Bilaga 2: Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna 3-23 år Diarienummer: 170364 Datum: 181205
Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Behov av en ny ersättningsmodell... 3 3 Modellen... 3 4 Beräkning av genomsnittskostnad... 5 5 Justering inför 2019... 5 6 Grundkapiteringens storlek... 6
1 Bakgrund Landstingsstyrelsens budgetberedning i Kalmar Län beslutade den 22e september 2015 att ersättningen till vårdgivare avseende allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna ska differentieras med hänsyn till den relativa vårdtyngden (Budgetberedningen 2015-09-22 38). Den nya ersättningen kommer att införas i samband med att LOV införs våren 2018. I detta dokument redovisas hur denna differentierade ersättningsmodell är konstruerad. Det totala värdet på den ersättning som sedan fördelas ut genom den differentierade modellen utgörs av ett grundkapiteringsbelopp som minst motsvarar den genomsnittliga kostnaden för ett barn/ungdom/ung vuxen multiplicerat med totalt antal listade barn i länet. Den ersättning som fördelas till respektive vårdgivare baseras på respektive kliniks antal barn och vårdtyngd enligt den differentierade ersättningsmodellen. 2 Behov av en ny ersättningsmodell Det finns olika förklaringsmodeller till varför det finns ett samband mellan socioekonomiska livsvillkor och tand- och munhälsa. En förklaring är att fördelningen av vårdresurser är en huvudorsak till ojämlikheten d.v.s. att de patienter som har störst behov inte ges den prioritering som krävs. Andra förklaringsmodeller fokuserar i stället på de beteenden och den livsstil som människor väljer, där personer med lägre utbildning och social status i högre grad än andra väljer beteenden som är skadliga för deras tandhälsa. Det är därför viktigt att hitta en ersättningsmodell som på ett mer exakt sätt tar hänsyn till båda dessa faktorer och betalar för de vårdinsats som varje patient behöver. Detta för att på sikt kunna åstadkomma en bättre utjämning av tandhälsan. Den modell som beskrivs här väger därför in såväl epidemiologiska data som socioekonomiska faktorer. Det innebär en högre ersättning till vårdgivare som har de mest vårdkrävande patienterna. 3 Modellen I modellen mäts munhälsan i form av senast inrapporterade epidemiologiska data hos patienten. Det används ett DFT-mått som anger andelen tänder med karies och fyllningar. I modellen ingår även en komponent som anger patientens socioekonomiska tyngd d.v.s. Care Need Index (CNI), Detta är ett välanvänt hjälpmedel som mäter socioekonomiska förhållanden för att identifiera risk för ohälsa. Förenklat uttryckt är det ett mått på hur mycket resurser patienterna förväntas kräva. Patienter listade i Kalmar län (oavsett var i landet man är folkbokförd) klassificeras enligt CNI var tredje månad. Beräkningen utförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Listningsfilen som körs i slutet på varje månad ligger till grund för vår beräkning. 3
Ersättningsmodellen består av tre delar, en fast ersättning, en rörlig ersättning och en pott för särskilda patientgrupper (se fig 1). Den fasta ersättningen är ett fast belopp per barn och år som betalas månadsvis. Den rörliga ersättningen bestäms utifrån vårdtyngd i den differentierade modellen. Dessutom ingår i ersättningsmodellen en pott för fördelning till särskilda patientgrupper. Fig 1: Ersättningsmodellen 50% EPI 50 % CNI Pott särskilda patientgrupper Fast ersättning Rörlig ersättning Den fasta ersättningen tillsammans med den rörliga ersättningen utgör ersättning för fullständig allmäntandvård inklusive akuttandvård. Den fasta ersättningen uppgår till 60 % av det så kallade grundkapiteringsbeloppet och den rörliga ersättningen uppgår till 40 %. och rörliga ersättningen utgör lika stora delar i ersättnings-modellen och är vardera 50 % av det så kallade grundkapiteringsbeloppet. Ersättningen är differentierad beroende på vårdtyngd och består av två delar som båda speglar den relativa vårdtyngden hos respektive patient d.v.s. dels vissa epidemiologiska data (50 %) och dels den socio-ekonomiska tyngden (CNI-index) (50 %). Den totala ersättningen som utgår till alla vårdgivare beräknas genom att multiplicera antalet listade patienter månadsvis med ersättningen per listad och månad. Underlag för listning baseras på aktuell statistik från regionens listningssystem. Dessa ersättningar bildar tillsammans det så kallade grundkapiteringsbeloppet som minst motsvarar den genomsnittliga kostnaden för ett barn respektive år. Detta belopp beslutas av regionfullmäktige. I ersättningsmodellen ingår även en pott för särskilda patientgrupper. Vilka patientgrupper det berör och ersättningen som kan sökas för detta beskrivs i 4
Bilaga 2:1 Ersättning för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. 4 Beräkning av genomsnittskostnad För att få fram ett rimligt grundkapiteringsbelopp är det ändamålsenligt att utgå från en beräkning av genomsnittskostnaden i föregående års transparensredovisning hos Folktandvården. Så för exempelvis 2019 så är det första halvan av 2018 års siffror som ligger till grund för beräkningarna. Dock bör beaktas att Folktandvården kan ha eventuella stordriftsfördelar, samtidigt som de också har den övervägande delen av de tyngre patienterna listade hos sig. I kalkylen över kostnader som gjorts för den aktuella åldersgruppen har alla variabler tagits med, justering har sedan gjorts för de kostnader som barnkapiteringen inte ska täcka, se tabell 1. Den totala behandlingskostnaden har sedan dividerats med antal listade patienter 3-23 år hos Folktandvården i maj/juni föregående år vilket leder fram till en genomsnittskostnad per patient. Därmed får vi fram ett minimivärde på ett kapiteringsbeloppet per barn/ungdom/ung vuxen. För att få fram vad som totalt bör avsättas till nästkommande års kapitering så bör detta belopp räknas upp med prisindex och sedan multipliceras med totalt antal uppskattade patienter för det kommande året. Alltså troligt antal patienter både hos Folktandvården och de privata tandläkarna i åldersgruppen under nästkommande år. För att hantera skillnader mellan olika år tillämpas en tröghetsfaktor på 95 %. Det innebär att det faktiska grundkapiteringsbeloppet utgör 95 % av den beräknade genomsnittskostnaden per barn. Detta för att undvika alltför stora variationer mellan åren. 5 Justering inför 2019 Skillnaden mellan 2018 och 2019 är även att ytterligare en åldersgrupp har tillkommit, kapiteringsbeloppet måste därför justeras enligt: 23-åringar: uppskattad total behandlingskostnad för de 22-åringar som har behandlats hos Folktandvården under 2018 har dividerats med antal 22- åringar som fanns listade på Folktandvården i maj/juni 2018. Beräkningarna görs för 22-åringarna då det inte finns lika bra data för 23-åringarna. Det är endast ett fåtal 23-åringar som undersökts under 2018 och för de andra tillkommande åldersgrupperna har antal besökande ökat när tandvården blivit fri. Det blir därför mer rimligt att räkna på de blivande 23-åringarna, alltså de som är 22 år idag. Genomsnittskostnaden per patient i åldersgruppen 3-23 år blir med denna uträkning inklusive justering för 2019; 1153 kr/patient. 5
Det är viktigt att denna genomsnittskostnad ses över årligen, särskilt under de närmsta åren då det under 2017-2019 tillkommit nya åldersgrupper som börjat ingå i den fria tandvården till barn, ungdomar och unga vuxna. Det är troligt att kostnaderna för de nya grupperna kommer att öka ju mer deras medvetandegrad om den fria tandvården stiger. Det går dock inte att förutspå med rimlig säkerhet hur mycket de kommer att bli. Därför bör beräkningarna ses över årligen för att vid behov korrigera kapiteringsbeloppet. Det blir ett års eftersläpning i siffrorna då föregående års siffror av förklarliga skäl ligger till grund för uträkningen. 6 Grundkapiteringens storlek Grundkapiteringsbelopp per år: 1153 kr per barn/ungdom/ung vuxen innan differentiering då detta belopp minst täcker genomsnittskostnaden. 6