Varroabehandling Per Thunman

Relevanta dokument
En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Hur få friska bisamhällen?

Varroakvalster och bisamhället

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

Mäta varroatillväxten i bisamhället

Biodling Biodling 157

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Projektet för varroaresistenta bin

Det värdeful a vaxet

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället

Kartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar

Florsocker mot varroa Preben Kristiansen, bisjukdomskonsulent

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Underlag till beredskapsplan för exotiska sjukdomar, parasiter och skadegörare på honungsbin. Foto: Apinordica

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Tabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar

.Varroa var står vi idag.

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

DROTTNINGARNA ÄR BLÅMÄRKTA I ÅR!

Varroa Scanning, (VScan) (arbetsnamn) metod för diagnos av Varroa på bin.

Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

Sveriges Biodlares Riksförbund, Mantorp 2009

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

HANDLEDNING FÖR BITILLSYNSMÄN

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Ekologisk produktion 4

Ekologisk produktion- regelverk

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

STYRELSE. Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

Bihälsokonsulenten. Konferens om det nationella honungsprogrammet Stockholm, 12 mars Preben Kristiansen Bihälsokonsulent

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Drönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

ORGANISATION STYRELSE

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster A Allmänt

En översyn av lagstiftningen om bisjukdomar

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015

Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa?

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET ALLA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA TILL ÅRETS FÖRSTA BISURR VI TRÄFFAS PÅ GULLGÅRDEN, NORRA BERGET KL. 15.

Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Lennart Karlsson

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT

Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Svensk Biavel ett nationellt samarbete

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

ÅRSSKRIFT 2019 INNEHÅLL. Drottningen märks med grön färg 2019

Bitidningen. Mer bin! bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010

PRODUKTRESUMÉ. För behandling av varroainfektion hos honungsbin orsakad av flumetrinkänsliga Varroa destructorkvalster.

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung,

Svenska Carnica Gruppen

BIPACKSEDEL FÖR. Polyvar 275 mg bikupestrip

- en ren naturprodukt

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Undersökning Forskningsinformation till biodlare

- en ren naturprodukt

SLU:s verksamhet med bin

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen

.nr december 2006.

ORGANISATION STYRELSE

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Bitidningen. Ny redaktör med biodlingsprojekt. Test av honungens kvalitet Vax i biodlingen Bins sovvanor Tymol fungerar

Ordförande 1 Lite statistik 1 Hälsoläget 3 Bin i Saltsjöbaden och på Öland 5 Mjöd 9 Mitt första år 10 Medlemmar 13-15

Bitidningen. Riksförbundsmötet Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Strategier för att undvika stora förluster av bisamhällen

Ordföranden har ordet

Innehållsförteckning Bihusesyn

Bitidningen. Avel med bin. Fylla parningskupor Bevaka sammetsgetingen Verksamhet med bin vid SLU Zombiebin. Nr 7 Juli/Augusti 2014

Bitidningen. London Honey Show I bigården Virus och bin Så gör jag mer bin En bikupas vikt under två säsonger

Genomförandeplan för fältutvärderingen

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

Transkript:

Varroabehandling Per Thunman

Sun Zi, levde på 500-talet före vår tideräkning, kinesisk general och militärteoretiker. Författare till den inflytelserika boken Krigskonsten skrev Om du känner din fiende och känner dig själv, behöver du inte frukta resultatet av hundra slag. Om du känner dig själv men inte fienden, för varje vunnen seger kommer du också att lida en förlust. Om du känner varken fienden eller dig själv, besegras du i varje slag. Lär er därför så mycket som möjligt om varroakvalstret.

Varroa destructor Varroakvalstret parasiterar på bin, både vuxna bin och yngel. De lever av binas hemolymfa sade man tidigare men senare forskning visar att de äter av binas fettvävnader. Kvalstret kryper in mellan segmenten i biets bakkropp, sprutar in ett enzym som löser upp vävnaden och suger i sig den. Enzymet förstör mer vävnad än vad kvalstret suger i sig. Detta har stor inverkan på biets liv. Fettvävnaden bidrager till tillväxten, lagra näring, förmågan att inkapsla pesticider, reglera temperaturen mm. Ett bra lager av fettvävnad är därför livsviktigt.

Kvalstrets fortplantning För fortplantning kryper honan ner i en yngelcell innan bina täcker den. Hon vet att en drönarcell är täckt två dagar längre än en arbetarcell. Därför väljer hon 9 gånger hellre en drönarcell. Efter någon dag börjar hon att lägga ägg, ett per dag. Honan lägger ägg max 6. Första blir en hane, de senare honor. Hanen parar sig med systrarna. Man räknar med att en dotter kan komma från en arbetarcell och två från en drönarcell. Antalet kan fördubblas på ca tre veckor. 100 gånger fler i augusti än i mars.

Olika strategier Biodlingstekniska Kemikalier Toleranta bin

Biodlingstekniska Drönarutskärning Spärrbox Avläggarbildning

Kemiska Organiska syror Myrsyra Mjölksyra Oxalsyra Läkemedel Apistan, taufluvalinat Apiguard, tymol Bayticol, flumetrin Perizin, coumaphos

Toleranta bin Bondprojektet John Kefuss VSH..

Varför behandla? Bisjukdomslagen Biodlaren är skyldig att bekämpa varroakvalster med vedertagna verksamma metoder. Nya fynd eller angrepp skall anmälas till bitillsynsman. Behövs inte i Stockholms län då kvalstret varit här sedan slutet av 1990.

Varför behandla? Försvagade bin, små samhällen, lite honung Följdsjukdomar; deformerade vingar pga virus Re-invasion hos grannsamhällen Obehandlade/otillräckligt behandlade samhällen kollapsar efter ca 3-4 år

Deformerade vingar

Bekämpningskoncept Ekologiska metoder kräver ett integrerat bekämpningskoncept som: innehåller 2 till 4 olika metoder används vid olika tidpunkter under säsongen innefattar nedfallsundersökningar under säsongen anpassas efter väder, dragförhållanden, driftsform

Bekämpningskoncept Läkemedlen: används som engångsbehandling på hösten effekten avläses med nedfallsmätningar följ anvisningarna för att undvika resistens

När? Akutbehandling Apistan, Myrsyra-korttidsbehandling Bin och yngel Myrsyra, korttidsbehandling Endast när bina är yngelfria Myrsyra- långtidsbehandling Oxalsyra Apistan Apiguard

Att mäta är att veta! Visuella observationer är otillräckliga. De flesta kvalstren sitter på undersidan av bina. Nedfallsmätningar Mätningar på vuxna bin Skaka i sprit, diskmedel eller pudersocker Undersöka drönaryngel

Nyckeltal 1 kvalster per dag i nedfallet motsvarar 120130 kvalster i samhället Mindre än 3 kvalster i nedfallet* per dag 3-10 kvalster i nedfallet* per dag Mera än 10 kvalster i nedfallet* per dag 1000/dag i nedfall vid myrsyrabehandling -upprepa inom 2 veckor Max 3 kvalster per dag invintringsdugligt *naturligt nedfall

Hur? Mjölksyra Koncentration 15% Sprayas på bina med blomspruta 5-8 ml per ramsida Utetemperatur inte under 5 grader 1 till 3 gånger med 2 dygns mellanrum Handskar och skyddsglasögon

Hur? Oxalsyra, droppmetoden Ljummen lösning droppas direkt på bina Oxalsyra:socker:vatten 7,5:100:100 20-25ml/25-30ml/30-35ml Yngelfria samhällen på hösten Utetemperatur inte under 0 grader EN behandling Handskar och skyddsglasögon

Hur? Oxalsyra, sublimering Yngelfria samhällen på hösten EN behandling Stå i lovart om kupan. Undvik röken.

Hur? Myrsyra- korttid Dos beroende på temperaturintervall och antal ramar. 2 ml/ram Maxdos för 20 ramar oavsett storlek Appliceras på sugande duk över eller under ramarna Utetemperatur inte över 25 grader 1 till 2 gånger utifrån nedfallsmängd Handskar och skyddsglasögon

Hur? Apistan Två remsor per samhälle (2 lådor LN) Hängs in där bina sitter, samla klotet EN gång, efter skattning, i samband med invintring Tas ut efter 6 veckor Lämnas in som miljöfarligt avfall

Hur? Ytterligare metoder Långtidsbehandling med myrsyra genom avdunstning Apiguard. Thymolgel, temperaturkänsligt

Läsa mera http://www.wermdobiodlare.se Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. Ingemar Fries och Preben Kristiansen, ISBN 978-91-633-5552-3