Rådet till skydd för Stockholms Protokoll Sida 1 (14) 2017-8 Närvarande: Anders Bodin, ordförande, Birgitta Bremer, Fredrik von Feilitzen, Ulrika Francke, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson (fr.o.m. 4, t.o.m. ), Margareta Olofsson, Inga Varg (fr.o.m. 5), Marie Wall; Henrik Nerlund, sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare Förhinder att närvara hade anmälts av: Cajsa Holmstrand, Winston Håkansson och Magnus Olausson Under sammanträdet deltog även: Magnus Andersson (fr.o.m. 4), Elisabeth Rosenquist Saidac (fr.o.m ), adjungerade samt David Essinger och Per-Olof Svensson, stadsbyggnadskontoret Förhinder att närvara hade anmälts av: Tidpunkt: 2017.09.04, kl. 13.30-16.00 Lokal: Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 1. Dagordning samt val av justerare Valdes ledamot F von Feilitzen att tillsammans med ordförande justera protokollet. Erinrades att extralista förelåg samt att ärenden upptas i ordningen: 1-7, 9, 8, återupptogs 9, 10. 2. Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 2 oktober 2017, kl. 13.30.
Sida 2 (14) 3. Nästa delegationssammanträde Erinrades att Skönhetsrådets delegationsgrupper sammanträder den 18 september 2017, kl. 13.30. 4. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde 2017.08.21 justerats i vederbörlig ordning. Erinrades att yttrande över Program City ska sändas ut till ledamöterna i den slutjusterade versionen. 5. Rådet: Tertialrapport 2 2017 (SR-01.01-0273-2017) Antogs av sekreteraren utformad Tertialrapport 2 för verksamhetsåret 2017 som rådets. 6. Anmälningsärenden Anmäldes ärenden enligt bilaga 1. 7. Hästen 21, Regeringsgatan/Mäster Samuelsgatan, Norrmalm, förslag till detaljplan (SR-03.02-0210-2017) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Hästen 21, Regeringsgatan/Mäster Samuelsgatan, Norrmalm, förslag till detaljplan. David Essinger, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som innebär att den befintliga byggnaden kan ersättas med en ny större byggnad med utökad byggrätt för kontor, centrumändamål, bostäder och parkering. Fastigheten Hästen 21 är idag bebyggd med ett kontorshus uppfört 1973 efter ritningar av arkitekt Bengt Lindroos. Byggnaden är grönmarkerad av Stadsmuseet, d.v.s. klassificerad som särskilt värdefull från historisk, kulturhistorik, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Den befintliga byggnaden inordnar sig i omgivningens höjdskala med sina 7 våningar där den översta är en indragen teknikvåning indragen i förhållande till huvudfasaden.
Sida 3 (14) (forts 7) Planförslaget, som förutsätter att befintligt hus rivs, innebär möjligheter för ägaren att utveckla fastigheten genom att den tillåter en större byggnad än den befintliga. Den nya volymen föreslås innehålla kontor, handel och 27 bostadslägenheter. Byggnadshöjden föreslås ökad från 37 m till 51, 5, med installationer för teknik är byggnadshöjden 57,7 m, d.v.s. från 6 våningar + indragen teknikvåning till 10 våningar + teknik över Regeringsgatans nivå. Planförslaget visar den föreslagna byggnaden endast som en volymstudie, den arkitektoniska gestaltningen fastställs senare. Rådet ansåg först och främst att fastighetsägaren har en felaktig förväntansbild av vad som är möjligt att uppnå på den aktuella fastigheten. Detta har sin bakgrund i att staden inte har tydliga riktlinjer för Citys utveckling, något som rådet efterlyst i många år. Först i år har ett programsamråd om Citys framtid genomförts, men förslaget är enligt rådet allt för vagt formulerat. Den planerade byggnaden har inför plansamrådet sänkts från 14 våningar i det ursprungliga förslaget till 10 + teknikvåningar, i realiteten 12 våningar. Problemet är att byggnadshöjden även i det nu presenterade förslaget är alldeles för hög och att den inte relaterar vare sig till platsen eller i stadsbilden. Byggnadens innehåll har inte heller den dignitet som skulle kunna motivera att den tecknar av sig över staden. Vyer, blickfång och stadssilhuett påverkas definitivt mer än bara måttligt med en byggnad som skymmer viktiga, för Stockholm karaktärskapande element som långskeppet på Johannes kyrka, och genom att ta loven av Kungstornen och NK-klockan. Genomförs förslaget banaliseras upplevelsen av stadens dramatiska topografi. En ny högre byggnad påverkar även närmiljön. Byggnaderna i grannkvarteren Grävlingen och Oxen har genomgått om- och påbyggnad men de har fortfarande en skala som fungerar i sitt stadsbildssammanhang och som bildar ett sammanhållet stadsrum vid gatukorsningen Regeringsgatan/Mäster Samuelsgatan tillsammans med Parkaden och den i planförslaget aktuella byggnaden. I remissunderlaget framgår att en påbyggnad med två våningar, vilket stommen uppges kunna klara, skulle innebära att byggnadens proportioner, uttryck och komposition förändras så att de befintliga arkitektoniska kvaliteterna förvanskas, vilket skulle innebära konflikt med Plan- och bygglagens bestämmelser om förbud
Sida 4 (14) (forts 7) mot förvanskning. En rivning innebär dock ett betydligt allvarligare hot för kulturmiljön än en eventuell påbyggnad. Rådet anser att förslaget får allvarliga konsekvenser för kulturmiljön i och med att högkvalitativ arkitektur från det moderna City försvinner. Skönhetsrådet ställer sig mycket kritiskt till de slutsatser stadsbyggnadskontoret redovisar både vad gäller kulturmiljön och vad den nya volymen innebär för stadsrummet. Enligt rådet tillför Bengt Lindroos byggnad i skala, gestaltning och färg platsen stora kvaliteter och att remissunderlaget varken tillerkänner arkitekten eller hans verk den respekt de förtjänar. Byggnader löper alltid störst risk för rivning, stora förändringar eller förvanskning 30-40 år efter det att de uppförts. De är tillräckligt gamla för att uppfattas som omoderna men inte gamla nog för att betraktas som viktiga i stadens bebyggelse ur arkitektonisk eller kulturhistorisk synpunkt och det är just detta som just nu sker med bebyggelsen i stadens centrala delar. Beslöt rådet att avstyrka förslaget med följande hänvisningar: Den befintliga byggnaden är en av få kvarvarande intressanta byggnader från sin tid i City och bör inte rivas. Rådet är öppet för att utreda om/påbyggnad av huset. Det föreslagna huset avviker markant ur skalan och Rådet anser inte att husets innehåll har den dignitet att den ska resa sig över city. Den prejudicerande effekten är orimlig. Det positiva med fler entréer och bostäder som projektet tillför är alldeles för litet i relation till hur stort det är. En bättre avvägning mellan allmänna och enskilda intressen är nödvändig. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 8. Översiktsplan för Stockholms stad (SR-03.02-0258-2017) Återupptogs ärende bordlagt vid sammanträde 2017.08.21 ( 22). Sekreteraren redogjorde för rådets tidigare remissyttrande. Bordlades ärendet till 10.
Sida 5 (14) 9. Skären 9, Norrlandsgatan 10, Norrmalm, tillbyggnad/påbyggnad med två våningar, ansökan om bygglov (SR-03.02-0258-2017) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Skären 9, Norrlandsgatan 10, Norrmalm, tillbyggnad/påbyggnad med två våningar. Föreliggande bygglovsansökan visade en påbyggnad av fastigheten Skären 9 mot Norrlandsgatan och Smålandsgatan med två våningar för kontor. Ärendet har tidigare remitterats rådet i form av detaljplan, nu antagen. I rådets remissyttrande över detaljplaneförslaget framhöll rådet värdet av en tillbyggnad som integreras och utgör en utveckling av den befintliga arkitekturen, vilket nu även bygglovsansökan visar prov på. I ansökan nämns också som en kvalitet att byggnaden fått sitt nuvarande utseende 1984 och utgör som sådan ett tidstypiskt exempel på fasadarkitektur från den tiden, anpassad till platsen genom att låna uttryck från sin omgivning. Som exempel nämns en representativ högre del mot Norrmalmstorg och en lägre mot Norrlandsgatan. Rådet har tidigare diskuterat frågan om byggnadens karaktär över hörn och det faktum att gestalten så tydligt ändrar skepnad i mötet mot fastigheten Skären 3. Rådet står där kvar vid synpunkten framförd i det tidigare yttrandet att Skären 9 bör ha en egen och färdig gestaltning mot den lägre fastigheten och att en fönsterupptagning i brandväggen inte får ge ett intryck av att den senare går att bygga mot. Det låga huset är en viktig del av gaturummet och den generella höjningen i Skären 9, gårdshus och påbyggnad av gathus, får inte tas som intäkt för en framtida påbyggnad av det kulturhistoriskt värdefulla huset. Under sammanträdet diskuterades också gårdshusets höjd och att det bör säkerställas att den volym som enligt detaljplan nu tillåts bli högre än gathuset inte blir synlig i längre siktlinjer i stadsbilden genom ljus under mörka timmar eller blänk under dagtid genom en för uppglasad fasad. På samma sätt anser rådet att det i bygglovsprocessen också måste fastställas att solpanelerna i sin placering inte blir synliga på ett sätt som upplevs främmande i taklandskap och silhuett.
Sida 6 (14) (forts 9) Beslöt Skönhetsrådet att tillstyrka bifall till ansökan med ovanstående detaljerinran gällande gårdsfasadens volym, solpanelers placering och fönstersättning mot Skären 3. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 10. Översiktsplan för Stockholms stad (SR-03.02-0234-2017) Återupptogs ärende bordlagt vid 8. Föreliggande översiktsplan är en vidarebearbetning av Promenadstaden som antogs av kommunfullmäktige 2010 och aktualitetsprövades 2014. Översiktsplanen förutser en tätare stad än den befintliga. Skönhetsrådet ville understryka de olika tidsperspektiven och målkonflikterna i planeringen: bostadskris idag får inte innebära stadsmiljökris år 2040. Både hållbarhet och fortsatt tillväxt förutsätter en god täthet som lyckas kombinera bostadsbyggande med utvecklad kollektivtrafik, aktiv kulturmiljövård, bättre stadsrum och kvalitativ parkstruktur i stadens alla delar. Rådet vill särskilt inskärpa att staden framgent bör vara mycket restriktiv med frimärksförtätning enligt den s.k. Stockholmsmodellen. Skrivelsen om värdeskapande kompletteringar i kombination med kartans komplettering kan prövas riskerar att bli en gummiparagraf som kan nyttjas för alla projekt också de som i övrigt inte följer översiktsplanen. Skönhetsrådet finner att översiktsplanens inriktning är riktig, men för att dess intentioner ska kunna omsättas i praktik behöver den förtydligas i delarna om offentlig miljö, stadsbyggnadsprinciper, kulturmiljöns värde och stadens funktioner i enlighet med rådets yttrande i samrådskedet. Beslöt Skönhetsrådet att med ovanstående skärpning stå fast vid tidigare yttrande. Anmälde vice ordförande I Josefsson särskilt yttrande enligt bilaga 2 samt ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga 3.
Sida 7 (14) 11. Sekreteraren informerar Överlämnade sekreteraren till ledamöterna sin bok Parkera i fred skriven i samband med Stockholm Parkerings fyrtioårsjubileum. Informerade sekreteraren om artiklar i DN angående sekreterarens boksläpp, yttrande över program City och den nya stationsbyggnaden för Station Sofia. Erinrade sekreteraren vidare att kansliet besöker bomässan Vallastaden den 12/9. Informerade sekreteraren slutligen om att Cecilia Skog sagt upp sig från sin tjänst som protokollförare, handläggare, arkivansvarig och kommunikationsansvarig och lämnar kansliet för ny anställning den 1 december. 12. Övriga frågor Förelåg inga övriga frågor 13. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2017.09.04 Anders Bodin Ordförande Cecilia Skog Protokollförare Fredrik von Feilitzen Justerare Vidi: Henrik Nerlund
Sida 8 (14) Bilaga till protokoll 2017-8 Anmälningsärenden Nattugglan 14, förslaget till ny detaljplan strider mot överenskommelse Stockholms stad och Katolska kyrkan; från privatperson. Översänt för kännedom. (SR-03.03-0017-2017). Vårbergstoppen, Vårbergsvägen, område vid kv. Svanholmen, del av Skärholmen 2:1, planärende på granskning 2017.08.23 2017.09.20; från stadsbyggnadskontoret. (SR-03.02-0274- 2017). Kadetten 29, Karlbergsvägen 77, Vasastaden, planärende på granskning 2017.08.23 2017.09.20; från stadsbyggnadskontoret. (SR-03.02-0275-2017). Bygglov besvarade av kansliet Köpinge 2, Krällingegränd 22, Tensta, nybyggnad av restaurang i ett plan. (SR-03.02-0203-2017), tillstyrkt med erinran. Åkern 17, Ringvägen 98, Södermalm, yttre ändring, ny fasad. (SR-03.02-0267-2017), avstyrkt. Borgarfjord 3, Torshamnsgatan 29, skylt/ljusanordning, LEDskärm på fasad. (SR-03.02-0279-2017), avstyrkt. Skrivelser besvarade av kansliet Stortorp, Trångsund. (SR-03.03-0280-2017), besvarat med e- post.
Sida 9 (14) Bilaga 2 till protokoll 10. Översiktsplan för Stockholms stad (SR-03.02-0258-2017) Anmälde vice ordförande I Josefsson särskilt yttrande enligt följande: Översiktsplanens uppmärksamhet på obalanser mellan stadsdelar bra. Men ÖP har själv en obalans. Å ena sidan är man konkret och pekar ut områden och projekt. Å andra sidan är man vag och talar om bättre samarbete med näringsliv och universitet samt en bättre kompetensförsörjning. Det kan göra att dokumentet uppfattas som mindre relevant och mer som en allmän önskelista. Denna vaghet återfinns i tre viktiga frågor som mer direkt berör staden: 1. Vid förtätningar kommer överklaganden och protester, de lär knappast bli färre. ÖP:s lösning sammanfattas på några rader i tidig kontakt och dialog med stockholmarna. Den vagheten i taktik och strategi riskerar att gynna resursstarka och missgynna resurssvaga. I klartext, i Brommas villakvarter kommer förtätningar stoppas, i Rågsved kommer de inte stoppas. ÖP bör innehålla en mer genomtänkt och konkret idé för hur planer ska förankras. Sker inte detta riskerar skillnaderna mellan stadsdelarna snarare öka än minska. 2. I förslaget står att flyget är högt prioriterat och av stor betydelse. Det kolliderar med planer på flygskatt och den vånda som en utbyggnad av Arlanda uppenbarligen innebär, vilket i sin tur är avgörande för Bromma flygplats framtid, Bromma är ju det största möjliga sammanhängande utvecklingsområdet som finns. ÖP borde tydliggöra konsekvenserna av de alternativ som finns, Bromma kvar eller Bromma bort. Nu återkommer vaga beskrivningar om att oklarheten består så länge som ett avgörande saknas. Frågan är politisk, men ÖP skulle kunna tydliggöra hur olika förutsättningarna blir. Den olösta brommafrågan har redan stoppat många planer och fortsatta vagheten gör att de inte kommer att bli färre. 3. I förslaget noteras behovet av idrottsanläggningar, såsom varande betydelsefull för folkhälsan. Lösningen beskrivs vara utnyttja befintliga anläggningar effektivt. Med tanke på att behovet av idrottsanläggningar redan idag skriande och
Sida 10 (14) anläggningarna redan används mycket effektivt, så förefaller den ambitionen vara för låg. Planeringen för idrottsanläggningar borde ha lika hög prioritet som skolor, framkomlighet, trafikförsörjning etcetera. Stockholm är underförsörjt med idrottsanläggningar jämfört med de flesta kommuner i Sverige, enligt SKL. I förslaget sägs att stadens idrottsverksamhet ska främja jämställdhet och jämlikhet. Om det ansvaret ska åläggas idrottsrörelsen så måste staden å sin sida åtminstone skapa fysiska förutsättningar för anläggningarna. Den ambitionen för staden borde tydliggöras i översiktsplanen.
Sida 11 (14) Bilaga 3 till protokoll 10. Översiktsplan för Stockholms stad (SR-03.02-0258-2017) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: I samrådsförslaget till översiktsplan (ÖP) redovisades stadsbildsfrågorna och de allmänna kulturhistoriska aspekterna i kapitlet Stadens karaktär och gestaltning (cirka 2 ½ textsidor). I utställningsförslaget har kapitlet nu delats i två: Kulturmiljö i en växande stad och Arkitektur och gestaltning, med en fördubbling av textmängden. I realiteten har dessa för stadens karaktär och attraktivitet helt avgörande frågor emellertid inte getts ökad tyngd i form av tydliga riktlinjer, som borde vara ett krav i en ÖP. En jämförelse mellan det nu bearbetade förslaget till ÖP och dess två föregångare visar en beklaglig, successiv utveckling till det sämre vad gäller stadsbilds- och kulturmiljöfrågorna. I ÖP 1999 ingick som viktiga kapitel dels Stockholms byggnadsordning, med dess betoning på bevarande av värdefull bebyggelse och hänsyn till olika stadsdelars karaktär, och dels ett särskilt kapitel rubricerat Kulturhistoriskt värdefulla miljöer, där de kulturhistoriska riksintressena redovisades. I ÖP 2010 betonades Att förvalta Stockholms kulturhistoriska värden är en central del i planering för stadens utveckling och De kulturhistoriska värdena är utgångspunkt när staden växer. I texten framhölls att Byggnadsordningen har varit mycket värdefull för planering och bygglov, men den redovisades nu endast i form av en minimal karta. De kulturhistoriska riksintressena hade samtidigt lyfts bort ur huvudtexten och förts till en separat bilaga. I en uppföljning av ÖP 2010 i december 2014, Fokus Promenadstaden, betonades att kulturmiljöfrågor bör lyftas fram på ett bättre sätt. I det nu aktuella ÖP-förslaget har de kulturhistoriska och stadsbildsmässiga aspekterna trots detta ytterligare försvagats och framhålls knappast som positiva planeringsförutsättningar för att behålla Stockholms egenart och.
Sida 12 (14) Det illustreras av att man presenterar fyra mål för stadsbyggandet och fyra utbyggnadsstrategier utan att ens nämna stadsbildsfrågorna och betydelsen av kulturvärdena. I ÖP-förslaget betonas att Näringslivets behov ska beaktas i all planering, men motsvarande gäller uppenbarligen inte längre för hänsyn till kulturmiljö och stadsbild. Det har länge sagts att den utmärkta byggnadsordningen från 1999 skulle aktualiseras (liksom Arkitektur Stockholm), men man inskränker sig till att nämna den på endast ett ställe (s. 67), och med kommentaren att staden fortfarande är i färd med att revidera den och att den endast är tänkt att bli ett kunskapsunderlag i stället för som tidigare ett viktigt styrdokument. Stadsmuseets synnerligen viktiga kulturhistoriska klassifikationskarta exemplifieras med en slumpmässigt vald kartdetalj med bildtext (s. 68). Kartan bör naturligtvis presenteras utförligt i ÖP och illustrerats i sin helhet. Redovisningen av de kulturhistoriska riksintressena är en obligatorisk del av ÖP och ska enligt miljöbalken vara styrande för stadsplaneringen. De nämns trots detta endast ytterst kortfattat på två ställen i kapitlet Allmänna intressen, med hänvisning till den separata riksintressebilagan. I redovisningen av de olika stadsdelarna ingår tabellariska listor på riksintressen, med de kulturhistoriska sist och utan kommentarer i huvudtexten. Stadsutvecklingskartan (s. 170) presenteras som en sorts sammanfattning av förslaget till ÖP, men här saknas hänvisning till riksintressena. Miljöbalken förbjuder åtgärder som påtagligt skadar ett riksintresse. I stället för att fokusera på den positiva betydelsen av att bevara Stockholms unika stadsmiljövärden skriver man att En risk med miljöbalkens begrepp påtaglig skada är att det kan bli en fokusering på negativ inverkan. Man förutsätter att stora förändringar kan ske även av områden som bör skyddas. Beslut om förändringar som kan påverka riksintresseområdets kärnvärden behöver grundas på en övergripande helhetsbedömning och kombineras med platsspecifika analyser av kulturmiljö och stadslandskap. (riksintressebilagan s. 14, 18)
Sida 13 (14) Man skriver att det finns starka invändningar mot att riva bebyggelse från tiden före andra världskriget, men säger samtidigt att om en byggnad rivs i innerstaden ska den ersättas med en ny av särskilt hög arkitektonisk kvalitet som berikar det offentliga rummet (bilagan s. 19). Aktuella rivningsärenden visar att inte ens denna princip följs i praktiken. En formulering bland många: Frågor rörande bevarande och utveckling av enskilda byggnader prövas med utgångspunkt från dess påverkan på beståndet i sin helhet. (bilagan s. 35) Ett sådant resonemang var förevändning för rivningen av Slussen. Denna framhålls i ÖP-förslagets bilaga märkligt nog fortfarande som värdekärna i riksintresset, trots att det som konstituerade Slussen som riksintresse nu är utplånat. Man skriver absurt nog att Slussens totala omgestaltning synliggör områdets kulturhistoriska betydelse (bilagan s. 22). Den kanske viktigaste komponenten i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården är stadssiluetten, vilken kommenteras överslätande. Kyrktornen är fundamentala för siluetten, men nämns överhuvudtaget inte. En kritisk redovisning saknas av den höga exploatering och de omfattande påbyggnader och nya höghus som tillkommit under senare år i stadens centrala delar. Lika litet kommenteras de skyskrapor som planeras i stenstadens periferi. I den omfattande textmassan legitimeras i stället de senaste årens stadsutveckling och beträffande höga hus nöjer man sig i stort sett med att de ställer särskilda krav på att deras innehåll och arkitektoniska kvaliteter motsvarar den symbolverkan de får på grund av sin höjd (bilagan s. 19). Ett betydande antal påbyggnader och alltför höga nybyggnader, som rimligen är lagstridiga med hänsyn till stadssiluetten, har möjliggjorts genom passivitet från länsstyrelsen, som inte hävdat miljöbalkens riksintressebestämmelser. Rivningar och förvanskningar har dessutom godkänts trots att de stridit mot bestämmelserna för skydd av kulturhistorisk bebyggelse i PBL. Ett ytterligare, nytt hot mot stadsbilden är de generella detaljplaner som föreslås, med möjligheter till större
Sida 14 (14) flexibilitet i detaljplanen och mindre detaljstyrning av exempelvis gestaltning.