08 Miljörapport För USiLs verksamheter på sjukhusområdet i Lund. - en förkortad version
Miljörapporten omfattar USiLs verksamheter på sjukhusområdet i Lund samt entreprenörer som arbetar direkt för USiL på området. Sjukhusområdet ligger nära Lunds centrum men med få boende som grannar. Verksamhet Universitetssjukhuset i Lund (USiL) ingår i Region Skåne och är regionsjukhus i södra sjukvårdsregionen med ca 1,6 miljoner innevånare. År 2008 fanns 1 159 disponibla vårdplatser. Vårdtillfällena var 49 740 och vårddagarna 248 781. Läkarbesöken uppgick till 308 095 och 30 341 operationer genomfördes. Organisation Verksamheten är organiserad i 7 divisioner med ca 40 verksamhetsområden. Antalet anställda är 7 750, omräknat till heltidstjänster. USiL följer Region Skånes miljöprogram. Sjukhuschefen är ansvarig för miljöfrågorna. Även divisions-, verksamhets- och avdelningschefer har ett miljöansvar. En inarbetad och väl fungerande miljöorganisation finns. Ansvar Sjukhuschef Divisionschef Verksamhetschef Avdelningschef Stöd i miljöfrågor Miljöchef och miljösektion Miljösamordnare Miljöhandläggare Miljöombud Jag åker i stort sett alltid kollektivt. Det är snabbt, avstressande och miljövänligt säger sjukhuschef Bent Christensen.
Miljötillsyn Miljöförvaltningen i Lund är tillsynsmyndighet för miljöfrågorna. År 2008 upphävdes miljötillståndet, på sjukhusets begäran. I stället finns regler (kontrollprogram), som miljöförvaltningen och sjukhusets enats om. Miljöledning Ett miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001 finns. Miljöledningssystemet har reviderats av ett certifieringsorgan. Certifieringen var klar våren 2009. Certifieringsprocessen har lett till att många rutiner förbättrats och eller upprättats. År 2008 utbildades 16 nya interna miljörevisorer. Dessa har i hög grad bidragit till att i praktiken föra ut miljöledningssystemet i verksamheterna. Den övergripande inriktningen i miljöpolicyn är att, Särskilt beakta åtgärder som ger ökad kunskap om sambanden mellan miljöstörningar och ohälsa. Aktivt verka för tekniska eller organisatoriska lösningar som är positiva för den yttre miljön. Verka för god resurshushållning, minska klimatpåverkan och förebygga föroreningar genom att optimera produkt- och resursförbrukningen, göra aktiva val av produkter med bästa möjliga miljöegenskaper samt förbättrar hanteringen av restprodukter. Åta sig att följa legala och andra krav inom miljöområdet och arbeta för ständiga förbättringar. Strimlat sekretesspapper lämnas för pappers-återvinning. 2008 minskade mängden sekretessavfall med 80 % till 27 ton (130 ton papper återvanns totalt).
Energiförbrukning För uppvärmning (fjärrvärme) förbrukades under året 44 MWh. Elenergiförbrukningen var 36 305 MWh. Energibesparande åtgärder i byggnaderna har lett till att fjärrvärmeförbrukningen minskat med 5 % (om man tar hänsyn till yttertemperaturen). Kylning sker med fjärrkyla som kräver energi. Nyttjandet av fjärrkyla har minskat med 2 %. Installationer, belysning och apparater förbrukar elenergi. Information om vikten av att släcka ljuset och stänga datorer har pågått. Elenergiförbrukningen har sjunkit med 4 %. Under de senaste fem åren har behovet av värme och elenergi sjunkit med cirka 15 %. 60 Energiförbrukning MWh 50 40 30 20 10 Fjärrvärme Elenergi Fjärrkyla Fjärrvärme Elenergi Fjärrkyla 0 2004 2005 2006 2007 2008 0 Växthuseffekten 2004 2005 2006 2007 2008 Uppvärmning och elförbrukning medför koldioxidutsläpp, som ger varmare klimat. Lustgas påverkar klimatet på samma sätt, men i mycket högre grad. Lustgasförbrukningen är ca 5,5 ton per år. Den har sjunkit med 18 %. Klimatpåverkan från utsläpp av gaser vid olika aktiviteter kan beräknas. Klimatpåverkan Uppvärmning Elenergi Fjärrkyla Lustgas Uppvärmning Elenergi Fjärrkyla Lustgas Koldioxidutsläppen vid tillverkning av sjukvårdsartiklar och vid transporter är betydande men inte känd.
Avfall Sjukhuset genererar stora mängder avfall, vilket innebär resursslöseri och kostnader. De senaste fem åren har avfallsmängderna varit tämligen konstanta, men materialåtervinningen har ökat med 10 50 % för olika avfallsslag. Avfall från läkemedel inklusive förpackningar är drygt 5 ton. Ett omfattande arbete med information och förbättrade möjligheter till källsortering har genomförts. Sopnedkastet i centralblocket är underdimensionerat. Detta medför stora olägenheter och många rapporterade miljöavvikelser. 1600 Avfallsmängder 1400 1200 Ton/år 1 800 600 400 Hushållsavfall Riskavfall Elektronik Kemikalier 200 0 2004 2005 2006 2007 2008 180 Återvunnet material Ton/år 160 140 120 100 80 60 40 20 Papper Glas Plast 0 2004 2005 2006 2007 2008
Kemikalier Förbrukningen av kemikalier och kemiska produkter var 2008: Användning Ton Desinfektionsmedel 50 Medel för rengöring, tvätt och disk 26 Kemikalier till patologi/cytologi 16 Laboratoriekemikalier 2 De produkter som köps centralt och de som används av entreprenörer är miljöbedömda. Laboratorieenheterna har kompletterat sjukhusets allmänna utbytesplan med laboratoriekemikalier. Utbildning i laboratoriesäkerhet och användning av ett kemikalieregistrerinssystem har genomförts. Provtagning av föroreningar i avloppsvatten sker årligen. Under 2008 uppmättes för höga kvicksilverhalter vid några tillfällen. Inga otillåtna utsläpp till vatten har förekommit. Avloppsvattnet renas i kommunens reningsverk i Källby, som har biobäddar, kemisk fällning samt kvävereduktion, och leds därefter ut i Höje å.
Förbättringsarbete under 2008»»Energieffektivisering av byggnader»»information om vikten av att spara elenergi»»centralt anordnad miljöutbildning»»kvinnoklinikens miljövecka»»utbildning i kemikaliehantering och avfallsfrågor»»miljökampanj på intranätet»»miljöbilaga i personaltidningen»»utbytesplan för laboratoriekemikalier»»spoldesinfektorer*, som skär sönder sugpåsar, har installerats *Spoldesinfektorer används för tömning och desinficering av kärl med kroppsvätskor. Sugpåsarna lämnades tidigare med sitt innehåll som riskavfall. Intranät På miljösektionens hemsida (sök service/miljö) hittar du under rubriken USiLs miljöledningssystem :»»Miljörapporten i sin helhet (redovisande dokument)»»miljöpolicyn»»miljömål och handlingsplaner»»rutiner och instruktioner Onödiga stand-by lägen på datorer, som får stängas av, kostar minst 500 kr per år.
Innehåll: Miljösektionen Producerad av Kommunikationsstaben Foto: Roger Lundholm maj 2009