Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning Miljö *odlingsteknik *gröda
R. Mattsson
Area cropped (million ha) 100 Odlad areal av olika grödgrupper i EU-27 - före 1992 saknas några länder 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Grain legumes Cereals Rapeseed and sunflower Arable forage legumes Sugar beet and potatoes Forage maize FAOstat (2013).
ha Areal cerealier 1961-2004 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 Vete Korn Havre Rågvete Råg
Förfruktseffekter
Förfrukter till höstvete (Wallgren & Olofsson, 1984)
Höstveteskörd, kg/ha,15 % vh Höstveteavkastning beroende på förfrukt och N-giva (9 försök i Skåne) 25 kg/ha lägre N-opt. efter höstraps 10000 700 kg/ha i merskörd efter höstraps eller ärt 9000 8000 7000 6000 5000 4000 Förfrukt: höstraps Förfrukt: havre Förfrukt:ärter 3000 0 50 100 150 200 250 300 Kväve kg/ha (Engström och Lindén, 2009)
Mineralkväve, 0-90 cm, kg/ha Min-N i marken efter höstraps, havre och ärter, 0N-led -25 kg N/ha 80 70 60 53 68 64 Höstraps Havre Ärter 50 40 30 20 29 45 45 43 39 33 25 24 22 22 18 24 17 18 10 0 09 Aug 09 Nov 16 Mar 15 May 30 May 24 Jun 01 Aug (Lena Engström, 2005)
Höstvets avkastning beroende på förfrukt och bearbetningssystem (N=46) Plöjt Grund bearbetning Direktsådd, halm borttagen Direktsådd, halm kvar Olofsson, 1993
Höstvetes plantantal på våren beroende på förfrukt och bearbetningssystem (N=1) Plöjt Grund bearbetning Direktsådd, halm borttagen Direktsådd, halm kvar Olofsson, 1993 Förfrukter
Höstvetes avkastning beroende på förfrukt, bearbetning och fungicid 10 försök 2008-2010 kg/ha ts Pl obeh Pl beh Red obeh Red beh Hv Ko He Ra Lin Ärt 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 P för bearbetning, fungicid och förfrukt < 0,001 Inga samspel. Nkurunziza et al. (opublicerat)
kg N/ha Markens innehåll (0-60 cm) av mineraliskt kväve sent på hösten beroende på bearbetningssystem och förfrukt (N=10) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nkurunziza et al. (opublicerat) Plöjt pl Red red hvete havre he vraps ärt
Höstvetets avkastning beroende på förfrukt på Glyttinge 2008-2010 Avkastning Yield (kg.ha 1 ) ts ha -1 ) 5500 6000 6500 7000 7500 Tillage systems CT RT CT = plöjt RT = reducerad bearbetning Höstvete Wheat korn Barley havre Oats vårraps Rape Linseed lin ärt Pea Nkurunziza et al. (opublicerat) Preceding Crops
Samband mellan förfrukt, bearbetningssystem, fungicidbehandlingar, mineraliskt N i jord (SMN), och diverse gröd-variabler Glyttinge 2008-2010. plöjt raps DM31 = Biomassa DC31 DM31-H = tillväxt DSC31-skörd hvete Reducerad N-vår N-höst Nkurunziza et al. (opublicerat)
kg N/ha Markens innehåll (0-60 cm) av mineraliskt kväve sent på hösten beroende på bearbetningssystem och förfrukt Linköping 2010 60 50 Plöjt Reducerad 40 30 20 10 0 Nkurunziza et al. (opublicerat) hvete havre raps ärt hvete raps hv he ra ärt hv ra
Relativ skörd (plöjning=100) för höstvete i plöjningsfri odling och direktsådd med olika förfrukter, 1983-2012 (Arvidsson et al., 2013) Plöjningsfri odling Direktsådd Antal Rel. skörd Antal Rel. skörd Alla 292 97 124 94 Förfrukt: Höstvete 84 94 6 86 Vårvete 6 99 2 63 Korn 40 96 23 87 Havre 24 96 22 95 Oljeväxter 98 100 52 96 Ärter 23 100 12 95
Tillväxt = ökning i storlek, längd, eller massa Tillväxten påverkas huvudsakligen av: Temperatur Ljus Vatten Näring Genotyp
Utveckling = ändring i komplexitet På en odlingsvärd jord styrs utvecklingen huvudsakligen av: Temperatur + påskyndar utvecklingen Dagslängd + långdagsväxter Genotyp, t.ex. tid för övergång från vegetativ till generativ fas, vernaliseringsbehov
Ur Fogelfors (red) 2002
Utvecklingen hos vete Daggrader= (T max +T min )/2-T bas T bas =0 C Hay & Kirby, 1991
Plantöverlevnad beroende på temperatur och ljusintensitet Temperatur l = låg h = hög Ljusintensitet 1 = låg 2 = hög Sigurd Håkansson Jmf Ugarte et al. (2007)
Förfrukt: höstvete Reducerad jordbearbetning Förfrukt: havre Plöjt Glyttinge 2010 Foto: Hanna Friberg
Ex. Rotdödare var. tritici på vete, korn, majs, råg, gräs etc., var. avenae på havre och var. graminis på gräs. Mycket platsbunden. Nästan oberoende av bearbetning.
Ex. Stråknäckare angriper gräs, främst höstsådd stråsäd (vete), ej havre. Plöjning försvårar spridning.
Rot av vete i ett-bladsstadiet a) Lång zon av elongerade celler, e, bakom tillväxtpunkt, m, rothår, h, långt bakom m. b) Motstånd medför rothår omedelbart bakom m, medför ackumulering av pseudomonas och andra bakterier. d) Samma rotkanal används av nya och gamla rötter e) Nya veterötter (pilar) blandat med gamla rötter. Watt et al. (2006). Australian Journal of Soil Research 44, 299-317.
Avkastning (kg ts ha -1 ) Höstvetets avkastning beroende på förfrukt och bearbetningssystem (Kungsängen, Uppsala, 2008) Grön= reducerad jordbearbetning a ab ab ab 7500 7000 ab ab ab 6500 b Hanna Friberg et al., opublicerat hvete havre vraps ärt hvete havre vraps ärt
Höstveteplantor i April, 2008. Uppsala, Kungsängen Höstveteplantor m -2 450 400 350 300 ab Grön= reducerad jordbearbetning a ab ab ab b b a 250 Hanna Friberg et al., opublicerat hvete havre vraps ärt hvete havre vraps ärt
NMDS2-0.4-0.2 0.0 0.2 0.4 Svampar i jord (november) Grön= reducerad jordbearbetning 2 havre hvete 2 vraps 3 3 3 3 ärt 2 2 ärt 3 3 3 havre 3 1 1 1 vraps hvete 1 1 2 1 1 2 1 2 2-0.4-0.2 0.0 0.2 0.4 0.6 Hanna Friberg et al., opublicerat NMDS1
-1.0-0.5 0.0 0.5 1.0 NMDS2 Svampar på veterötter (april) Grön= reducerad jordbearbetning NMDS + God planthälsa 2 2 hvete 2 2 2 1 2 1 3 3 vraps havre 1 3 3 3 ärt 1 vraps ärt 1 1 3 1 1 havre hvete 3 3 2 2 + Patogener Fusarium Stagonospora Septoria -1.0-0.5 0.0 0.5 1.0 1.5 Hanna Friberg et al., opublicerat NMDS1
NMDS2-1.5-1.0-0.5 0.0 0.5 1.0 1628 clusters Clustering at 2% Rotprov Jordprov 2F1 2C1 2D1 2A1 2D3 1A1 2F3 1F1 3C1 1C1 3A1 3D1 3F3 1C3 1A3 3F1 3D3 1D3 S2D1 S3C1 S3A1 S2C1 S3D1 S1C1 S2F1 S2A1 S1F1 S1D1 S1A1S3F1 S3C3 S2C3 S3D3 S2A3 S1C3 S2F3 S3A3 S2D3 S1D3 S1A3 S1F3 S3F3 1D1 1F3 3C3 A: hvete C: havre D: raps F: ärt 2C3 3A3 Xx1: plöjt Xx3: reducerad 2A3-1.5-1.0-0.5 0.0 0.5 1.0 Hanna Friberg et al., opublicerat NMDS1
Vallen påverkar den långsiktiga bördigheten på många olika sätt - framtida föredrag
Slutsatser Bra förfrukt ger i genomsnitt ett ton mer höstvete än en dålig förfrukt. Sambandet mellan utveckling och tillväxt bestämmer avkastningen Bättre kunskap om samspelet miljö *odlingsteknik *gröda ger förutsättningar för större skördar
Tack för mig!