Dokumentation 1(15) Dokumentation: Länsstyrelsen har fått i uppdrag av Regeringen att under en treårsperiod kartlägga ssituationen i länen. Uppdraget går ut på att hjälpa och stötta kommunerna med det förebyggande arbetet, sprida goda exempel och informera om vilka alternativa arbetsmetoder som finns att tillgå för att motverka. Tillsammans med den nationella ssamordnaren anordnas konferenser på temat på fyra ställen i landet under våren 2013. Den 6 mars anordnades den första konferensen i Stockholm, vilken följdes av konferenser i Umeå den 13 mars, Göteborg den 20 mars och Malmö den 10 april. I Stockholm besöktes konferensen av drygt 250 personer som på olika sätt arbetar med att motverka besökte konferensen. I Umeå var det ungefär 160 deltagare, I Göteborg runt 300 och i Malmö 150 deltagare. Under dagen togs frågor som rör och utestängning från bostadsmarknaden upp från olika synvinklar. Förhoppningen var att besökarna skulle få både ökad kunskap och nya tankar krig arbetet med att förhindra och vräkningar. Varje konferens inleddes av respektive landshövding som talade om betydelsen av att arbeta mot på både nationell, regional och lokal nivå. Vikten av nya perspektiv och metoder, speciellt för kommuner som är de som arbetar med dessa frågor på daglig basis, belystes. Hemlöshetssamordnarens uppdrag, roll och arbetsmetoder Michael Anefur, regeringens nationella ssamordnare och Maria Boustedt- Hedvall, ämnessakkunnig vid socialdepartementet, presenterade suppdraget i sin helhet. Deras uppdrag är tvåårigt och målet har varit att stötta kommuner i arbetet med långsiktiga och hållbara strukturer. De har besökt minst en kommun i samtliga län, i storstadsregionerna har ett större antal kommuner besökts. Det har varit prioriterat att skapa en dialog med kommunerna och inventera vilken hjälp och vägledning som behövs. Nedan beskrivs ett par exempel på frågor som ssamordnaren tar upp vid kommunbesöken. Hur definieras i kommunen?socialstyerlsens definition består av fyra situationer, de delas in i: 1. Akut 2. Institutionsvistelse och kategoriboende
Dokumentation 2(15) 3. Långsiktiga boende lösningar 4. Eget ordnat kortsiktigt boende Mer om de 4 definitionerna finns på: www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-12-8 Något som är viktigt att poängtera är att dessa situationer inte är statiska, det finns ett flöde in och ut samt mellan de olika situationerna. Det är dock ett sätt att definiera och ett sätt att få någon form av koll och att kunna arbeta med frågorna. Vilken information finns om de hemlösa i kommunen? Utförs kartläggningar? Hur registreras antalet hemlösa? Är 100 personer registrerade som hemlösa år 1, 102 personer år 2 och 98 personer år 3 är det då samma personer det rör sig om år för år eller har det tillkommit nya och har situationen löst sig för vissa? Man kan inte ta fram en arbetsmetod för att lösa situationen om man inte har kartlagt detta. Norrköpings kommun har ett bra system för den här typen av kartläggning. 2012 var det 61 % som hade försvunnit ur statistiken men antalet hemlösa till siffran var detsamma på grund av nytillskott av individer. Här vet man då att arbetsmetoden skall ha fokus på att motarbeta nytillströmningen av hemlösa. Om man styr in flödet till 50 % så minskar situationen avsevärt. Norrköpings kommun jobbar i dagsläget på en ny metod för att få exakt kontroll på flödet. Hur många i kommunen är aktuella för ekonomiskt bistånd? Accepterar hyresvärdarna försörjningsstöd som inkomst? Ett exempel som Michael Anefur tog upp var att cirka 800 000 personer fastnar i otrygga boenden som behandlingshem eller sociala kontrakt för att inget bostadsbolag vill ta emot dem som hyresgäster. Bostadsbolagen accepterar inte försörjningsstöd som inkomst och ofta handlar det om skuldsatta individer. Dessa institutionsboenden och kategoriboenden kostar samhället uppåt 4 000 kronor per person och dygn. Lösningen är dålig för individen och dålig för kommunernas ekonomi. De otrygga boendelösningarna får stora administrativa effekter när det visar sig att en och samma person har bott under ett socialt kontrakt i 18 år. Det kan till exempel handla om att personen sedan hen först sattes på ett socialt kontrakt för 18 år sedan har utbildat sig, har egen försörjning, har gift sig och skaffat barn, men ändå bor kvar under samma sociala kontrakt för att den administrativa funktionen inte har fungerat. Familjen är inte avregistrerad på socialkontoret utan har glömts bort för att det hela fungerar utan problem. Det är just den här problematiken som måste lyftas och förbättras menar Anefur.
Dokumentation 3(15) Kraven på hyresgästerna är inte lika i dagsläget. Kraven på en registrerad missbrukare är i dagsläget högre än på andra hyresgäster. En missbrukare måste ha dokumenterad drogfri tid och ha fast inkomst för att få en lägenhet. För andra hyresgäster räcker det att hyreslagstiftningen i jordabalken 12 följs, med enda kraven att hyran betalas i tid och att grannarna inte störs. För en hemlös person med missbruksproblematik ställs mycket högre krav. Man ska bevisa att man klarar av att ta olika steg mot ett normalt liv innan man kan godkännas som hyresgäst. Hur ser bostadsmarknaden ut i länen? Hemlöshetssamordnarens budskap är att en egen bostad är en social rättighet. Alla individer skall få plats i samhället och utanförskapet måste brytas. Bostadsmarknaden har blivit tuffare, men det finns kommuner med bostadsöverskott där problematiken ändå finns. Det handlar också om värderingar och vilka grupper av människor man vill ha i sin kommun. Om det finns andra problem (t.ex. missbruk) drar det igång och systemet fungerar. Men det finns mängder av andra problem som inte är så klara och som det inte finns klara och färdiga lösningar. Är återanpassning lösningen på alla problem? Gör vi rätt saker? Tydligen inte eftersom samma mänskor snurrar i systemet. Eftersom orsakerna skiljer sig mellan individer måste också lösningarna vara olika typer av insatser. T.ex. bostad först är ett nytt grepp och ett annat sätt att tackla ett problem, att tänka omvänt. Hemlöshetssamordnaren tydliggör att är en bostadspolitisk fråga som inte hör hemma på Socialförvaltningen. I kommunerna skall det finnas bostäder, det skall finnas jobb och det skall finnas utbildningar som leder till jobb. Dessa frågor ägs inte av Socialförvaltningen, som trots det får ta det största ansvaret för frågorna. I flera kommuner är Socialförvaltningen den största hyresgästen, som i vissa fall har 700-800 kontrakt att hantera. Frågan måste lyftas upp dit den hör hemma. Socialförvaltningen skall inte hantera bostäder. I dagsläget klassas inte bostadsbristen i form av att sakna bostad som ett problem. Först när ett missbruksproblem finns med i bilden sätts hjälpinsatserna igång. Då men fokus på missbruksproblematiken. Bostadsbristen består. Det system vi har idag med krav på drogfrihet innan en lägenhet, i form av provboende via socialförvaltningen, kan tänkas komma på fråga är inget bra system. Ge individen en bostad först och ta där efter itu med den sociala problematiken menar Anefur. Att sakna bostad är inget socialt problem utan ett bostadsbrist problem, menar Anefur. Problemet skall inte lösas enbart av Socialförvaltningen utan det måste ske via samverkan mellan kommuner/fastighetsägare/externa aktörer till exempel kronofogden/ frivilligorganisationer etc. Problematiken skall hanteras av kommunens bostadsfunktion och inte av Socialförvaltningen.
Dokumentation 4(15) Många kommuner uppger att de inte bygger tillräcklig eftersom det är för dyrt att bygga. I snitt i Sverige kostar nyproduktion 34 000 kronor per kvadratmeter. Detta är inte hela sanningen. Ett exempel är Växjö där ett nyproducerat flerfamiljshus kostar 18 000 kronor per kvadratmeter. Det är dags att kommunerna förbättrar upphandlingarna och ställer större prismässiga krav på nyproduktion. Hur använder kommunen sig av ägandedirektiven? Det är kommunens uppgift att bestämma vilka direktiv allmännyttan skall jobba efter. Nedan följer ett par kommunexempel på hur kommunstyrelsen har använt sig av sina ägardirektiv: Kommun 1: Direktiven grundades år 1962 och gäller ännu. Kommun 2: 99.5% av lägenheterna är uthyrda men kommunen säger nej till all nybyggnation. Kommun 3: Bostadsbolaget skall drivas affärsmässigt. Kommun 4: Alla lediga lägenheter skall avsättas till hyresgäster med social problematik. Kommunerna måste bli bättre på att styra allmännyttan genom ägandedirektiven. Ägardirektiven ska årligen ses över och vara aktuella. Ett allmännyttigt bostadsbolag skall aldrig tjäna pengar. Kommunerna måste arbeta för att minska bostadsbristen. Ett bostadsbolag som inte jobbar för sociala ändamål skall inte ingå i allmännyttan. Ett vanligt problem är att privata hyresvärdar säger att de skall ta ett lika stort socialt ansvar som allmännyttan, men oftast vet de inte hur de skall hantera störningsärenden relaterade till social problematik. Kommunerna måste bjuda till och informera vart man kan vända sig för att få hjälp med problematiken. Ökat kunskapsunderlag Nedan följer ett antal reflektionsteman och exempel på frågor att ställa sig i varje kommun, tagna från socialstyrelsens webbverktyg för arbete mot (mer information finns på: www.socialstyrelsen.se/hemloshet/vagledning). Frågorna är tänkte att fungera lite som en checklista- vad kan man göra och hur gör man det? 1. Överblick. Det är viktigt att följa upp resultatet av insatser som görs. Är det samma individer som finns kvar? Koppla ihop hur bostadsmarknaden ser ut i stort med sfrågor. 2. Planer, riktlinjer. Kommunerna är skyldiga att ha aktuella riktlinjer om bostadsförsörjning. Inte särskilt många kommuner följer lagen om detta, 30%.
Dokumentation 5(15) 3. Samverkan. Både extern (kronofogden, skattemyndighet, frivilligorganisationer etc.). Där det brister är ofta i samverkan med privata fastighetsägare. Det är även viktigt att försöka få den interna samverkan inom kommunen mer formaliserad. 4. Rutiner och metoder. Dokumentation. Uppföljning, utvärdering. Uppsökande arbete. 5. Utformning av insatser. Vilka insatser kan erbjudas? Är det enbart standardiserad utformning eller kan det vara individuellt. 6. Analysera styrkor och svagheter. För att kunna veta på vilka områden man behöver förbättra arbetet och var man kanske kan vara ett gott exempel för andra. Återbesöken från samordnarens sida är en viktig del i arbetet. Att se om det man sagt har förändrats, att visa att det är ett kontinuerligt arbete som behöver fortgå även i kommunerna. Socialstyrelsen Annika Remaeus och Birgitta Hedlund-Kenttä presenterade socialstyrelsens kartläggning, genomförd i maj 2011 och publicerad 2012. Under mätveckan fick man följande resultat bland de hemlösa: Totalt 34 000 personer i Sverige inrapporterats som hemlösa. Av dessa 34 000 personer har man kunnat göra följande uppdelning: 4 500 personer befann sig i akut varav 280 sov ute eller i offentliga utrymmen. 5 600 personer vistades på institution eller kategoriboende. 13 900 personer bodde i mer långsiktiga boendelösningar på den sekundära bostadsmarknaden. 6 800 personer bodde i eget ordnat kortsiktigt boende. Resultatet av enkäten och undersökningen presenterades av Socialstyrelsen i januari 2012. Hela rapporten går att läsa på följande länk: http://www.socialstyrelsen.se/ publikationer2011/2011-12-8 Siffran 2011 var lägre än den registrerade siffran 2005. Här togs även några punkter som inte riktigt syns i statistiken upp, bl.a. berörs nya breda grupper av någon form av idag. Dessutom tillhör EU-medborgare som kommer hit en av de mest utsatta grupperna i dagsläget. Hemlöshet är främst en bostadspolitisk fråga. Det vräkningsförebyggande arbetet är viktigast. Kostnaderna för är kända, både på ett personligt och ett samhällsekonomiskt plan, det är därför viktigt att lägga resurser på att bekämpa detta.
Dokumentation 6(15) Hemlöshet ser även olika ut, allmänhetens uppfattning gör hemlösa ännu mer utsatta. Även barnfamiljer har blivit uppmärksammade som grupp. I Europa har man länge pratat om att är ett fattigdomsproblem och inte bara ett missbruksproblem eller liknande. Varför ska man prata om? Man kan väl bara bygga? Bostaden har stor betydelse för det dagliga livet. Det är en grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Det finns ingen typisk hemlös person, orsakerna är skilda: Strukturell (bostadsmarknad, arbetsmarknad, politik, migration). Institutionell (arbete med sfrågor i kommuner, regeringen. Definitioner, organisation, vilka metoder används? Hur arbetar man? hur kan arbetet utvecklas?) Individuell (Vilka förutsättningar och vilken bakgrund man har). Socialstyrelsens roll Det är viktigt att ses som ett särskilt ämne och att jämförelser kan göras. Därför arbetar socialstyrelsen med öppna jämförelser mellan kommuner. Definitioner kan verka lätt, och det blir lätt att kritisera om det är för brett eller för smalt. Dock sätter detta mer fokus på definitionen istället för de verkliga problemen, och det är synd när det finns mycket att göra. Socialstyrelsens kartläggning finns att ladda ner på: http://www.socialstyrelsen.se/ publikationer2011/2011-12-8. Migration inom EU En ny grupp som vuxit mycket är EU-migranter. Därför är det angeläget att komplettera bilden av en då det tillkommer nya inslag. Varför lämnar man sitt land? Mekanismerna liknande som när vi i Sverige inte såg någon framtid och valde att lämna landet. Det finns självklart ingen homogen grupp här heller. Skillnaderna är tvärtom större inom gruppen EU-migranter. Socialstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag och ska titta specifikt på gruppen EU-migranter som ett komplement till nationella skartläggningen. Detta kommer att rapporteras till regeringen 31 maj 2013. Eu-medborgare har uppehållsrätt genom rörlighetsdirektivet som är införlivat i svenska utlänningslagen. Det finns däremot inget gemensamt system för rätten till bistånd inom EU. Försök till samordning pågår men alla länder bestämmer själv ang. socialförsäkring och på vilka villkor.
Dokumentation 7(15) Kyrkor och frivilligorganisationer är de som möter den här gruppen varje dag, här finns en osäkerhet. Hur kan man hjälpa? Vad får man göra? Vad kan man göra? Mer kunskap krävs om den här problematiken. Allra sist tas kopplingen till människohandel upp, en komplex fråga. Rikspolisstyrelsen presenterar en lägesrapport varje år. En person fälldes för människohandel för andra ändamål än sexuella under 2011, vilket är extremt lite. Problematiken består av komplicerade relationer, man kanske inte ser sig som offer och ibland kan det vara svårt att veta vad som är frivilligt/ofrivilligt. Det finns ofta inget förtroende för myndigheter, speciellt inte polisen. Man deltar inte i rättsprocesser p.g.a. rädsla för våld eller hot om våld. För att människohandel ska pågå krävs även kunder, eller någon som inte är beredd att betala normalpris för olika typer av tjänster. Socialstyrelsens representanter avslutade med att poängtera att det inte finns några vi och dom, både när det gäller EU och bostadsfrågan. Bostad först Modellen Bostad först eller Housing first som det heter på engelska har provats i många städer runtom i världen och resultaten har visat sig vara framgångsrika. Metoden bygger på att en hemlös person får ett vanligt förstahandskontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. Precis som för alla andra hyresgäster gäller hyreslagen utan särskilda krav på nykterhet och utan att tvingas förhandla bort besittningsrätten. Tanken är att egen bostad är en förutsättning för att man ska kunna börja arbeta med den sociala problematiken. En bostad först är nödvändig för att man sen kunna ta emot hjälpinsatserna. Insatserna kan vara erbjudanden om behandling, rehabilitering, arbetsträning och skall vara helt frivilliga. Från New York via Helsingborg till Stockholm visas liknande resultat. Ungefär 80 procent av deltagarna lyckas behålla sina lägenheter och väldigt många av dem styr upp sina liv. I Helsingborg har ett Bostad först projekt utförts. De som hade det allra värst, långvarigt hemlösa med kraftig missbruksproblematik, tillfrågades om de var intresserade av att få en lägenhet. Nästan samtliga var intresserad av bostad och kommunen tilldelade 18 personer, efter utlottning, ett förstahandskontrakt. Utöver att följa hyreslagstiftningen som alla andra hade individerna endast ett krav på sig och det var att en gång i veckan kontakta socialförvaltningen. Ett telefonsamtal för att meddela att man hade det bra räckte. För dessa individer finns dygnet runt ett stödteam i form av rådgivning, psykologer, missbruksterapeuter etc. Det är dock upp till individen själv att begära hjälpen. Inget tvång men hjälpen finns när den krävs. Vid utvärderingen som skedde efter två år bodde 80 % kvar i sina lägenheter. Missbruket har fortsatt men inte på ett lika destruktivt sätt. Individerna har fått bättre
Dokumentation 8(15) hälsa och har inlett umgänge med barn och övriga familjemedlemmar. Av de 20 % som inte bor kvar har någon misslyckats, någon har stört ut sig och någon klarar inte av att bo i lägenhet, men resultaten visar att metoden fungerar. Tanken är att detta ska bli den metod som fortsättningsvis skall användas i kommunens arbete med att bekämpa en. Hyresgästernas upplevelse av Bostad först är bl.a. att självkänslan ökar, delaktigheten ökar liksom tryggheten och motivationen till förändring. Även om missbruket har minskat är det inte det primära syftet, det är kvarboende. Att missbruket minskar är ett tecken på att man lyckats skapa tillitsfulla relationer och tryggare individer. Vi måste hitta städer där alla kan få plats, men det krävs mycket jobb för att lyckas med det. Vem vill man ha i staden och vem får inte plats? Hur ska man kunna uppnå detta? På vilket sätt hänger detta ihop med välfärdssamhället och politiken som förs på nationell, regional och lokal nivå. Kommunala exempel Bostads AB Posseidon och Störningsjouren (Göteborg) Förutom ssamordnarens och Socialstyrelsens föreläsningar fick vi ta del av några kommunala exempel. Först ut var Carin Lundblad, Gårdstensbostäder, Gunilla Eriksson, Bostad AB Poseidon samt Bo Strandberg, Störningsjouren. Här beskrevs ett mycket framgångsrikt vräkningsförebyggande arbete där tidiga reaktioner från hyresvärdarnas och socialtjänstens sida tillsammans med personliga kontakter med hyresgästerna har lett till en kraftig minskning av vräkningar. Bostads AB Poseidon har minskat antalet vräkningar i bostadsområdet Hjällbo. För tio år sedan hade företaget drygt 90 inkassoärenden per månad. I dagsläget rör det sig om ca 20 hushåll. I samarbete med socialtjänsten började Poseidons uthyrare år 2003 göra oanmälda hembesök hos hyresgäster som inte betalat hyran. Besöken ägde rum på kvällstid en gång i månaden. Tanken var att informera om hyresgästernas krav samt att erbjuda hjälp. De med stort behov av hjälp kallas efter hembesöken till samtal. Målet är att gemensamt hitta en lösning på problemet. I vissa fall blir det många samtal och många besök innan en lösning kan nås. Målet är att helt förhindra att hyresgästen vräks. Poseidons hyresförluster har minskat sedan hembesöken infördes. Tidigt stöd ger folk möjlighet att komma ikapp om man har halkat efter. En månadshyra är möjlig att betala. Två är svårt, tre omöjligt. Samverkan mellan hyresvärd, socialförvaltning, störningsjour och hyresgäst är ledorden. Allt arbete sker utifrån ett barnperspektiv. Inga barn har blivit avhysta mellan 2003 och 2011. Under 2012 vräktes en barnfamilj. Den familjen hade samverkansgruppen dock jobbat väldigt länge för utan att kunna komma fram till någon
Dokumentation 9(15) fungerande lösning. Här gällde det istället att genom Socialförvaltningen hitta snabba lösningar för annat boende. Störningsjouren som samarbetar med kommuner, fastighetsägare och frivillighetsorganisationer finns på plats dygnet runt. Det är viktigt att komma in i processen och arbeta förebyggande i ett tidigt skede. Trollhättans stad och Bostads AB Eidar (Göteborg) Ann-Catrine Westerbäck från Trollhättans stad och Bengt-Åke Pettersson från Bostad AB Eidar som är kommunens allmännyttiga bostadsföretag berättade om arbetet med att skapa bra livssituationer för personer med missbruksproblematik. Samverkan sker med frivilligorganisationer. Trollhättans kommun har tillsammans med Eidar infört ett ovanligt avbetalningssystem Avbetalningssystemet innebär att en hyresgäst med en skuld till Eidar får en träningslägenhet hos bolaget. Kontraktet skrivs via socialförvaltningen. Hyresgästen erbjuds vid kontraktsskrivningen skuldsanering. Har ärendet gått till inkasso återkallas det, räntan fryses och bolaget och hyresgästen gör tillsammans upp en avbetalningsplan. Under första året skriver Eidar av lika mycket som hyresgästen betalar tillbaka. Ju längre tid som går, desto mer ökar Eidar nivån på avskrivningarna. Summan som hyresgästen betalar varje månad förblir däremot konstant. Det går alltså snabbt för hyresgästen att betala av skulden. Fungerar allting bra får hyresgästen ett förstahandskontrakt på lägenheten. I dagsläget har mellan 65-85 personer fått ta över kontraktet i förstahand. Nedan visas hur avbetalningsplanen är utformad: År 1: Kunden betalar 300 kr/mån Eidar skriver av 300kr/mån = 7200kr/år. Totalt år 1: 7 200 kr. År 2: Kunden betalar 300 kr/mån Eidar skriver av 600 kr/mån = 10 800kr/år Totalt år 1-2: 18 000kr. År 3: Kunden betalar 300 kr/mån Eidar skriver av 900 kr/mån = 14 400kr/år Totalt år 1-3: 32 400kr. År 4: Kunden betalar 300 kr/mån Eidar skriver av 1200 kr/mån = 18 000kr/år
Dokumentation 10(15) Total år 1-4: 50 400kr. År 5: Kunden betalar 300 kr/ mån Eidar skriver av 1500 kr/mån = 21 600kr/år: Totalt år 1-5: 72 000kr. När kunden har skött sin avbetalningsplan skriver Eidar av resten av kapitalet och hela räntan. Det innebär i ett faktiskt exempel (3 år) att kunden själv betalar 10 800 kr och AB Eidar skriver av 21 600 kr plus eventuellt resterande kapital och ränta. Avbetalningsplan Skuld 0-30 000 kr: Skuldsanering med tre års avbetalning Skuld 31-50 000 kr: Skuldsanering med fyra års avbetalning Skuld 51-75 000 kr: Skuldsanering alternativ med 5 års avbetalning Göteborgs stad Malin Östling, Göteborgs stad, redovisade för stadens pågående projekt. Projektet ligger i startgroparna och har inledningsvis tillgång till lägenheter för tio personer. Dock ges inte personerna möjlighet till ett förstahandskontrakt utan individerna bor på sociala kontrakt under de 18 första månaderna och därefter görs en utvärdering om det finns möjlighet till ett förstahandskontrakt. Kommunen kallar projektet för en variant av Bostad först men Bostad först handlar om att först ge individen ett förstahandskontrakt och därefter arbeta med den sociala problematiken om individen själv har önskemål för detta. Västerås - bostad AB mimer (Stockholm och Malmö). Västerås har stuckit ut när det gäller antalet barn som riskerat att bli eller blivit vräkta. De flesta är barn med umgängesrätt och annat stadigvarande boende. Orsaker till siffrorna kan variera och hur det påverkar barnen är också olika. Problematiken i mellanstor stad skiljer sig från storstad, men det drar mer och mer åt storstadsproblematik och att man får vänta längre och längre på lägenhet. I Bostad AB Mimer arbetar man med en bostadssocial grupp som arbetar med alla typer av sociala frågor (konflikter, obetalda hyror etc.) Det finns en blandning av erfarenheter inom gruppen vilket är bra för att man har lättare till kreativa lösningar på olika
Dokumentation 11(15) problem som kan uppstå. Uppsökande verksamhet gjordes även tidigare, men gjordes ofta i ett senare skede. Idag ringer man runt i mitten på månaden, långt fler nås och långt tidigare. Antalet berörda människor och summan det rör sig om har sjunkit genom detta sätt att arbeta. Det behövs ett långsiktigt arbete och kontinuerlig uppföljning för att få en förändring som är hållbar. Man samverkar också med socialtjänsten, där finns det åtta personer som arbetar med dessa frågor. Det är viktigt med flexibilitet när det gäller t.ex. möten, det är den boende som sitter på bollen. Det sker en regelbunden avstämning mellan mimer och socialtjänsten om vilka som inte gått att nå etc. Om barnfamiljer riskerar att bli av med sitt boende kallas det till ett hyresskuldsamråd med många olika aktörer där man försöker hitta en lösning för familjen. Så fort man känner att man inte kommer någonstans på egen hand görs detta. Från bostadsbolagets sida finns det en trygghet i samarbetet med socialtjänsten. Det finns en ömsesidig tillit, vilket gör att man också kan vara mer flexibel med avhysningar/förlängning. Detta har byggts upp genom förtroende och kontinuerligt arbete. Det är inte viktigt för bostadsbolaget att ifrågasätta eller detaljstyra vilka insatser som görs, bara att man vet att socialtjänsten jobbar och att man är ärlig med vad som sker. Då kan också samarbetet fortskrida utan att man behöver bryta sekretess. Norrköpings kommun (Stockholm) Kenneth Edström, bostadssamordnare i Norrköpings kommun berättar om det vräkningsförebyggande arbetet och arbetet mot i kommunen. Hans tjänst kom till när kommunstyrelsen ville uppföra en bostadssocial organisation. Denna har byggts upp från grunden och är en föränderlig verksamhet. Flexibilitet är viktigt, tidigare har kommuner kanske inte riktigt varit säkra på vad man borde göra, vad man kan göra, men det är viktigt att iallafall göra någonting. Informationsinhämtning är en viktig beståndsdel i arbetet, tidigare statistik hade förts på papper. Nu ett informationssystem för att systematiskt inhämta kunskap och kunna utvärdera arbetet och se huruvida man lyckats eller behöver ändra på något. Man gör mätningar med hjälp av personnummer. På så sätt kan man följa individerna och se om det är samma som snurrar runt i systemet. De senaste fem åren har 50% gått från och lika många tillkommit. Det mest intressanta är att hantera de långvarigt hemlösa och vad det finns för övergripande problematik. Att rikta insatserna på ett bättre sätt kan göra att man hanterar överbelastningen i sina boenden bättre. Idag tittar man på mönster från boende till öppet hemlös. Den organisatoriska modellen utgår från att arbetet med och vräkningsförebyggande frågor är en kommunövergripande verksamhet, bostadsfrågor
Dokumentation 12(15) omfattar hela den kommunala verksamheten. Det är även viktigt att lyfta upp frågorna till högsta möjliga nivån i kommunen, t.ex. för att kunna skapa en bostadssocial strategi. Kommunen skriver också samverkansavtal med polis, fastighetsföretag etc. för att jobba med dessa frågor. Inga juridiskt bindande avtal, men samverkan betyder mycket när det gäller så övergripande frågor. Förr såg man individen mer i en livssituation där bostaden bara var en del. Nu handlar det mer om ett stuprörstänk. Det behövs hållbara strategier för t.ex. stödboende, där man lyckas bäst är där man ser en helhet (socialt nätverk, sysselsättning etc.). I Norrköping var det mycket missnöje från boende i kontakten med det kommunala fastighetsbolaget. Man skapade därför en ny modell med ett s.k. frontoffice och ett backoffice. Det betyder att det finns ett gemensamt ställe som man kan vända sig till, samordning sker i kulisserna men kommunen har en gemensam front. Hur kan man lösa social problematik om det inte finns några lägenheter? Byggandet är en stor del av problemet. Det finns en gråzonsproblematik i spåren av bostadsbristen. Människor tvingas leva i svåra situationer som annars skulle gått att komma ifrån. Skellefteå kommun och SkeBo (Umeå) Anders Eskilsson, bostadskonsulent, SkeBo, och Maria Hedmar, utvecklingsledare på enheten för försörjningsstöd presenterade arbetet med bostadssociala frågor i Skellefteå. De började med att säga att det är viktigt att poängtera att det inte är en person eller en viss del av kommunen som kan arbeta med detta, det krävs samverkan. Idag är förutsättningarna förändrade, bostadsbyggandet har minskat och trycket på lägenheter ökar, vilket är en ny situation för Skellefteå. I staden finns förhållandevis få bostadslösa, fokus ligger i första hand på att se till att de som har en lägenhet har möjlighet att behålla den. Man har även gjort skartläggning och följt socialstyrelsens definitioner av. I kartläggningen kom man fram till att det fanns 138 bostadslösa personer (41 kvinnor och 97 män). Det verkar som att det löser sig för folk men det är ofta inte ett långsiktigt boende eller ett tryggt boende. Man arbetar med olika verktyg för att se till att folk kan bo kvar. T.ex. används kommunala kontrakt och garantiavtal för att kunna ställa upp en säkerhet gentemot hyresvärden. Man borde ju så klart kunna få ta över lägenheten när man har bevisat att man klarar att sköta hyresinbetalningarna men det kan finnas olika typer av problem som gör att det är svårt att alltid göra så. Man får chansen och målet är alltid att få ett eget kontrakt. Att ha ingången socialt kontrakt till boendet finns som en möjlighet för att kunna hjälpa bostadslösa. Alla de olika formerna man arbetar med ses som
Dokumentation 13(15) vräkningsförebyggande arbete, man får större kontroll, men väldigt få vräks från sociala kontrakt. I nuläget finns ca 130-140 sociala kontrakt i kommunen, det har blivit fler. Kraven har blivit större och innefattar nu inte bara sociala problem utan också rent ekonomiska problem. Både jourlägenheter, stödboenden etc. Boendegrupp med hyrevärd, sociala, psykiatrin, handikappomsorgen. Hur mycket resurser som saknas för att lösa strukturella problem. Vräkning av barnfamiljer sker inte, de får flytta men man hittar nytt boende. Alla med relationer till barn är man väldigt noga med att se till att barnen inte påverkar. Nära samarbete med konofogden, alla hot om vräkning innebär kontakt med socialen. Regelbundna möten mellan psykiatrisamordnare (handikappomsorgen) och boendestödjare och diskuterar de som inte kan hantera sitt boende på ett bra sätt, för sig själv eller för grannarna. Hyresvärden samarbetar mycket med socialtjänsten för att föhindra vräkningar. Man tar snabbt kontakt när något inte fungerar för att kunna arbeta med olika typer av lösningar. Personlig kontakt gör väldigt mycket för att försöka göra nånting åt individens situation. Fokus ligger mycket på unga hyresgäster mellan 18-25, med tidig information och möjlighet att kontakta handläggare. Man är också ute på gymnasieskolor och berättar om vilka krav en hyresvärd kommer att ställa, vad man behöver tänka på och undvika för att inte hamna fel. Det handlar alltså mycket om förebyggande arbete och utbildning. Även konsumentrådgivningen - ute på skolor och pratar ekonomi, nu även försörjningsstöd och vad det innebär, vad som krävs etc. Utvärdering med vilka frågor elever ställer och vilka diskussioner som dyker upp. Det går alltså att göra väldigt mycket, med ett strukturerat arbete och fokus på individuella lösningar. Umeå kommun (Umeå) I umeå finns bostadsbrist, som på många ställen, 10-20 samtal i veckan till socialtjänsten som handlar om boende. Mycket samarbete med hyresvärdar, kvartersvärdar och t.ex. öppen gemenskap. Ett gott samarbete är nyckeln. Rutiner och riktlinjer är också viktigt, även att det är levande dokument som ständigt förnyasoch uppdateras för att kunna arbeta på bästa sätt med bostadsfrågor. Öppen gemenskap (Umeå) Andreas Rosin arbetar på mobila ture, ett jourboende med tre lägenheter. Detta är en praktisk lösning för de som saknar bostad akut. Det finns ingen speciell tid för hur länge man får bo, men det ska finnas en plan för hur man ska gå vidare. Det blir därför långa tider i boendet och då måste man säga nej till andra som är i behov av hjälp och inte har
Dokumentation 14(15) kontakt med socialtjänsten. Här arbetar man också för att få in folk i samhället och hjälpa till med så vardagliga saker som att se till att hyran kommer in, att det städas osv. Att se till att saker och ting fungerar är ett väldigt praktiskt arbete och det tar väldigt mycket resurser i anspråk. Ofta är mobila ture en första kontakt, utifrån detta kan man se till att människor får hjälp med allt möjligt som de behöver hjälp med. Agnetha Bäckman arbetar med kvinnoverksamhet i öppen gemenskap. För denna grupp är oftast rädsla för våld grunden till bostadsproblematiken. Skyddat boende är initialt viktigt, men vad gör man sen? Det hjälper inte för någon att fixa en annan lägenhet i samma stad, man vill komma bort från kommunen, få skyddad identitet, nytt skyddat boende där man kan leva under egna förhållanden. Det är inte rimligt att dessa kvinnor ska bli dubbelt utsatta för att kunna fly. Företrädesvis arbetar öppen gemenskap med kvinnor med missbruk, ROKS tar t.ex. inte emot kvinnor som missbrukar. Våldsutsatthet och missbruk är två primära problem utan inbördes rangordning. Hur löser man det här problemet? Och hur länkar det samman med bostadsbrist i resten av samhället? Vilka krav ställs och vilka krav kan man ställa på psykiskt och fysiskt påfrestade människor som måste ha kontakt med massa olika delar i samhället? Vilket motivation finns och finns intresse/resurser för att lösa dessa frågor? Idagsläget finns det brister i lagstiftning och polisens möjligheter att agera. Öppen gemenskap är inte en renodlad kvinnojour, mer uppsökande arbete och fältarbete. Man har även öppen verksamhet på dagtid och jobbar alltså på bred front med många olika problem, inklusive bostadsproblematiken. AB Kristianstadbyggen (Malmö) 2003-2004 var det enkelt att få en bostad i Kristianstad. ABK hade gott om lägenheter och kraven var lägre när det gällde inkomster och skulder. Med minskad tillgång höjdes kraven, vilket också lett till att socialtjänsten blivit mer involverad eftersom det är fler som behövde stöd. Socialtjänsten kunde då inneha förstahandsavtal och teckna andrahandsavtal med hyresgäster. 2008 började man använda sig av depositionshyror, främst för ungdomar utan skulder men utan godtagbar inkomst. Detta innebar ett mindre åtagande från socialtjänsten samt att klienten fick ett eget kontrakt. Boendehandläggaren är kontakten mellan socialtjänsten och den boende. Finns vanliga andrahandsavtal och avtal med särskild kontaktperson. Ofta finns även kontakt med boendestödjare, god man/förvaltare och samarbete med psykiatrin. Vid depositionskontrakt sker ingen tillsyn alls, dvs. inga boendebesök. Det behövs alltså samverkan med fastighetsägare, gode män/förvaltare etc. Där behovet finns behöver man komma fram till bra lösningar, resurser ska läggas där problemen finns.
Dokumentation 15(15) Man har även en boskola för ungdomar som blivit beviljade deposition, denna startade 2009 och är obligatorisk för alla som är under 30. Här diskuterar man bostadssociala frågor och enklare vardagsekonomi, dvs. förutsättningar för att kunna få ett lyckat boende. Efter detta vet man var man ska vända sig, det finns en fysisk person som man kan ringa till med frågor. Allt handlar om ett gott samarbete och att se till att boendet blir bra för alla kommunens invånare. Samarbetet och kontakten bygger på ett ömsesidigt förtroende. Kronofogdemyndigheten Lars Bodin och Tina Häggmark från kronofogdemyndigheten deltog på konferenserna och berättade om kronofogdens arbete relaterat till vräkningar och vräkningsförebyggande arbete.. Kronofogdens samverkan med socialförvaltningar och hyresvärdar ökar för att främja ett vräkningsförebyggande arbete. Kronofogden har fått i uppdrag från regeringen att bättre redovisa statistik för vilka barn som faktiskt drabbats av vräkning. Bor barnet hos sin mamma i Skåne och pappan utan umgänge i Stockholm så berörs ju inte just det barnet om pappan vräks. Dessa barn har dock fram tills nu ingått i statistiken. Kronofogden arbetar utifrån ett barnperspektiv och har som mål att inte avhysa några barnfamiljer. Man lägger även fokus på unga hyresgäster. Många kunde inte behålla sitt första boende, därför insåg man att det behövdes mer resurser till denna grupp. Det fanns inte myckte forskning tidigare och ingen information om vad ungdomar själva säger om sin situation, man har därför arbetat fram ett rekommenderat arbetssätt som testats i Umeå och Skellefteå och som sedan spridits. En viktig beståndsdel här är en tidig kontakt, redan vid kontraktskrivning för att informera vilka rättigheter och skyldigheter man har som hyresgäst. Det allra viktigaste är att ha ett lösningsinriktat förhållningssätt. Det är också viktigt att våga fråga och att använda sig av hyresgästens tankar och lösningar för att samma situation inte ska uppstå igen. Det kan finnas många olika skäl till varför denna problematik uppstår. Men med rätt information i rätt tid sparar man både tid och resurser och det blir även en bättre bostadssituation för hyresgästen. För länsstyrelsen Susanna Nilsson