Inledning För att Piteå kommun ska få helhetsperspektiv och långsiktighet genomförs årlig omvärldsanalys. Nuvarande omvärldsanalys gäller för perioden 2014-2016. Syftet är att så långt som möjligt få överblick, försöka förutse skeenden i omvärlden och hur det kommer att påverka kommunen. För att möta de demografiska förändringarna och kunna finna kompetens och arbetskraft för kommunens tillväxt och service måste kommunen vara attraktiv som etableringsort och arbetsgivare. För att kunna möta de förutspådda klimatförändringarna måste kommunen satsa på att utvecklas till en uthållig kommun som med god framförhållning ställer om samhället och har beredskap för ändrade villkor och betingelser. Om man lyfter de tydligast avgörande faktorerna som kommer att påverka oss inom den närmaste framtiden, blir det tydligt att det viktigaste för kommunen är att skapa en attraktiv och uthållig kommun, för nå visionen: Piteå - det är hit man kommer när man kommer hem. Fördjupning av föregående års omvärldsanalys Arbetet med årets analys grundar sig till stor del på föregående omvärldsanalys som skrevs inför budgetarbetet 2013-2015. I förgående omvärldsanalyser har fokus legat på fyra metatrender som tydligast kommer att påverka kommunens planeringsarbete inför framtiden, dessa var: Demografiutveckling Individualisering och Välfärdsstatens förändrade uppdrag Miljö och klimatförändringar Globalisering och instabil världsekonomi Omvärldens förändringar bedöms inför budgetarbetet 2014-2016 baseras på samma trender som tidigare, och konsekvenserna förändras inte nämnvärt. Undantag finns och tydliggörs i analysen. Metodbeskrivning Dessa trender är tydliga på metanivå och berör därmed de flesta länder. När man bryter ned trender är det viktigt att fundera på skillnaderna mellan Trend Drivkraft och Konsekvens. Exempelvis kan den globala metatrenden Individualisering, skapa drivkrafter för nya närtrender (geografiskt eller socialt avgränsande) som exempelvis önskan att bestämma själv över innehållet i de tjänster jag som invånare nyttjar, konsekvensen av det kan i sin tur bli att kommunens tjänster blir flexiblare eller att utbudet av tjänster via nya entreprenörer ökar.
Metatrender Individualisering Demografi Miljö och Klimatförändringar Global sårbarhet Ideologiska övertygelser Internationell samverkan Åldrande befolkning Närtrender Regionalisering Ökad rörlighet Centralisering Parlamentarisk process Kulturella förändringar Polarisering Maktförskjutning Ökad miljömedvetenhet Trygghet Stad/Landsbygd Arbetsför befolkning Kravspecifikationer Samhällsbyggnad Effekter för Piteå Finansiering av välfärd Ekonomiska förutsättningar Ändrade preferenser miljö/ekologi Arbetskraftsbrist Regional samverkan Ekonomiska muskler Utsatta grupper Metatrender Metatrender är trender som är större än för ett enskilt avgränsat kulturellt eller geografiskt område. Oftast är dessa att betrakta som globala trender som ger effekt på en stor majoritet av världens länder och folkslag. Metatrender kan också finnas avgränsat inom en kontinent, eller en väldigt stor samling kulturer. För Piteås del kan sådana områden betecknas som antingen världen, västvärlden eller Europa. Metatrender är också en drivkraft för närtrender som beskrivs senare i omvärldsanalysen. Närtrender är trender som påverkats av den lokala, regionala eller nationella sammanhanget men som har sin drivkraft från en Metatrend. Effekterna av metatrender ser således annorlunda ut beroende på hur regionens struktur påverkat närtrenden. Tidigare omvärldsanalyser har identifierat fyra metatrender som bedömts som speciellt effektskapande för Piteå kommun, dessa är: Demografi Individualisering Miljö och klimatförändringar Global sårbarhet. Europas påverkan på metatrender Europa har stärkt den globala trenden individualisering genom ambitionen med fri rörlighet på den inre marknaden. År 2000 infördes Lissabonstrategin och året efter Göteborgsagendan, dessa stärkte uthållighetsaspekten i Europas tillväxt och var till viss del av centraliserande
karaktär. Den nya strategin, Europa 2020, anses vara dels mer regional i sin karaktär där regioner ges större möjlighet att påverka sin egen utveckling. Viktigt i sammanhanget är att klargöra att regionbegreppet är något oklart, såväl i riket som på europeisk nivå. Den stora förändringen är dock att EU på ett tydligare sätt lyfter in uthållighetskriteriet i sin argumentation. Det innebär kortfattat att man inte längre ser tillväxt som något solitärt ekonomiskt, utan att tillväxt i ordets rätta bemärkelse är förädling med hänsyn tagen till framtida kostnader (och vinster). Därför är sociala och ekologiska värden mer likställd med ekonomiska i framtidens europa. Alla dessa strategidokument har tidigare haft en strukturell påverkan på metatrender och kan förväntas ha sådan påverkan även fortsatt. Europa är påverkad av en demografisk utveckling mot en äldre befolkning, år 2014 förväntas Europas arbetsföra befolkning minska för första gången. EU driver i de internationella klimatförhandlingarna en väldigt hård linje med utsläppsminskningar upp till 30 %. Den globaliserade ekonomi gör att ekonomier är mer sammanflätade än tidigare och att den internationella konkurrensen mellan regioner ökar. Eurosamarbetets och USA:s framtida utveckling är idag högst osäker och påverkar stora delar av världen. EU samarbetet driver utvecklingen av en fri inremarknad och har varit bärande för individualiseringstrendens utveckling. I den nya övergripande strategin, Europa 2020 införs en social agenda, och i toppmötet i februari 2013 avsattes medel för ungdomsarbetslöshet. EU:s arbete med sociala reformer kan anses vara nyskapande för regionen och kan påverka metatrenden individualisering och dess effekt, polarisering. Eurasamarbetet har under senaste året varit i fokus på grund av ekonomiska svårigheter bland deltagande länder. I grunden rör det sig om ett svag uppföljning av de regler om de offentliga utgifterna(det 4:e konvergenskravet) som infördes då avtalet om en ny gemensam valuta upprättades. Denna uppföljning tillsammans med krav på bättre övervakning av främst europas banker och nationernas ekonomi har tvingat euromedlemmarna till en mer gemensam syn på finanspolitik, något som kanske också har påverkan införandet av mer sociala reformer i EU. Eurons svagheter har under året gett reformer som skapat ett politiskt starkare Europa. EU utvidgas fortsatt och i juni 2013 väntas Kroatien bli det 28e landet i unionen. Utvidgningen skapar förutsättningar för en större gemensam marknad och tillsammans med Europaparlamentets utveckling med större mandat och legitimitet kommer europapolitiken att påverka nationerna och regionerna i än större utsträckning i en framtid. Demografiutveckling Globaliseringsrådet konstaterar i sin första rapport livslängden i världens låg- och medelinkomstländer har ökat med fem månader varje år under denna tid (sedan 1960). Människor har kunnat fira varje födelsedag med att bara ha närmat sig döden med ett drygt halvår. Det finns nu 450 000 människor som är äldre än 100 år på vår jord, en tiofaldig ökning på 40 år. Den utvecklingen, om än inte lika kraftig, har också funnits i västvärlden och i Sverige. Det skapar andra utmaningar för samhällen under nästkommande 50 åren. Under samma period som vi blivit äldre, har också antalet födda minskat. En trolig förklaring är att då fler barn överlever, så vågar också föräldrarna lägga ner mer tid och resurser på varje barn. Utvecklingen har också gjort att kvinnor inte längre behöver lägga stora delar av sina liv till barnafödande. Sammantaget gör
det att en större andel människor kan vara i sysselsättning, medan det också skapar färre unga vuxna och fler äldre. Variationer över världen är naturligvis stora, men det är troligt att demografitrenden har haft störst påverkan på människan under de senaste 50 åren. Genomsnittsåldern för kvinnor i Sverige var 2011 83,4 år för kvinnor och 79,4 år för män. SCB beräknar att medelåldern i Sverige år 2110 kommer att vara 89 år för kvinnor och 87,5 år för män, något som i så fall är en betydligt lägre utveckling än de senaste 100 åren. Antalet som blir 100 år skiljer sig rätt markant mellan länen, där Norrbotten har minst antal, 0,64 individer på 10000 invånare, i Kalmars län är motsvarande 2 individer. Individualisering Individualisering är övergången från mer kollektivistiska samhällsnormer till mer individualistiska. Historiskt sett är individualiseringen nära relaterad till kulturella normer och förändringar i den sociala strukturen. 1900-talet beskrivs som individualismens århundrade i den västerländska kulturen. Det bygger på övertygelsen om att en central målsättning för den moderna människan är att utmärka sig från mängden och därigenom nå en högre position i den sociala hierarkin baserat på normer och värderingar Vi kan var och en lätt ta reda på information, behovet att få service utförd på mitt sätt är en trend i samhället vilket gör att även kraven på tjänsterna förändras. För att möta individualiserade behov krävs ökad administration och flexibilitet. Dessutom ökar behovet av samspel med andra. Föreningar som också kallas den idéburna sektorn utför idag stora insatser i samhället. Föreningslivet har svårare att rekrytera ledare och ideella krafter, vilket är både ett socialt och ett ekonomiskt bekymmer. Ett starkt föreningsliv är av stor vikt såväl för att möta behov av en aktiv fritid som en del i det breda demokratiarbetet. Individualisering skapar också ett ökat utanförskap för vissa grupper. Forskningen menar att vi går mot en tilltagande individualisering av samhället. Bland annat har antalet enpersonshushåll i Sverige ökat. Av nytillkomna hushåll i Sverige är ca 88 procent (%) enpersonshushåll. En del menar att individualismen har fått en mottrend, kallad neokollektivismen. Trenden grundar sig i att det hos varje enskild individ finns ett behov att höra till ett större sammanhang. Ett ökat intresse för kollektivboende, både i Sverige och internationellt och så kallade frilansarkollektiv, dvs småföretagare som sitter tillsammans med andra företagare och på så sätt ökar sin trygghet, är några tecken på den nya trenden. Drivkrafterna för neokollektivismen är att minska ekonomiska utgifter, minska miljöpåverkan, förenkla och vinna tid samt att skapa trygghet genom grupptillhörighet. Ett annat exempel på ovanstående är svenskar som är utan gudstro men är ansluten i Svenska kyrkan. Individen vill inte inrätta sig i ett kollektivt tankemönster, men vill ändå söka en trygghet i form av tillhörighet. Individualiseringen är och kommer att vara betydande för individers liv, och i de privata relationerna mellan individer. Men individualiseringen kommer även påverka företag markant. För det första kan individualiseringen synas i den gradvisa upplösningen av
traditionella segment. Redan idag blir traditionella segmenteringsmodeller allt mindre relevanta, i takt med att kunderna inte längre kan bli indelade i homogena grupperingar. Som kunder kommer människor allt mer att förvänta sig individuella och unika produkter. För det andra kommer företag att märka av den ökande rotationen på arbetsmarknaden, med en allt mer rörlig arbetskraft. Framtidens arbetskraft kan hantera mer och fler förändringar än vad dagens kan. För det tredje kommer individualiseringen få de anställda att kräva allt mer individuell uppmärksamhet. Miljö och klimatförändringar Den pågående klimatförändringen kommer att leda till konsekvenser för samhället. Med nuvarande utsläppstrend är världen på väg mot mer än fyra graders ökning av den globala medeltemperaturen. På FNs klimatmöte (COP 18 i Doha, Quatar, i november 2012) enades världens länder om att hålla den globala temperaturökningen under två grader. För att kunna nå målet behöver alla länder minska utsläppen ytterligare. Resultatet i Doha blev ett tydliggörande av processen framåt men innebär inte den ambitionshöjning som enligt vetenskapen krävs fram till 2020 för att klara tvågradersmålet. Både energianvändningen och utsläppen av växthusgaser ökar globalt. Världens energiförsörjning är, trots ökad medvetenhet och kunskap, till mer än 80 % beroende av fossila bränslen 1. Utvecklingen av förnybar energi går dock snabbt framåt. I Kina byggs ett vindkraftsverk i timmen och är ledande i utvecklingen av solenergi. I EU var det 2011 solelsproduktion som byggdes ut med flest nya megawatt, följt av vindkraft. EU verkar för hållbar framtida transporter genom åtgärdspaket för godstransporter, paket för grönare transporter samt intelligenta transportsystem. Men även för att ta fram gemensamma miljökriterier för utvalda produktgrupper, så att relevanta miljökrav kan ställas vid upphandlingar. År 2050 ska Sverige vara klimatneutralt. Målet är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll. Kraftigt minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå målet. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram en färdplan som innehåller förslag till politiska och ekonomiska styrmedel som påverkar utvecklingen. De stora utmaningarna är att ställa om transporterna och industrins processer, men vi behöver också hushålla med energi och resurser och ställa om våra konsumtionsmönster. Det behövs också kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av klimatstrategisk teknik utveckling, för att klara en omställning till 2050. Enligt konjunkturinstitutets utvärdering av miljöpolitiken i december 2012 når Sverige klimatmålet för 2020 med nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen och med befintliga nivåer på klimatpolitiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatten. Den nationella statistiken som redovisades i december 2012 visar också på att Sveriges utsläpp av luftföroreningar minskar. Den ekonomiska tillväxten i framför allt Kina och Indien går fort och efterfrågan på välfärd ökar. Förutom efterfrågan på höjd standard på bostäder, ökat urval av mat och transportsystem ökar konsumtionen av varor, vilket innebär större efterfrågan på olika 1 Energieffektiviseringsplan 2011, Eu-kommisionen
naturresurser. Prisutvecklingen på oljan drivs uppåt och har blivit en stark drivkraft för energieffektivare system och förnyelsebar energi Världsbanken släppte en rapport under 2012 som visade på att om världen klarade de åtaganden som de fastställde i Köpenhamn 2009 så kommer världens temperatur att stiga upp till 4 grader, om världen inte lyckats ytterligare högre. Resultatet är ifrågasatt, men en sådan temperaturhöjning är den största på 20 miljoner år och skulle innebära en dramatisk förändring av livsvillkoren med kraftigt stigande havsnivåer, översvämningar, extremväder och värmeböljor. Global sårbarhet och instabil världsekonomi De negativa signalerna från omvärlden kommer främst från vår egen kontinent. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer och förväntningarna om framtiden har under hösten förskjutits i negativ riktning. Detta trots att risken för en akut finanskris minskat tack vare åtaganden från den europeiska centralbanken och EU, vilket märks i lägre räntor för de mest skuldtyngda länderna. Det som framförallt tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Flera sydeuropeiska länder har haft betydande fall i BNP under 2012 och avmattningen har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder som Tyskland. Sammantaget har detta inneburit att BNP för eurozonen som helhet har fallit två kvartal i rad och det mesta pekar mot att tillväxten för helåret blir negativ motsvarande cirka en halv procent. Att döma av nedpressade konjunkturbarometrar kommer nedgången i eurozonens BNP att fortsätta in i 2013. Precis innan omvärldsanalysens färdigställande genomfördes valet i Italien, ett land med stora problem men också med en omfattande ekonomi som påverkar euron på ett annat sätt än exempelvis Grekland. Valets utgång blev väldigt olyckligt för den ekonomiska oron, då ett missnöjesparti blev vågmästare mellan höger och vänsterblocken. Om inte dessa två kan enas finns risk för en långvarig oro i Europa och en trolig avmattning av reformer i Italien. Även på andra viktiga svenska exportmarknader som Storbritannien, Danmark och Finland har tillväxten varit ytterligt svag i år. Utvecklingen beräknas bli något bättre under 2013, men tillväxten hålls tillbaka av en stram finanspolitik i Storbritannien och Finland. Överlag beräknas BNP växa med omkring 1 procent 2013 i dessa tre länder. Ett lysande undantag i vår omedelbara närhet är Norge. Tillväxten är fortsatt stark och BNP i fastlandsnorge beräknas växa runt 3 procent såväl i år som 2013. Utvecklingen i Norge bidrar till att tillväxten för Norden som helhet hålls uppe. Också den amerikanska ekonomin utvecklas förhållandevis väl. Tillväxten det tredje kvartalet blev markant högre än det andra kvartalet och arbetslösheten minskar. Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att också tillväxtländernas ekonomier växer något långsammare 2012. Det finns dock, särskilt i Kina och Ryssland, visst utrymme att bedriva en expansiv finans- och penningpolitik. Svackan 2012 blir därmed begränsad. Den kinesiska ekonomin beräknas växa med under 8 procent i år och runt 8 procent nästa år, vilket är betydligt långsammare än hittills under 2000-talet.
Riksbankens räntekurva visar på förväntade räntehöjningar vilket signalerar en tro från Riksbanken på en ekonomisk tillväxttakt. Hushållens belåning har under 2000-talet ökat till följd av historiskt låga räntenivåer. Det har bland annat blivit allt vanligare att handla på kredit. Bilar, båtar, hemelektronik, möbler, resor osv. är sådant som ofta handlas på kredit. Hushållens skulder består till cirka 75 procent av lån med bostad som säkerhet. Resterande skulder är till stor del så kallade konsumtionskrediter samt skulder till staten, t.ex. studielån (Statens bostadskreditnämnd 2011). Och andra sidan har den svaga utvecklingen i omvärlden spillt över på svensk inhemsk efterfrågan. Trots en fortsatt gynnsam utveckling av hushållens inkomster bedöms hushållens konsumtionsutgifter öka i relativt måttlig takt 2012 och 2013. Det medför en uppgång i ett redan högt hushållssparande. En sådan utveckling är inte orimlig mot bakgrund av den ökade pessimism om framtiden som hushållen ger uttryck för i bland annat Konjunkturbarometern. Investeringarna i byggnader och anläggningar har, med undantag för bostäder, utvecklats mycket starkt i år. Men även här har en betydande omsvängning skett. Byggbranschens bedömning av framtiden är mycket mörkare idag jämfört med i början av året. Mot den bakgrunden är det rimligt att räkna med en relativt svag utveckling av byggnadsinvesteringarna 2013 även om kommunsektorns investeringar i byggnader och anläggningar beräknas fortsätta växa i snabb takt. Swedbanks prognos om Sveriges bytesbalans är avtagande under hela 2013 och 2014, vilket indikerar att Sverige i större utsträckning måste leva på inhemsk konsumtion än tidigare och att omvärldens efterfrågan väntas vara avtagande. Under 2012 genomfördes två val som kan har stor påverkan på världsekonomin. I USA väljs Obama till ny mandatperiod och i Kina ersattes såväl president som premiärminister. Såväl Kina som USA har stärkt sin tillväxttakt under senaste kvartalet. Oroligheterna i USA och Europa som tidigare nämnts är starkt kopplat till politiska förehavanden. Medan osäkerheten kring Kinas nya ledning är svårare att analysera, men Kinas växande inflytande i världen gör att experter anser att valet i Kina är betydligt mer viktigt för världen än det i USA.
Närtrender konsekvenser Närtrender, är trender som härrör från globala strömmar men som antingen stärks eller försvagas på grund av lokala förutsättningar. Sådana förutsättningar kan vara nationellt politisk agenda, klimat, regional politisk agenda, nationalekonomiska förutsättningar, kulturer m.m. Åldrande befolkning Sveriges befolkning är präglad av tre ålderspucklar, (födda 45-55, 65-75 och i slutet av 80 talet och början på 90 talet). Medelåldern i Sverige hade år 2010 stigit med ca: 0,5 år, och i Piteå hade medelåldern stigit med knappt två år sedan 2000. Enligt SCB kommer demografin i landet att förändras från 2010 fram till 2020 enligt nedan - Yngre pensionärer (65 79 år) ökar från 13,2 till 15,4 %. - Antalet vårdkrävande pensionärer 80 år och äldre kommer att börja öka efter 2020 - Antal elever i grundskolan kommer 2020 att vara 16 % fler än idag - Antal kvinnor i de vanligaste barnafödande åldrarna (27 35 år) har ökat med 17 % 2020 I Piteå har antal födda minskat sedan början av niottiotalet, något som kommunen delade med riket fram till år 2000 då riket vände och ökar medan födelsetalen i Piteå inte haft en liknande utveckling. Födelsetalen beror till stor del på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och är svårt att påverka på kort sikt. Genomsnittsåldern för förstföderskor var 29 år under 2009. Prognosen för Piteås befolkning fram till 2021 är en marginell ökning med 156 personer. Sett till åldergrupper är däremot den prognostiserade förändringen kraftig. Åldersgruppen 65 år och äldre kommer i Piteå att öka med 2065 personer från 2011 till 2021, samtidigt som åldersgruppen 19-64 år minskar med 1480 personer. Konsekvenser för Piteå Kommun - Sett ur försörjningsbörda innebär det en skillnad på 3500 personer, inom loppet av 10 år, vilket troligen leder konsekvenser för kommunens verksamheter. - Statistik visar att äldre är mer olycksdrabbade vilket också kan påverka antalet olyckor och i sin tur ytterligare ökat vårdbehov. - Minskad befolkning i arbetsför ålder kommer med all sannolikhet att innebära arbetskraftsbrist. Ökad rörlighet Europeiskt samarbete inom utbildning fram till 2020 ska inriktas på livslångt lärande och rörlighet som en realitet, förbättra och effektivisera utbildningsutbud och utbildningsresultat, främja lika möjligheter och aktivt samhälls deltagande, understödja innovation, kreativitet och egen företagande på alla utbildningsnivåer, satsning på forskning och innovation och bredband. Som ett led i ökad rörlighet föreslår kommissionen som riktmärke att Lägst 80 % av eleverna i grundskolan ska undervisas i minst två främmande språk. I Piteå är det läsåret 2011/2012 i skolår 9, 64 % som läser främmande språk utöver engelska, variationen mellan skolorna är 33-74%. Unga vuxna En betydelsefull trend enligt SKL är att dagens tonåringar är mer traditionella, målinriktade och har starkare familjevärderingar än unga vuxna. Växer denna trend samtidigt som
arbetsmarknaden förbättras kan utvecklingen bli att denna åldersgrupp bildar familj och skaffar barn förhållandevis tidigt i livet. Flyttintensiteten i Sverige för unga vuxna (20-29 år) har enligt långtidsutredningen ökat från 6 % i början av nittiotalet till ca 10 % i slutet av 2000. I andra åldergrupper ligger flyttintensiteten konstant på 1-2 %. I Piteå visar statistiken att åldrarna 20-24 år är mer flyttbenägna än i riket, vilket kan bero på att unga söker sig till utbildning på annan ort. Samtidigt har Piteå en lägre andel än riket som går vidare till högskoleutbildning. Ovanstående innebär att babyboomen i slutet av 80 talet inte får samma positiva effekt för Piteå, om inte kommunen lyckas locka tillbaka de unga vuxna. Generellt sett för hela befolkningen är Piteborna mindre flyttbenägna. Migration och Integration EU prioriterar integration och migrationsfrågor och vill främja utveckling av en hållbar migration genom en flexibel integrationspolitik för att möta kommande arbetskraftsbehov. Arbetskraftsbehovet är större i norra Sverige och Piteå än för genomsnittet i Europa. Utredning av SCB visar att Sverige måste öka sin invandring från 20 000 till 300 000 personer per år, fram till 2035, för att försörjningskvoten ska vara konstant, kopplat till den åldrande befolkningen. Detta bygger också på en kraftig befolkningsökning i landet. För att leka med tanken så innebär en prepositionell beräkning för Piteå ett behov av 1250 personer per år i netto. Vilket skulle ge en befolkning på 77 000 invånare. Ovanstående styrker sannolikheten att försörjningskvoten stiger, allt färre ska försörja allt fler. Integrationsaspekter och social hållbarhet blir allt mer påtagligt en viktig ingrediens för ett attraktivts samhälle. I det regionala arbetet med Kraftsamling har integration och mångfald definierats som centrala tillväxtområden för länet, dessa tankar återfinns också i den nya regionala utvecklingsstrategin. Regionförstoring Regionförstoring är ett vanligt förekommande begrepp i samtalen kring tillväxt. Detta för att regioner ofta har bättre förutsättningar att möta individens och marknadens allt mer komplexa krav, men också för att en ökad internationell konkurrens, eller kanske just på grund av den, så är konkurrenterna några andra än de närmaste regionerna. Incitamenten att jobba för en regional samverkan är därför större. I sysselsättningstermer, vilket är det vanligaste, innebär en regionförstoring att storleken på den lokala arbetsmarknaden ökar i geografisk storlek. Piteå tillhör den Luleås lokala arbetsmarknadsregion eftersom drygt 11 procent av Piteås sysselsatta pendlar till Luleå. Totalt är det drygt 17 procent som jobbar någon annanstans än i Piteå kommun (2008). Piteå har som gränskommun och närhet till Skellefteå stora förutsättningar att öka sitt arbetsmarknadsområde ytterligare, men också att växa närmare Luleå. I Piteå kommuns In- och Utflyttarenkät redovisas vilka attraktioner som saknas i Piteå enligt nyanlända Piteåbor. Högst upp kommer arbetsmarknaden och på topp fem i båda kategorierna kom bra kommunikationer, utbud av nöjen, kultur etc. Dessa behov är intimt sammankopplade med en naturlig och funktionell region, där arbetsmarknad utgör grund för pendling men där andra behov såsom kulturella och kommersiella stimulanser också berikas.
Regionförstoring är en direkt effekt av en individualiseringstrend och den ökande rörligheten. I början av 1950-talet motsvarade det sammantagna dagliga resandet ca 10 km/dag och invånare. Motsvarande värde idag uppskattas till ca. 50 km/dag och invånare. En stor del av denna ökning beror på arbetspendling. Detta har också inneburit att antalet lokala arbetsmarknader minskat gradvis sedan 1970 då det fanns 187 stycken till år 2008 då motsvarande siffra var 75 stycken. 33 procent av de sysselsatta i Sverige arbetar i en annan kommun än dess hemkommun, den överväldigande delen finns i storstadsregionerna, 1970 var det 14 procent. Det är inte bara bättre kommunikationer och större möjligheter att jobba hemifrån som möjliggjort denna utveckling utan också förändrade preferenser där god livsmiljö, god service, trygghet samt rimliga boendekostnader har fått större inverkan på människors liv. Konsekvenser för Piteå kommun Flyttnettot kan ses som en indikator på hur attraktiv en kommun uppfattas. Ungas flyttbenägenhet innebär att babyboomen i slutet av 80 talet inte får samma positiva effekt för Piteå, om inte kommunen lyckas locka tillbaka de unga vuxna. En lyckad prioritering av faktorer som trygghet, god livsmiljö och god service kan få till följd att Piteå uppfattas som en attraktiv boendeort med ökad inflyttning även för de som behöver arbetspendla. Vikten av positivt invandrarnetto stärks för att bland annat motverka höjd försörjningskvot. Utveckla förutsättningar för pendling till arbete och fritid Ungas möjlighet till främmande språk bör öka, och variationerna mellan skolor ses över Polariserande befolkning Den ökade valfriheten ställer krav på att göra rätt val. En stor grupp unga är ambitiösa och har verktyg för att klara sig bra i morgondagens samhälle, men det finns unga som har svårare i ett kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. Boendesegregering ökar genom att resursstarka söker sig till vissa attraktiva bostadsområden och de resurssvaga hänvisas till billigare och mindre attraktiva områden. En minskad andel ungdomar, ofta med låg utbildning, bor kvar i mindre städer. Segregeringen bidrar också till värderingsskillnader, vilket kan leda till en alltmer polariserad politisk karta med kraftiga majoriteter för olika block i olika kommuner och valdistrikt. Trots att Sverige sedan snart tio år har haft som nationellt folkhälsomål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor så ökar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället, trots att hälsan förbättras bland befolkningen i stort. I kommuner och landsting/regioner blir dessa skillnader särskilt kännbara. De ökade skillnaderna i hälsa hotar arbetet för ett mer socialt hållbart samhälle. SKLs trendspaning av välfärdsbredningen uppger att skillnaden mellan rika och fattiga blir allt större, det underbyggs också av att andel med lägst inkomst har en betydligt svagare inkomstutveckling än den med högst inkomst. Nationellt ökar andelen fattiga barn, främst bland ensamstående kvinnor och invandrargrupper. Fler fattiga pensionärer, större skillnader i
studieresultat i grundskolan, ökad andel unga i försörjningsstöd, bostadsbrist och bostadssegregering ökar klyftorna i samhället, både ekonomiskt och socialt. Även skillnader mellan kommuner som blir inflyttningskommuner respektive utflyttningskommuner ökar skillnaderna såväl inom som mellan regioner. Segrationen mellan stad och landsbygd såväl som mellan olika typer av bostadsområden både i stad och land, ökar. Flyttströmmar går från inland till kust, och från norr till söder. Flyttströmmar utgörs till stor del av unga som är mer flyttningsbenägna. Unga flyttar ofta till universitetsorter eller större städer. Dessa trender påverkar Piteås demografiutveckling. Piteå har en högre flyttningsfrekvens bland unga, de som flyttar skaffar sig i högre utsträckning högre utbildning. De som bor kvar har jämfört med de som flyttar en lägre utbildning och svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Den ökade aktiviteten i städerna idag leder till ökade transportflöden som inte kan mötas genom ytterligare framkomlighetshöjande insatser för bilen. Behovet av utrymme och störningar (även utan fossildriven motor) inkräktar på ett skadligt sätt på den nya användningen av stadsrummen. Persontransportbehovet mellan städer ökar också. Det kräver mer järnvägs- och busstransporter som verkligen når städernas kärnor. Medelinkomsten i Piteå ligger fyra procent under riket, medan medianinkomsten i Piteå är två procent högre än rikets. Det är främst männens inkomst som drar upp medel och median värdet. Kvinnor i Piteå tjänade 2009, femtusen kronor mindre än medellön för rikets kvinnor och 78 000 mindre än Piteåmännens medellön, trenden är dock positiv i båda fallen. Av de utrikesfödda i Piteå är en betydligt högre del arbetslösa både bland kvinnor och män jämfört med riket, men lägre än länet. Samtidigt är Piteås andel av utlandsfödda bland de lägsta i landet. Piteå har också en hög ungdomsarbetslöshet. I Piteå bor 83 % (riket 79 %) av barnen 0-17 år antingen med gifta eller sammanboende vuxna. Totalt sett bor 85 % (riket 80%) av barnen med båda sina föräldrar vid 6 års ålder och 63 % (riket 58%) vid 17 års ålder. I Piteå är det 17 % av barnen som bor med ensamstående föräldrar, 13 % med mamma och 4 % med pappa, totalt ca 1400 barn. Ensamstående med ett och två barn har en lägre disponibel inkomst än riket. Piteå har således situation med fler sammanhållna familjer än i riket, där barnfamiljer med ett eller två barn har en något lägre medianinkomst än riket medan barnfamiljer med fler barn än två har en högre medianinkomst. Piteå har en mindre andel barn med ensamstående föräldrar men dessa lever under sämre ekonomiska förhållanden än ensamstående i riket. Arbetslöshet Dessa båda grupper är nu mycket stora till antalet i Sverige då immigrationen till Sverige de senaste åren varit 100 000 per år och årskullarna födda 1990-1992 är drygt 120 000 per år. Arbetslöshet innebär på lång sikt en polarisering och en känsla att stå utanför för individen och stora kostnader för samhället, i form av en negativ utveckling av antalet arbetade timmar. Då arbetslösheten för utsatta grupper varit hög under längre tid ger nu ovanstående resultat. En polarisering mellan de som har tillgång till arbetsmarknaden och de som inte har det är tydlig. Antalet arbetslösa sjunker, samtidigt som andelen med lång frånvaro från arbetsmarknaden ökar. KOMMUT rapporten visar att föräldrars utbildningsbakgrund har betydelse för etablering på arbetsmarknaden. Av Piteås unga var det 45 % av kvinnorna och
35 % av männen som flyttat från kommunen vid 26 års ålder, av dem skaffade sig 72 % en eftergymnasial utbildning. Av de unga med lägst betyg i grundskolan är det 50 % som fullföljer gymnasiet (totalt 86%). Av de 14 % som inte fullföljer gymnasiet flyttar 28 %. De unga som inte avslutar sina studier har tre gånger så ofta inkomster via olika stödformer. Dessa utgörs i större utsträckning av försörjning via arbetslöshetsförsäkring än via sjukförsäkring och försörjningsstöd. Av en rapport som LTU genomfört på Piteå kommuns uppdrag framgår att nästan sju av tio ungdomsarbetslösa har föräldrar utan högre utbildning. Bland unga arbetslösa kvinnor bor flertalet i egen lägenhet och sex av tio har haft lön som inkomstkälla. Bland unga arbetslösa män bor flertalet hos sina föräldrar och fem av tio har haft lön som inkomst. Männen lön som andel av totalt inkomst är också något större. Ungdomsarbetslösa i Piteå kan delas in i fyra grupper: Den första är de som helt saknar yrkeserfarenhet bland vilka också utbildningsmeriterna (vanligare med ej fullständiga betyg och ej godkänt i alla ämnen) är svagare och man har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Den andra gruppen är de ungdomar som har kortare anställningar varvade med perioder av arbetslöshet och vilket verkar vara det vanligaste mönstret bland ungdomarna som helhet. Den tredje gruppen är ungdomar som arbetar på ferier och som avslutat en utbildning (gymnasium, högskola) relativt nyligen och som är arbetssökande. Den fjärde gruppen är de ungdomar som haft relativt sammanhängande anställningar och arbetat heltid men som relativt nyligen har förlorat sitt arbete. De unga som är arbetslösa men som har fullständiga gymnasiebetyg och körkort har störst sannolikhet att få anställning. Även på den svenska arbetsmarknaden utmärks en betydande ungdomsarbetslöshet. I november 2010 var arbetslösheten bland ungdomar mellan 15 och 24 år 20 procent (%). Detta är högre än genomsnittet i Europa (SOU 2011:11). Arbetslösheten bland unga har i riket ökat med fyra procent mellan 2012 och 2013 (januari). Motsvarande siffra för Piteå är minskning med 19 procent. Ungdomar fastnar dock sällan i långvarig arbetslöshet, utan är arbetslösa under relativt korta perioder. Detta tyder på att den svenska ungdomsarbetslösheten beror på inträdesproblem på arbetsmarknaden (SOU 2011:11). I Piteå har antalet med längre tid i arbetslöshet ökat under senaste året, vilket kan ses som en trend för ökad polarisering. Tänkbara orsaker till den höga ungdomsarbetslösheten är många. Bland annat ställer arbetsmarknaden allt högre krav på utbildning och erfarenhet, vilket de unga av naturliga skäl inte har i samma utsträckning som äldre. En stor del av de som fullgjort sin gymnasieutbildning varken arbetar eller studerar. Inträdesåldern på arbetsmarknaden är hög, även för högskoleutbildade. Allra svårast att få arbete är det för ungdomar som lämnat gymnasiet utan fullständiga betyg (SOU 2011:11). År 2005 hade 86 procent (%) av eleverna i Piteå kommun slutbetyg från gymnasiet, detta kan jämföras med 76 procent (%) i hela riket
Polariseringen ger också till handa att trots en relativt hög ungdomsarbetslöshet uppger i början av 2012 en stor andel tillväxtbranscher i norra Sverige att man har svårigheter att hitta kompetent personal. Konsekvenser för Piteå kommun Ovanstående pekar på fyra utsatta grupper i Piteå De med enbart grundskoleutbildning (lägre än riket). Unga med ej avslutade gymnasieutbildning bor i större utsträckning kvar i kommunen och har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösa särskilt bland unga och utlandsfödda. Barn till ensamstående föräldrar (färre än riket men med sämre ekonomiska förhållanden) Piteås kvinnor har lägre inkomst än kvinnor i riket och i länet samt betydligt lägre än Piteås män Dessutom Av de unga som flyttar skaffar sig flertalet en högre utbildning, vilket kan innebära ett kompetenstapp för kommunen om vi inte lyckas attrahera dem till återflytt. Behov av trygghet Att känna trygghet är av stor vikt för vår hälsa, bland annat för att vi ska kunna vara fysiskt aktiva och kunna göra hälsosamma val i vardagen. Men trygghet innebär också att man har ekonomiska och sociala förutsättningar till att leva ett gott liv där delaktighet och inflytande är väsentligt. Därför är tillgången på arbete och bostad av stor betydelse i framtida välfärd. Utanförskapet är en stor fara för folkhälsan 2. SKL anger i vägval för framtiden att människor upplever en ökad känsla av otrygghet. Detta kan bero på såväl globalsårbarhet, högre trösklar för att ta sig in på arbetsmarknaden, ökat ansvar för sitt liv men även på medias beskrivningar av hot och våld. Metatrenden individualisering stärker individens möjlighet att själv välja, vilket i sin tur ställer ökade krav på individen själv. Möjligheter att välja förutsätter ett aktivt ställningstagande vilket kan skapa oro hos individen. I undersökningar av levnadsförhållanden har andel hushåll som upplevt att de varit utsatta för stöld eller skadegörelse legat relativt konstant på 25 % sedan i början på 1980- talet. Andel hushåll som uppger att de varit utsatta för hot eller våld har ökat i Sverige från drygt 5 % 1980 till ca 7 % 2005. Samtidigt tror 80 % av befolkningen att brottsligheten har ökat, 29 % känner oro för ökningen, men av dem som känner oro är det tio procent som anser att denna oro påverkar deras beteende och/eller livskvalitet. I Sverige har unga kvinnor (16-24 år) med problem av ängslan, oro och ångest ökat med åtta procentenheter på 10 år. Dessutom är utvecklingen att problematiken hos unga ökar i komplexitet, droganvändning ökar och synen på alkohol är allt mer liberal. Detta ställer krav på så väl förebyggande som behandlande arbete. 2 En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110
EU 2020 fortsätter med kamp mot fattigdom och social utslagning, barn och ungdomsfrågor i den så kallade sociala agendan. Transfereringssystemen har förändrats de senaste åren och samtidigt har kommunernas utbetalning av försörjningsstöd ökat. För Piteå kommun visar uppföljning av förändrade transfereringssystem att nytillkomna till försörjningsstöd till största delen kommer från arbetslöshet. Piteå har trots ökning en förhållandevis låg andel som nyttjar försörjningsstöd, men ökningstakten är högre än för riket. Nationella, regionala och lokala myndigheters roll är att tillhandahålla, beställa, och organisera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse så nära användarnas behov som möjligt. Problematiskt är då att de i utanförskap deltar sällan i demokratiarbetet Behov av ökad folkhälsa En nyligen publicerad studie visar på en positiv utveckling av världens totala sjukdomsbörda. Infektionssjukdomar, mödra- och barnsjukdomar och undernäring orsakar nu färre dödsfall och mindre besvär än de gjorde för tjugo år sedan. Däremot finns en annan utveckling att allt fler unga och personer i medelåldern drabbas av icke smittsamma sjukdomar så som exempelvis cancer och hjärt- kärlsjukdomar. Icke-smittsamma sjukdomar är nu globalt sett de dominerande orsakerna till för tidig död och lidande av olika slag. 3 Hälsan är ojämlikt fördelad och skiljer sig mellan olika grupper i samhället. 4 Därför lyfter man fram Marmot kommissionen som en viktig vägvisare när det gäller arbetet med att förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv. Det handlar bland annat om den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser (globalt, nationellt och lokalt). I rapporten visar man på vikten av att utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa. Trygghet är en viktig faktor för att individen själva ska kunna förändra sin egen hälsa. Samhällsplanering är en annan faktor som ger förutsättningar för individen att kunna göra hälsosamma val i sin vardag. Ekonomisk otrygghet påverkar också folkhälsan för utsatta grupper. Boendemiljöer Riktlinjer och kraven på ett tillgängligt samhälle har stärkts. Rättigheter och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en väldigt stor fråga inom EU. Sverige lämnade sin första rapport om arbetet enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till FN 2011. Konventionen är inte lag idag, men anses allteftersom att integreras i den Svenska lagen 5. För att ytterligare förbättra och påskynda jämlikhetsarbetet har en ny strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige framtagits 6. 3 The global burden of Disease Study 2010 www.thelancet.com/themed/global-burden-of-disease 4 Folkhälsopolitiskrapport 2010. Statensfolkhälsoinstitut. 5 Föreläsning Mikael Wahldén, Myndigheten för handikappolitisk samordning (HANDISAM) 2012-10-11, SKL Stockholm. Länk: http://adobeconnect.skl.se/p879v02rp1e/ 6 Regeringskansliet. En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Regeringskansliet. Stockholm 2011.
Men tanke på framtidens större andel av en äldre befolkning, att vi idag lever längre och att vi med åldrandet också får en större andel människor med funktionsnedsättningar kommer detta att ställa krav på en god samhällsplanering. Ett tillgängligt samhälle inkluderar människor och inbjuder till delaktighet. I ett tillgängligt samhälle kan människor vara självständiga i större utsträckning och utnyttjar därmed omsorg, hälso- och sjukvård i mindre omfattning. Behovet av arbetskraft ställer också krav på en samhällsbyggnad med gemenskap som grund. Att nyttja en mångfald i åldrar och kulturer innebär en ökad integration. De offentliga rummen är mycket mer än transportkorridorer och behöver utvecklas för vistelse, evenemang och kultur, vilket i sin tur kräver en genomtänkt ekonomisk strategi oftast i partnerskap med privata intressenter. Den tätare och sammanhängande staden ställer också stora krav på att det gröna i gaturum och torg får en genomtänkt strategi, liksom parker och mellanrum. Det gäller utifrån ett trygghetsperspektiv men också utifrån en beredskap för klimatförändringar 7. Boendemiljöer får allt större vikt för trygghet, men även som en allt viktigare faktor vid val av bostadsort, som inte självklart behöver vara densamma som arbetsort. Tecken finns för att allt fler flyttar ut i fritidshusområden, utan att man vill ge avkall på den infrastruktur som finns i planlagda områden. Detta ställer krav på kommunens samhällsplanering för att vara en attraktiv boendeort, och därigenom ökad befolkning. Jämställdhet och diskriminering Inom Europa 2020 (EU:s strategi för full sysselsättning och hållbar tillväxt) är inte jämställdhetssträvande ett tydligt uttalat mål. Men inom CEMR (som är Europas motsvarighet till SKL) finns det strävan att alla regioner och kommuner i Europa ska underteckna CEMR deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på regionala och lokal nivå. Den som undertecknar denna åtar sig att arbeta systematiskt med jämställdhet, diskriminering och jämställdhetsintegrering. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning är jämställdhetssträvandet en del av den hållbara utvecklingen som genomsyrar hela strategin. I strukturfondsprogrammens regelverk uttalas att jämställdhet mellan kvinnor och män ska främjas på alla nivåer. Riksdagen har också antagit jämställdhetsmål som visar inriktningen på jämställdhetspolitiken i Sverige. I Norrbottens Regionala utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten, är jämställdhet ett av flera horisontella kriterier. De andra kriterierna är integration och mångfald, miljö samt unga. De horisontella kriterierna ligger till grund för strategiska utvecklingsinsatser. Där fastställs också att jämställdhet bidrar också till ekonomisk tillväxt genom att alla människors kompetens och skaparkraft tillvaratas och främjas. Vidare menar den regionala utvecklingsstrategin att färre kvinnor än män startar och driver företag och då behövs särskilda åtgärder för att främja kvinnors företagande. 7 Trafikverket. Så får vi den goda staden. Slutrapport. Publicationsnr: 2010:108.
För arbetsgivare med kompetensbehov kan jämställdhetsarbete vara en väg ut. Goda exempel finns exempelvis i Boliden och LKAB som sett en ekonomisk nytta med att anställa fler kvinnor samtidigt som den potentiella arbetsmarknaden ökar. Arbetsgivare bör för att kunna attrahera den arbetskraft som behövs behöver vi arbeta aktivt med jämställdhetsfrågan för att ta tillvara alla medarbetares kunskaper och erfarenheter. Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter reglerar förhållandet mellan individ och stat, och genom lagstiftning gäller skyldigheterna likaväl kommuner. Genom kommunala beslut kan åtgärder vidtas för att bidra till att stärka och försvara rättigheterna. Kommunernas dagliga kontakter med medborgare kan också innebära risker för att människors rättigheter kränks av kommunerna. Kommunerna kan anlägga ett rättighetsperspektiv genom att arbeta för att; Alla som använder sig av kommunens tjänster ska kunna åtnjuta dem på lika villkor, samt rätt att delta i beslutsfattande genom medborgardialog samt uppföljning och analys av att rättigheterna uppfylls. Konsekvenser för Piteå kommun Förutsättningar för ökad folkhälsa som en del i samhällsbyggnad Prioritera utveckling av boendemiljöer Tillgänglighet för alla grupper i samhället, såväl fysisk tillgänglighet som information Maktförskjutning En del av maktförskjutningen består av centralisering och regionalisering. Trender för det området är Ökade rättighetslagstiftningar för individen, som ska realiseras på kommunal nivå Strukturella förändringar i bl.a. statliga verk som regionaliseras Regionalisering som minskar nationalstaternas makt som stöds av EU 2020, och förskjuter makt till regioner Minskad kommunal påverkan Trenderna har delvis sin grund i metatrenden individualisering, men även i globaliserad ekonomi samt att ökade krav på individualiserad välfärd ökar behov av kontroll och administration som i sin tur leder till behov av samverkan för att klara kommunernas uppdrag. Ökade krav på individuella lösningar och delaktighet Kairos Future uppger i sina undersökningar att unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoriteter, rörlighet och att de är multipla i sina värderingar och beteenden. Personliga relationer värderas högt och de söker efter det äkta och unika. De vill inte arbeta i hierarkier. Som personer är de starka individualister men på en samhällelig nivå tror de att människor gynnas mer av samhälleliga lösningar än att var och en sköter sitt. Fler flickor än pojkar har höga ambitioner och mycket tyder på att det är fler kvinnor som kommer att nå maktpositioner i samhället.
Medianåldern i kommunfullmäktige i landet har ökat från 48 53 år mellan 1988 och 2006. Medelålder för kommunalt anställda i landet har ökat från 44,4 år till 46 år under samma period. Medborgarnas medvetenhet över vilka krav de kan ställa ökar genom en ökad transparant information, men också genom lagstiftningar och EU direktiv. Samtidigt visar olika undersökningar enligt SKL att det är en klar majoritet som kan tänka sig att betala extra för att själv få bättre kvalitet och/eller service inom kärnverksamheterna, men också att betala mer i skatt för att alla ska få bättre service och kvalitet i dessa tjänster. Opinionsundersökningarna tyder på att välfärdstjänster värderas högt av Sveriges befolkning. Rättigheter via lagstiftning ökar, valfrihetsreformer ökar och valen blir allt fler, vilket har medfört att kommuner i allt större utsträckning tydliggör sina tjänster för medborgarna. Under 2008 hade drygt 55 % av kommunerna någon form av tjänstegaranti, jämfört med 2003 då 15 % hade det. Piteå införde under 2010 ett tydliggörande av kommunens tjänster genom I Piteå kan du förvänta dig. Behov att kommunicera och delta i beslutsfattande mellan valen, genom medborgardialog ökar, Samtidigt minskar partiernas medlemmar, och deltagande i traditionella politiska möten. Piteå har valt en medborgardialog som utgår från de politiskt valda församlingarna för att politiken ska vara en aktiv del i medborgardialogen. Det innebär en rad metoder där de konsultativa frågorna beslutas av nämnder och styrelse, och de frågor som initieras av medborgarna sammanställs eller vidarebefordras till politiskt valda församlingar för beslut. Identitetsekonomi istället för behovsekonomi? Högre standard medför att en större del av konsumtionen övergår till att vara identitetsstyrd istället för behovsstyrd. Vi söker upplevelser som förändrar oss själva, allt från personliga tränare till äventyrsresor, där upplevelser och personlig utveckling kan kombineras. Det materiella minskar som statusmarkör, för utom vad gäller boendet. Jakten på bekräftelse innebär att göra rätt val, vilket innebär att vissa känner ökad stress eller mår dåligt. Medborgare som efterfrågar alternativa, skräddarsydda lösningar genom ökad individualisering kan påverka kommunens tjänster, men även också kommunens fördelning av tjänster. Hur kan en kommun agera för att behov och likställighetsprinciper ska styra kommunernas tjänsteutbud, samtidigt som en ökad individualisering sker? Konsekvenser för Piteå kommun Tjänstedirektivet Flexibilitet för individuella lösningar och en resursfördelning efter behov Fortsätta utveckla medborgardialog Ökad miljömedvetenhet Förhandlingarna på intetnationell nivå kring klimatpåverkan går trögt, däremot kan man se förändringar i konsumenters beteende. Andelen med egna växthus i New York är rekordstor. Utbudet av kravmärkta varor ökar och konsumtionen tilltar. Miljömålen Regeringen fattade under våren 2012 beslut om att ytterligare vidareutveckla och tydliggöra miljömålssystemet. Syftet med miljömålssystemet är att skapa goda förutsättningar för ett
strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Naturvårdsverket har under 2012 utvärderat miljömålen. 14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte nås till år 2020. För att tydliggöra miljömålen har man infört nya etappmål som spänner över fyra områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Länsstyrelsen har nu fått ett utvidgat och tydligare ansvar att verka för att miljömålen nås. Under hösten 2012 initierade länsstyrelsen arbetet med att ta fram ett norrbottniskt åtgärdsprogram, ett miljöhandlingsprogram, i bred samverkan med länets lokala och regionala aktörer. Avfall Utredaren Lars Ekecrantz överlämnade i augusti 2012 ett betänkande "Mot det hållbara samhället - resurseffektiv avfallshantering" (SOU 2012:56) till miljöminister Lena Ek. Ekecrantz som föreslår att ansvaret för insamling av förpackningsavfall och tidningar övergår till kommunerna samtidigt som kraven på producenternas helhetsansvar för förpackningsutformning och materialåtervinning förtydligas. Samtidigt föreslås verksamhetsutövare få ansvar för allt avfall som uppkommer i verksamheten. Behovet av utökad utsortering av matavfall framhålls och kommunernas ansvar att möjliggöra för hushållen att sortera ut matavfall tydliggörs. Utredaren har utifrån regeringens direktiv tagit fasta på utformning och ansvar för insamling och omhändertagande av hushållens avfall men även ansvar för verksamheters avfall, särskilt avseende hushållsavfall, förpackningar och returpapper. Övergripande har utgångspunkten varit att avfallshantering. Kravet på att producenterna ska tillhandahålla ett insamlingssystem för förpacknings- och tidningsavfall upphör. Kommunen ges ansvar för att samla in dessa fraktioner och sedan överlämna dem till producenterna som har kvar ansvaret för återanvändning och återvinning. I Piteå så har etapp 1av vindkraftsutbyggnaden i markbygden tagit fart. Tillståndet omfattar 314 vindkraftsverk som beräknas ge 2,8 TWh el per år. Piteås elbehov var 2008 ca 1,5 TWh. SCA investerar i ny panna och minskar radikalt sitt oljebehov. Energieffektiviseringsarbetet i kommunkoncernens bostäder och lokaler löper på. Oljepannor har ersatts av värmepumpar eller pelletspannor. Utmaningen är transporter. Samhällsplaneringen av infrastrukturer och beteendefrågor hänger samman och är grunden för en attraktiv och uthållig kommun. Av resvaneundersökningen som presenterades i början av 2012 så är knappt hälften av resorna kortare än 4 km och ca en fjärdedel av resorna är kortare än 2 km. Allt fler pitebor reser med kollektivtrafiken och det finns en efterfrågan på fler och tätare avgångar. Piteå saknar en aktuell trafikstrategi. Arbetet med en sådan inleds under 2013 i samverkan med trafikverket och närliggande kommuner. Forsking av gröna drivmedel fortsätter med LTU som huvudman. Fortsatt projekterande av en biogasanläggning för produktion av fordon gas pågår. Det finns fortfarande inget tankställe för fordon gas i Piteå eller ladd station för el-bilar. Konsekvenser för Piteå kommun Efterfrågan av kunskap, forskning och utveckling inom förnyelsebar energi ökar Energieffektiva system som bidrar till minskat behov av energi. Samhällsutveckling som möter nya krav och behov
Effekter av Piteå kommuns omvärldsanalys Effekterna av Omvärldsanalys 2014-2016 har valt att fokusera på befolkningsmålet 43 000. Hur påverkas målet av omvärldens trender? Inför denna skrift har en Backcasting genomförts. Backcasting är en metod av omvärldsanalys som utgår ifrån ett nuläge där trender som har relevans för målet ( i detta fall 43000 personer) identifieras. Varför 43 000? Först är det av vikt att precisera varför skriften fokuserar på 43 000 invånare. Piteå, som beskrivs i omvärldsanalysen, är påverkad av demografitrenden. Antalet, och andelen, i arbetsförålder minskar för varje månad. På så vis är målet, 43000 invånare, inte ambition att öka antalet sysselsatta från 2009 års nivå, utan att upprätthålla den. Värdet av en nations totala produktion mäts i bruttonationalprodukt. Detsamma kan sägas för Piteå, om än kanske benämnas som bruttolokalprodukt. Effekterna av ett minskat antal sysselsatta blir en minskad produktion av varor och tjänster. I Piteå är mäns genomsnittslön högre än för riket och för Norrbotten. Enligt makroekonomiskt kända faktorer blir produktionsminskningen inom manliga branscher i Piteå större än i en genomsnittskommun i Sverige eftersom inkomsterna är högre än genomsnittet. En minskad produktion i kommunen ger lägre intäkter för kommunen, sämre företagsklimat, lägre attraktionskraft för nyetableringar och för kommunen som producent, lägre utbud av våra tjänster. Att nå målet 43 000 invånare innebär inte att kommunen eftersträvar en större arbetsmarknad, utan ett bevarande av den befintliga. Däremot innebär befolkningsmålet en ökad konsumtionsmarknad, då antalet konsumenter förväntas öka. För kommunen innebär det ett ökat tryck på våra tjänster inom exempelvis skola, vård, kultur och fritidsaktiviter. Det innebär också en ökad efterfrågan på bostäder. Demografi Antalet äldre ökar i världen, något som i grunden är positivt. I stora delar av världen ökar också antalet i andra ålderskategorier. I Piteå minskar antalet i arbetsförålder och antalet barn ökar inte. Det gör att Piteå har ett ökat behov av unga vuxna i arbetsför ålder och för att ha en långsiktigt god befolkningsutveckling ett behov av barnfamiljer. Piteås befolkning ökar historiskt av inflyttning från närliggande kommuner och regioner vilket gör att antalet med utlandsfödd bakgrund är få. En stor del av dessa behov uppnås genom att göra kommunen attraktiv för såväl sin nuvarande befolkning som för den tillkommande delen. Detta görs genom att stärka trender som gynnar attraktivitet, samtidigt som dess nackdelar bearbetas. Från Piteå kommuns omvärldsanalys 2014-2016: Antalet 100 åringar i världen har en tiofaldig ökning de senaste 40 åren Norrbotten har minst 100 åringar i Sverige Genomsnittsåldern ökar med ca 7 år fram till år 2110 Antalet födda i Piteå har minskat relativt riket de senaste 10 åren Antalet äldre än 65 år ökar med drygt 2000 stycken fram till år 2021. Antalet i arbetsförålder minskar med knappt 1500 personer under samma period Unga vuxnas flyttintensitet är högre i Piteå än i riket
Integration och Mångfald Stora delar av intilliggande regioner och kommuner lider av samma demografiproblem som Piteå, därför kommer behovet att behöva täckas av invånare som kommer från en annan del av världen än Norrbotten. Med en lyckad integration skapas mångfald, något som gör kommunen mer attraktiv för såväl nya som befintliga invånare. Från Omvärldsanalys 2014-2016 Europa efterfråga ökar rörlighet bland medborgarna, åtgärd = ökad språkundervisning Arbetskraftsbehovet är större i Norra Sverige än för genomsnittet i Europa Försörjningskvoten i Sverige ökar utan kraftig invandring Norrbotten prioriterar integration och mångfald Jämställdhet är prioriterat i europeisk kommunsamverkan Individualisering I arbetet med backcastingsmetoden framgick att efterfrågan på fler val, och en känsla av att fritid blir mer och mer väsentligt. Detta har belysts tidigare i omvärldsanalyser. Avigsidan med denna utveckling, en polarisering mellan människor som har möjlighet att välja och de som inte har det har också beskrivits. Bevis på detta har också funnits. Under 2012 har exempelvis antalet i arbetslöshet minskat, men andelen i lång tid utanför arbetsmarknaden tilltar bland unga och utlandsfödda. Möjligheten till valmöjligheter, inom såväl arbetsmarknaden som på fritiden gynnar kommunens attraktivitet och bör prioriteras samtidigt som åtgärder för att begränsa avigsidan med individualisering bör beaktas. Från Omvärldsanalys 2014-2016 Stärkt europaparlament borgar för fortsatt utvidgning av inre marknad Individualisering ställer krav på ökad flexibilitet Individens mer komplexa krav på arbete och fritid gynnar regionförstoringstrender Piteås inflyttare saknar bredare arbetsmarknad, bra kommunikationer och fritidsutbud 33 procent arbetar i annan kommun, 1970 var det 14 procent Skillnaden mellan rika och fattiga ökar Nationellt ökar andelen fattiga barn, pensionärer och skillnader i studieresultat I Piteå är arbetslösheten hög bland utlandsfödda och unga Anledningen till arbetslöshet är ofta socioekonomiska Unga som inte avslutar sina studier har tre gånger så ofta inkomster via olika stödformer Trots en relativt hög ungdomsarbetslöshet uppger tillväxtbranscher svårigheter att hitta kompetent personal i norra Sverige Behov av trygghet ökar Hälsa är ojämlikt fördelad Konsumtion övergår från behovsstyrd till identitetsstyrd