Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik



Relevanta dokument
Flervalsfrågor

METEOROLOGI. Innehåll

Meteorologi. Läran om vädret

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Vektoriella storheter är storheter med både värde och riktning. t.ex. hastighet och kraft

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Alice och världens väder

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Klimatet i Skandinavien

Kappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN

En enkel segelflygprognos

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Atmosfäriska systemet, väder

Sårbara platser. Sårbara platser

Astronomiövningar som kräver observationer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Klimat och hållbar utveckling 7A

Meteorologi - översikt

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation lösningar

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 19 C- och 18 A-poäng.

Finlands Navigationsförbund Suomen Navigaatioliitto Modellösningar till examen i kustnavigation

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

17 Trigonometri. triangeln är 20 cm. Bestäm vinkeln mellan dessa sidor. Lösning: Här är det dags för areasatsen. s1 s2 sin v 2

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Exempellösningar

Växthuseffekten och klimatförändringar

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Allt kallare ju högre vi kommer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING

Tentamen Luft och buller 7,5 hp

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Värme, kyla och väder. Åk

10. Relativitetsteori Tid och Längd

NpMa2b vt Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 19 C- och 18 A-poäng.

FAKTABLAD NR

Tentamen i Terrester Navigation LNC Chalmers Institutionen för sjöfart och marinteknik sidan 1 (1 )

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Övningsprov Förarintyg

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Marcus Löfverström

Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 55 poäng varav 22 E-, 19 C- och 14 A-poäng.

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation , lösningar

Examen I skärgårdsnavigation modellösningar

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund rf

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Väder och vind till sjöss PDF ladda ner

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Konsten att spå väder

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

ÖVNINGSTENTOR I MATEMATIK DEL C (MED LÖSNINGSFÖRSLAG)

Lektionsplanering är avsedd för en studiegrupp på max 20 elever. Kursen är planerad i 7 lektioner á 3h (45 min) per tillfälle.

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

NpMa2a vt Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 55 poäng varav 22 E-, 19 C- och 14 A-poäng.

Slutrapport Bromma Flygplats

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

8 Värme och väder. Inledning. Fokus: Världens oväder

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF )

Barn och ungdomars kontakter med BRIS

4b. 1p I resolution nämns ytterligare en manöveregenskap som skall fastställas, vilken?

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Modellösningar

Delprov B: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Sensorteknik Ex-tenta 1

Navigering och sjömanskap

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Transkript:

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar h Hävning b Hästbredderna i Divergens c Vad är medellufttrycket vid MSL j Isallobar d Vilket moln ger upphov till åska k Invertion e Nedre gränsen för kuling ( m/sek) l Daggpunkt f Vindstyrka m Subsidens g Barograf n Doldrums 14 p 2. a På väderkartor kan man finna bokstaven L vad betyder det? b Hur kan man på en väderkarta se i vilken riktning en front förflyttar sig? c Hur ritas en stationär front på en väderkarta? d Vad menas med en kallmassa? e Vilken typ av väder kan man förvänta sig i en varmmassa dagens datum i Göteborg? 3. För att lära känna och förstå vad som händer i lufthavet måste man bestämma eller observera ett antal variabler, s.k. meteorologiska variabler eller meteorologiska element 4 p Vilka är de meteorologiska huvudelementen?. 4. Svara kort men också fullständigt för uppkomsten av sjöbris gärna med skisser där det klart framgår varför luften strömmar som den gör. 5. 3 p a b c Förklara kort men också fullständigt var Du befinner dig i förhållande till orkanens centrum (rita gärna en skiss). Du gör observationer från ett stillaliggande fartyg som befinner sig på sydlig latitud. Högervridande vind och fallande lufttryck Oförändrad vindriktning och stigande luftryck Vänstervridande vindriktning fallande lufttryck 6. Övergångsområde mellan olika luftmassor kallas för frontzon eller bara front a Vad menas med en ockluderad front b Vad kallas den front som undantränger varmare luft vid marken? c Genom atmosfärens allmänna cirkulation bildas och vidmakthålls vissa huvudfronter. Vilka?

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 2 ( 6 ) 7. a Definiera kort men också fullständigt dyning b Definiera kort men också fullständigt signifikant våghöjd c Vad förorsakar tsunamis? Ange vågens (ungefärliga) värden för höjd, hastighet och våglängd på stora djup (> 3 000 m) d Vilka faktorer måste uppfyllas för att en vindvåg skall nå maximal våghöjd vid en given vindhastighet. 6 p e Förklara fenomenet "seiche" (orsak och verkan). 8. 10 p Skriv ut i klartext vad Du kan utläsa av denna stationsmodell 9. a Vad menas med molnbas? b Det finns tio huvudtyper av moln. Molnen kan delas in i "familjer". Vilka? c Ange ett moln som tillhör var och en av ovanstående "familjer" (av svaret måste det klart framgå till vilken familj det angivna molnet tillhör) d Hur ändras daggpunkten i en luftmassa som är utsatt för adiabatisk uppvärmning? e Hur ändras relativa fuktigheten i en luftmassa som är utsatt för adiabatisk avkylning? 11 p f Ge ett exempel på, när i frågan ovan (e.), detta fenomen kan observeras. 10. a Rita en enkel figur som visar ett lågtryck på Sydlig latitud. Rita typiska isobarer, varm och kallfront samt lågtryckets ungefärlig bana. Rita in hur vinden blåser norr, söder, ost och väst om lågtryckscentret 2 p b Var på jorden återfinns passadvindarna, ange också dess vindriktning. 1 p c Vad kallas de termiska årtidsbundna vindarna över Indiska oceanen. 11. a Beskriv kort hur katabatiska vindar uppstår. b Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att en tropisk orkan skall hunna bildas? c Beskriv kortfattat hur tromb bildas d Man befinner sig i ett område där orkaner kan uppträda. Vädret är klart med svaga vindar. Hur kan man med egna observationer upptäcka en annalkande orkan?. e Varför har inga tropiska orkaner observerats i Södra Atlanten

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 3 ( 6 ) 12. Följande fråga gäller bifogade väderkartor 2005-12-31 UT 00 Nedan finns 4 positioner angivna. För varje position ange det rådande vädret mycket kortfattat och riktigt som möjligt; sikt, vind (riktning och styrka) lufttryck i hpa, ev. nederbörd (typ av luftmassa). 12 p Rätt besvarat väder för varje position ger 3 poäng (max på frågan 12 poäng ) a Position N 50 ; W 050 b Position N 60 ; W 030 c Position Gotland, ( Visby) d Position N 55 ; E 005 13. a. En orkan har två (eventuellt tre) förstadier då vinden ännu inte har nått orkanstyrka. 2 p Vilka? 1 p b. Vid vilken vindhastighet går gränsen mellan storm och orkan? 1 p c. Beskriv "1-2 - 3 Rulle " 1 p d Hur många olika kategorier på orkaner anges i Saffir-Simpson Hurricane Scale 14. En tropisk orkan på S-lig latitud har Du i Bäring = 050 avstånd = 850 M. Orkanens beräknade bana är: Kurs = 255 fart = 12 knop. Eget fartyg kurs = 023 fart = 16 knop. Använd plottingdiagram nedan och bestäm lämplig ny kurs eller ny fart för att orkanens centrum icke skall komma närmare eget fartyg än 300 M. Svara på följande frågor: (plottet skall bifogas svaret) a Ny kurs med bibehållen fart? Motivera kursval b Ny fart med bibehållen kurs? Knop c När är orkanen närmast (centret) enligt a?..timmar d När är den närmast enligt b? timmar e Vad blir passageavståndet om fartyget saktar till 10 knop och ändrar kurs till 055 10 p Svar:..M 15. a Ange 3 olika typer av dimma utöver monsundimma som kan uppträda på öppna havet ( ej kustnära). b Vad är isdimma? c Var går gränsen (siktvärde) för att dimma skall råda.

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 4 ( 6 )

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 5 ( 6 )

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 6 ( 6 )