Samrådsunderlag. GlobalConnect. Bornholm Subsea cable project. Svenska delen av Östersjön

Samrådsunderlag GlobalConnect Bornholm Subsea cable project Svenska delen av Östersjön 2018-10-05

Datum 2018-10-05 Uppdragsnummer 1100034361 Utgåva/Status Slutgiltig Lina Sultan Emma Hällqvist Natallia Rozum Mikkel Sønderstrup Randløv Anna Holst Anna Holst Lisa Fernius Uppdragsledare Handläggare Granskare 1 av 37

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Administrativa uppgifter... 4 3. Rådighet... 5 4. Lokalisering... 5 5. Projektbeskrivning... 6 5.1 Inledning... 6 5.2 Kabeln... 7 5.3 Anläggningsfasen... 8 5.4 Driftsfasen... 9 5.5 Avveckling... 9 5.6 Tidplan... 9 6. Alternativ... 10 6.1 Huvudalternativ... 10 6.2 Nollalternativ... 10 6.3 Alternativa metoder... 10 7. Planförhållanden... 10 7.1 Översiktsplan... 10 7.2 Detaljplan... 11 8. Miljöförhållanden och avgränsning... 12 8.1 Batymetri, ytsediment och föroreningar... 13 8.2 Bentisk flora och fauna... 15 8.3 Fisk... 15 8.4 Fåglar... 17 8.5 Marina däggdjur... 19 8.6 Skyddad natur... 21 8.7 Friluftsliv... 24 8.8 Kulturmiljö... 25 8.9 Sjöfart och fartygsleder... 26 8.10 Yrkesfiske... 27 8.11 Infrastruktur... 29 8.12 Platser för utvinning av råmaterial... 30 8.13 Militära övningsområden... 30 8.14 Människors hälsa... 31 9. Miljökvalitetsnormer... 31 2 av 37

10. Skyddsåtgärder... 32 11. Riskbedömning... 32 11.1 Trafikanalys... 33 11.2 Riskanalys för tredjepartsfartyg under anläggningsfasen... 33 11.3 Riskanalys för tredjepartsfartyg under driftsfasen... 33 12. Fortsatt samrådsprocess... 33 13. Miljökonsekvensbeskrivning - innehållsförteckning... 34 14. Litteraturförteckning... 35 Bilaga 1 36 1. Alternativredovisning... 36 1.1.1 Huvudalternativ... 36 1.1.2 Alternativ... 36 3 av 37

1. Inledning GlobalConnect har ett omfattande fiberoptiskt nät som täcker huvuddelen av Danmark. Nyligen utvidgades nätet till Nordtyskland. I syfte att leverera en anslutning även till Bornholm och skapa en ny och snabbare fiberväg mellan Berlin och Stockholm planerar GlobalConnect att anlägga en kabelanslutning mellan Rügen i Tyskland, Bornholm i Danmark och Ystad i Sverige. Projektet kallas Bornholm Subsea Cable Project. GlobalConnect planerar att ansöka om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken för nedläggning av undervattenskabel. Som ett första steg i tillståndsprocessen ska undersökningssamråd genomföras för att i ett tidigt skede informera om och inhämta synpunkter kring projektet. Samrådet utgör också grund för att Länsstyrelsen ska kunna fatta beslut om verksamhetens grad av miljöpåverkan. GlobalConnect är verksamhetsutövare och samråder härmed om vattenverksamhet i samband med planerade åtgärder. Föreliggande dokument utgör underlag för ett kombinerat undersöknings- och avgränsningssamråd för den svenska delen av Bornholm Subsea Cable Project. Avgränsningssamrådet är ett samråd om verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivning (MKB). De synpunkter som kommer in under samrådet tas i beaktande i det fortsatta arbetet med MKB. Att förlägga en undervattenskabel utanför territorialgränsen kräver även tillstånd enligt den svenska lagen om kontinentalsockeln, varför tillstånd till detta kommer att sökas parallellt hos regeringen. 2. Administrativa uppgifter Sökande Organisationsnummer GlobalConnect CVR nr. DK26759722 Kontaktperson Jens Mikél Jensen Adress Hørskætten 3, 2630 Taastrup, Denmark Telefon +45 3143 7175 E-post Berört vattenområde Berörd kommun Jens.Mikel.Jensen@globalconnect.dk Östersjön Ystad kommun Berörda fastigheter Hamnen 2:2, Sandskogen 2:8 Prövningsmyndighet Mark- och miljödomstolen Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Skåne län 4 av 37

3. Rådighet En viktig förutsättning för att få bedriva en vattenverksamhet är att man har rådighet över området, vilket innebär att man äger området där verksamheten ska bedrivas eller har avtal med fastighetsägaren till området om att verksamheten får bedrivas. GlobalConnect kommer att redovisa avtal om rådighet i kommande ansökan. 4. Lokalisering Fiberkabeln planeras att anläggas mellan Rügen i Tyskland, Bornholm i Danmark och Ystad i Sverige, se Figur 1. Den svenska delen omfattar sträckan från gränsen för svensk ekonomisk zon in i svenskt territorialvatten till landfästet i Ystad. En exakt rutt är ännu inte beslutad, utan kommer fastställas när all undersöknings-data är på plats samt kommentarer från myndigheter har inkommit. Figur 1. Översiktsbild, planerad dragning av Bornholm fiberkabel. 5 av 37

Det planerade landfästet är beläget i den sydöstra delen av Ystad, vid Sandskogens idrottsplats, se Figur 2. Idrottsanläggningen sträcker sig längs kustremsan, ca 800 m österut sett från landfästet. Väster om planerat landfäste finns ett större industriområde och norr om landfästet, på ett avstånd av ca 400 m, finns ett bostadsområde. Figur 2. Planerat landfäste i Ystad markerat med grön cirkel. Ett alternativt landfäste (ca 30 m sydväst om det landfäste som visas i Figur 2. Planerat landfäste i Ystad markerat med grön cirkel.figur 2) kommer även att diskuteras vidare med markägare. 5. Projektbeskrivning 5.1 Inledning GlobalConnect planerar att utöka sitt fibernät i Danmark och norra Tyskland genom att bygga en sjökabelanslutning mellan Rügen (DE) och Bornholm (DK) och från Bornholm till Ystad (SE). 6 av 37

5.2 Kabeln Kabellängden mellan Tyskland och Bornholm uppgår till 117 km. Sektionen mellan Bornholm och Ystad kommer att vara 62 km lång med diameter på kabeln 25-35 mm, beroende på det slutliga kabelvalet. Den optiska kärnan är tillverkad av optiska fibrer som skyddas av ett rostfritt stålrör fyllt med en vattenblockerande tixotrop förening (se Figur 3). Kabeln kommer att vara dubbelarmerad och kommer endast innehålla fiberoptiska, passiva, komponenter. Det kommer således inte att föras någon el i sjökabelsystemet. 1: Primärbelagd fiber Kisel, akrylat 2: Fyllningsförening Tixotrop förening 3: Rör Rostfritt stål 4: Mantel Polyeten 5: Armering Galvaniserade ståltrådar 6: Fyllningsförening Bitumen 7: Inslagning Polyesterband 8: Inslagning Polypropylengarn Figur 3. Kabeldesign. Sjökabeln behöver skyddas och den läggs därför där så är möjligt i havsbotten alternativt på havsbotten med skydd genom övertäckning. Skyddet för sjökabeln kommer att beslutas på grundval av de geotekniska och de geofysiska undersökningar som kommer att utföras. Alternativa skyddsmetoder för de kabelsektionerna redovisas därför nedan. Vissa anpassningar av rutten kan även behöva ske i senare skede eftersom de geofysiska undersökningarna även ger kunskap om vrak mm. 7 av 37

Landföring av sjökabeln i Tyskland planeras i Rügen, i Danmark - söder om Rønne hamn (Bornholm) och söder om Hasle (Bornholm) och Sverige i Ystad. Vid platsen för landföring kommer en brunn att anläggas på stranden som utgör övergången mellan sjökabeln och landkabeln, det s.k SHB-röret. Brunnen är en underjordisk kammare som behövs för underhåll av kablarna. 5.3 Anläggningsfasen Anläggande av sjökabeln har olika förutsättningar vid olika vattendjup. Nedan redogörs för alternativa anläggningsmetoder för de olika kabelsträckorna. Sjökabel närmast landföring För att anlägga sjökabeln från landföringsplatsen planeras styrd horisontell borrning. Det innebär att borrning sker från brunnen och 100-200 m ut i vattnet. Det är en schaktfri metod för att installera rör från stranden och ut i havet. Kabeln dras sedan genom rören till stranden för anslutning till systemets utrustning på land. Styrd horisontell borrning kräver typiskt ett temporärt arbetsområde på upp till 15 m x 15 m under konstruktionen för att rymma borrutrustningen. Anläggningsarbetet beräknas ta mellan en dag och upp till en vecka. Om marken är för hård för att kunna använda styrd horisontell borrning kommer kabeln att dras in till stranden från anläggningsfartyget med hjälp av en kustnära båt som kan gå grundare än anläggningsfartyget. En sådan landföringsprocess av kabeln uppskattas ta en halv till en dag. Kabeln förs sedan ned i sedimenten med jetting-teknik. Tekniken innebär att kabeln spolas ned i sedimenten. Om inte tillräckligt skydd nås med jetting kan kabeln även komma att täckas med sten eller betong. Om styrd horisontell borrning inte kan användas så kommer kabeln på land att grävas ned. Sjökabel i grundare vatten I grundare vattnen där kabelanläggningsfartyget inte kan användas kommer kabeln från anslutningen vid SHB-röret och vidare ut mot anläggningsfartyget att föras ned i sedimenten med så kallad efterläggningsjetting. Sjökabel på djupare vatten Anläggningen av sjökabel på djupare vatten kommer att ske från ett kabelanläggningsfartyg. Kabelanläggningsfartyget kommer att ha ett dynamiskt positionerade (DP)system vilket innebär exaktare positionering och att ankring kan undvikas. Det innebär också att anläggningsområdet kan minskas. Kabelanläggningsfartyget förväntas under normala förhållanden att installera i genomsnitt 9,6-16,8 km sjökabel per dygn. Kabeln kommer antingen att föras ned i sedimenten genom plogning eller genom jetting. 8 av 37

Vid plogning leds kabeln igenom plogen som dras efter fartyget. Plogning av kabeldiket och nedläggning av kabeln sker således i ett gemensamt arbetsmoment. Vid plogning sker igenfyllning av kabeldiket i samband med nedläggningen av kabeln. Metoden som innebär en omedelbar igenfyllning av dikesfåran medför liten sedimentspridning. Läggningsdjupet planeras till ca 80-100 cm beroende på havsbottens struktur. I det fall detta skydd inte kan nås genom plogning kan jetting ske med fjärrstyrda arbetsmaskiner. Bredden på det resulterande diket beror på markförhållanden och är vanligtvis mellan 20 cm och 40 cm bred. Vid jetting används vatten under högtryck för att föra ned kabeln i havsbottnen. Vattenstrålarna löser upp bottenmaterialet och håller det fluidiserat så att kabeln hinner sjunka ner i det spolade diket. Bottenmaterialet som därefter sjunker ner på botten återfyller delvis diket. Om måldjupet (80-100 cm) inte kan uppnås genom plogning och/eller jetting finns flera sätt att skydda kabeln. Skydd kan vara i form av t.ex. betongblock eller stentäckning. Slutgiltig plan för kabelskyddet kommer att definieras i ett senare skede. 5.4 Driftsfasen Efter installationen förväntas kabeln vara i drift i 25 år. Under drift kan det finnas ett krav på underhållsarbete, såsom kabelreparation på grund av oväntade skador. Dessa arbeten kommer att vara av samma karaktär som kabelinstallationsarbeten som beskrivits ovan, men med kortare varaktighet. 5.5 Avveckling Avvecklingsmetod kommer att utvecklas under driftskedet eftersom befintliga förordningar kan ändras och tekniska kunskaper som samlats in under kabelns livstid måste beaktas. Avveckling av kabeln kommer att ske i enighet med gällande lagar och regelverk. I dagsläget är det inte beslutat om någon definierad avvecklingsmetod. 5.6 Tidplan GlobalConnect planerar att anlägga sjökabeln under kvartal 3 och 4 år 2019 under förutsättning att tillstånd till verksamheten erhållits. Hela systemet inklusive markkablar planeras att vara i drift under fjärde kvartalet 2019 eller senare. 9 av 37

6. Alternativ 6.1 Huvudalternativ Huvudalternativet är noga utvalt med beaktande av bland annat lokalisering av vindparker, säkerhetszoner, skyddade områden, farleder, platser för utvinning av råmaterial samt geologi. 6.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att projektet inte genomförs. Följaktligen skulle det inte förekomma några miljömässiga eller socioekonomiska konsekvenser (positiva eller negativa) från projektet. Nollalternativet representerar därför de ursprungliga miljöförhållandena, som kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) liksom konsekvenserna av genomförandet av projektet. 6.3 Alternativa metoder Flera olika metoder för att anlägga kabeln till havs och vid landfästet samt för att korsa befintliga kablar har övervägts. De olika metoderna kommer att presenteras närmare i MKBn. 7. Planförhållanden Tillstånd enligt miljöbalken får inte ges i strid mot detaljplan, detta enligt 2 kap 6 miljöbalken. Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. För aktuellt område finns en fördjupad översiktsplan för staden Ystad 2030 antagen av kommunfullmäktige i juni 2016. Inom aktuellt område för planerat landfäste finns en av Ystad kommun fastställd detaljplan. 7.1 Översiktsplan I Ystad finns en översiktsplan från 2005 för hela kommunen. Därefter har tillägg för olika områden, som fördjupningar för olika orter tagits fram. I juni 2016 antog kommunfullmäktige en ny fördjupning av översiktsplanen för staden Ystad - Staden Ystad 2030. Planen blickar fram till år 2030 och belyser hela stadens utveckling i ett sammanhang. Planens strategi går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till ett yttre läge och att omvandla det inre hamnområdet till en ny stadsdel med blandad bebyggelse - en stadsdel som knyter stadskärnan närmre havet. Att koppla staden till havet handlar också om att skapa ett stråk längs kusten, fler möjligheter att bo nära havet och fler 10 av 37

kopplingar mellan den befintliga bebyggelsen och havet. En hamnflytt är önskvärd av Ystad hamn för att säkra hamnens verksamhet även i framtiden. Öster om hamnområdet, vid planerat landfäste, föreslås enligt mark- och vattenanvändningskartan ett område för bostäder med inslag av mindre verksamheter och servicefunktioner, se Figur 4. Vattnet längs kusten är avsatt som område för fritid och rekreation. Figur 4. Mark- och vattenanvändningskarta staden Ystad 2030 (Källa: Fördjupning av översiktsplanen av staden Ystad, 2016). 7.2 Detaljplan En gällande detaljplan kommer att beröras av planerat projekt Ändring av stadsplanen för kvarteren Heden och Revhaken med planbeteckning Ystad 38, se Figur 5. Detaljplanen är antagen 1957. Området för planerat landfäste är avsatt för park eller plantering och gränsar till områden för idrottsändamål och hamnändamål enligt planen. Inga hinder enligt plan mot planerade åtgärder bedöms föreligga. 11 av 37

Figur 5. Gällande detaljplan för kv. Heden och Revhaken i Ystad (Källa: Ystads kommun, Gällande detaljplaner, Ystad 38). 8. Miljöförhållanden och avgränsning Nedan beskrivs relevanta miljömässiga och socioekonomiska parametrar för den planerade verksamheten samt den sakliga avgränsningen för planerad MKBprocess. Påverkan på omgivande miljö kommer framförallt uppstå under projektets anläggningsfas, och då främst till följd av viss grumling i samband med nedläggning av kabeln. Då anläggningsarbetet endast kommer att pågå några dagar bedöms projektet innebära mycket begränsade och snabbt övergående effekter. Under driftsfasen kommer påverkan endast uppstå i samband med reparations- och underhållsarbeten. Påverkan under driftfasen bedöms som obetydlig. I kommande MKB planerar GlobalConnect att närmare beskriva och utreda påverkan, effekter och konsekvenser som anläggande av kabeln innebär. Fokus kommer huvudsakligen att vara på anläggningsfasen, men även miljöeffekter på lång sikt kommer att beskrivas och bedömas. 12 av 37

Konsekvensbedömningarna i MKB görs utifrån nuläget men kommer också att jämföras mot ett så kallat nollalternativ, det vill säga situationen om ansökta åtgärder inte genomförs. I MKB kommer även uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna av den planerade verksamheten att beskrivas mer i detalj. Syftet med framtagandet av en MKB är att tillståndsmyndigheten, det vill säga mark- och miljödomstolen, ska kunna göra en samlad bedömning av de väsentliga miljöeffekter som den planerade verksamheten kan antas medföra. 8.1 Batymetri, ytsediment och föroreningar Utgångsläge Östersjön kännetecknas av sina djupa bassänger och grunda smala sund som tillsammans med meteorologiska förhållanden styr utbytet av saltvatten med Nordsjön. Kabeln kommer att passera ett relativt grunt område (0-18 m) utanför den svenska kusten följt av en djupare sektion ca 30 km från land. Störst djup, ca 40 m, återfinns vid den svensk/danska gränsen. Ytsedimenten på havsbotten domineras av sand och finkorniga sediment (lera och silt). Kabeln kommer även att korsa ett område med hård botten mellan Ystad och Bornholm, se Figur 6. Historisk och nuvarande förorening av Östersjön har lett till viss förorening av havsbottensedimenten, medan övergödning från näringsämnen har ökat deponeringen av organiska partiklar på havsbotten. Ackumulationsbottnar har vanligtvis högre föroreningsnivåer och finns främst i de djupare delarna av Östersjön, medan grundare vatten vanligen karaktäriseras av icke-ackumulerande bottnar med obetydliga föroreningsnivåer. 13 av 37

Figur 6. Ytsediment (1). Möjliga effekter Arbete på havsbotten kan potentiellt orsaka tillfälliga mindre förändringar i batymetrin (havsbottnens ytmorfologi). Några av havsbottensedimenten, i synnerhet lösa ytsediment, kan förväntas bli återuppgrumlade i vattenmassan till följd av anläggningsverksamheten. Potentiella föroreningar, näringsämnen och organiskt material som kan förekomma i samband med återuppgrumlade sediment kan påverka det marina livet när de sjunker till havsbotten. Avgränsning Påverkan på batymetrin från aktuell kabel bedöms vara försumbar. Batymetri avses därför inte behandlas vidare i MKBn. Eftersom risk för grumling i samband med anläggningsarbeten föreligger kommer grumling beskrivas närmare i MKBn. Eftersom kabeln inte korsar någon ackumulationsbotten (2) och då anläggningstiden är kortvarig bedöms provtagning av föroreningar inte vara nödvändig. 14 av 37

8.2 Bentisk flora och fauna Utgångsläge Bentisk flora och fauna omfattar organismer som lever på eller i närheten av havsbotten. Ett antal faktorer påverkar Östersjöns bentiska flora och fauna, så som syrekoncentration, salthalt, ljustillgång och substrat. Den marina floran i Östersjön består främst av mikro- och makroalger och några få arter sjögräs. Nära den skånska kusten korsar kabeln den eufotiska zonen, vilket är den övre solbelysta delen av en vattenmassa där fotosyntes kan ske. I den eufotiska zonen kan känsliga arter så som ålgräs (Zostera marina) förekomma. Den bentiska faunan utgörs av ryggradslösa arter som finns på (epifauna) och i (infauna) havsbotten. Möjliga effekter Effekter på bentisk flora och fauna kan t.ex. uppstå vid nedläggande av kabeln samt på grund av förändringar i livsmiljön på grund av ökningar av koncentrationen av uppgrumlat sediment, sedimentering och frisättning av föroreningar. Avgränsning Eftersom det riskerar att uppstå påverkan på den marina bentiska floran och faunan under anläggningsfasen, kommer den bentiska floran och faunan i den strandnära vattenmiljön att kartläggas längs kabelns sträckning under fältstudier och senare behandlas i större detalj i MKBn. Påverkan under driftsfasen bedöms som försumbar och kommer inte utredas vidare i MKBn. 8.3 Fisk Utgångsläge Fisk utgör en viktig komponent i näringskedjan och ekosystemet i Östersjön och fungerar som en länk mellan de lägre och högre trofiska nivåerna i näringsväven då de livnär sig på zooplankton, bentiska arter och mindre fiskar och konsumeras av marina däggdjur, fåglar och människor. Fördelningen av fiskarter i Östersjön bestäms huvudsakligen av salthaltnivåer där marina arter dominerar i Egentliga Östersjön och Kattegatt medan sötvattenarter förekommer i större utsträckning längst med kuster och längre in Östersjön. De vanligaste fiskarterna i Östersjön är torsk, sill och skarpsill både när det kommer till biomassa och antal individer och står för ca 95% av den kommersiella fiskefångsten i Östersjön. I figurerna nedan visas viktiga förekomst- och lekområden för dessa arter. 15 av 37

Figur 7. Lek- och uppväxtområden för torsk (3) (1). Figur 8. Lekområden och förflyttningsrutter för sill (1) (4). 16 av 37

Figur 9. Område där skarpsill förekommer (1). Möjliga effekter Effekter på fisk kan uppstå vid ökning av uppgrumlat sediment. Avgränsning Eftersom kabeln går igenom viktiga uppväxtområden för torsk och lekområden för sill kommer påverkan under anläggningsfasen att behandlas vidare i MKBn där även potentiella effekter på andra fiskarter redovisas. Ingen påverkan förväntas under driftsfasen, varför detta inte behandlar vidare i MKBn. 8.4 Fåglar Utgångsläge Östersjön är ett viktigt område för sjöfåglar och flyttfåglar och utgör vinterviste för ett stort antal övervintrande sjöfåglar. Vissa arter är vanligt förekommande i hela Östersjöregionen medan andra endast förekommer inom lokala områden. Vidare uppehåller sig vissa arter i Östersjön under hela året medan andra flyttar till eller från Östersjön under vintern. Utbredningen av olika fågelarter i Östersjön skiljer sig därför mycket mellan olika årstider. På våren och hösten använder många flyttfåglar de kustnära områdena som viloplatser till och från deras häckningsplatser. 17 av 37

Vid Ystads kustområde passerar kabeln ett område som identifierats som globalt viktigt för bevarandet av fågelpopulationer utifrån internationellt uppställda kriterier, ett så kallat Important Bird and Biodiversity Area (IBA). Figur 10. Viktiga fågelområden (sk. IBA-områden) (5). Kabeln passerar väster om ett Natura-2000 område (Sandhammaren;SE0430088) beläget i sydöstra Skåne som är en viktig rastplats för flyttfåglar och hyser en rad ovanliga fågelarter (se Figur 13). Skyddade arter inom området är; bivråk, brun kärrhök, fiskgjuse, fisktärna, fältpiplärka, jorduggla, kentsk tärna, mindre sångsvan, myrspov, nattskärra, röd glada, silvertärna, skräntärna, småsnäppa, småtärna, spillkråka, trädlärka, törnskata och vitkindad gås (6). Möjliga effekter Möjliga effekter på fåglar kan bero på fysiska störningar från anläggningsarbeten vid stranden samt störning från fartygstrafik. Indirekt påverkan på bentisk flora och fauna samt fisk kan också påverka fåglarna. Kabeln kommer att korsa ett IBA-område utanför Skånes kust, men pga. Att det är ett litet område som kan påverkas och utifrån den korta anläggningstiden bedöms påverkan bli obetydlig. 18 av 37

Avgränsning Potentiell påverkan på fåglar under anläggningsfasen kommer att tas upp i större detalj i MKBn. Ingen påverkan förväntas under driftsfasen, varför detta inte kommer att behandlas vidare i MKBn. 8.5 Marina däggdjur Utgångsläge Marina däggdjur i Östersjön innefattar tumlare (Phocoena phocoena), gråsäl (Halichoerus grypus grypus), vikare (Pusa hispida baltica) och knubbsäl (Phoca vitulina). Flera andra valarter, såsom vikval (Balaenoptera acutorostrata), sillval (Balaenoptera physalus), knölval (Megaptera novaeangliae), vanlig delfin (Delphinus delphis) och vitnosig delfin (Lagenorhynchus albirostris) kan ibland observeras, främst i södra delen av Östersjön, även om dessa observationer inte anses vara frekventa och dessa arter inte är stationära arter i Östersjön. Sälar Vikare förekommer i Bottniska- och finska viken samt Rigabukten. Eftersom vikare föredrar havsregioner som en längre tid av året är täckt med is observeras de sällan i södra Östersjön. Gråsäl finns endast i Nordtalanten och Östersjön. Östersjöpopulationen är koncentrerad till Egentliga Östersjön i anslutning till Sverige, Finland och Estland. Arten är den mest vanliga i Östersjön, även om populationen har minskat drastiskt under de senaste 100 åren. Vid den senaste inventeringen av gråsäl i Östersjön (2012) räknades 28 255 individer. Av dessa var 14 799 i svenska vatten (7). Utbredning av gråsäl visas i Figur 11. Den närmsta gråsälkolonin som förekommer i svenskt vatten återfinns utanför Falsterbo. Knubbsäl har i Östersjön delats upp i tre olika subpopulationer baserat på genetisk information: (1) Kalmarsundpopulationen (2) Sydvästra Östersjö-populationen (längs med Dansk och svensk kust), (3) Kattegatt-populationen. Kalmarsundspopulationen består av cirka 1 000 individer, den sydvästra Östersjöpopulationen omfattar cirka 1 500 individer, och Kattegatt-populationen består av cirka 7 800 individer. Utbredning av knubbsäl visas i Figur 11. Knubbsälskolonier återfinns utanför Falsterbo samt i danska Jungshoved och Ägholm. 19 av 37

Figur 11. Viktiga områden för knubbsäl och gråsäl (8) (9) (10). Sälar (alla ovanstående) har öron som är väl anpassade till ett vattenlevande liv och har hörsel i frekvensområdet mellan några hundra Hz till cirka 50 khz. De har mycket välutvecklade morrhår (vibrissae) med ett stort antal sensoriska nerver som är viktiga för att lokalisera byten när de födosöker. Detta gäller speciellt vid stort djup, på natten och när synligheten i allmänhet är låg. Tumlare Tumlare är listad som Akut hotad av IUCN (International union for conservation of nature) och sårbar på den svenska rödlistan. Tills alldeles nyligen visste man relativt lite om utbredning och status för tumlare i Östersjön. Under 2016 kunde SAMBAH-projektet (11) dock visa att antalet tumlare i Östersjön var ca 500 individer (95% konfidensintervall 80-1 100). Under parningsperioden under sommaren (April-Oktober) koncentreras populationen i Egentliga Östersjön runt de grundare bankarna runt Gotland och Öland med högst densitet kring Midsjöbankarna medan Belt-populationen koncentreras i syd-västra Östersjön mellan Skåne, Danmark och Tysklands kust. Under vintern (januari-mars) överlappar populationerna och är mer utspridda men merparten individer befinner sig i den södra regionen. I figuren visas densitet och 20 av 37

utbredning under vinter och sommar för tumlare i den södra regionen vilken anses relevant för projektet. Figur 12. Utbredning tumlare (11). Möjliga effekter Marina däggdjur kan påverkas av undervattensbuller där skador på hörselorgan och störningar i djurens beteende kan förekomma. Undervattensbuller från anläggningsarbeten (fartygsrörelser och jetting) bedöms ha en liten och lokal påverkan. Avgränsning Potentiell påverkan på marina däggdjur under anläggningsfasen kommer närmare att tas upp i MKBn. Då vikare föredrar havsregioner som en längre tid av året är täckt med is är det inte är troligt att arten förekommer i anslutning till kabelrutterna och potentiell påverkan kommer inte utredas vidare för denna art. Ingen påverkan på marina däggdjur förväntas under driftsfasen, varför detta inte behandlas vidare i MKBn. 8.6 Skyddad natur Utgångsläge Skyddade områden omfattar både nationellt och internationellt skydd. I Östersjön varierar skyddet mellan strängt lagstadgat skydd, i t.ex. Natura 2000-områden, och klassificeringar och rekommendationer, t.ex. i Ramsarområden, marina skyddsområden enligt Helsingforskonventionen (HELCOM MPA-områden), världsarv utsedda av UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) och biosfärområden, som också utses av UNESCO. Längs aktuell kuststräcka finns fyra Natura 2000-områden, varav delar av områdena även är naturreservat, samt en zon där strandskydd gäller, se Figur 14. Kuststräckan är även utpekad som riksintresse för friluftsliv och naturvård. 21 av 37

Figur 13. Natura 2000-områden, naturreservat och strandskydd. Natura 2000-områden och naturreservat Ystads sandskog, Kabusa och Sandhammaren-Kåseberga är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (SCI) medan Sandhammaren är skyddad enligt fågeldirektivet (SPA), se Tabell 1. Tabell 1. Natura 2000-områden. Namn Områdeskod Områdestyp och skydd Ystads sandskog SE0430094 SCI. Naturtyp: 1110, 2110, 2120, 2130, 2180, 9080, 9110, 9190 Kabusa SE0430112 SCI. Naturtyp: 1210, 2110, 2120, 2130, 3260, 4030, 6210, 6270, 6410 Sandhammaren- Kåseberga SE0430093 SCI. Naturtyp: 1110, 1210, 1220, 2110, 2120, 2130, 2170, 2180, 4030, 6120, 6210, 6270, 9160, 9190 Sandhammaren SE0430088 SPA. Fågelarter: Bivråk, Brun kärrhök, Fiskgjuse, Fisktärna, Fältpiplärka, Jorduggla, Kentsk tärna, Mindre sångsvan, Myrspov, Nattskärra, Röd glada, Silvertärna, Skräntärna, Småsnäppa, Småtärna, Spillkråka, Trädlärka, Törnskata, Vitkindad gås Ystad sandskog (SCI) är beläget närmast kabelsträckningen, drygt 2 km från det planerade landfästet i Ystad. Området består till största del av olika typer av sanddyner, bland annat trädtäckta fossila sanddyner. Den marina vattenmiljön utgörs av vegetationsklädda sandbottnar med bentiska alger, ålgräs och nateväxter. Ystad sandskog är ett populärt rekreationsområde och utnyttjas av det rörliga friluftslivet. Området är även naturreservat, Ystad sandskog. 22 av 37

Kabusa (SCI) består av vida sandhedar. De västra delarna utgörs av flacka betesmarker med flygsand som i öster övergår i ett starkt kuperat landskap med isälvssediment. Kabusa används bland annat som militärt övningsfält och för rekreation. Sandhammaren-Kåseberga (SCI) är ett sanddynområde, delvis planterad med tallskog. Det förekommer även stora områden med stäppartad terräng. Området är ett populärt utflyktsmål för rekreation och friluftsliv. Ale stenar vid Kåseberga är en känd och populär fornlämning. Området innehåller även flera naturreservat, Backåkra, Hagestad, Hammars backar-kåsebergakusten och Sandhammaren. Sandhammaren (SPA) är viktigt för sträckande sjö- och landfåglar. Området är också viktigt för häckande våtmarks- och landfåglar. Stränderna och strandängarna hyser flera arter som omfattas av fågeldirektivet. Området innehåller även naturreservaten Backåkra, Hagestad och Sandhammaren. Riksintresse naturvård Tre riksintressen för naturvård förekommer längs den skånska kuststräckan; Ystad sandskog, Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden och Kustområdet Nybrostrand-Simrishamn. Strandskydd Strandskydd gäller längs kuststräckan. I strandskyddade områden får man normalt sett inte bygga eller ändra något. Dispens krävs vanligtvis för att vidta åtgärder. Internationellt skydd Inga marina skyddsområden enligt HELCOM MPA, världsarv eller biosfärsområden enligt Unesco eller andra områden med internationell skyddsstatus finns längs den svenska delen av kabelns sträckning. Möjliga effekter Anläggningsarbeten kommer att orsaka viss sedimentspridning i vattenmassan som tillfälligt kommer att påverka sikten för vattenlevande arter. Sedimentspridningen kan potentiellt leda till spridning av föroreningar. Anläggningsarbeten vid landföringsplatsen kommer att utföras inom strandskyddat område. Avgränsning Möjlig påverkan på Ystad sandskog genom uppgrumling av sediment under anläggningsfasen kommer att beskrivas närmare i MKBn. Övriga skyddade naturområden är belägna på betryggande avstånd från kabelsträckningen och kommer därför inte behandlas vidare i MKBn. Ingen påverkan bedöms uppstå under driftsfasen varför det inte behandlas vidare. 23 av 37

Den planerade verksamhetens förenlighet med strandskyddsbestämmelserna kommer att presenteras närmare i MKBn. 8.7 Friluftsliv Utgångsläge Ystad kommuns kust är drygt fyra mil lång och består huvudsakligen av sandstrand. Kusten är viktig för kommunen och dess invånare och tillhandahåller förutsättningar för rekreation, arbetstillfällen och boende. Längs kusten finns värden så som naturen, friluftslivet och de goda förutsättningar för fritidsfiske som uppskattas av såväl kommunens invånare som av dess besökare. Ystad kommuns kuststräcka är en av Sveriges mest välbesökta med vita sandstränder, oaser och smultronställen så som Nybrostrand och Kabusa, Kåseberga med Ales stenar, heden vid Backåkra, Hagestad naturreservat, Sandhammaren och Hammars backar. Kabeln kommer att passera genom ett område utpekat som riksintresse för Friluftsliv enligt MB 3 kap Kuststräckan Trelleborg- Abbekås-Sandhammaren- Mälarhusen-Simrishamn. Områdets kustlandskap är varierade och förutom sandstränder och sanddynsområden består det även av tallplanteringar, betesmarker och odlingslandskap. Det är väl tillgängligt för allmänheten och har goda rekreationsmöjligheter. Populära aktiviteter inom området är: fågelskådning, kiting/skärmflygning och fritidsfiske. Havsfiske är en populär fritidsaktivitet i kommunen. I områdets storslagna natur och varierande vatten finns alla typer av fiske. Längs kusten kan man fiska för havsöring, torsk, horngädda och flundra. Möjliga effekter En viss påverkan på friluftsliv kan ske i samband med anläggningsarbeten. En störning i form av buller kan upplevas under anläggningstiden i nära anslutning till kabellandfästet, men effekterna av dessa är enbart temporära, sker mycket lokalt och kommer inte resultera i några permanenta förändringar efter att anläggningsfasen avslutas. Avgränsning Påverkan på friluftslivet under drift- och anläggningsfasen från aktuell kabel bedöms som försumbar och kommer därför endast behandlas översiktligt i MKBn. 24 av 37

8.8 Kulturmiljö Utgångsläge Södra Skånes kustlinje är en av de mest vraktäta i Östersjön. De farliga sandrevlarna och det strömma vattnet är orsaken till att tusentals vrak ligger i bottensanden utanför kusten. Särskilt i äldre tid var det svårt för skeppen att hitta en säker väg för att runda kusten. Det var många som förliste i den trånga passagen mellan Bornholm och Sandhammaren. Det finns ett antal kända marinarkeologiska intressanta objekt inom utredningsområdet. Dock har inga kända fornlämningar identifierats i direkt anslutning till kabelsträckningen. Figur 14. Marinarkeologisk intressanta objekt (Källa: Riksantikvarieämbetet, fornsök). Möjliga effekter Vid kabelanläggning kan kulturarvsobjekt påverkas negativt om utläggningen sker i direkt anslutning till objektet. Skadorna kan orsakas till följd av ingrepp (kabelblåsning), förankring, användning av undervattenutrustning eller havsbottenundersökningar. 25 av 37

Inför kabelanläggning kommer sidescan-undersökning att genomföras längs sträckningen. Synliga vrak som ligger i Ystads kustområde, ut till ett vattendjup på 10 m, kommer att identifieras med videoundersökning. För att undvika påverkan på objekten kommer kabeln förläggas med ca 100 meters skyddsavstånd till identifierade objekt. Genom omsorg under anläggandet kan påverkan på kulturmiljöobjekt förhindras. Avgränsning Nulägesanalys och eventuell påverkan på kulturmiljö under anläggningsfasen kommer att beskrivas vidare i MKB. Ingen påverkan förväntas under driftsfasen varför detta inte utreds vidare. 8.9 Sjöfart och fartygsleder Utgångsläge Ystad hamn är en av de största färjehamnarna i Sverige och har en viktig roll för transport- och logistikindustrin. Tack vare sitt strategiska läge på den svenska sydkusten är hamnen en naturlig port till Bornholm och Polen samt vidare ut i Centraleuropa. Hamnen är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Regelbunden trafik mellan Ystad och Bornholm påbörjades under 40-talet. Både på sträckan mellan Ystad - Bornholm och mellan Ystad - Polen har passagerar- och fordonstrafiken haft en kontinuerlig uppgång sedan starten, vilket är en utveckling som förväntas fortsätta även i framtiden. Förutom färjetrafiken sker även lastfartygstrafik med bulkgods till och från hamnen. I den svenska ekonomiska zonen kommer aktuell kabel att korsa djupvattenleden TSS Bornsholmsgat. Djupvattenleden är tungt trafikerat, dit kommer skepp från den polska kusten, Stora Bält, Kielkanalen och Sveriges sydkust. Trafikens huvudflöden korsas av färjor som handlar mellan Sverige och hamnar i Tyskland, Danmark och Polen. Dessutom bedrivs fiskeaktiviteter i området. Mer än 55 000 passager görs av fartyg som arbetar i denna del av Östersjön på årsbasis. Det dagliga genomsnittet av skeppspassager genom Bornholmsgat ligger runt 150. Antalet fartyg som passerar genom området förväntas öka kraftigt under kommande år. 26 av 37

Figur 15. Karta över fartygstrafiken i projektområdet. Möjliga effekter Anläggande av kabeln kan eventuellt ge tillfälliga små störningar när anläggningsfartyget korsar djupvattenleden. Ett tillfälligt säkerhetsområde ska fastställas runt anläggningsfartyget. Avgränsning Eventuell påverkan på sjöfart och fartygsleder från anläggningsarbetet kommer att utvärderas i kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Ingen påverkan bedöms ske under driftsfasen, varför det inte hanteras vidare i MKBn. 8.10 Yrkesfiske Utgångsläge I Ystads kommun finns få yrkesverksamma fiskare. Trots detta är vattenområdet i kommunen av väsentlig betydelse för yrkesfisket. Här finns både reproduktionsplatser och fångstplatser som är viktiga för näringen. 27 av 37

Det storskaliga fisket i området domineras av trålfiske efter torsk samt snörpvadsfiske efter skarpsill. Den fiskemetod som riskerar att påverkas av den aktuella kabeln är bottentrålning efter torsk. Det finns några riksintresseområden för yrkesfiske längs kabelsträckningen, se Figur 16: Vattenområdet för hamnens kuststräcka utanför Ystad, Ystad spanska reden Haken (områdesnummer 45), omfattas av riksintresse för yrkesfisket eftersom det är ett fångstområde för torsk, flatfisk och ål. Längre ut passerar farleden ett område Kåseberga Ystad Abekås (områdesnummer 44) som är av riksintresse eftersom det är ett fångstområde för torsk. Hamnen i sig är av riksintresse som landningshamn för yrkesfiskare främst på grund av att den vanligen är isfri vintertid. Öster om Ystad ligger område Kivik ostöver Skillinge Svartgrund (områdesnummer 43) som är fångstområde för torsk, strömning och skarpsill. Figur 16. Riksintresseområden yrkesfiske. 28 av 37

Möjliga effekter Påverkan på yrkesfisket kan ske både under anläggnings- och driftfasen. Under anläggningsfasen begränsas tillgängligheten i området och vattenverksamheten kan komma att inverka negativt på riksintressena för fisket. Fiske kan också påverkas av kabelns närvaro på havsbotten. För att undvika påverkan på yrkesfisket under driftsfasen kommer kabeln att förläggas på sådant sätt att bottentrålning kommer att kunna fortgå. Avgränsning Riksintressena för yrkesfisket samt aktiva trålningsområden kommer att detaljstuderas och beskrivas i kommande MKB. 8.11 Infrastruktur Utgångsläge Kablar, rörledningar och vindkraftsparker är de huvudsakliga typerna av befintliga och planerade anläggningar som kan påträffas längs fiberkabelns sträckning i Östersjön. För den svenska delen av sträckan innebär föreslagen sträckning att en telekabel korsas, se Figur 17. Figur 17. Infrastruktur. 29 av 37

Möjliga effekter När befintliga kablar korsas kan de skadas om inte skyddsåtgärder vidtas. Anläggningsarbeten på havsbotten i närheten av befintliga kablar kan också innebära restriktioner för underhåll av de befintliga kablarna medan arbete pågår. Avgränsning Eventuell påverkan på befintliga installationer från anläggningsarbetet och möjliga interaktioner med andra projekt kommer att utvärderas i MKBn. Ingen påverkan bedöms ske under driftsfasen varför det inte hanteras vidare i MKBn. 8.12 Platser för utvinning av råmaterial Utgångsläge Vid Sandhammar Bank utvinner Ystads kommun sand och grus med några års mellanrum i syfte att minska problem med stranderosion. Nästa uttag är planerat till år 2020. Kabeln passerar nordost om utvinningsområdet. Möjliga effekter Inga effekter förväntas vare sig under anläggnings- eller driftsfasen, eftersom kabelsträckningen inte kommer att korsa några platser för utvinning av råmaterial. Avgränsning Anläggningsarbeten bedöms ske på betryggande avstånd från Sandhammar Bank. Uttag av råmaterial kommer därför inte hanteras vidare i MKBn. 8.13 Militära övningsområden Utgångsläge Försvarsmakten har flera militära övningsområden i Östersjön längs med Sveriges södra kust. Navigation och andra rättigheter kan vara begränsade inom militära övningsområden. Tillträde till områden som används för militära ändamål inom landets territorialvatten kan vara permanent begränsat. Södra Östersjön är ett område inom vilket NATO kontinuerligt genomför omfattande marin övningsverksamhet. Militära övningar sker vanligen i farvatten från norra Östersjön till den polska kusten. Inget militärövningsområde kommer att bli berörd av aktuell kabel i svenskt vatten. En mil öster om Ystad ligger ett område som omfattas av riksintresse för totalförsvaret, Kabusa skjutfält. Ett område från skjutfältet cirka 12 km ut i havet är ett influensområde för riksintresset. Kabeln kommer att passera genom det influensområdet för buller och annan risk. Möjliga effekter Det ska inte förekomma något intrång på militära övningsområden i svenskt vatten och ingen påverkan kommer att ske under drift- eller anläggningsfasen. 30 av 37

Avgränsning Aktuell kabel passerar inte över några svenska militära övningsområden. Påverkan på militärövningsområden kommer endast behandlas översiktligt i MKBn. 8.14 Människors hälsa Utgångsläge Närmsta bostadsområde är beläget ca 400 m från planerat landfäste. Möjliga effekter En störning i form av buller kan upplevas under anläggningsarbetet (ett par dagar) i nära anslutning till kabellandfästet. Inget buller bedöms uppstå under driftfasen. Avgränsning Avståndet till närmsta bostadsområde är relativt stort och potentiell störning mycket kortvarig. Påverkan på människors hälsa på grund av buller bedöms försumbar och kommer endast behandlas översiktligt i MKBn. 9. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten är en bestämmelse för kraven på det specifika vattnets kvalitet. Syftet med normen är att tillståndet i vatten inte ska försämras och att det ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Gällande miljökvalitetsnormer är styrande vid tillämpning av lagar och bestämmelser. Aktuell kabelsträckning korsar två vattenförekomster: Ö sydkustens kustvatten (SE552170-130626) sträcker sig från Smugehuk till Sandhammaren och är inte djupare än ca 20 m. Den ekologiska statusen för vattenförekomsten har klassificerats till Måttlig och den kemiska statusen Uppnår ej god. Miljökvalitetsnormer är kvalitetskravet God ekologisk status 2027 och God kemisk ytvattenstatus. Undantag ges för Bromerad difenyleter samt Kvicksilver och kvicksilverföreningar. Del av Arkonahavets utsjövatten (SE551617-133102) tillhör kategori utsjövatten. Den kemiska statusen för vattenförekomsten har klassificerats till Uppnår ej god. Miljökvalitetsnormer kommer att redovisas mer ingående i MKBn. 31 av 37

10. Skyddsåtgärder Företaget GlobalConnect åtar sig att utforma, planera och implementera kabeln med skyddsåtgärder för att begränsa miljöeffekter. I första hand kommer en eventuell negativ påverkan undvikas genom att kabeln placeras utanför känsliga eller värdefulla områden, som Natura 2000-områden och kulturarv, och genom att områden med stridsmedel undviks där det är möjligt. Påverkan från fartyg under anläggnings- och driftfasen kommer att minskas genom att det säkerställs att alla projektfartyg är kompatibla med både HELCOMkraven och Östersjöområdets klassning som ett MARPOL 73/78-specialområde. Detta inkluderar: Oljigt vatten. I enlighet med MARPOL 73/78 ska det inte förekomma några utsläpp av olja eller oljeblandningar i Östersjöområdet. Oljehalten i utsläpp från maskineriutrymmen (länsvatten) ska inte överstiga 15 ppm. Fartyg med en bruttodräktighet på 400 ton eller däröver ska förses med oljefiltreringsutrustning som har en funktion för att automatiskt upptäcka alla utsläpp av oljehaltigt vatten och stoppa utrustningen när oljeinnehållet i utflödet överstiger 15 ppm. Avlopp. I Östersjöområdet får inget utsläpp av avloppsvatten från fartyg förekomma inom 12 nautiska mil från närmaste land med mindre än att avloppsvattnet har finfördelas och desinficerats med ett IMO-godkänt system och att avståndet till närmaste land överstiger 3 nautiska mil. Inget utsläpp av avloppsvatten ska ske från stationära fartyg eller fartyg som rör sig med en hastighet understigande 4 knop. Avfall. Inga utsläpp av avfall från fartyg ska ske. Dumpning till havs. Ingen dumpning av projektavfall i havet ska ske. 11. Riskbedömning Riskanalysen kommer att omfatta följande aktiviteter: 1) Trafikanalys - vilken kommer att ligga till grund för riskanalysen. 2) Riskanalys för tredjepartsfartyg under anläggningsfasen 3) Riskanalys för tredjepartsfartyg under driftsfasen 32 av 37

11.1 Trafikanalys En kartläggning av skeppstrafiken i området runt kabelsträckningen kommer att utgöra basen för den kvantitativa analysen av risken för kollisioner under anläggningsfasen. Därtill kommer den säkerställa en gemensam utgångspunkt för hela riskanalysen. Analysen kommer som minimum att innehålla: En karta över trafikintensiteten. Identifiering av huvudrutterna för fartygstrafik. Beräkning av trafiken i huvudrutterna. Analys av fartygen och dess storlek (längd, bredd, bogdjup). Identifiering av ankringsplatser och andra områden med särskilda regler för skeppstrafik. 11.2 Riskanalys för tredjepartsfartyg under anläggningsfasen Riskanalysen för tredjepartsfartyg under anläggningsfasen baseras på trafikanalysen samt kunskap om konstruktionsfartygen och läggschemat och den kommer att innehålla: En estimering av kollisionsfrekvensen mellan konstruktionsfartygen och tredjepartsfartyg. En beskrivning av riskreducerande åtgärder t.ex. säkerhetszoner runt läggningsfartyget och/eller bevakningsfartyg. Rekommendationer gällande implementering av riskreducerande åtgärder. Jämförelse mellan nationella acceptenskriterier för marin risk (i de fall det existerar). 11.3 Riskanalys för tredjepartsfartyg under driftsfasen Kabeln kommer att plogas ner alternativt läggas ner med hjälp av jetting till ett djup av 80-100 cm beroende på havsbottens struktur. Sannolikheten för att ankare eller trålningsutrustning ska fastna i kabeln är därmed väldigt liten. Kablarna är dessutom 2 ½ cm tjocka och förväntas att gå av om ett ankare eller en trål skulle fastna i kabeln. Följaktligen så förväntas ingen risk från projektet för tredjepartsfartyg under driftsfasen. 12. Fortsatt samrådsprocess Planerad kabeldragning bedöms medföra mycket begränsade och snabbt övergående effekter på närmiljön. GlobalConnect har ändå valt att ta fram ett omfattande samrådsunderlag för att länsstyrelsen ska få ett bra underlag inför beslut om grad av miljöpåverkan. Samrådsmöte planeras att genomföras med länsstyrelsen och kommunens miljöförvaltning i oktober/november 2018. 33 av 37

Samråd kommer även att ske genom utskick av samrådsunderlaget till en krets av närboende. En samrådsredogörelse kommer att upprättas och lämnas till länsstyrelsen för beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten bedöms innebära betydande miljöpåverkan genomförs utskick även till berörda myndigheter och organisationer och en annons om samråd införs i ortstidning. 13. Miljökonsekvensbeskrivning - innehållsförteckning Förlag till innehåll för Miljökonsekvensbedömningen: 1. Sammanfattning 2. Introduktion 3. Projektbeskrivning 3.1 Beskrivning av ägaren av kabeln 3.2 Syftet med projektet 3.3 Teknisk beskrivning av kabeln 3.4 Ruttbeskrivning 3.5 Geofysiska och geotekniska undersökningar 3.6 Konstruktionsmetod (läggning och nedgrävning av kabeln) 3.7 Driftsfas 3.8 Säkerhetszoner (under konstruktions- och driftfas) 3.9 Avveckling 4. Bedömningsmetod 4.1 Bedömning av miljöpåverkan 4.2 Källor till påverkan 5. Nulägesbeskrivning och översikt av påverkan 5.1 Batymetri och ytsediment 5.2 Fisk 5.3 Bentisk flora och fauna 5.4 Fåglar 5.5 Marina däggdjur 5.6 Natura 2000 områden 5.7 Skyddade områden 5.8 Fartygstrafik 5.9 Platser för utvinning av råmaterial och andra naturtillgångar 5.10 Stridsmedel 5.11 Militära områden 5.12 Befintliga och planerade installationer 5.13 Kommersiellt Fiske 5.14 Kulturarv 34 av 37

5.15 Avfall 6. Kumulativa effekter 7. Skyddsåtgärder 8. Gränsöverskridande påverkan 9. Gap-analys och osäkerheter 10. Referenser 14. Litteraturförteckning 1. HELCOM map service. http://maps.helcom.fi/website/mapservice/index.html. 2018. 2. SGU. SGUs kartvisare: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-marinkemimiljogifter.html. 2018. 3. Cardinale, M och Svedäng, H. The beauty of simplicity in science: Baltic cod stock improves rapidly in a 'cod hostile' ecosystem state. Marine Ecology Progress Series, Vol. 425: 297 301, 2011. 2011. 4. ICES. ICES advice. Book 9. Widely distributed and Migratory stocks. 2006. 5. Birdlife Internatiol. Databas över IBA-områden: http://datazone.birdlife.org/site/search. 2018. 6. Naturvårdsverket. Skyddad natur, Karttjänst: http://skyddadnatur.naturvardsverket.se. 2018. 7. Artadatabanken. http://artfakta.artdatabanken.se/. [Online] 2018. 8. Dietz, R. et al. Marine mammals - Investigations and preparation of environmental impact assessment for Kriegers Flak Offshore Wind Farm. Energinet.dk, 2015. 208 pp. 2015. 9. Hansen, J.W. Marine områder 2016. NOVANA. Aarhus Universitet, DCE Nationalt Center for Miljø og Energi, 140 s. - Videnskabelig rapport fra DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi nr. 253. http://dce2.au.dk/pub/sr253.pdf. 2018. 10. Tellman, J, Galatius, A och Sveegaard, S. Marine mammals in the Baltic Sea in relation to the Nord Stream 2 project. - Baseline report. Aarhus University, DCE Danish Centre for Environment and Energy, 52 pp. Scientific Report from DCE Danish Centre for Environment and Energy No. 236. u.o. : http://dce2.au.dk/pub/sr236.pdf, 2017. 11. SAMBAH. LIFE08 NAT/S/000261, FINAL Report, Covering the project activities from 01/01/2010 to 30/09/2015, Reporting date 29/02/2016. 2016. 35 av 37

Bilaga 1 1. Alternativredovisning Företaget Global Connect har låtit utföra geotekniska undersökningar för planerad kabel mellan Bornholm och Ystad. Till följd av små vattendjup nära land har det inte varit möjligt att genomföra undersökningar med aktuella fartyg för landföringen av kabeln. I början av oktober genomfördes därför en naturinventering (Videoundersökningar av ledningssträckning för Bornholm Subsea Cable 2018, PAG Miljöundersökningar 2018) i området för den planerade landföringen av kabeln. Undersökningen genomfördes med videokamera och avsåg att kartlägga undervattensvegetation, bottenförhållanden samt eventuell förekomst av kulturmiljölämningar. Undersökningen visade på förekomst av bl.a. ålgräs (zostera marina) och hårda bottnar (sten och klippor) i området, vilket har föranlett ett arbete kring alternativa landföringspunkter. Till följd av geotekniska svårigheter och långa sträckor till djupare vatten ser det svårt ut att landföringen ska kunna ske genom horisontal borrning. 1.1.1 Huvudalternativ Som huvudalternativ föreslås en landföringssträckning som löper parallellt med och öster om den s.k. Engelska bryggan (se Figur 18). Sträckningsalternativet har valts utifrån förekomst av ålgräs i kombination med bottenförhållanden och rev. Den valda sträckningen kommer heller inte att påverka sjöfartstrafiken till och från Ystad hamn. Även om ålgräs förekommer i området så är det i form av mindre mosaiker som framförallt växer på ytor mellan block och sten. Viss påverkan kommer att uppstå, men den bedöms vara reversibel, dvs. återetablering av ålgräs är sannolik när lämpliga bottenförhållanden säkerställs efter anläggningsarbetena. Sträckningen har också valts för att minimera påverkan på sjöfarten i området, vilket också innebär att sannolikheten för olyckor i anläggningsfasen minskar. 1.1.2 Alternativ Som alternativ har en sträckning parallellt med och väster om Engelska bryggan valts (se Figur 18). Denna stäckning har samma utgångspunkt som huvudalternativet där hänsyn tagits till förekomst av ålgräs, rev och övriga bottenförhållanden. Den alternativa sträckningen betyder dock en något längre dragning av kabeln. 36 av 37

Figur 18 Alternativa landföringar av kabel i Ystad 37 av 37