Årsredovisning 2011 Kungälvs kommun Översiktsplan - 2020 med utblick 2050 Det är nu vi jobbar med framtiden Attraktiv arbetsgivare - flest sökande per jobb
3 4 5 6 7 8 10 15 22 29 33 36 39 42 51 52 55 62 66 67 Året i korthet Kommunstyrelsens ordförande Oppositionsrådet Organisation Hur styrs Kungälvs kommun Kommunstyrelsens resultatmål Världen omkring oss - omvärldsanalys Översiktsplan för Kungälvs kommun Händelser 2011 Personalredovisning God ekonomisk hushållning Koncernen Kungälvs kommun Resultat, balans, noter - koncernen Ekonomisk översikt Kungälvs kommun Drifts- och investeringsredovisning Redovisningsprinciper Verksamhetsöversikt Kommunjämförelser Revisionsberättelse Ordförklaring Våris på Ryskärsfjorden. Foto: Åsa Thulin Redaktion årsredovisning 2011 Noel Cornér, Lars Davidsson, Håkan Hambeson, Clara Helgesson, Pia Jakobsson, Lena Ohlén, Åsa Thulin, Karin Tilly, Monica Wincentson, Gun Zetterberg Grafisk form och layout: Åsa Thulin Tryck: Lenanders Grafiska AB, 441 33 Kalmar, 2012 Upplaga: 700 ex Omslagbilder: Kungälvs kommun, Mostphotos Papper: omslag - 250 g Multiart gloss inlaga - 100 g Multiart gloss
Året i korthet kungälvs kommuns resultat 2011 blev -68,3 mkr. Kungälvs kommun visar ett underskott för 2011 på -68,3 Mkr. Anledningen till den stora avvikelsen är kopplat till kommunens pensionsskuld, där en ränteförändring får stor effekt på årets resultat. så här har resultatet sett ut de tio senaste åren, Mkr (resultat avrundat från 2010 och bakåt i tiden) 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002-68,3 56 22 44-104 12 38-10 28 20 Var kommer kommunens pengar ifrån? Vad använder kommunen pengarna till? Skatt och generella statsbidrag, 79 % Avgifter för till exempel barnomsorg, vård, vatten och avlopp, 9 % Försäljning av varor och tjänster, 6 % Bidrag, till exempel statsbidrag och EU-bidrag 4 % Övriga intäkter, 2 % Förskola och grundskola 0-6 år, 35 % Äldreomsorg, 16 % Högstadie, gymnasie- och vuxenutbildning samt gemensam verksamhet, 12 % Funktionshinderverksamhet, 8 % Övergripande funktioner samt övrigt, 8 % Hälso- och sjukvård, försörjningsstöd samt centrala kostnader, 7% Samhällsbyggnad inkl räddningstjänst, 7 % Individ- och familjeomsorg, 4 % Kultur och fritid, 2 % kungälvs kommuns befolkning uppgick till 41 538 den siste december 2011. Det var en ökning med 297 personer jämfört med året innan. arbetslösheten i kungälvs kommun ligger på 1,7 procent av hela befolkningen. Rikssnittet är 3,6 procent. kungälvs kommun hade 3 104 årsarbetare i december 2011. Det är en ökning med 79 årsarbetare jämfört med samma tid år 2010. 83 procent av de anställda var kvinnor. Personalens medelålder var 45,4 år. antal lån på biblioteken i kommunen var 300 335. antal besök i simhallen under 2011 var 135 000. Kostnaden per elev i gymnasieskolan var 97 249 kr. nettokostnad i äldreomsorgen per plats var 474 000 kr. va-verket i kungälvs kommun sålde under året 1 820 000 kubikmeter vatten. 3 Året i korthet
VVi utmanar oss själva Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar 2011 Anders Holmensköld (M), kommunalråd 2011 var ett spännande år där vi inom Alliansen hade bestämt oss för att utmana oss själva på allvar. Det var första året med skarpare målformuleringar som ska ge vår kommun den förändringskraft som är nödvändig. Inom skolans område handlar det inte längre om fler godkända och ökande tal i måluppfyllelse utan om att vi ska bli ledande i Sverige. Vi har under året kommit en bit på vägen för att nå våra nya djärva mål och kommer att stå fast vid målformuleringarna för att nå målen senast 2014. Framåt i förvaltningen Vår skola granskades av skolverket under året. Skolverket noterade flera viktiga förbättringar i vårt skolväsende och att skillnaden mellan Kungälv och riket ökar till Kungälvs fördel. Satsningen på barn och unga har fortsatt enligt tidigare beslut trots att ekonomin varit en aning skakig. Jag är stolt över att vi gått vidare med vår satsning på konstgräs och att diskussionen med föreningslivet varit konstruktiv och problemlösande. Vi har fortsatt satsningen på våra äldre genom att vi skapat fler platser på våra äldreboenden. Undersökningar visar att våra äldres fritid i Kungälv är särskilt väl utvecklad vilket är mycket glädjande. Vi kan också för första gången på många år notera sänkta kostnader för försörjningsstöd, detsamma gäller även kostnaderna för köpt vård. Det bevisar att satsningarna på hemmaplanslösningar och det socioekonomiska arbetssättet är rätt. Med stolthet kan vi också notera att ett nytt motivationsboende stod klart under året. Inom samhällsbyggnad noteras att utbyggnaden av VA i kustzon fortsatt, med sträckning från Kärna till Tjuvkil. Planläggningen av Arntorp med 150 000 kvadratmeter verksamhetsytor färdigställdes. Planläggningen av Grindenområdet med 22 villatomter färdigställdes och fördelas i den kommunala tomtkön. Kungälv blir bättre Vår långsiktiga politik som vi formulerat den i Alliansens Generationsansvar, innebär en kommun med solvent ekonomi som tar sig an alla typer av utmaningar. Det innebär att vi ska ha verksamheter som har minst lika hög medborgarnytta som i andra kommuner. I Kungälv ska välfärden vara god och inte kosta mer än någon annanstans. Vi har Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, standardkostnader som riktvärde, och för närvarande ligger våra kostnader 5,2 procent över. Det är mycket glädjande att både grundskolan och förskolan nu nått de målen samtidigt som skolverksrapporten, som tidigare nämnts, visar att Kungälv blir allt bättre. Nytt utskott med fokus på näringsliv Under 2011 uppgraderades den politiska organisationen som innebar att näringslivsfrågorna fick en politisk huvudman via kommunstyrelsens näringslivsutskott. Huvuduppgiften är att göra Kungälv till en attraktiv företagarkommun och att fler arbetstillfällen ska skapas i kommunen. Vi står inför vägval Ekonomiskt sett fick vi en rekyl i kostnadsutvecklingen som kommunstyrelsen hanterade i samband med tertial 1 bokslutet, med ett förtydligande kring det långsiktiga uppdraget med omställningsarbetet att nå en kostnadsnivå i klass med SKL:s standardkostnader. Vi kan se att vi lyckats hejda kostnadsutvecklingen. Vi har väldigt svåra utmaningar framför oss när det gäller kapacitetsproblem i välfärden där vi kommer att tvingas göra vägval. Vi har ett näringslivsarbete som måste utvecklas och Kungälv måste stärka sitt varumärke som en attraktiv kommun att etablera sig i. Det ÄR ett underbetyg att utbudet på sällanköpsvaror är så begränsat som det är. Vi måste få fart på vår centrumutveckling med ett antal projekt, så att utvecklingen inte stannar upp bara för att ett projekt rör sig långsamt framåt. Anders Holmensköld (M) Kommunalråd 4
Alliansen har levt över våra tillgångar Oppositionsrådet sammanfattar 2011 Miguel Odhner (S), oppositionsråd Självförtroende, jobb och turism Det känns bra att självförtroendet växt, att fler vill vända staden mot älven, skapa mer liv och rörelse. Det känns bra att Kareby IS damlag tog SM-guld och att fotbollen får mer konstgräs. Det är roligt att vi fått Marstrands Havshotell med 100 nya rum och att gästnätterna ökade med 20 procent 2011. Det känns bra att arbetslösheten är låg, men inte att sommarjobb minskar och långtidsarbetslöshet biter sig fast. Mindre bra är att vi sjunkit i både näringslivsranking och skolranking samt att andelen behöriga elever till gymnasiet har minskat jämfört med förra året. Dessutom har Alliansen sedan 2006 nästan fördubblat försörjningsstödet (socialbidrag), bara för ungdomar betalades det ut 4,5 miljoner. Vi Socialdemokrater vill att unga skall jobba eller utbilda sig, stället för passiva bidrag. Minus 68,3 miljoner Hur man än vänder och vrider på årsredovisningen så lyser det negativa resultatet igenom med minus 68,3 miljoner. Den enda förklaringen tycks vara pensionsskuldens ränteförändring, men man glömmer att lika pedagogiskt förklara icke budgeterade intäkter på över 55 miljoner (skatter, statsbidrag, tomtförsäljning etc). Fakta kvarstår, resultatet är minus 68,3 miljoner, ett av de sämsta på tio år. Soliditeten sjunker. I kommunens egen analys (årsplan 2012 sid 8) konstateras att kommunens samlade nettokostnader har ökat i högre takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gjort de senaste åren. Det går inte att skylla på omvärlden längre, ekonomin är misskött. Den Moderatledda kommunstyrelsen har inte hållit kommunfullmäktiges budgetram. Varningssignalerna kom redan i februari Då uteblev reaktionerna, men den 4 juli hölls extra kommunstyrelse, där Alliansen ensidigt körde igenom en personalbesparing på 30 miljoner. Effekten blev motsatt, antalet anställda ökade istället för att minska 2011. De sa nej till förvaltningsförslag, nej till 47 alternativa effektiviseringsförslag från Socialdemokraterna och andra partiers förslag. Vi beklagar detta. Underskott fem år i rad i kärnverksamheterna Bristen på politiskt ledarskap, förmåga att prioritera och samarbeta innebär att verksamheterna har för lite pengar, trots ständiga kortsiktiga ofta felaktiga besparingar, så går inte verksamheterna ihop. Så här kan det inte fortgå. 2006 visade driften + 23,7 miljoner (Socialdemokratiskt styre) 2007 visade driften -24,9 miljoner (Moderatstyre) 2008 visade driften -4,8 miljoner (Moderatstyre) 2009 visade driften -8,2 miljoner (Moderatstyre) 2010 visade driften -36,1 miljoner (Moderatstyre) 2011 visar driften -62,0 miljoner (Moderatstyre) (sida 51) Avslutningsvis känns det bra att Socialdemokraterna vann valet i regionen. Vi vet att Kungälv kan bättre och Kungälvs Socialdemokrater nu säger nej till skattehöjningar och vill ha mer samarbete, för Kungälvs bästa. Miguel Odhner (S) oppositionsråd 5
Organisation Politisk organisation kommunfullmäktige 59 ledamöter demokratiberedning 13 ledamöter lärandeberedning 13 ledamöter ekonomiberedning 13 ledamöter framtid & utvecklingsberedning 13 ledamöter tillfälliga beredningar välfärdsberedning 13 ledamöter valnämnd 7+7 ledamöter överförmyndarnämnd 3+3 ledamöter kommunrevision 6 ledamöter miljö- och byggnadsnämnd 5+5 ledamöter social myndighetsnämnd 5+3 ledamöter kommunstyrelsen 15+12 ledamöter bildningsutskottet 7 ledamöter näringslivsutskottet 4 ledamöter sociala utskottet 7 ledamöter samhällsbyggnadsutskottet 7 ledamöter Förvaltningsorganisation kommunchef ekonomi personal kommunledningssektor skola arbetsliv och stöd kultur och SAMHÄLLS- SERVICE vård- och äldreomsorg samhällsbyggnad FM Service Organisation 6
FRÅN DEMOKRATI TILL EFFEKT OCH TILLBAKA S Styrmodellen i Kungälvs kommun - Det börjar och slutar hos medborgaren Kungälvs kommuns styrsystem från demokrati till effekt och tillbaka utgår från tanken om balanserad styrning där verksamheten styrs och följs upp i perspektiv. Styrsystemet ska omfatta såväl ekonomi, verksamhet och kvalitet, och ska svara upp mot lagen om god ekonomisk hushållning. Styrkedjan visar hur målen från kommunfullmäktige och kommunstyrelse genomsyrar verksamheten och ytterst brukarmötet. Med hjälp av styrsystemet struktureras arbetet med planering, verkställande och uppföljningar. Med utgångspunkt från medborgarperspektivet formulerar kommunfullmäktige strategiska mål och strategiska förutsättningar tillsammans med en ekonomisk ram. Med detta som grund har kommunstyrelsen formulerat ett budgetdirektiv som överlämnats till kommunchefen. I årsplanen har förvaltningen svarat med utgångspunkt från budgetdirektiv, ekonomiska villkor och politiska mål. Årsplanen fastställs av kommunstyrelsen och blir det viktigaste styrdokumentet under året med kommunstyrelsens 26 resultatmål som vägledning för genomförande och uppföljning av verksamheten 2011. I sektorernas verksamhetsplaner beskriver man hur målen ska uppnås genom handlingsplaner och aktiviteter. För att mäta om sektorernas aktiviteter och åtgärder innebär att målen uppfylls, identifieras indikatorer som visar nuläge och målvärde. I tertialrapporter och årsredovisning redovisas måluppfyllnad och ekonomiskt resultat. ToR hjälper oss på vägen I mars 2011 infördes ett nytt it-stöd för planerings- och uppföljningsprocesserna. Vi kallar det ToR som står för Tur och Retur (från demokrati till effekt och tillbaka). Systemet har anpassats till vår styrmodell och informationen om mål, aktiviteter och indikatorer har lagts in successivt. Från och med tertial två 2011 rapporterar vi i systemet och för 2012 görs hela planeringsprocessen direkt i systemet. Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar och fyra strategiska mål bryts ned till kommunstyrelsens 26 resultatmål, som i sin tur kompletteras med sektorspecifika mål. Vid årsskiftet 2011 finns i ToR 231 aktiviteter och 141 indikatorer registrerade för att bidra till och mäta att kommunfullmäktiges mål och uppdrag uppnås. I avsnittet om kommunstyrelsens resultatmål görs en kort sammanfattande uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål. Bedömningen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd Grön pil = Målet är uppnått. Röd pil = Målet har inte uppnåtts. Gul pil = Målet är delvis uppnått, arbete pågår, målsättningen gäller. I verksamhetsberättelserna från respektive sektor finns mer utförliga beskrivningar om respektive mål och eventuella åtgärdsplaner. Rapporterna finns tillgängliga på kommunens webbplats www.kungalv.se. 7 Styrmodell Kungälvs kommun
Kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunstyrelsens resultatmål Målavstämning Målbedömning Strategiska förutsättningar Sänkt nettokostnad i nivå med förväntade standardkostnader enligt SKL Förvaltningen har arbetat med målet under ett flertal år. Arbetet pågår i alla sektorer. Vi rör oss i rätt riktning, men långsamt. Om kommunens långsiktiga avkastningsmål ska uppnås behöver ytterligare kraft läggas på att varaktigt sänka våra kostnader. Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Förvaltningen arbetar med en lokalresursplan. Planen ger förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande av våra befintliga lokaler, samtidigt som vi är restriktiva med nybyggnation och inhyrning av nya lokaler. Effektiviteten i vårt lokalutnyttjande har ökat under 2011, men mycket återstår. Ombyggnationer påverkar vår effektivitet negativt. Förhindra kapitalförstöring Totalt har 20,9 Mkr använts till underhåll av fastigheter under 2011. Snön och kylan i början av året har ökat underhållsbehoven på vägar och belysning, samtidigt som vi generellt sett ligger efter med planerat underhåll, vilket medför ökat akut underhåll. Målet är långsiktigt och kräver tydlig ekonomisk prioritering. Öka vår effektivitet genom processutveckling och förändring Utveckling pågår i hela förvaltningen. Genom samarbete mellan sektorer och enheter drar vi nytta och lär av varandra. Bedömningen är att fokuseringen på att utveckla våra arbetsprocesser innebär ökad effektivitet. Öka vår effektivitet genom ökad professionalism och kompetens Hela förvaltningen arbetar med kompetensutveckling inom olika områden. Värdskapsutbildningen för alla anställda i kommunen startade under hösten. Samarbete med andra kommuner skapar förutsättningar att dela på strategiska kompetenser och resurser. Förvaltningens bedömning är att åtgärder genomförda under året har ökat effektiviteten. Säkra långsiktig personalförsörjning Det pågår arbete för att attrahera nya medarbetare, behålla kompetens och avsluta anställning på ett bra sätt. Vi har relativt lätt att rekrytera ny personal till de flesta yrken. Inom flera yrkesområden råder det brist på arbetskraft samtidigt som kommunerna står inför en generationsväxling. Resultatet av medarbetarenkäten visar att nöjd medarbetarindex, NMI, har gått ned jämfört med föregående undersökning. Trygga verksamhetsvolymer med säkrad kvalitet Förvaltningen klarar de planerade volymerna enligt årsplan 2011. Bland annat förskola, hemtjänst och funktionshinder har volymförändringar utöver årsplan. Kvalitetsuppföljningen inom flertalet verksamheter visar på goda resultat. Vi arbetar med att utveckla planerings- och uppföljningsprocesserna så att både volymplanering och uppföljning av volymtal och kvalitetsmått blir bättre. God livsmiljö Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Andel godkända elever 2011 och behöriga till gymnasiet är något lägre än året innan. Däremot är meritvärdet högre än tidigare år. Aktiviteter pågår inom flera sektorer för att öka kunskapen hos våra barn och unga. Full behovstäckning Väntetiden från biståndsbeslut till inflyttning på vård och omsorgsboenden behöver förkortas för att målet ska vara uppfyllt. Skollagens bestämmelser är uppfyllda. Full behovstäckning, antalet barn i barngrupperna ska inte öka Målet med 19 barn i genomsnitt per grupp har uppnåtts under året. Ökningen av antalet barn fortsätter. För att klara att ge plats i barnomsorgen inom fyra månader har utbyggnad av förskoleavdelningar varit nödvändig. Förbättra stöd och service för funktionshindrade Arbete med att ta fram nytt funktionshinderpolitiskt program pågår och ska vara färdigt under 2012. Arbete pågår i flera sektorer och på bred front. Främja föreningsengagemanget Förvaltningen arbetar och utför aktiviteter tillsamman med olika föreningar och organisationer. Främja arbetslinjen Ett projekt med att öka stödanställningar inom förvaltningen har påbörjats. Kartläggning har gjorts av hur flödet från försörjningsstöd till arbetslivscentrum ser ut och hur det kan förbättras. Omstrukturera boenden så att de möter brukarnas behov Målet kan inte uppfyllas förrän tillgången på bostäder är tillgodosett. I vård och äldreomsorgen är gemenskap och samvaro delar som personal arbetar med. Öppna jämförelser visar att Kungälvs kommun ligger över riket när det gäller bemötande, delaktighet och inflytande, trygghet, utevistelse och aktiviteter. Förbättra företagsklimatet Kungälvs kommun har tappat placeringar i olika rankningar. För att förbättra företagsklimatet behöver vi återvända till företagen för en djupgående och kvalitetsinriktad dialog. Målet är effektivare processer och bättre bemötande. Vi fortsätter arbetet med gott värdskap. Kommunstyrelsens resultatmål - uppföljning 8
Kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunstyrelsens resultatmål Målavstämning Målbedömning Hållbar utveckling Öka kollektivtrafikresandet Enligt Västtrafik har antalet resor till, från och inom Kungälvs kommun öka under 2011. Grön Express som är linjen med flest resande har ökat med 8 procent till 2 868 505 resor 2011, jämfört med 2010. Öka bostadsbyggandet i kommunen Den nya översiktsplanen pekar ut ett antal område som möjliggör ett ökat bostadsbyggande.. Ombyggnad av reningsverk för att förbättra reningskapaciteten ger möjlighet att fler kan anslutas. Indirekt kan fler detaljplaner genomföras. Minska koldioxidutsläppen Arbete pågår för att minska lokala koldioxidutsläpp och för att kommunens interna användning av fossil koldioxid ska minska. Vid avtal om försäljning av kommunal mark för exploatering kan kommunen ställa krav på bland annat energisnålt byggande. Sänk egen energiförbrukning Under året har det gjorts byte till ventilationsaggregat med återvinning, konvertering till fjärrvärme och installation av värmepumpar i kommunala fastigheter. Åtgärderna kommer att resultera i en årlig energibesparing på cirka 890 000 kwh vilket ger en årlig besparing på cirka 1 mkr. Arbetet med att sänka energiförbrukningen måste fortsätta för ett hållbart samhälle. Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Arbete med att nå målet pågår med olika aktiviteter i förvaltningen. I ny jämställdhetsplan 2012 2014 planeras att alla enheter/verksamheter ska genomföra kartläggning av sina brukarmöten ur ett jämställdhetsperspektiv. Trygghet Utveckla anhörigvård och volontärverksamhet Kommunen välkomnar de anhörigas stöd och arbetar för att ge anhöriga ett så individuellt anpassat stöd som möjligt. Stödet utformas via möjlighet till enskilda samtal, anhöriggrupper, avlastning, information och vägledning. Ett förebyggande stöd till anhöriga underlättar för dem och gör det möjligt att bo kvar längre i det egna hemmet. Alla barn, elever och ungdomar känner sig trygga Genom ett grundligt arbete känner sig barn och elever trygga och trivs i kommunens förskolor och skolor. Det visar årets elev- och föräldraenkäter. För att uppnå målet krävs ett ständigt pågående arbete. Bygg cykelvägar Cirka två kilometer cykelväg har byggts under 2011. Följande etapper har färdigställts, Hålta skola till Gatugården, Kristian den IV väg. Minska olyckor och tillbud Arbete med att minska olyckor och tillbud pågår i hela förvaltningen. Under året har antalet inrapporterade skador inom skola och förskola ökat. Bedömningen är att det beror på att förvaltningen har fått större rutin på att rapportera i det gemensamma systemet Communikator. Valfrihet Utveckla möjligheter till valfrihet för brukaren Andelen timmar som utförs av privata utförare har ökat från 16 procent år 2010, till 21 procent år 2011. Nytillkomna brukare är till stor del medvetna om att det finns externa utförare och att man har ett val. Främja positiv utveckling genom konkurrens Externa aktörer finns inom flera verksamhetsområden. Inom förskola, grundskola och gymnasium har brukarna bra valmöjlighet bland kommunala och fristående aktörer. I samband med utstakning av nybyggnation kan byggherren välja annan utförare än kommunen. Av kommunens fastighetsyta städas 20 procent av privata entreprenörer. Genom den valmöjlighet brukarna har, skapas möjligheten till utveckling genom konkurrens. 9 Kommunstyrelsens resultatmål - uppföljning
Havet från Marstrandsön. Foto: Åsa Thulin O Omvärldsanalys Samhällsekonomi Källor: Sveriges kommuner och landsting, Nordea, Konjunkturinstitutet; Kommuninvest Euroområdets skuldkris skapar oro på de finansiella marknaderna. I centrum står risken för att statsfinansiellt svaga länder ska få svårt att betala sina lån. Skuldnedskrivningar drabbar långivare som främst utgörs av krisländernas banker, men också banker i till exempel Tyskland och Frankrike. Länken mellan skuldtyngda stater och det internationella finansiella systemet har gjort att oron spridit sig också till andra länder än de mest utsatta. Grekland, Irland och Portugal har fått omfattande stödlån, men sådana insatser är till hjälp främst för att hantera den akuta situationen. För att lösa de mer långsiktiga problemen krävs att krisländerna genomför finanspolitiska åtstramningar i syfte att minska sina offentliga underskott samt strukturella och institutionella reformer för att återfå förlorad konkurrenskraft och förbättra ekonomins funktionssätt. Sverige drabbas av skuldkrisen i Europa genom ökad osäkerhet och svag export. Därför blir 2012 ett år med svag tillväxt. Senfärdiga lösningar för krisländerna i euroområdet gör att återhämtningen tar onödigt lång tid. Detta ger långvarigt negativa effekter även på svensk ekonomi, bland annat genom många år av hög arbetslöshet. Under hösten 2011 har svensk export utvecklats starkt, främst till följd av stor efterfrågan från tillväxtekonomierna, också BNP fortsatte att öka rejält. Men den starka tillväxten är av tillfällig karaktär. I samband med att skuldkrisen eskalerade i början av augusti försvagades stämningsläget. Sedan dess har både företag och hushåll blivit allt dystrare. Något överraskande är att den inhemska efterfrågan som hittills har dämpats mest sedan statsskuldkrisen i Europa blev akut. Med svagt resursutnyttjande i både Sverige och omvärlden är kostnadstrycket lågt. Inte förrän 2016 kommer inflationen, mätt som KPI med fast bostadsränta, att ligga nära 2 procent. Riksbanken bedöms därför sänka reporäntan ytterligare under 2012. De räntor som hushåll möter är dock betydligt högre. Den onormalt stora skillnaden mellan bolåneräntan och Riksbankens reporänta är ytterligare motiv till sänkt reporänta eller andra åtgärder som skulle sänka bolåneräntorna. En expansiv penningpolitik är också angelägen för att motverka varaktigt negativa effekter på arbetsmarknaden. Budgetpropositionen för 2012 innehåller sammanlagt 15 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Konjunkturinstitutet bedömer att finanspolitiken under åren 2013 2016 anpassas så att överskottsmålet för de offentliga finanserna upprätthålls. Finanspolitikens inriktning blir svagt expansiv 2012 och i genomsnitt något åtstramande 2013 2016. Svenska statens överskott blev 68 miljarder kronor år 2011 enligt preliminära siffror från Riksgälden. Detta motsvarar en förbättring med 69 miljarder jämfört med 2010. De poster som påverkat budgetsaldot mest är högre skatteinkomster och lägre arbetsmarknadsrelaterade utgifter. Näringsliv Stämningsläget bland företagen i Västra Götaland har försämrats. När det gäller nya företag registrerades ett stort antal under första halvåret 2011. Därefter har utvecklingen vänt nedåt. I Kungälv ligger vi på samma nivå som under 2010. Kungälv har stor fördel av att fortfarande kunna erbjuda attraktiv industrimark. Läget är oerhört gynnsamt utmed E6:an nära Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Oslo. De branscher som utvecklas starkt är uppdragsverksamhet och datakonsulter. Läget är något dystrare inom livsmedelsindustrin och den kemiska industrin. Inom detaljhandeln har försäljningssiffrorna blivit mycket sämre än förväntat medan varulagren vuxit, vilket lett till försämrad lönsamhet. Kungälv har ett mångfacetterat näringsliv med många små och medelstora företag. Entreprenörskap och företagsamhet präglar våra många olika branscher och företagare. De största branscherna och arbetsgivarna finns inom handel, ekonomi, teknik, byggverksamhet och jordbruk. En stor mängd företag finns också inom fastighet, tillverkning och serviceverksamhet. Näringslivet består av drygt 4 000 företag inklusive offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvårdsföretag. Omvärldsanalys 10
Klimat i obalans Antal nystartade företag Kommun Folkmängd 2011 Antal nystartade företag 2011 Antal nystartade företag 2010 Förändring i % Ale 27 577 137 156-12,2 Alingsås 38 053 258 253 2,0 Härryda 34 854 244 271-9,0 Kungsbacka 75 954 674 647 4,2 Kungälv 41 538 313 292 7,2 Lerum 38 788 274 247 10,9 Stenungsund 24 601 186 216-13,9 Tabellen visar antal nystartade företag under 2011 jämfört med 2010. Under en storm i november 2011 svämmade älven över sina breddar. Foto: Åsa Thulin Företagsetableringar i Kungälvs kommun Den försålda arealen mark som 2011 uppgick till drygt 50 000 m2 (jfr 2010 = 47 000 m2) utgjordes av fyra industritomter i storlek 7 000 m2 25 000 m2. Av köparna (företagen) var det två redan befintliga Kungälvsföretag som behövde expandera medan de andra två kom från Partille respektive Göteborg. För att möta den fortsatta efterfrågan på etableringsmark i Kungälv byggs för närvarande Arntorp verksamhetsområde vid E6 ut med cirka 150 000 m2 ny etableringsmark. Tomterna kan bebyggas från augusti 2012 tomtförsäljning har påbörjats. Dessutom har det under året påbörjats planprocess för planändring inom Rollsboområdet varigenom ytterligare cirka 150 000 m2 etableringsmark kan tillskapas inom den närmaste 3-årsperioden. Besöksnäring och turism Turismen och besöksnäringen är vår nya basnäring. Huvuddelen av omsättningen inom besöksnäringen sker under maj september i kommunen. Marstrands Havshotell med cirka 100 rum har ökat utbudet i kommunen. En rad evenemang på Marstrand och i Kungälv stärker varumärket Kungälv/Marstrand. Konserter, Medeltidsdagarna, internationella seglingstävlingar och Sekelskiftesdagarna är några av de framgångsrika evenemang som bidrar till varumärkets uppbyggnad. Kungälvs kommun är involverad i ett treårigt projekt inom cykelturism för kommunen samt ett forskningsprojekt, Framtidskuster för att utveckla Marstrand. Besöksnäringen omsätter hisnande 254 miljarder kronor i Sverige. 2011 ökade försäljningen av gästnätter i Västsverige med 1,8 procent till 5,2 miljoner. I Göteborgsregionen ökade försäljningen med 4 procent till cirka 3,4 miljoner. Göteborg som stad har haft en ökning 20 år i rad. Under 2011 ökade försäljningen av gästnätter i Kungälvs kommun med 20 procent till cirka 75 000 gästnätter. De flesta besökarna kommer från Sverige och utgör ungefär 75 procent av gästerna. Därefter kommer Norge, Tyskland, Danmark och England som stora besökarnationer. Den nationella strategin är näringens dokument. Den har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer och i samarbete med SHR, VisitSweden, Tillväxtverket, Swedavia, Stockholm Visitors Board, Nätverket Sveriges Regionala Turistorganisationer/Västsvenska Turistrådet, och med finansiellt stöd från Jordbruksverket. Enligt strategin ska besöksnäringen öka omsättningen med 100 procent på tio år. Kungälv och Bohuslän är prioriterade i detta arbete. I januari 2012 antogs en ny översiktsplan för Kungälvs kommun. Arbetet avslutades hösten 2011. Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun anvisar den strategiska utvecklingen av mark och vattenområden. Klimat i obalans Göta älv behöver förstärkas Klimatet blir varmare, och det går snabbt i ett geologiskt perspektiv. Det finns en risk att ökningen av medeltemperaturen inte kommer att stanna vid 1,5 2 grader. Om detta sker riskerar uppvärmningen att skena och kan bli omöjlig att bromsa. En effekt av uppvärmningen är att havsytan höjs. Höjningen under detta århundrade beror på hur de globala utsläppen utvecklas, men blir troligen mellan 1 och 2 meter. Kommunens översiktplan innehåller därför betydligt hårdare regler om vilka höjdnivåer som krävs vid nybyggnation. Enligt SMHI bedöms nederbörden öka med cirka 20 procent i Västra Götaland mellan perioden 1961 1990 och år 2100. Av särskilt intresse för Kungälv är situationen i Götaälvdalen. Statens Geotekniska institut (SGI) kartlägger sedan 2009 risken för skred där. Slutrapporterna ska vara färdiga den 31 mars 2012. Av de delrapporter som publicerats framgår att det är hög risk för jordskred, som kan orsaka skador för flera miljarder kronor. Klimatförändringarna gör dessutom att risken ökar när större flöden i älven leder till ökad bottenerosion. SGI arbetar med att beräkna kostnaderna för att sänka riskerna i utsatta områden. De har tidigare bedömts till 1 6 miljarder kronor. Exempel på konkreta åtgärder är avschaktning och motfyllning, jordförstärkning och erosionsskydd. 11 Omvärldsanalys