III - IIIS' -l. l - -.'- l.43 -
Mosaiska församlingens organisation Budget för biblioteket 1980 Tillkomsten av mosaiska församlingen och biblioteket Biblioteket av idag Bokbeståndet; klassifikations- och katalogiseringssystemet. Mosaiska församlingens klassifikationssystem Katalogisering Tidskrifter Bokurval Lån - besök Sid 1 Personal utställningar Biblioteket i framtiden Förslag till detaljerad biblioteksförändring Bibliografiska referenser
Inledning I denna uppsats skall jag beskriva hur ett privatbibliotek ar uppbyggt. Jag har bl a gått in på en historisk bakgrund till hur mosaiska församlingen uppstod. Litteraturen just om detta var rikhaltig, medan däremot litteraturen om bibliotekets historik saknades. Jag har d2 i möj ligaste mån kontaktat personer, som efter bästa förmåga bistått mig i denna min fråga. Jag vill passa på att tacka dessa och andra personer som har givit mig värdefull information och som dessutom har givit mig en intressant bild av biblioteket som helhet. Arbetet som sådant har varit stimulerande, om än ej tillfredsställande på vissa mer exakta områden. Jag har ur mitt eget subjektiva perspektiv skildrat bibliotekets inre. Asikter och dylikt som kan framträda i uppsatsen står jag helt för då de bibliografiska referenserna ar nästan obefintliga.
I4osaiskax) församlingens organisation Församlingen är en sammanslutning av mosaiska trosbekännare, bosatta i Stockholm eller dess närhet. Av Stockholm cirka 9000 judar var 1979, 4949 medlemmar i församlingen. Medlemskapet är sedan 1952 helt frivilligt. Församlingsskatten beralaias på den beskattningsbara inkomsten. Församlingen styrs enligt demokratiska parlamentariska principer. Vart tredje år anordnas val, varvid 25 fullmäktige väljes. Valet sker i princip efter samma regler som vid val till riksdag och kommun. Det finns tre partier att välja bland; en ortodox-traditionell, en reformvänlig och en enhetsgrupp. Fullmäktige väljer i sin tur föreståndarkollegium, som består av ordförande och rotlar för olika områden. För varje rotel ar en vald föreståndare. Rotlarna ar till antalet sju. De handhar utbildnings- och kulturarenden, religiösa ärenden, ekonomiarenden, sociala ärenden, informations - och kontaktarenden, kansli- och personalärenden och ungdoms- och fritidsärenden. Budget för biblioteket 1980 Bibliotekarie 26 000:- Nyförvärv (böcker, tidskrifter m m) 6 000:- Dessa utgifter betalas med församlingsmedlemmarnas medel. Men försam- -1ingens medlemmars antal är ändå oberoende av vad biblioteket får disponera över för budget. Därför om medlemmarnas antal skulle minska finns alltid någon fond eller dylikt som stöd. Dessutom finns innestående ett belopp på 14 000:-, som biblioteket har fått som gåva av Peter Freudenthal. Han har donerat beloppet till biblioteket genom att han sålt sina kons tverk. Tillkomsten av mosaiska församlingen och biblioteket Under Gustav III : s regeringstid utfärdades en kunglig resolution år 1775, vilken innebar att Sverige skulle få sina första skyddsjudar. Anledningen var att Aaron Isaac (hans hebreiska bibel från 1740 finns bevarad i biblioteket) kom till Sverige 1774 från nuvarande Osttyskland Han var till yrket gravör, sedan armgleverantör under Gustav I I I : s ryska krig och slutligen grundläggare av en guldsmeds- och bankiraffar, som i Sveriges historia kom att spela en stor roll. Aaron Isaac var den förste juden i Sverige som fick bosattningstillstånd, trots att han vägrade att konvertera. Han fick nu överståthållaren Carl Sparres tillstånd att bilda gudstjänst med rabbin. Dock bestämdes att synagogor endast skulle upprättas i Stockholm och några andra stader. Nar detta kom till allmänhetens kännedom uppstod judefientliga stämningar. Vissa inskränkningar gjordes dock; bl a att judar varken kunde bli riksdagsmän eller ämbetsmän. För enskilds böter och utgifter skulle i vissa fall hela församlingen ansvara, och för vissa brott skulle jude straffas hårdare än andra. Detta s k judereglemente inverkade på de x) numera judiska försainlingen
svenska judarnas politiska ställning och sociala liv. Det fanns inget direkt organiserat trossamfund i Stockholm. Frågor rörande äktenskap, skilsmässor, förnynderskap och arv avgjordes ej av lagar utan av den judiska lagen. Aaron Isaac bodde i Gamla Stan i närheten av dåvarande synagogan vid Tyska Brunn, som sedan 1795 varit församlingens gudstjänstlokal. Lokalen var förfallen och för liten till ytan, men då församlingens medlemmar endast var 450 till antalet ansags det inte vara bradskande att bygga ny synagoga. Men församlingens ledande män ansåg att gudstjänstlivet och församlingslivet blev lidande, och år 1861 inköptes en tomt på Wahrendorff sgatan. Den nya synagogan invigdes 1870 - samma år som de svenska judarna tillerkänts fulla medborgerliga rättigheter. Därmed började en ny epok i Stockholms mosaiska församlings historia. Församlingen firade 1975 200-års jubileum och synagogan fick då besök av vår nuvarande kung. Under 1880-talets senare årtionden och den närmaste tiden därefter ökades de mosaiska församlingarnas medlemsantal relativt snabbt, huvudsakligen genom östjudisk invandring. En avsevärd del av de judar som i våra dagar spelar eller alltjämt spelar en betydande roll i naringslivet och kulturlivet, ar barn eller barnbarn till invandrare från Östeuropa. Som exempel kan nämnas Bonniers förlags grundare Albert Bonnier och Oscar Levertin som använde många judiska motiv i sin diktning. Församlingen hade även andra lokaler utspridda i Stockholm. Det fanns lokaler för olika typer av aktiviteter. Troligtvis fanns biblioteket då på Birger Jarlsgatan 4. Biblioteket grundades 1883 enligt rabbin Kronheims uppgift till efterlevande. 1895 grundades biblioteket enligt Sundström (se 1itt.fört.). Bibliotekets historia var också rabbinernas. De satte sin prägel på bokbeståndet, som till stor del donerats vid deras bortgång. Väsentligen har det tillkommit aven genom sterbhus och genom upplösta föreningar. Ar 1895 fanns omkring 4500 band och 1000 smärre skrifter. Under alla år har bokbeståndet systematiskt kompletterats efter basta förmåga. 1928 gjordes en fullstadig dubbel kortkatalog samtidigt som församlingshuset vid synagogan byggdes om. Biblioteket ar allts5 belaget bakom synagogan på Wahrendorf f sgatan 3, central t vid Kungs trädgården med utsikt mot Berzelii park. I början på 1950-talet omarbetades klassif ikationssystemet helt. Bokbeståndet var år 1954 10000 band. Det var rabbinen professor Kurt Wilhelm som tillsammans med bibliotekarien Raphael Edelmann utvecklade ett system som var unikt och passade just för biblioteket i Stockholm. Kurt Wilhelm var rabbin i Stockholm ända fram till sin död Ar 1965. Han undervisade i judiska ämnen p& Stockholms universitet. Raphael Ede Imann undervisade likaså f as t på Köpenhamns universitet. Edelmann utarbetade bl a en katalog för hebreiska inkunabler.
Det katalog- och klassifikationssystem som de utarbetade $r h idag i bruk. Redan på 40-talet var det trhgt om utrymn~e och då anskaffades bokhyllor i mån av plats. Antaganden k+n ju göras att bokbeståndet under 40-talet måste ha expanderat betydligt. Världshändelserna kom att utvidga mosaiska församlingsbibliotekets bokbestånd. B1 a kom intryck från andra världskrigets överlevande judar som hade lyckan att klara sig och ville skriva av sig sina hemska upplevelser. Dessutom tillkom böcker som tog upp historiska, sociologiska, psykologiska och politiska aspekter över kriget. Följden av krigets hemlösa överlevande var att staten Israel proklamerade sin självständighet år 1948. På senare år har bibelns land utforskats av människor från hela världen. De arkeologiska utgravningarna bl a Massada gjorde sitt till för att turister skulle koinma. Kristendomen försvann SOIII ett iime från schemat. Religionsunclervisriir1ge11 medförde ökat krav på litteratur om judendomen. Biblioteket av idag Idag har mosaiska församlingens bibliotek 25 000 volymer av vilka 2250 böcker ingår i en donation från rabbin Ehrenpreis. Dessa böcker finns i ett angränsande rum och utlånas ej. De ar katalogiserade för sig. Vid första anblicken av biblioteket ser det bedrövligt ut. Det ar plats för 8000 volymer mot 25000 nu befintliga. Böckerna ligger bakom och ovanpå varandra. Som låntagare är man helt beroende av bibliotekarien. Det finns inga skyltar som talar om var exempelvis de skönlitterära böckerna står. Men vid närmare granslaiing så finner man alla böcker samlade av samme författare oavsett språket på en och samma plats. Belysningen är mycket dålig och ej heller finns utrymme för att studera referenslitteratur en längre tid. Katalogen finns i ett kassaskap som ar belaget i en smal gång i biblioteket. Interiar fdn farsamlingsbiblioteke+ med bibliotekarien rabbin E. Kronhelm :
~okbesthdet ; klassifikations- och katalogiseringssystemet Genom att i viss mån beskriva församlingsbibliotekets klassifikationssystem, får man samtidigt med en bild av bokbeståndet. Det ar helt omöjligt att göra ett representativt urval - att närmare beskriva någon speciell avdelning. Sj alvfallet har biblioteket rariteter som ter sig intressantare vid fysisk närvaro. hied all säkerhet kan låntagaren känna stor tillfredsstallelse med det stora utbudet av litteratur som biblioteket disponerar över. Men förutsättningen är ju att man som låntagare vet vad församlingsbibliotekets utmärkande bokbestånd består i. Jag har val t at t nämna aven underavdelningarna på den skönlit terära avdelningen för att sedan kunna beskriva katalogiseringen. Vissa av avdelningarna ar helt svårbegripliga och därför reserverade för personer med större insikt i bibliotekets specifika bokbestånd. Mosaiska församlingens klassifikationssystem: Uppdelning (språklig ev geografisk) Siffrorna på andra platser efter kolon betyda: hebreiska arameiska och andra semitiska språk klassiska sprak j iddisch, spaniolisch svenska, 55 andra skandinaviska språk engelska, 66 USA - engelska tyska och andra germanska sprak franska och andra romanska språk slaviska spr2k 1: Handskrifter och rara 2: Bibliografier 3: Skrifter i allmiint och blandat irineh&ll 4 : Spr5kveteriskap : judiska språk 5: Bibel : Tenach 6: Arkeologi 7: Förtalmudisk litteratur t3 : Kris tendoni 9: Talmud litteratur 10: Halacha 11: Agada och Homiletik 12 : Kult (Guds t j änst ordning) 13: Judisk teologi 14: sektväsen, refornl assimilation 15: Filosofi 16: Kabbala och Chassidism
17: Andra religioner 18: Kulturhistoria : judisk 19: Judarnas historia 20: Biografi och genealogi 21: Litteraturhistoria : judisk 22: Litteratur : judisk 22:ll-19 Samlingar och antologier 22:21-29 Samtliga verk: särskilda författare 22 : 31-39 Poesi : medelåldern 22:41-49 Poesi: nyare tiden. s 22:51-59 Dramer 22:61-69 Romaner och noveller 22:7 Brev 22:9 Varia 8 : Utgår för valmöjlighet Konst : judisk Rättsvetenskap : judisk Statsvetenskap och sociologi : judisk Naturvetenskap och medicin Geograf i Antisemitism och apologetik Zionism Icke- judiska skrifter Katalogisering Det finns en nominalkatalog (den alfabetiska) och en realkatalog (den systematiska). Katalogkorten ar ganska stora och många ar av äldre datum och då handskrivna. På de gamla handskrivna korten kunde aven stå kommentarer som: varifrån och av vem boken donerats. Men idag står följande: författare, titel, undertitel, ort, år, sidantal, illustrationer och storlek. De gängse teclmen enligt SKR (Svenska katalogiseringsregler) används ej. Det enda som skiljer nominalkatalogen från realkatalogen ar kortens färg. I regel plockas ett kort in i nominalkatalogen på författaren. Det finns alltså inget kort på bokens titel, undantagsvis som på s j älvbiograf iska verk. För att närmare beskriva realkatalogens uppställning så skall jag som exempel förklara avdelning 22, vilket ar den skönlitterära. En skönlitterär roman på svenska får då signum; 22~65. 22 står för litteratur: judisk (se avdelning 22), 6 :an står för romaner och 5 för svenska språket enligt uppdelningen som står överst på klassifikationssystemet. En engelsk roman får då som signum 22:66. Om boken är en Översättning framgår inte. Signumet skrivs med blyerts på titelbladet, dar aven ett accessionsnummer finns: exempelvis; 1979/83. Boken ar nummer 83 i ordning år 1979. I själva accessionskatalogen står aven författare, titel, orten och årtalet angivet. Detta system tillämpas aven på facklitteraturen enligt de övriga avdelningarna med respektive underavdelningar. självfallet ar böcker på hebreiska och jiddisch katalogiserade i separata kataloger då bokstäverna är av annan karaktär.
Tidskrif ter Biblioteket har ungefär 25 olika tidskrif ter. En j iddischspråkig dagstidning från Paris (Unser WORT) förekommer och den ar också den enda som kan lånas hem. Urvalet har gjorts enligt efterfrågan och givetvis efter ekonomiska resurser. Biblioteket tillhandahåller gratis tidningar från olika organisationer i Sverige som har judisk anknytning. Det kan vara tidningar som exempelvis ges ut av Stockholm judiska center och av förenade Israelinsamlingen. En tidning som bl a finns tillgänglig på folkbiblioteken är Fred i Mellanöstern, som ansvarig utgivare ar aktionsgruppen för fred i blellanöstern. Tidskrifterna sgaras och några av dem ar inbundna. Till skillnad från böckerna förvaras gamla tidskrifter i ett magasin. De utländska tidningarna köps i regel direkt från förlagen och j ag skall ta upp några som exempel. Dessa tidskrifter ar dock inte representativa för de övriga som finns på biblioteket. Jag anger dem bara som ett exempel på vad som finns och från vilka länder de kommer. Exempel : N R // : information issued by the association of Jewish refugees in Great Britain. - London. Allgemeine // : judische Wochenzeitung. - Diisseldorf. Aufbau // : America's largest german language newspaper. - New York. The Jerusalem Post // : the latest news from Israel. - Jerusalem. Jewish Chronicle // : the organ of British Jewry. - London. Judische Rundschau // : unabhängige Wochenzeitung fur die Schweiz und das ausland. - Basel. Jddisk Orienteng //. Midstream // : a monthly Jewish Review. - New York City. Neue Judische Nachrichten //. - Miinchen. Bokurval Bokurvalet sker på så satt att bibliotekarien laser bokrecerisioner i dagstidningar och i de tidskrifter som biblioteket har. Rabbinen kan i mer grundlaggande äimnen rådfrågas. Bibliotekarien försöker att köpa böcker som ar representativa både inom fack- och skönlitteraturen. Sj älvfallet vill biblioteket hålla sig med nyförvärv på olika områden. Nar det galler skönlitteratur ar det svårare att välja representativt. I regel köps böcker av judisk författare som handlar om judiska hen. Det finns aven böcker av icke-judiska författare, men som tar upp judiska motiv och tvärtom. Det har i alla år diskuterats vilka kriterier som galler för en judisk bok. Barnböcker finns endast ett fåtal av. Det är ej heller säkert att bibliotekarien köper in alla böcker av sama författare. Självfallet blir ju bokurvalet subjektivt och ur låntagarens synpunkt kan man kanske bli förvånad över vad som eventuellt saknas och vad som finns.
Böckerna köps från Fritzes, och idag köps ungefär 100 volymer om året, inräknat både fack- och skönlitteratur. Tidigare köptes böcker från Sandbergs bokhandel som dessutom hade en kunnig expedit som hj älpte till med bokurvalet. Bokurvalsprincipen har tydligen varierat efter bibliotekarie och år. Lån - besök Man får i regel låna på en månad och nyförvärv 14 dagar. Biblioteket är öppet för allmanheten endast två dagar i veckan, några timmar på kvällen också. Den. sammanlagda tiden i timmar är 12. Förr fick man låna hem böcker mot borgenförbindelse, idag räcker det mot uppvisande av legitimation. Fjärrlån förekommer och många av låntagarna är studeranden som skriver om diverse judiska ämnen. Biblioteket har bl a fått besök av lärarhögskolan i Stockholm och Bibliotekshögskolan i Borås. 1977 hade biblioteket öppet hela fem dagar i veckan och det gjorde sitt till for att höja statistiken i lån och besökare. Men den generösa satsningen varade bara det året. blen man har i viss mån kunnat behålla låntagarna från 1977. 1923 hade biblioteket öppet två tjmmar i veckan och 1940 var det öppet tre timmar i veckan. Men forskare kunde efter särskild överenskomelse aven på andra tider få tillträde till biblioteket. Så här ser statistiken ut för de år som jag har kunnat i möjligaste m b finna. Aṟ Lån Besökare 1923 150 100. MOSAISKA FORSAMLINGENS BIBLIOTEK WAHRENDORFFSGATAN 3 I1 hålles tillgängligt för avgiftsfria hemlån helgfria onsdagar kl. 11,30-12,30 f. m. och torsdagar 6,30-7,30 e. m. Biblioteket förfogar över en rikhaltig samling judisk-historisk, ' litteraturhist'orisk och religionshistorisk litteratur, vidare skonlitteratur p5 svenska, tyska och hebreiska. Därjämte ett flertal judiska tidskrifter... Boklån kunna även erhallas efter 1 enskild '~~erenskommelse med bibliotekarien, fil. kand. Leon Fried, Ostgötagatan 17, tel. Söder 27 16. Aret var 1926...
Personal Biblioteket ar öppet tolv timmar i veckan och då skall aven det administrativa arbetet skötas. Det galler ju för bibliotekarien att prioritera vad som ar viktigast att göra under dessa tolv timmar, därför saknas uppgifter om exempelvis bokbeståndets ökning från tidigare år. Över huvud taget statistiska uppgifter är helt omöjligt att få fram. Bibliotekarien får hj alp med bl a katalogkorten av en pensionär som arbetar helt ideellt. Ideellt arbetar aven en dam som katalogiserar och klassificerar Frans Arnheims samlingar. Det ar meningen att Arnheims boksamling på ca 1 500 volymer, som mosaiska församlingen inköpt i framtiden skall &gå i församlingsbibliotekets bokbestånd. utställningar I sessionssalen bredvid biblioteket anordnas utställningar. Biblioteket får helt gratis disponera över lokalen. Utställningarna kan variera i antal och art år från år. Som exempel kan nämnas då Singer blev nobelpristagare 1978 passade man på att även ta med tidigare judiska nobelpristagare från 1966, såsom Nelly Sachs och Samuel Agnon. På så sätt kan biblioteket göra reklam för sina böcker. Övrig PR över nyförvärv finns också att läsa i församlingens olika tidskrifter, I församlingsbladet, DN och SVD står notiser om utställningarna. Ibland kan föredrag hållas som har direkt samband med en utställning. Det brukar då vara någon från bibliotekets stödförening som är föredragshållare. Den heter Judiska bibliotekets vänner och den har som målsättning att sprida judisk kultur. Föreningen startade för ungefär 4 år sedan och har ca 140 medlemmar. Biblioteket spar aven på artiklar ur DN, SVD och Sydsvenska Dagbladet. Artiklarna handlar on1 kulturevenemang, som tar upp judiska motiv på bio, teater o s v. Biblioteket i framtiden Mosaiska församlingens bibliotek ar först och främst avsett för församlingens medlemmar. De svarar också för ca 70 % av låntagarna. En önskvard tanke ar att hela den judiska verksamheten centreras till ett och samma ställe. självfallet är att verksamhetens läge måste vara så centralt belaget som möjligt. Hillelskolan, ungdomsverksamheten etc skulle alltså finnas i anslutning till synagogan och biblioteket. Biblioteket skulle då givetvis utnyttjas i större utsträckning, och ha en gemensam öppettid med den övriga verksamheten. Då skulle biblioteket behöva mer personal och bl a bokurvalet, framförallt den skönlitterära litteraturen, breddas. Lokalerna skulle vara raka motsatsen mot nuvarande, d v s lättare att finna önskvard litteratur i. Det skulle medföra att låntagaren inte skulle dra sig för återbesök. Livslängden på böckerna skulle också förlängas om hyllorna var avsedda efter böckernas antal. Likaså skulle referenslitteraturen i större utstraclming läsas om belysningen var bättre, om det fanns bord och stolar i biblioteket. Dessa framtidsplaner är ju ur bibliotekssynpunkt elementära och tyvärr skulle de för länge sedan satts i bruk. Biblioteket av idag har en garderobstillvaro som har svårt att havda sig i framtiden.
Förslag till detaljerad biblioteksförändring Jag har tidigare beskrivit vad som skulle ändras på biblioteket. Nu tankte jag ytterligare förändra - då i mer detaljerad form. En biblioteksnämnd eller organisation har aldrig funnits och det har Iieller inte tillkommit någon för detta ändamål. Kulturrotelns ordförande (föreståndare) har varit behj alplig med information, såsom nar det är mest besökare på centret. Övrigt som har fastställts har bibliotekarierna bestämt i samråd med arkitekterna. De i sin tur kontaktar i vanlig ordning sina tekniker o dyl. Man har medvetet planerat mer detaljerat för att sedan ändra alltefter framtidens behov. Det fastställs att biblioteket skall ligga i bottenvåningen. Biblioteket skall ha en ingång direkt från entrén och en ingång i anslutning till centrets verksamhet. Då det redan finns tillgängliga utrymmen såsom kök och toaletter m m behöver biblioteket endast lokal för böcker. Biblioteket har ungefär 28 000 volymer i sin ägo och det fastställs att göra en lokalplanering för 30 000 volymer. Man har då tänkt att om bibliotekets volymer ökar i hastigare takt än beraknat så skall det finnas utrymme aven för detta. Flera alternativ ges, bl a att bygga på hyllorna, att flytta dem närmare varandra, och att aven ändra läsutrymmet. 2 Nar man kommer in från entréhallen skall ett kontorsrum (20 m ) finnas till vänster och på höger sida skall ges utrymme för tidskrifter och givetvis skall dar finnas bekväm stolar och bord. Direkt rakt fram från entréhallen finns informationen. Vuxenavdelningen ar i anslutning till den, och avdelningarna är uppdelade efter ämne.' Snett bakom informationen finns också en ingång, men den ar ansluten till övrig centerverksamhet. Det ar twt att den ingången skall endast användas då biblioteket har speciella öppettider exempelvis vid föredrag. 600 m ar disponerat för biblioteket, och man har till tidskriftutrynmet 80 m till sitt förfogande. Resten d v s 500 m2 har fördelats på bokbeståndet. Det har beräknats efter standardnormer om 33 böcker/hylla. Har bestäms att man skall ha 5 fack i bredd, vilket utgör 4 meter. Vidare fastställs att hyllorna kan vara ganska höga eftersom det saknas barnböcker. Det blir lagom höjd med 7 fack, och då står två hyllor mitt emot varandra. Antalet böcker blir då 2 310. Då har man drygt en meters mellanrum mellan hyllorna, och det ar gott om utrymme att aven böja sig ner efter böckerna. 5 hyllor om dessa mått står till höger om informationen. Dar finns ett runt bord med bekväma stolar alldeles vid fönstret. Ehrenpreissamlingen står samlad för sig, och likaså finns referenslitteraturen bredvid. Det ges aven utrymme att placera några stolar utmed fönstret. Då kan låntagaren sitta mer enskilt. Resterande 8 hyllset placeras till vänster om informationen. Man har valt att placera ett avlångt bord alldeles bredvid informationen på den sidan. självfallet så behövs ett katalogskåp och det står också bredvid informationen. Det fastställs att belysningen skall installeras efter gängse beralaiingar och att skyltar satts upp till hyllorna. En framtidsplanering av hur många lån som ökar efter längre öppettider ar helt omöjligt att göra och att veta. Därför så blir planeringen ytterst preliminär och ändringar kan komma ifråga.
Tidigare hade biblioteket öppet 12 timmar och nu faststalls att det skall vara öppet 36 tim/vecka och dessutom tillkommer 4 timmars inre arbete. Man tar självfallet hänsyn till judiska helgdagar, och då ar biblioteket stängt fredagar såväl som lördagar. Bibliotekspersonalen måste vara beredd att hålla öppet vid vissa evenemang. Måndagar håller biblioteket öppet kl 10-20 och dessa tider galler aven för torsdagar. Tisdagar öppnas biblioteket kl 10-18. Onsdagar disponeras fyra timmar till inre tjänst. Oppettiderna ar då mellan 12-16. Den inre tjänsten ar då tänkt att vara två timmar på förmiddag och två på eftermiddagen. Men man sätter inte upp exakta tider för detta. Endast söndagar ar biblioteket öppet melian 16-20. Man beralaiar att låntagaren skall hitta bättre nu och fragornas antal minskar då också. Det beslutas att två bibliotekarier skall dela på den har heltidstjänsten. Övrig personal behövs ej, men det kan ju tänka behövas i framtiden. Bibliotekarierna ar överens om att planera allt tillsammans. Den inre tjänsten skall ge utrymme för samarbete och de ar heller inte låsta vid sina respektive tider. Det bestäms att det förs statistik på antalet lån och besökare, och efter ett år kan ändringar göras. h så länge ökar inte antalet inköpta böcker. Men vad som sker genast ar att böckerna köps mer regelbundet och mer objektivt. Sedan får bibliotekarierna se alltefter erfarenhet och efter bibliotekets nya mallar vad som behövs ändras på i praktiken.
Bibliografiska referenser Encyclopeadia Judaica. - Jerusalem, cop. 1971-1972. - '16 vol. : ' il1.' Fischer, D. : Judarnas historia i Stockholm / David Fischer och Theodor Katz. - Stockholm, 1980. - (150) s. : ill. Fréden, N. : Bibliotekslokaler : planering, utformning, inredning : kompendium vid Bibliotekshögskolan. - Borås, 1977 (duplic.). - 42 s. : ill. - (Bibliotekshögskolan. Bibliotekskunskap) Jacobowsky, C. ~ilh.: Något om Stockholms mosaiska församlings bibliotek. - (Judisk tidskrift ; 1928, nr 8 s. 263-266) Mosaiska församlingen : Mosaiska församlingen 1980 : 5rs~edovisning. - 1980. - 40 S. Rohlén-Wohlgemuth, H. : Svensk judisk bibliografi : facklitteratur 1951-1976 : skönlitteratur 1900-1976. - Stockholm, 1977. - 104 s. - (Skrifter / utgivna av Sällskapet för judaistisk forskning ; 1') Sundström, E.: Svenska bibliotek : en vägledning för biblioteksbesökare. - Stockholm, 1924. - 168 s. - (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker ; 5) Synagogan i Stockholm 100 år : söndagen den 13 september. - Stockholm, 1970. - 12 s. : ill. Valentin, H.: Judarna i Sverige. - Stockholm, 1964. - 241 s. : ill. Bild 1 : ur Försaniiingsblad för mosaiska församlingen i Stockholm. 1941 nr 5 s. 14. Bild 2 : ur Judisk Tidskrift. 1926.
BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012