till resultatikravet motsvarar ca 1,8 procent av omsättningen. Revisionen konstaterar att fullmäktiges mål om en ekonomi i balans därmed uppnåtts. Revisionen bedömer att nämnden i huvudsak arbetar enligt fullmäktiges intentioner för verksamheten och att det verksamhetsmässiga resultatet i huvudsak har uppnåtts. Nämndens arbete med fullmäktiges uppdrag att ta fram ny RUFS har bedrivits med rimlig ambitionsnivå under året. Uppdraget att följa upp RLTFS 2010 är genomfört även om revisionen menar att uppfölj" ningen borde ha haft ett bredare angreppssätt i enlighet med de skrivningar om uppföljning som finns i RUFS 2010. Revisionen instämmer i nämndens bedömning av det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet och konstaterar att det ekonomiska resultatet beskrivits på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Däremot är besla-ivningen av det verksamhetsmässiga resultatet inte helt tillfredsställande i nämndens årsbokslut. Sammantaget bedöms det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet, utifrån genomförd gransluiing, som tillfredsställande. 3 Intern styrning och kontroll I detta avsnitt görs en bedömning av hur nämnden tar ansvar för att det finns en intern styrning och kontroll som med en rimlig grad av säkerhet leder till måluppfyllelse, effektiv verksamhet och regelefterlevnad. Bedömningsmålen och bedömuingsla-iterierna framgår av bilaga 2. 3.1 Ekonomi- och verksamhetsstyrning 3.1.1 Ekonomistyrning Nämnden har i delrapporten för 2015 prognostiserat årets resultat till O mnh-. Utfallet blev dock 2,7 mnkr högre än proguosen. Detta beror.fi-ämförallt på att det inte tagits så många beslut om miljö- och slcärgårdsbidrag som budgeterat och på återföring av äldre reserverade bidragsmedel från projekt som avslutats utan att hela det beviljade beloppet upparbetats. Revisionens granslaiing visar att lämnade prognoser succesivt förbättrats under året. Avvikelser är tydligt beskrivna.

3.1.2 Verksamhetsstyrning Enligt fullmäktiges budget 2015 har nämnden ansvar för framtagande, genomförande och uppföljning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS. Fullmäktiges beskrivning av regionplänering i budgeten tar fram vad som är viktigt för regionen i stort och där landstinget kan ha en roll i att initiera, påverka och sammanföra intressen. Vidare framgår vad som är viktigt att prioritera inom landstingets egna verksamheter och direkta uppdrag, t.ex. att initiera en ny RUFS. Det går dock inte att utläsa t.ex. gränsdragningen mellan tillväxt- och regionplanenämndens ansvar och det landstingsövergripande ansvaret för planering och uppföljning av landstingets eget bidrag till genomförande av RWS 2010. Nämndens budgetdokument 2015 är både en återredovisning till landstingsfullmäktige av den översiktliga planeringen för 2015 och en anvisning till förvaltningen. Förvaltningen har preciserat årets arbete i en verksamhetsplan. Granskningen visar att beskrivningarna av nämndens övergripande uppdrag och specifika uppdrag skiljer sig åt mellan dessa båda dokument och att strukturen inte är entydig. Nämndens budget och förvaltningens verksamhetsplan tydliggör inte heller vem som är uppdragsgivare till enskilda uppdrag. Det saknas ofta en tydlig distinktion mellan beskrivning av önskad utveckling för regionen som helhet, insatser som ska göras av landstinget i stort och de insatser som förväntas av tillväxt- och regionplanenämnden. Vidare redovisas i verksamhetsplanen ibland insatser, vilka valts av förvalfaiingen själv som medel för att genomföra det övergripande uppdraget, under rubrikerna Grunduppdrag respektive Särskilda uppdrag. Detta ger en otydlighet i vad som är verkliga uppdrag till förvaltningen. Nämnden har inte brutit'ner fullmäktiges långsiktiga mål och kortsiktiga mål/indikatorer till -egiraverksamhetsnära mål. Inte heller har nämnden definierat egna verksamhetsmål utifrån de övergripande målen och strategierna i RUFS 2010. Mot bakgrund av att planeringsunderlageii har en otydlig utformning finns inte heller fömtsättningar.för en tydlig uppföljning av nämndens verksamhet. Detta präglar också nämndens årsbokslut som ofta. salaiar en tydlig distinktion mellan det samlade arbetet i regionen respektive landstinget och nämndens eget arbete. I årsbokslutet finns dock, jämfört med verksamhetsplanen, vissa ansatser att tydligare redovisa nämndens uppdrag och hur detta har genomförts. Förvaltningen har under hösten 2015 genomfört ett grundläggande planerings- och prioriteringsarbete där ny struktur, för verksamhetsplauering och uppföljning tagits fram. 3,1.3 Riskanalys och internkontrollplan Nämnden fastställde i augusti en internkontrollplan upprättad utifrån en dokumenterad riskoch väsentlighetsanalys. De risker som framkommer i riskanalysen berör frågor som syftar till att etablera en nystartad verksamhet. Det saknas emellertid en analys avseende risker kopplade till nämndens kärnprocesser som genomförande av RUFS, framtagande av ny RUFS, bidragsgivning o.s.v. Riskanalysen är inte heller tydligt kopplad till risker som hindrar nämnden att uppfylla fullmäktiges mål. Förvaltningen har dock genomfört en särskild riskanalys för projektet "Program- och sami-ådsarbete för ny RUFS". Förvaltaingen har under hösten arbetat med en bredare riskanalys så att även kämprocesserna kommer att omfattas i internkontrollplanen med start 2016. 3.1.4 Övriga interna styrdokument och processer Flera viktiga styrdokument har tagits fram såsom beslutsordning, miljöledningssystem och bevarande- och gallringsplan. Förvaltningen har också arbetat igenom nämndprocessen och rutiner fanns på plats i slutet av året. Under året har förvaltningen utnyttjat ett flertal tjänster

från landstingsstyrelsens förvaltning och avser fortsätta med det under kommande år. Arbetet med avtal för detta bedöms av förvaltningen vara slutfört i böljan av 2016. Dokumentstudier och intervjuer visar att en del obligatoriska styrdokument respektive lokala riktlinjer som ska utarbetas av vaije nämnd och styrelse fortfarande saknas, t.ex. för infomiationssäkerhet och kommunikation. Förvaltningen saknar beskrivning av avdelningarnas ansvarsområden och det finns heller ingen rutin för intern ansvarsfördelning och bevakning av förvaltningens olika uppdrag. Enligt nämndens årsbokslut återstår ca 20 procent av arbetet med att ta fram styrdokument och rutiner, 3.1.5 Granskning av enskilda rutiner Av förvaltningens beslutsordning framgår att delegationsbeslut slca anmälas i nämnden. Det framgår däremot inte hur ofta detta ska ske, men det framgår att sla-iftliga verksfällighetsbeslut ska finnas samlade och att dessa ska diarieföras i den måu beslutet kan hänföras till ett diariefört ärende. Revisionen har granskat beslut om representation som överstiger 15 000 kr/tillfälle, som är två stycken under 2015. Enligt delegation ska dessa godkännas av ordförande och därefter anmälas i nämnden. Granskningen visar att beslut har fattats i enlighet med beslutsordningen, men att besluten inte anmälts i nämnden. Vid särskild granslming av ledningsnära kostnader och representation visade sig sju av 18 granskade leverantörsfakturor/redovisningstransaktioner innehålla avvikelser vilka i huvudsak bestod av felaktiga momsavdrag. I revisionens delårsrapport redovisades grauslming av logg- och behörighetshantering av ekonomisystemet Raindance och personal- och- lönesystemet Heroma. Granskningen visade att den interna kontrollen kopplad till attest- och b&hörighetshantering inte är helt tillfredsställande. Ledningen rekommenderades därför att säkerställa en kontinuerlig uppföljning av behörigheter. 3,1.6 Bedömning Revisionen bedömer att det under året bedrivits ett aktivt arbete för att utveckla den nya nämndens interna struktur vad gäller styrdokument, processer och rutiner. Likaså bedömer revisionen att tillväxt- och regionplanenämnden har ett ändamålsenligt system för löpande uppföljning av ekonomin. Prognossäkerheten bedöms som i huvudsak tillfredsställande. Revisionen menar att nämnden bör utveckla återredovisnmgen till fullmäktige för att tydligt visa hur nämnden uppfattar sitt uppdrag och vilken övergripande planering nämnden har för det kommande året och på längre sikt. Det gäller framförallt uppdrag om och förväntaingar på genomförande av RUFS 2010. Nämnden bör klargöra vad som är nämndens specifika uppdrag/roll i genomförandet. Nämndens budget och verksamhetsplan behöver också ha en striktare och tydligare användning av begreppet Uppdrag. Ett utvecklingsarbete kring verksamhetsplanering och uppföljning är genomfört på förvaltningsnivå under hösten. Den fortsatta utvecklingen behöver även inkludera nämndens styrning av verksamheten. Det är av vikt att nämnden tar fram egna verlcsamhetsnära mål och indikatorer utifrån fullmäktiges mål och indikatorer. Först därefter kan en tydlig analys av måluppfyllelse lämnas till fullmäktige. Uppföljning av regionens insatser görs lämpligen i den årliga uppföljningen av RUFS 2010 medan nämndens delårsrapport och årsbokslut bör innehålla uppföljning av nämndens egen verksamhet. En tydlig verksamhetsplanering utifrån nämndens uppdrag och mål är en förutsättning för detta och möjliggör också tydligare former för prioritering för att säkerställa att de viktigaste insatserna genomförs på fullgott sätt. Revisionen kommer följa det utvecklingsarbete som förvaltningen har initierat i samband med framtagande av verksamhetsplan för 2016.

Revisionen bedömer vidare att nämndens arbete med riskanalys och intemkontrollplan behöver utvecklas så att även väsentliga kärnprocesser och kopplingen till fullmäktiges mål för verksamheten tas med i riskanalysen. Riskanalysen i projektet ny RUFS, som utgör en stor del av verksamheten, bör kopplas till den övergripande riskanalysen och därmed redovisas till nämnden. Här har förvaltningens förberedande arbete inför 2016 haft en ny och breddad ansats under hösten. Granskning visar att den interna kontrollen behöver förstärkas för att säkerställa implementering och följsamhet till beslutade rutiner. Revisionen menar att det är viktigt att arbetet med att ta fram styrdokument och rutiner slutförs under 2016 och kommer att följa arbetet. Rekommendationer: o Nämnden bör bryta ner egna verksamhetsnära mål och indikatorer utifrån fullmäktiges mål och indikatorer. s Nämnden bör i sitt budgetbeslut tydligt redovisa nämndens tolkning av fullmäktiges uppdrag. o Nämnden bör utveckla arbetet med riskanalys och iutemkontrollplan till att omfatta nänmdens hela ansvarsområde och arbetet mot fullmäktiges mål. s Ledningen bör i sin verksamhetsplan ytterligare förtydliga nämndens tollaiing av fullmäktiges uppdrag och redovisa den uppdragsbild som finns för förvaltningen samt den övergripande planeringen för att förverkliga uppdragen. 3.2 Samverkan internt inom landstinget och med externa parter Enligt nämndens budgetdokument och förvaltningens verksamhetsplan ska nämnden bedriva en omfattande samverkan både internt inom landstinget och externt. Revisionen har granskat om det finns en tydlig strategisk styrning av nämndens samverkan. Revisionen har inte specifikt granskat enskilda externa samverkansformer men formerna för nämndens samverkan med länsstyrelsen behöver ses över under 2016 mot bakgrund av att länsstyrelsens valt att formellt stå utanför arbetet med ny RUFS och utifrån pågående utredning kring regionbildning. Ii Nämnden samverkar i många olika mer eller mindre förmaliserade former. Samverkan kan E ibland vara på politisk nivå eller vara ett politiskt uppdrag men förefaller i de flesta fall vara ett, på tjänstemannanivå, valt medel för att genomföra uppdrag såsom t.ex, framtagande av nya RUPS, l Enligt intervjuer använder förvaltningen som första prövning av om ny samverkan ska inledas att det films en tydlig koppling till RUFS. Däremot finns, enligt intervjuerna, ingen formaliserad planering för hur förvaltningen ska använda samverkan som medel i verksamheten eller några tydliga rutiner för prioritering vid val mellan olika samverkansalternativ och inte heller någon strukturerad uppföljning av den samverkan som bedrws. När det gäller intern samverkan inom landstinget bedömer verksamhetsföreträdare att det finas fungerande samverkan på handläggarnivå med trafikförvaltningen. Beb-äffande skärgårdens utveckling har dock revisionen inte kunnat utläsa hur planermgsfrågor ska hanteras mellan t.ex. Skärgårdsrådet som drivs från tilh^äxt- och regiouplanenämnden och berednmgen för sjötrafik l inom trafiknämnden, l Vidare bedömer verksamhetsföreträdare att det finns fungerande samverkansformer med kul- [. turförvaltningen och i viss mån med forskning och innovation inom landstingsstyrelsens förvaltning. Enligt förvaltaingsledningen saknas i övrigt former för fungerande samverkan med fastighetsbolaget Locum AB och sjukvården i stort. Detta innebär att nämnden inte kan verka för genomförande av RUFS 2010 inom dessa verksamheter. Det finns också risk att olika delar av landstinget, vid kontakter med t.ex. kommuner, framför olika budskap i långsiktiga regionåla planeringsfrågor.

Enligt förvaltningschefen finns ingen etablerad landstingsövergripande strategisk samverkan där förvaltningen kan delta la'ing frågor om planering av landstingets eget bidrag till genomförande av RUFS 2010. Som tidigare konstaterats finns också viss otydlighet i vilket uppdrag tillväxt- och regionplanenämnden har för genomförandet av RUFS 2010. Bedömning Revisionen bedömer att förvaltningen kan utveckla styrningen av hur samverkan används som medel för att uppnå nämndens uppdrag och mål. Den interna samverkan inom landstinget kring regionplanering i allmänhet och genomförande av RUFS 2010 i symierhet behöver utvecklas. Tillväxt- och regionplanenämnden behöver därför i högre grad prioritera utveckling av den interna samverkan inom landstinget. Det handlar dels om att starta upp samverkan med verksamheter inom sjukvården och med Locum, dels att utveckla redan befintlig samverkan med trafikförvaltningen. Det finns behov av att på ledningsnivå/strafegisk nivå skapa samsyn kring den långsiktiga trafikplaneringens funktion och utformning. Det fmns också behov av att specifikt se över samverkan lu-ing skärgårdsfrågor. Revisionen kommer under 2016 granska trafikplaneringen i ett särskilt projekt. Tidigare genomförd granskning av RUFS 20103 pekar tydligt ut behovet av samverkan mellan landstingsstyrelsen och regionplanenämnden när det gäller framförallt landstingets eget bidrag till genomförande och strategisk planering, Även en granskning 2009 om den interna samverkan kring regional planering och utveckling pekar på brister i samverkan och medverkan mellan regionplaneverksamheten och landstinget i övrigt. Årets granskning visar att flera av de rekommendationer som lämnats i dessa rapporter i allt väsentligt fortfarande kvarstår. 3.3 Bidragshantering Nämndens ansvar för bidragshantering framgår inte av nämndens reglemente utan enbart av den specificerade budget för tillväxt- och regionplanenämnden som togs fram av landstingsstyrelsens förvaltning i samband med bildandet av nämnden. Nämndens budget för utbetalning av bidrag uppgick 2015 till 103,5 mnkr. Av dessa uppgick "miljö-, skärgårds- och fraktbidrag" till ca 8 mula- medan resterande belopp fördelats på några få större mottagare, bl.a. andra Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län (ca 62 mnkr) och ALMI företagspartner (ca 21,8 muta-). Revisionen har granskat om den interna kontrollen av utbetalningsmtinema är tillräckliga. Skärgårdsstiftelsen och ALMI har valts mot bakgrund av den betydande ekonomiska omfatt- i ningen på dessa bidrag. Miljö-, skärgårds- och fi-aktbidrag har valts ut då detta är bidrag med många ansökningar och där utbetalt belopp bygger på bedömning av underlag och hur väl bi- dragstagaren lever upp till lämnade och godkända projektplaner. I Bidraget till Skärgårdsstiftelsen respektive ALMI hanteras i enlighet med särskilt upprättade avtal. Hanteringen av miljö-, frakt-, och skärgårdsbidragen utgår från särskilda riktlinjer. För- j valtningen har dokumenterade anvisningar kring hantering och attest av bidrag/stöd. Hante- [ ringen via ansökningsförfävande sker helt internt inom nämnden med undantag av fraktbidra- gen där Waxholmsbolaget (i praktiken yötrafikenheten på trafikförvaltningen) sammanställer underlag och förmedlar utbetalning av bidragen. Granskningen visar att underlaget inte ger jl tilkäcklig information för att kunna bedöma till vem, för vad och i vilken omfattning fraktbidragen betalas ut. Avtalet med Skärgårdsstiftelsen innehåller krav på uppföljning. Även for ÅLMI finns krav på återrapportering. Rutinerna för miljö- och skärgårdsbidrag innehåller uppföljningsmoment där Laudstmgsrevisorema, 15/2010, RUFS 2010 - imiehåll, genomförande och uppföljning 4 Landstingsrevisorerna, 3/2009, Regional planering och utveckling

bidragstagaren ska återrapportera användningen av bidragen. Det förefaller generellt inte finnas utvärderingar av vilka resultat nämndens bidragsverksamhet leder till. Bedömning Revisionen bedömer att den interna kontrollen är tilh-äcklig vad gäller utbetalning till Skärgårdsstiftelsen och ALMI, Vidare bedömer revisionen att den interna kontrollen i huvudsak är tillräcklig för de bidrag som utbetalas inom miljö- och skärgårdsområdet. Nämnden bör dock generellt överväga att införa någon form av utvärdering av vad utbetalda bidrag har lett till. Revisionen bedömer att den interna kontrollen inte är tillräcklig för fraktbidragen. Förvaltningen har uppmärksammat problemet och ett förändringsarbete är påböijat. Det är viktigt att förvaltningen snarast implementerar rutiner som säkerställer den interna kontrollen för fraktbidragen. Rekommendationer: o Ledningen bör snarast implementera rutiner som säkerställer den interna kontrollen för fraktbidragen. 3.4 Samlad bedömning av intern styrning och kontroll Revisionen bedömer att etableringen av ny nämnd och förvaltning hanterats på ett tillfredsställande sätt under 2015, men att det kvarstår en del utvecklingsarbete som behöver slutföras under 2016. Revisionen menar att verksamheten behöver utveckla former för en tydligare verksamhetsstyrning. Nämnden behöver ta fram egna verksamhetsnära mål och indikatorer utifrån fullmäktiges mål och indikatorer. Nämndens budget och förvaltningens verksamhetsplan behöver vidare mer tydligt utgå från nämndens uppdrag och visa på hur verksamheten avser att uppfylla dessa uppdrag. Särskild vikt bör läggas vid att tydliggöra hur olika typer av samverkan bedöms bidra. Även om nämnden har tagit fram ett antal viktiga styrdokument och rutiner återstår fortfarande en del arbete. Nämndens arbete med riskanalys och internkonb-ollplan behöver utvidgas till att omfatta kärnprocesserna i nämndens verksamhet med en tydlig koppling till målen för verksamheten. Hanteringen av fraktbidrag behöver säkerställas. Iinplementering och löpande efterlevnad av beslutade rutiner behöver också förstärkas. Nämnden har en tydlig systematisk uppföljning av ekonomin medan uppföljning och utvärdering av verksamheten inte är lika utvecklad. Det är revisionens uppfattning att en mer genoraarbetad verksamhetsplauering enligt ovan lägger grunden för och möjliggör en tydligare uppföljning av att verksamhetens uppdrag och mål uppnås. Då finns också bättre möjligheter att under året synliggöra eventuella behov av prioritering i verksamheten. Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget vara inte helt tillräcklig. 4 Räkenskaper I detta avsnitt görs en bedömning av om nämndens redovisning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2. 10

4.1 Samlad bedömning av räkenskaper Årsbokslutet är i allt väsentligt upprättad enligt lagen om kommunal redovisning, god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Räkenskaperna bedöms vara rättvisande. 11

Landstingsrevisorema STOiKHOW.S fcän&uhosting Bilaga l 1(1) Sammanställning och uppföljning av lämnade rekommendationer avseende tidigare år och innevarande år: Tillväxt- och regionplanenämnden/ Årsrapport 2015 Granskningsår Rekommendation Åtgärdat 3a Del- Nej Kommentar 2015 Ars ra p p 2015 Ärsrapp Nämnden bör i sitt budgetbeslut tydligt redovisa nämndens tolkning av fullmäktiges uppdrag. Nämnden bör utveckla arbetet med riskanalys och internkontrollplan till att omfatta nämndens hela ansvarsområde och arbetet mot fullmäktiges mal. Följs upp i samband med ärsgranskningen 2016. Följs upp i samband med delårsgransknlngen 2016, 2015 Delar HBmnden bör bryta ner egna verksamhetsnara mål och Indikatorer utifrån fullmäktiges mal och indikatorer. Följs upp i samband med delårsgranskningen 2016,

Landstingsrevisorerna STOCKHOIMS tamslanosting B-lista (ej till styrelse/nämnd) 1(1) Sammanställning över lämnade rekommendationer för Tillväxtoch regionplanenämnden. Årsrapport 2015 Rekommendation Granskningsår Åtgärdat Ja Delvis Nej Kommentar 2015 Delar adningen bör säkerställa att behörigheter i Raindance är godkända och att Jndertecknade behörighetsblanketter finns :ör samtliga med behörighet i systemet. Följs upp l samband med delärsgranskningen 2016. 2015 Årsrapp -edningen bör snarast implementera rutiner iom säkerställer den interna kontrollen för raktbidragen, Följs upp i samband med delarsgranskningen 2016, 2015 Ärsrapp -edningen bör i sin verksamhetsplan * /tterligare förtydliga nämndens tolkning av 'ullmäktiges uppdrag och redovisa den jppdragsbild som finns för förvaltningen ;amt den övergripande planeringen för att örverkliga uppdragen, Följs upp i samband med ärsgranskningen 2016.

Landstingsrevisorerna p;, STOCKHOLMS läns LANDSTING BEDÖMNINGSMÅL OCH BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR 2015 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Verksamhetens resultat och resurser står l ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmål: l. Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges resultatkrav och övriga ekonomiska mål. 2, Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mal för verksamheten och genomfört tilldelade uppdrag. 3. Nämndens/styrelsens verksamhet har bedrivits i enlighet med för verksamheten gällande lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Bedömningskriterier: Tillfredsställande Bedömnlngsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Avvikelser kan förekomma. Inta helt tillfredsställande Bedömningsmälen bedöms delvis vara uppfyllda, Det finns större och/eller flera avvikelser. Otillfredsställande Beäömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga avvikelser som måste åtgärdas snarast. Kommentar: Avvikelserna är så stora att frågan om anmärkning eller avstyrkt ansvarsfrihet bör prövas, Intern styrning och kontroll Nämnd/styrelse ansvarar för att det finns en Intern styrning och kontroll som med en rimlig grad av säkerhet leder till måluppfyllelse, effektiv verksamhet och regelefterlevnad. Bedömningsmål: l. Nämnden/styrelsen har fastställt en organisation med tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. 2, Nämnden/styrelsen har i budget/verksamhetsplan fastställt ekonomiska och verksamhetsmässiga mal l linje med fullmäktiges mal och övriga uppdrag. Målen ar mätbara/uppföljningsbara. 3, Nämnden/styrelsen har riktlinjer och rutiner för väsentliga områden för att säkerställa att verksamhetens uppdrag och mål uppnås samt att lagar, föreskrifter m.m. följs. 4. Nämnden/styrelsen har genomfört en riskanalys som identifierar, värderar och prioriterar väsentliga risker. Nämnden/ styrelsen har i en internkontrollplan fastställt vilka åtgärder/ kontroller som ska hantera prioriterade risker. 5. Nämnden/styrelsen följer kontinuerligt och systematiskt upp ekonomi och verksamhet, såväl för verksamhet l egen regi som för sådan som uppdragits åt annan att utföra, analyserar väsentliga avvikelser samt vidtar åtgärder vid behov. 6. Nämnden/styrelsen har ett informations- och kommunikationssystem som stödjer styrning, kontroll och uppföljning av verksamheten. 7. Nämndens/styrelsens rapportering ger en rättvisande och tillförlitlig information om ekonomi och verksamhet. Bedömningskriterier Tillräcklig Bedömningsmälen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Avvikelser kan förekomma. Tnte halt tillräcklig Bedömningsmälen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större och/eller flera avvikelser.

Landstingsrevisorerna p,, STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Otillräcklig Bedömnlngsmälen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga avvikelser som måste åtgärdas snarast. Kommentar: Avvikelserna är så stora att frågan om anmärkning etter avstyrkt ansvarsfrihet bör prövas, Räkenskaper Nämndens/styrelsens redovisning är upprättad l enlighet med lagstiftning och god redovisningssed sä att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning och kan ligga till grund för styrning, ledning, uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrivs. Bedömningsmål: l. Nämndens/styrelsens räkenskaper är upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen, god redovisningssed samt landstingets regler och anvisningar. 2. Nämndens/styrelsens delärsrapporfc och ärsbokslut/ärsredovlsnlng ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Bedömningskriterier: Rättvisande Räkenskaperna uppfyller l allt väsentligt bedömningsmälen. Avvikelser kan förekomma. Eventuella värderings-, klassificerings- och/eller upplysningsfel är inte av sådan karaktär att de väsentligen påverkar bilden av nämndens/styrelsens resultat och ställning. Xnta rättvisande Räkenskaperna innehåller allvarliga avvikelser i förhållande till bedömnlngsmålen.

C"..\NV\W\ "\"'.''''.\.\\\\'->N'\ :-^'-v-:;\:^x^.~~.."\v'cx :^/n-f//!l!lll, ''^iiiissmi - ~: -'; ~^::;-^^;<;.^^5';u;äSI?%$3ÉyzÉ - '^^:^':>:^^%%s^^ '--".': ^^-^ -.yfws^f^ätffw- ^.Kws:wff!fiim^ ^ ^wu^th^m ^'^W% @M? ^^:^W j!m^ffl n^wi.^ti-m- :':f^:^h'h!miffiii ;/,,V;f;ff/^:f il!j! i^:ilmllii\}i[\ i i; n n\\\'\\\\\ i i i {. \\\\\\\ ^^WM^ ^m\\\\\v\wv \näu\wvvnvs ^v\\\\\\\\\\'\s ~^i.v\\yvvw^ ' '"/\\'AV\\V\^.: \ \ \ \ ''.. \ \ \ '\ \ :////////////^ :^//////////7//^.','. '.'' i' /' l'/' // ^'!il/////////a////^:. i/uy Landstingsrevisorerna STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Postadress: Box 22230, 104 22 Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 25 B (T-bana Rådhuset) Telefon; 08-737 25 00 E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Hemsida: www.sll.se/rev Org.nr: 232100-0016