Arbetsplan. Läsåret 2018/2019. Förskolan

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsarbete i förskolan

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Östra förskolan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan för Violen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan för Östra förskolan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport. Förskola. Verksamhetsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Kvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan för Vargen

Arbetsplan för Parkens Förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Kvalitetsrapport Förskola

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kommentarer till kvalitetshjulet

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019

Verksamhetsplan Duvans förskola

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan för avdelning Stubben

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Sida 1(16) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Förskolan Ekhagen,

Arbetsplan. för NOLHAGA FÖRSKOLA Läsåret 2018/2019

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Arbetsplan 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2013/2014

för Rens förskolor Bollnäs kommun

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Innehå llsfö rteckning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Transkript:

Arbetsplan Läsåret 2018/2019 Förskolan

Förutsättningar för måluppfyllelse Organisation och omfattning Barn och organisation Verksamheten innefattar 1 grupp med barn i åldrarna 1-5 år. I början av läsåret blir barnantalet 13 barn, fördelat på 8 flickor och 5 pojkar. From januari 2019 blir barnantalet 16 fördelat på 11 flickor och 5 pojkar. Personal Personalgruppen i förskolan består av 3 heltidstjänster som ansvarar för verksamheten. Ledning Förskolechef har det övergripande ledningsansvaret för verksamhet och personal. Huvudmannen informeras kontinuerligt om verksamheten under året främst via ledningsmöten, kommunikationsmöten och deltagande vid kompetensutvecklingsdagar. Därutöver översänds protokoll när uppföljningar av delmålen av fokusområdet gjorts (november, mars, maj och juni) till huvudman. Lokaler Lokalerna består av två större rum som är indelade utifrån vilken aktivitet som bedrivs för stunden. Ett mindre rum som används till vila. Vi har tillgång till ett mindre kök som används till mindre samlingar samt bakning och liknande. Det finns två hallar med uppdelning utefter ålder på barnen. I varje hall finns det tillgång till en toalett med handfat. I en av hallarna finns även skötrum med skötbord och två handfat. Utemiljö Vi har en stor utegård som delas med skola och fritidshem. Där finns möjlighet till många olika sorters aktiviteter. Det finns gungor, rutschkanor, sandlåda med sandleksaker, klätterställningar, lekkiosk, hopphagar m.m. Det finns fotbollsmål på gräsplanen där barnen och eleverna kan spela fotboll och vi har även byggt ett utekök där man kan leka med vatten, slangar, kastruller m.m. Ibland lagar vi mat utomhus, vid grillplatsen. Vi tillhandahåller leksaker, vilket kan komma att bidra till en för barnen allt mer stimulerande utevistelse. Stora öppna ytor med både gräs, sand och asfalt möjliggör att kunna erbjuda eleverna olika slags boll- och lagaktiviteter utomhus. I anslutning till utegården finns också lilla skogen med möjlighet för klättring, kojbygge, olika rollekar m.m. I närområdet kring skolan finns fina skogsområden, badplats, fotbollsplan m.m. Utemiljön är utformad så att pedagogerna har möjlighet att ha god uppsikt över barnen.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Läsår: 18/19 Fokusområde: Kunskap, utveckling och lärande. Verksamhet/Klass: Förskolan Utifrån fokusområdet och utvärderingen av föregående läsårs arbete, vilket är målet med arbetet under läsåret 18/19? Läslyftet för förskolan - Arbeta övergripande med naturvetenskap och teknik, för att sedan plocka in de andra riktlinjerna och målen ur läroplanen. Och succesivt ta oss an det nya, dvs digitalisering i förskolan. Sätt upp delmål för arbetet. Tänk på att målen ska vara konkreta och mätbara och kunna kommuniceras med barn och vårdnadshavare. September 2018: Samtliga barn, personal, vårdnadshavare och huvudman ska vara informerade om valet av fokusområde samt vad, hur och varför vi valt att arbeta med detta. : November 2018: Uppföljning/revidering Delmål 1: Vi har startat upp tema med utgångspunkt i naturvetenskap och teknik samt att samtliga barn har introducerats inom området genom it/ teknik. : Mars 2019: Uppföljning/revidering Delmål 2: Ipads används kontinuerligt vid samlingar. : Maj 2019: Uppföljning/revidering Delmål 3: Att alla barn, utifrån ålder har fått möjlighet att på något sätt utforska ett eget valt ämne. : Beskriv hur ni ska arbeta för att nå delmålen Vid höstens föräldramöte i början på terminen (4/9-2018) informeras vårdnadshavare om valt fokusområde. För de som ej närvarar skickas protokoll ut. Tillgång till fler Ipads. Pedagogerna berättar om syfte och mål vid aktiviteter. Summera dagen vad har vi gjort/lärt oss idag? Personalen för protokollförda diskussioner på gemensam planeringstid för att stämma av Ge barnen större möjlighet att använda relevanta pedagogiska spel på Ipaden. Samtala med ett och ett barn kring vad de vill forska om.

Beskriv hur ni planerar att kommunicera målen och involvera barnen Samtal vid t.ex. samlingar. Utvecklingssamtal (de äldsta barnen deltar) Barnintervjuer. Beskriv hur ni planerar att kommunicera målen och involvera vårdnadshavare Föräldramöte Samrådsgruppsmöte Hembrev Utvecklingssamtal Hallkontakt (muntligt och genom anslag) Hemsidan Instagram Underlag för kartläggning, utvärdering och analys Under läsåret 18/19 kommer följande kartläggningsmetoder att användas Samtal med barnen (Portfolio som samtalsunderlag). Lekobservationer. Observation av förskolechef. Personalutvärdering för reflektion. Utvärderingsmöte i slutet av terminen. Reflektionsprotokoll. Fyrfältaren. Utvärdering läsåret 18/19 (görs i maj-19) Utifrån uppsatta mål, vad är ni mest stolta över? Vilka framgångsfaktorer vill ni belysa när det gäller arbetet med barngruppen? Vad blir viktigt att ha i fokus inför nästa läsår när det gäller barngruppen respektive föräldragruppen? Vad vill ni som personalgrupp utveckla? Nytt fokusområde

Normer och värden 2.1 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Lpfö 98. Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt visa respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Lpfö98). Att aktivt hålla en öppen dialog med barnen om hur man är mot varandra. Samt föra en öppen dialog kring hur man värnar om sin närmiljö. Att låta barnens tankar och idéer vara riktmärket för oss pedagoger när vi samlar fakta kring olika saker i naturvetenskap, teknik genom att låta barnen använda sig av Ipads i sitt forskande kring olika frågor som framkommer.

Trivselregler Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Lpfö98). Att det ska finnas trivselregler som barnen kan relatera till och efterleva. Upprätta trivselregler tillsammans med barnen. Att visa upp och ha med oss planen mot diskriminering och kränkande behandling i våra samlingar som en del i barnens vardag på förskolan.

Utveckling och lärande 2.2 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet, Lpfö98. Syfte och mål med aktiviteter Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning [ ] samt respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö98). Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker (Lpfö98). Pedagogerna vill gemensamt utveckla arbetet ytterligare med att förtydliga för barnen syfte och mål med samlingar och aktiviteter. Vi vill hitta former för att utvärdera vad barnen lärt sig. Att låta barnen vara forskare och upptäcka genom digitala verktyg. Vi använder oss av dokument ( fyrfältaren samt reflektionsprotokoll) för att utforma syfte och mål med våra aktiviteter, samt för att kunna utvärdera aktiviteterna. Vi kommunicerar med barnen kring syfte och mål med de aktiviteter som ska genomföras, och sammanfattar efteråt.

Tematiskt arbete Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö98). (Digitalisering in här ifrån lpfö98 när denna uppdateras). Att arbeta övergripande för att få in läroplanens mål så tydligt som möjligt. Att låta barnen vara aktiva i sitt forskande och att vi pedagoger blir deras medforskare, i det tematiska arbetet. Genom vårt tematiska arbete så kommer vi på olika sätt: Skapa öppna dialoger Forska Använda oss av fyrfältaren samt reflektionsprotokoll Närvarande pedagoger Använda oss av Ipad i samlingar och olika lärandesituationer.

Barns inflytande 2.3 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten, Lpfö 98. Barnens tankar som grund för utforskning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö98). Barnens intresse och funderingar ska till stor del ligga som grund till planeringen av verksamheten. Genom att personalen är närvarande i barnens lek och aktiviteter kan vi med fördel få reda på vad barnen är intresserade av och ta med det i samlingssituationerna och ge barnen möjlighet att forska vidare inom området. Att låta barnen känna sig delaktiga genom hela processen samt att få möjlighet att genom digitala verktyg kunna förmedla sig ännu mer. Dagliga dialoger tillsammans med barnen Fyrfältaren Reflektionsprotokoll

Förskola och hem 2.4 Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande, Lpfö 98. Föräldraenkäter Förskollärare ska ansvara för att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten (Lpfö98). Att fler vårdnadshavare ska lämna in föräldraenkäter. Under läsåret kommer detta att ske digitalt. Inhämta vårdnadshavares mailadresser för att kunna göra enkäterna digitalt. Enkäternas utformning kommer fortsatt att vara under bearbetning. För att öka svarsfrekvensen behöver vi i större utsträckning förtydliga för vårdnadshavare vikten av att dessa fylls i och lämnas in. Detta görs både muntligt och skriftligt. Personal ska arbeta med att kommunicera kring arbetet i förskolan. Genom ex. månadsbrev kan vi dokumentera och förklara vad barnen arbetat med och vad som kommer att göras framöver i verksamheten. På så vis får vårdnadshavare en bättre inblick i sina barns vardag på förskolan och de får då större möjlighet att utvärdera verksamheten.

Övergång och samverkan 2.5 Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, Lpfö 98. Samarbete mellan förskola, skola och fritids Förskollärare ska ansvara för att i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande (Lpfö98). Fortsätta att ha ett gott samarbete mellan skolans verksamheter. Upprätthålla den goda kommunikationen och samarbetet mellan skolans verksamheter.

Uppföljning, utvärdering och utveckling 2.6 Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram, Lpfö 98. Dokumentation Förskollärare ska ansvara för att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas (Lpfö98). Använda oss av de dokument som upprättats för att planera, följa upp och utvärdera verksamheten. Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete - årshjulet Reflektionsprotokoll Fyrfältaren Portfolio

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling innebär att främja allas lika värde och rättigheter, samt förebygga alla former av kränkande behandling. Detta gäller kränkningar från barn till barn, från barn till vuxen eller från vuxna till barn. Vi behöver arbeta i personalgruppen och med vårdnadshavare för att vi gemensamt ska kunna hjälpa barnen redan i förskolan att få förståelse för att det är viktigt att vara aktsam när man rör sig i den digitala världen. Öppen dialog i personalgruppen kring hur skolans elever och förskolans barn använder ex. surfplatta. Ta upp till diskussion på ex. föräldramöte. Att använda planen mot diskriminering och kränkande behandling i ex. samlingar för att uppmärksamma barnen på att planen finns och berätta om dess syfte.

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd ska ges den omsorg som de behöver. Detta behöver inte bara gälla fysiska eller intellektuella förutsättningar, utan det kan också handla om barnens sociala situation som påverkar dem hemma såväl som i förskolan. Med hjälp av det systematiska kvalitetsarbetet ska förskolan förbättra sitt arbete för barn med ev. behov av stöd i sin utveckling (Skolverket, 2017, uppfyllelse i förskolan). Att kontinuerligt föra diskussioner i personalgruppen kring barn med ev. behov av särskilt stöd. Ha en god kommunikation med vårdnadshavare och andra berörda instanser Använda kompetenserna som finns i elevhälsoteamet