Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com



Relevanta dokument
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Drogfokus

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

Stockholm

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Barns och föräldrars behov av stöd i familjer med missbruk

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria

Nationellt perspektiv

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

KUNSKAP TILL PRAKTIK

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Föräldraskap och missbruk. Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruks- och beroendevården

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M

Till dig som bor i familjehem

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. En kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Havererat föräldraskap

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Information om patientsäkerhetslagen

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Ungas möte med socialtjänsten

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Information från Socialstyrelsen 8 maj 2019

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Min bakgrund.. Framtidsverkstäderna

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Föräldrastöd. Enköpings kommun

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Hälsobesök 18 månader

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Fysisk och psykosocial miljö

Handbok -om skolans roll och möjligheter för barn som anhöriga

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Välkomna till Childrens Program

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

Föräldrar i missbruksoch beroendevård

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion


Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec Åldersgruppering år: 8 st år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st

Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Insatser mot cannabis - 27 februari

Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04).

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barnperspektivet inom Beroendevården

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Cyberrymden

Betydelsen för barn och familjer av ökad samverkan mellan vuxen- och barnenhet inom socialtjänsten. Charli Eriksson professor i folkhälsovetenskap

Transkript:

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1

Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården Hur mår barnen till föräldern i vård och vad får de för stöd? Behov av fortsatt utveckling Sammanfattning Gunborg Brännström 2

Gunborg Brännström 3

Det grundläggande är hur man förstår missbruk Ett missbruksproblem existerar när bruket av alkohol eller andra droger förhindrar genomförande av uppgifter eller funktioner i familjen När känslomässiga band mellan människor belastas och förhindras av någons missbruk Vården måste våga fråga hur partnern och barnen upplever konsekvenser av bruket Dvs Gå från ett individperspektiv till ett familjeperspektiv Gunborg Brännström 4 4

Alkoholmissbruk hos föräldern Familjekonflikter Våld Brist på sammanhållning i familjen Oförutsägbarhet Övertagande av föräldrarollen Bristande kommunikation Hur barn fungerar psykosocialt Källa: Barn som pårörende, Bente Storm Mowatt Haugland Gunborg Brännström 5

Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande föräldraförmåga utagerande beteende och dålig impulskontroll (oftare våld) brist på närvaro, nedstämdhet och tillbakadragenhet brist på struktur, kontinuitet, och planering = kaos Dysfunktionella familjemönster Barnen tvingas ta på sig föräldraansvar Oftare även psykiska problem Kontinuerlig stress Sämre lösningsstrategier Gunborg Brännström 6 6

Skyddsfaktorer icke missbrukande förälder kompenserar för missbrukets konsekvenser låg konfliktnivå i familjen bibehållen daglig struktur med rutiner och vardagsrytm barn exponeras inte för drickande barn får adekvat information om det som pågår i familjen relationen mellan barnet och föräldern utvecklas Öka/utveckla skyddsfaktorerna barn får bygga upp förtroendefulla relationer med andra vuxna i barnens närhet Gunborg Brännström 7 7

Relationen mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktorn för barnen Stöd i föräldraskapet skapar bättre förutsättningar för barnen. En positiv relation är skyddande även om föräldern har egna svårigheter Missbrukande föräldrar vill som alla andra föräldrar sina barns bästa. Gunborg Brännström 8 8

Gunborg Brännström 9

Dig själv och din tillvaro Bakgrundsfrågor; kön, ålder, antal barn, samlevnadsform och huvudsakligt missbruk. Din familjesituation Frågor om hur föräldern lever med barnen såsom vårdnad, boende och kontakt. Barnets vardag och din upplevelse av denna Frågor om hur man upplever att barnen trivs i förskola, skola och barnens eventuella behov av stöd. Dina erfarenheter och upplevelser av föräldraskapet Frågor om relationen till barnen, hur vardagen fungerar och om behov och möjlighet till stöd i föräldraskapet. 10

Medelålder: 40,6 år Medianålder: 41 år Antal föräldrar 2397 med barn under 18 år Kvinnor: 38 % Män: 62 % Samlevnadsform Antal barn 3749 11

Hur många barn har föräldrarna? Hur gamla är barnen? 10 % 15 % 36 % 39 % Fyra barn eller fler Tre barn Två barn Ett barn 32 % 36 % 25 % 7% Ungdomar: 13-17 år Yngre skolbarn: 7-12 år Förskolebarn: 2-6 år Spädbarn: 0-1 år 12

Andel föräldrar som saknar vårdnad av (samtliga) sina barn Andel föräldrar med vårdnad (ensam eller gemensam) av minst ett barn 13

14 % har en partner som också befinner sig inom missbruksvården den aktuella undersökningsperioden Huvudsakligt missbruk: Öppenvård: 80 % Helgdygnsvård: 17 % Öppen & helgdygnsvård: 3 % Huvudman: o Stat: 2 % o Landsting: 38 % o Kommun: 44 % o Landsting/kommun: 3 % o Annat: 13 % 14

Andel föräldrar som inte har något av sina barn boende hos sig Andel föräldrar som har minst ett av sina barn boende hos sig på hel- eller deltid. 15

Föräldrars upplevelse av barnens problem. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) 16

Föräldrars oro för sina barn. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (procent) 17

STÖD i FÖRÄLDRASKAPET FRÅN INFORMELLT NÄTVERK (%) 18

STÖD I FÖRÄLDRASKAPET FRÅN FORMELLT NÄTVERK (%) 19

SAMTAL KRING FÖRÄLDRASKAP (%) Har pratat om sina barn och/eller sitt föräldraskap med någon som arbetar inom den aktuella behandlingsenheten (vecka 39) 20

Föräldrarnas upplevelse kring professionellt stöd till barnen Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) Befintligt stöd till barnen Ja 24% Vet ej 10% Nej 66% 21

22

Gunborg Brännström 23

Var bor barnen? Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%) 24

29% av barnen har minst ett problem flickor 27%, pojkar 31% Andel med problem 0-1 år 6,5% 2-6 år 18,7% 7-12 år 34,0% 13-17 år 37,9% Gunborg Brännström 25

CANs analyser visar att: 1. Barnets ålder: Med ökad ålder ökar problemen fram t.o.m. 11-12årsålden. 2. Barnets placering i syskonskaran: De äldsta barnen i syskonskaran mer problem. 3. Barn som är placerade: Barn som är placerade på institution, familjehem mer problem 4. Förälderns typ av missbruk: Barn till de föräldrar med alkoholmissbruk mindre problem. 26

Fördelningen av problemen: Antal problem Andel barn Andel av alla problem 0 70,7 % 0 % 1-3 24,6 % 59,8 % 4 4,7 % 40,2 % Totalt 100 % 100 % Alltså mycket skev fördelning 27

24 % erhåller stödinsatser Andel barn med stöd i olika åldrar: 0,4 0,35 0,3 Andel som har stöd 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 28

CANs analyser visar att: 1. Problem i sig 2. Barn vars förälderns partner i vård för missbruk: högre andel med stöd (alltså efter kontroll för problem) 3. Barnets ålder: Med ökad ålder ökar stödet, fram t.o.m. 11-12- årsåldern 4. Barn som är placerade: Barn som är placerade på institution, familjehem mer stöd 5. Förälderns huvudsakliga missbruk: Barn till de föräldrar med alkoholmissbruk mindre stöd 29

Grupper Får stöd Inga problem 13,7 % Har något problem 46,6 % 5 % med mest problem 70,0 % 30

60% av föräldrarna bor ihop med minst ett barn 24 % av barnen får eget stöd 29% av barnen har minst ett problem, enligt föräldern Barnens problem ökar i takt med åldern Barnen får sällan eget stöd innan de får egna problem De äldsta barnet i syskonskaran har störst problem, därnäst placerade barn Majoriteten av föräldrar i vård för missbruk vill prata om sitt föräldraskap och om barns behov Siffrorna baserar sig på 3749 barn och 2397 föräldrar Gunborg Brännström 31

Det finns en stor grupp som har problem med alkohol, droger och beroende som inte är i vård Komplexa Vårdbehov 15 000 Beroende med sociala problem 35 000 Beroende utan sociala problem 250 000 Missbruk 300 000 Riskbruk 450 000 Inga problem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder Dessa personer har också närstående som kan behöva stöd. Deras situation kan vara annorlunda. Anhöriga kan vara många olika personer t ex: Makar Partners Barn Vuxna barn Föräldrar Vänner 32

Barnen behöver upptäckas tidigt och få stöd, innan en förälder är i vård anhöriga och skolan viktig Bygg ut stödet till barnen - både stödgruppsverksamhet och individuellt stöd som inkluderar systematisk uppföljning Bättre information och mer systematisk stöd till partner/anhöriga Riktlinjer/Trygga Vuxna Utbilda skolledning, skolpersonal och personal i socialtjänsten Stöd hela familjen inom missbruks- och beroendevåden, dvs även ev partner och barn Fortsätt prata om föräldraskapet i vården och om barns behov Var och en i familjen behöver stöd och kommunikationen dem emellan Alla barn bör få eget stöd när en förälder är i vård Äldsta barnen i syskonskaran bör särskilt uppmärksammas Gunborg Brännström 33

Prioritera insatser att upptäcka barnen tidigt och utveckla stödet Samhället kan spara 35 miljarder om år Stödet till vuxna anhöriga/närstående måste vidareutvecklas och förbättras Webbstöd viktigt men räcker inte Utbilda skolledning, skolpersonal och socialtjänstpersonal Gå från ett individ till ett familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Var och en i familjen behöver stöd och kommunikationen dem emellan behöver förbättras. Gunborg Brännström 34

www.can.se www.tryggabarnen.org www.maskrosbarn.org www.erstadiakoni.se/vandpunkten www.anhorigstodet.se www.anhoriga.se www.tryggavuxna.org (kommer i början av 2016) Gunborg Brännström 35

gunborg.brannstrom@gmail.com 36