1888. 51:e årgången. Häfte N:r 4

1888. 51:e årgången. Häfte N:r 4

210 - Engeska. Iout nn of the Roya Unitec Sm vice Institution. Vo. XLXL N:o 142. Om skeppsbottnens förrostning å jern- och ståfnrtyg; Ma.skinkanoner, deras taktik och ekipering; Artieried nattetid m. m. Frans/w. Revue.JJI nt"itinte et Cooni(te. Januari 1888. Brcnnans torpcdo: Krönika, inneh,'ia.me: Engeska kanonbåten >Brambe»; Försvaret af dc engeska kostationerna; Amerikanskt kustförsvarssystem; Ryska kanonbåtar och ryska pansareskadern i Svart«hafvet; Nya tmkiska fartyg; Ny torpedbåtstyp m. m. Februari 1888. Skjutinstruktionen för gevär inom engeska och itaienska fottorna; Expeditionen ti Rio-Janeiro 1'711 (forts.); Krön ika, innehåande: Af engeska amiraitetet genomförda reformer; Engeska kryssame»mersey»,»bris b och»narcissns»; Proftur med amerikanska kryssaren >>Chicago»; Rapport ti kongressen -af sekreteraren i marinministeriet; Förenta staternas sjökrigshögskoa i Ncwport; Ryska Svarta-hafsfottan; Det bästn kanonkrntet; Itaienska 118-tons kanonen ; J emförese mean 111 och 118 tons kanoner m. m. Mars 1888. Rapport ti franska vetenskapsakademien öfver skeppets teori: Itaienska örogsfottan 1888; Krönika, innehåande: Omorga.nisation af spanska fottan; Ryska Svart<t-hafsfiottan; Pnemnatiska kanonen inför Roya United Service Institution; Hastigheten såsom faktor vid sjöopenttioner; Rysk örogshamn i Östersjön;»Fatum», itaiensk torpedabåt m. m. Revue e' At tim ie. Jatmari 1888. Bcstämnmmo af eevationsvinken vid högsta portoo; Diverse meddeanden: Snabbskjntandc kanoner; Anmininmstå m. n1. ]'cbrnari 1888. Instruktion tör utbidning af skyttar inom tyska fiitartieriot; Diverse modeanden: Om den hastighet, hvarnwd judet från skjntvapen fnrtp:mtas ; Spriingämnet Carbonit; Major Micgs nya geviirskna m. m. -211- Nordenfats undervattensbåtar. Föredrag hået i Kong!. Örogsmannasäskaprt ;f öjtnanten C. F. Askor. Resutaten af försöken i Sundet 1835 med båten.jti gjorde N ordenfe t uppmärksam på en de vigtiga förändringar, som sedermera iakttogos vid byggandet af de två hamnbåtarne för Turkiet. I hufvudsak ikna dessa dock sin föregångare. Formen är en förängd cyinders, tispetsad mot ändarne. Ehuru det var att antaga att denna form icke skue vara den fördeaktigaste i hög sjö hafva de dock visat sig vara goda sjöbåtar, endast man iakttager att icke gå med fu fart och att taga sjön på bogen 2 streck för ifrån. De största uppfinningarne i N ordenfets båtar äro otvifveaktigt begagnande af ånga, ä±ven för röreserna under vattnet, och sättet att håa dem. på det önskade djupet. Fördearne med ångan äro påtagiga, aeenstund man under een föjd af år denna kraft användts, ärt sig fukomigt handtera densamma, ett förhåande som näppeigen kan sägas om eektriciteten, och äfven komprimerad uft och kemiska mede hafva sina oägenheter. Svårigheten att generera ånga för ängre gång under vattnet är öst genom att insäppa hett vatten i en reservpa,nna eer cistern. Under gång i vattenytan håes nemigen trycket i denna ika som i pannan och när sedan båten sänks kommer denna magasinerade ånga ti godo. Båten sänkes medest tvenne vertikaa properar och styres i vertika rigtning af såvä dessa som med tihjep af roder eer fenor i bogen. Adenstund båten atid har en de fytkraft i behå, fyter een upp så snart dessa properar stoppas, på samma gång man Tids kr. i fjöv. 1888. G

-212- genom att öka eer sakta på den ena eer andra kan gifm båten hviken önskad afvikning som hest. Den uft båten innehåer har visat sig fut tiräckig utan att renas. De turkiska båtarue hafva föjande dimensioner: ängd 100 fot, breed 12 fot, depacement med endast styrtornet öfver vattnet 100 ton. De hafva vaniga campaund-kondenseringsmaskiner med 2 cyindrar och indikera med 100 bs tryck 250 hkr. Angående maskinerna är intet särskidt att anmärka, annat än att cirkuations- och uftpumparna drifvas af en särskid cyinder, hviket gör att vacuum atid kan erhåas för de oika maskinerna som för öfrigt finnas i båten, antingen hufvuemaskinen är i gång eer icke, äfvensom att aa maskinerna äro konstruerade för att draga den största möjiga nytta af vacuum. Pannan är af vanig dubbetub marintyp endast att förbränningsprodukterna hafva att efter tuberna passera en kana genom ångrummet på pannan hvarigenom des åstadkommes bränsebesparing des att skorstenen på samma gång den konuner mera mict på båten icke bir så starkt upphettad. Pannan har 2 edstäder med sammanagd edyta af 750 qv.-fot. Tisammans innehåa panna och cistern 30 ton vatten och innan båten sänks uppbringas trycket i båda dessa ti 150 bs, hviket visat sig nog att utan vidare edning drifva båten 30-40 eng. mi. Det höga trycket fås i cisternen genom att samtidigt med att ånga insäppes från pannan pumpas vattnet tibaka i pannan från cisternen. Propeern sitter akter om rodret och ehuru axen mynnar ut centrat, är den inombords bruten genom utvexing, så att maskinen igger i botten på båten. Maskinerna ti. de vertikaa properarna hafva ti und vikande af någon död punkt 3 cyindrar. Ångan. ti dessa cyindrar regeras genom en särdees sinnrik venti het och hået af befähafvaren sj e f. Properarna sitta närmr-re ändarne af båten och är detta en förbättring mot på Vresundsbåten, som visat sig särdees fördeaktig för manövern. Oaktadt det tunna vattenager, som vid början af båtens sänkning betäcker properarne, uppkasta de ' ; 1-213- dock vid igångsättningen intet vatten, utan endast någon bubbing på ytan tikännagifver att de äro i gång. Det har visat sig att båten med afseende å dess horisonteja äge erhåit större säkerhet med properarnes nuvarande pacering. Bogrodren manövreras såvä automatiskt medest baansvigt med tihörande utvexing af änkstänger som af befähafvaren från styrtornet. Då båten användes som öfvervattensbåt tiföres behöfig uft edstaden genom en sug- och tryckbäg i styrtornet. Som sådan för den ko för 900 minnters gång med reducerad fart. Båtens mer eer mindre djupgående regeras genom insäppning af vatten i 3 vattentankar, hvaraf en i h vardera ändan rymmer 15 och en i midten vid botten af båten 7 tons. Med aa 3 fyda intager båten ett äge med endast gaskupoen af styrtornet ofvan vattnet. I detta äge har svårigheten att upptäcka den Yäckt mycken uppmärksamhet isynnerhet vid sakta fart då dess gång dessutom är fukomigt judös. Genom att insäppa mera eer mindre vatten kan man fukomigt bestämma båtens djupgående efter de oika ändamå ti hvika den ska användas. Innan håten användes under vattnet, tisutas edstäderna hermetiskt med. uckor, då eden snart socknar. skorstenen nedtages och, tiika med styrtornet, igenskrufvas. Båten är i stäfven för::;edd med 2 whiteheads torpedatuber af särskid konstruktion, och torpedernas afskjutande sker från styrtornet. Vigten af minorna baanseras genom vatten i föriga tanken. Ti försvar mot öfverrumping som öfvervattensbåt finnas 2 N ordenfets 25 mm. 2- pipiga kusprutor, apterade för och akter om tornet och hvika innan båten stänges för sänkning nedtagas. Omfattande försök med den ena af dessa båtar gjordes i Konstantinope i Maj förra året. Försöken eddes af sutanen. Båten upptog 150 bs tryck, hvarefter edarue bankades upp, dock utan att uckorna tisötos, hvarefter båten beordrades att stäfva strömmen utanför Seragio Point, hviket den gjorde med ätthet under det de åtföjande ångbarkasserna icke kunde göra det. Härunder inträffade ett missöde, som kunnat bifva gan-

- 214- ska obehagigt. Den bef nemigen påsegad af en större aunch; men yckigtvis afopp det med ett hå i botten på denna och ett par tum afsagne af ett propeerbad. Derefter beordrades båten att som öfvervattensbåt anfaa en ångare nere vid Skutari. Den svängde genast på något mer än sin egen ängd och satte kurs tvärsigenom strömmen. När den såunda vände aktern ti, var den mycket svår att upptäcka, oaktadt man visste i hvad rigtning den gick. Kommen i närheten af ångaren syntes pötsigt två vattenuppkast, orsakade af att då stäfnekorna för torpedatuberna öppnades forcerade det inrusande vattnet ut uften ur tuberna genom ventier i dessas bakre ändar. I detta ögonbick iknade den fukomigt en sprutande hva. Återkommen anbefades den med fu fart gå emot strömmen. Lemnande de åtföjande ångbarkasserna, som skue tjenstgöra som otsar efter sig, gjorde den mot den 5 knop starka strömmen 8 knop öfver grund. Derefter skue den som undervattensbåt anfaa den förut omtaade ångaren. Sedan ating bifvit stängdt insäpptes vatten och den ångade i väg med endast kupoen ofvan vattnet, tis den.pötsigt försvann. Nästa gång den syntes, var den för om ångaren, kommande från dess andra sida. Vid detta tifäe förmådde icke den utrusande uften göra något vattenuppkast då stäfnekorna öppnades. Sammanagdt hade båten varit under gång fem timmar, deraf de 2 sista med sutna uckor, och när den återkom och bifvit förankrad hade den ännu 90 bs tryck i pannan. De erfarenheter, som vunnits vid såvä dessa som förerrående försök föranedde kammarherre N ordenfe t att bygga b ' en fjerde, större, sjögående båt, numera känd under namnet Southamptonbåten, den iksom de 2 föregående byggd vid Barrow, och äro aa de förbättringar och förenkingar, som försöken emnat, iakttagna å densamma. I hufvudsak kan man säo a att denna båt är en förstorad Whiteheads torpedo, ehuru b denna iksom de föregående crifves med ånga i stäet för komprimerad uft. Besättningen utgöres af 9 man, och har,'. 215 - een i båten inne::;ntna uften befunnits tiräckig under i timmar utan att renas. Särskid uppmärksamhet är fä::;tr.d vid besättningens säkerhet, om något skue komma i oag i båten. Fytkraften, som här är ökad ti minimum 1 / 2 ton, konuner båten att fyta upp af sig sjef och skue een af en eer annan anedning komma djupare än man önskat, afstänger automatiska ventier ångan ti de vertikaa properarne. Båten är 125 fot ång och 12 fot bred med 250 tons depacement. Midskeppssektionen är cirkeformig, de andra sektionerna sammansatta af två bågar, gradvis aftagance på bredden mot stäfvarne. Hon är bygd het och hået af stå af betydigt gröfro dimensioner än en vanig torpedobåts. Bottenpåtarne äro 12 och däckspåtarne 25 mm. tjocka. Armeringen utgöres af 2 Whiteheads torpeder iggande i tuberna och 2 i reserv inne i båten, samt å däck 2 snabbskjutande N ordenfets kanoner. Hon har 2 skorstenar midskepps med gemensamt tiopp för röken. Dessa äro iksom å de föregående båtarne att taga nec och skrufva igen. Denna båten har 2 styrtorn, 2 fot höga och uppti försedea med gaskupoer agom stora att sticka upp hufvudet igenom. I främre tornet äro samade aa kranar, teegrafer och språkrör, för att derifrån manövrera, höja eer sänka båten samt a±i:yra torpecerne. Båten har 2 cubbecyinders vertikaa compoundmaskiner, verkande på 4 <iametrat motsatta vefstakar och d.rifvance en propeer. Högtryckscyindern är 15 1 / 2 och ågtryc~scyincern 27 1 / 2 tum med 16 tums sag, maskinerna indikera 1000 hkr. Ångan genereras i två pannor med 150 bs tryck. Sammanagdt finnas 11 matikiner ombord för framfart, cirkuationsvatten, styrning, roder, forceradt drag, pumparna och för de vertika properarne, genom hvika äfverr denna båten håes på önskact djup. Innan båten användes uneer vattnet upptages trycket, skorstenar och kanoner nedtagas, och at stänges ti som å de turkiska båtarne. Derefter insäppes vatten i de oika tanmrna, då båten intager ett äge med endast styrtornet öfver vattnet. Ska den sedan vic1are sänkas sker detta medest de

-216- vertikaa properarne, som å denna sitta infäda i fören och aktern. Djupet angifve:o å en ytterst känsig tryckmätare. Under vattnet beräknas båten att med en fart af 4 knop kunna fortsätta 5 timmar. stoppas properarne höjer sig båten ti det ursprungiga äget och ska den vidare höjas sättas pnmparne i gång och utdrifva vattnet ti en qvantitet af hafaunan tons i minuten. De vaniga koboxarue rymma 8 ton ko, med hvika båten kan tiryggaägga 1000 minnter med cirka 9 knop. Om man så önskar kunna en de af vattentankarne användas ti koboxar och kan i så fa 28 t.on ko intagas. Båten kan med en fart af 10 knop gå från Engand ti Suez med koning endast i Gibratar. Det första försöket med denna båt egde rum i Southampton den :26 Maj förra året i närvaro af auktoriteter från såvä engeska armen som fottan. Båten stängdes ti, skorstenarna nedtogas och den sänktes ti endast styrtornen voro öfver vattnet. Åskådarn e gin go om bord å en ångbåt "Aexancra" och båten iingade i väg föjd af denna. Farten varierade hänid mean 5 ti 8 knop. Derefter togos skorstenarue ombord och upptogs fut tryck, och båten ät.tades, hvarefter han gick på distans föjd af torpedbåten.m. 25. Farten uppgick härvid ti 15 knop. Äfven de, som tvifade på hans värde som undervattensbåt, måste erkänna att på så sätt använd hade han många företräeen framför den åtföjande torpedobåten; um1er det den.ne at efter som farten ökades höjde sin stäf och erbjöd större träffyta, bibehö den andra sitt horizontea äge och sköt en kompakt våg framför sig som ansågs nog tjock att afvika projektier från antitorpedovapen. Sedermera under jubieumsrevyn föjde "N ordenfe t" trupptransportskeppet "Tamar" från Southampton ti Portsmouth och :o om "'ramar" hade bifvit försenad forcerade den med 15 knop. Sedan en de förändringar vidtagits med maskin, hvarigenom man hoppades få upp farten ti 17 knop, anstädes den 19 och 20 sistidne December nya officiea försök, hvarvid aukto >., - 217- ritetcrna från Portsmouth och de feste miitärattacheerne i London närvaro. ]!-,arten bef icke heer då mer än 15 knop. Deremot gjordes ett särdees intres.:;ant nattigt anfa. Båten gick ti :ojö:o k. 5 med order att som undervattensbåt under aftonens op1j anfaa "Aexandra". Om båten obemärkt kunde komma inom 400 yards skue den båsa och ansågs anfaet i så fa I yckadt. Kapten Gan et, som förde båten, hade mycken otur, ty een aftonen gingo ovanigt många ångbåtar ut och in ti Portsmouth och äfven råkade han in i en fiskarfottij. Redan börjad<'3 man på "Aexandra" antaga att något händt båten, då pötsigt 10 minnter efter 8 pipan hördes och var båten då på cirka 80 yards afstånd. På 400 yards afstånd hade een försökt båsa, men som pipan var fu af vatten yckades det icke förr än som nämnch. Oaktadt det var månsken hade icke minsta spår af båten kunnat upptäckas. Visserigen använde.o icke eektritkt jus, men frågan är vä om man med detta har sannoikhet ett upptäcka gaskupoerna, om båten går med sakta fart, under det att juset deremot är en utmärkt edning för den anfaande. Denna gången hade fera ångare ankrat omkring "Aexandra", som icke hade några särskida igenkänningstecken, hvarföre anfaet var försvåradt. Dagen derpå gjordes upprepade försök i docka i Southampton att höja och sänka båten och utföo dessa särdees fördeaktigt. Dessa voro de sista försöken tis dato med Southamptonbåten och ansågos de af de närvarande som särdees yckade. Deremot hafva af en derför utsedd komite nya omfattande försök gjorts med de turkiska båtarne under o})pet af sistidne Februari månad och äro dessa särskidt intressanta derför att uneer desamma atskjötos vvhiteheads torpedas från båten nedsänkt, någonting som förut adrig försökts. Försöken ineddes med att en dag, då det tiföjd af sydig storm gick hög sjö på Marmorasjön, beordntdes båda båtarne att forcera sydvart, hvanid de på 5 ;/ 2 timmar tiryggaade 60 minuter, utan att något som hest mankerade. Föjande dag försöktes båtarue

- '218- under fera timmar å rad fut tisutna såsom undervattensbåtar, h varvid deras förmåga att hå<:t ånga n ta n edning ansågs fut tiräckig. rrredje dagen skue sannoikheten för undervattensbåtar att träffa med \Vhiteheadstorpeder utrönas. Båten skickades af, närmade sig det anbefada mået, tog sina pejingar och sänkte sig samt afsköt torpeden på cirka 200 meter från mået, hviket torpeden passerade mycket nära. Ehuru man godt kan antaga, att undervattensbåtar i de festa fa ugnt kunna närma sig och afskjuta sina torpeder med gaskupoerna i vattenytan, var ju detta ett intressant resutat. Derefter gjordes under en fukomigt stia och månjus natt försök att utröna undervattensbåtens chance att smyga sig på ett fartyg. Oaktact fartyget, å 11\'iket komitt'm var ombord, hade eektriskt jus, ansågs amänt att detta under dåvarande förhåanden skue mera gynna anfaet än försvaret, hvarföre det icke användes. Båten fick order att afgå och anfaa inom oppet at en timme. Oaktadt een korta tid uppmärksamheten behöfde vara på hespänn, hade icke minsta spår upptäckts, då båten på 400 yards ät höra sin pipa, det öfverenskomna tecknet. Ti sist gjordes omfattande försök att utröna sannoikheten att träffa gaskupoen under anfa, men var komitens åsigt att, tiföjd af den ringa höjden och svårigheten att håa den i sigte, utsigterna voro mycket ringa. KomitEm kom ti det resutat att undervattensbåtar böra ingå i den turkiska fottan, adenstund de med een utvecking de numera innehafva utgöra en särdees vigtig faktor. Iden med undervattensbåtar är ingaunda ny, för hviket inför detta säskap för ett par år sedan redogjordes, tvärtom har den fera gånger varit utförd som ett mede att skada en öfvermäktig fiende, men man kan säga, att <en först genom de sista N ordenfets-båtarne bifvit reaiserad. Att frågan i Engand vunnit stor tiit bekräftas bäst genom de personer som tisammans med kammarherre N ordenfe t bidat ett boag för tiverkande af a sags krigsmaterie och ti hvars uppkomst hufvudsadigen de yckiga resutaten med under- 219- vattensbåtame bidragit. Barrow ship buiding company är inöst af dett<:t boag, som nog snart kommer att åta höra af sig. N u mera, då snart h varje mede i krig anses tiåtet, borde Sverige med a var pröfva om icke undervattensbåte är ett kraftigt mede att höja de::;s för::;varskraft och näppeigen är vä någon effektiv b okad kunna upprätthåa:,:, der een är att frukta.

-220- om roterande stormar med särskidt afseende på stormen den 15 och 16 Oktober 1886. (Forts. fr. pag. 170.) Vi ~;koa nu taga i betraktande vädereksförhåamena ren 15 och 16 Okt. samt närma~:;t föregående dagar och skoa dervid taga ti hjep rapporterna des från meteoroogi~:;m institutet i London och des från omkring 50 andra stationer i Europa, på grund af hvika de synoptiska kartorna för dessa dagar utarbetats. Den 18 Nov. k. 8 f.m. åg en ångsträckt area af ågt barometer~:;tånd i Nordsjön, i riktningen NV -SO och medförde hård vind ti storm från SO i Norge och Danmark, vestig vind i Storbrittanien och Frankrike ~;amt storm i Bi ~:;cayab ug ten. I vädereksrapporten antages att det åga ufttrycket konuner att draga sig ostvart, men det tiägges att de öfre monens röreser i Vaencia, på Irands vestkust, och öfver Loneon synas antyda närmandet af en ny rubbning från v ester. Såedes visade sig redan nu, för den uppmärksamme iakttagaren, de tecken som förebådade den två dagar senare m brytande stormen. Den 14, k. 8 f. m. hade det åga ufttrycket dragit sig nordvart och barometern steg öfverat i Europa, utom i Skancinavien. Högsta ufttrycket var i Spanien. Vineen var SO öfver större deen af Sverige och N or ge, med storm i Hernö ~:;and och Christianssund; SV i Tyskand och södra Nordsjön. Längre vester ut var den V a NV, med styf bris i Biscayaviken. För öfrigt måttig. Isobarerna, eer de inier som å kartan sammanbinda stäen med samma barometerstånd, äro -221- mycket regebundna men igga ångt isär, hviket visar att funjupningen är mycket ångsuttande, ti föjd hvamf vineen måste vara måttig. Barometerns stigning har nu skärpt meteoroogerna~; uppmärksamhet och de antaga att een förorsakats af de, genom centrifngajkraftens Yerksamhet, hopade uftmassorna i ett anuakauce barometerminimums periferi. 'recknen härti bit'va också at fera. Regnbyar uppträda på de södra och vestra ~:;tationerna, åska förekommer i SV deen af Engand och södra Irand, sjögången derstädes ikasori. på vestkusten är svår, barometern börjar faa och cirrusmonen röra sig från VNV a NV. Den 15, k. 8 f.m., förmäer rapporten föjande: ''Under oppet af de sista 24 timmarna har en stark barometrisk fördjupning från Atanten inkommit öfver Storbrittanien. Störningens medepunkt, i hviken barometern står så ågt som 28,o inches (728 mm.), igger nu mictöfver Irand och qvicksifret faer på aa stationer, med uneantag för Vaentia, der en stigning eger rum sedan k. 10 i går e.m. Vinden båser storm eer hård storm från SV eer V på södra kusterna, hård kutje från SO i östra Engand och måttigt ti hård storm från O i norra Engand; men i norra och östra Skotand båser måttig vind från O a SO. Sjögången är mycket SYår på SV-kusten, hög utanför NV-kuste:!:'. af Frankrike och norra Irand samt svår öfverat, utom vid de nordigaste stationerna. I saknad af rapporter från Sverige och Spanien, är det svårt att förutsäga hviken riktning stormen ska taga. Regnig och byaktig väderek förekommer öfver at, utom ytterst i norr. Största regnmängeen i vester och söder. Den 16. Det åga tryck, hvars centrum dagen förut åg i Irand, har under sista dygnet avancerat ostvart öfver Irändska sjön, der det synes hafva stått stia några timmar; det framskred sedermera i SU-ig riktning och åg k. 8 f.m. öfver Witshire i södra Engand. I norr om centrum steg nu barometern på aa stationer, äfvensom i Irand, men fortfor att

-- 222 - faa ~öder ut derifrån. Vineen var m<tttig SO eer 8 i N e der] änderna och ö~tra Engand, men på norra ku~tm na var 1an ännu ~tark från O a NO och i Irand båste hård kutje af N ord, under ret att i Biscaya.viken och vestra häften af Eng. kanaen fortfarande rådde hård storm från ve~ter. I ö~tra deen af Kanaen hade den något aftagit. Sjön var ovanigt hög i Kanaen och Biscayaviken och svår på.de fe::;ta andra stäen af kusten. Starkt regn på SV -kusten och i Kanaen. Vi se på kartan äfven för denna dag att der isobarerna i.~ga tätast, nämigen i vestra deen af Eng. kanaen och vid dess mynning, båste den starkaste stormen och gick den svåraste sjön. Den 17, söndag, offentiggjordes inga rapporter. Den 18 åg fördjupningen ännu öfver Hoand. Des::; framåtgående rörese hade afstannat och een utjemnaces hastigt, hviket synes på det ökade afståndet mean isobarerna på dagens karta. En ny, mindre fördjupning, som r1en 17 åg på Storbrittaniens NV-kust hade dragit. sig söder ut, öfver Biscayaviken och vestra Frankrike. Aa dessa företeeser stämma fukomigt in med Jagarne för cykonerna. Våra roterande stormar skija sig från de tropiska orkanerna endast derigenom att de, i de festa fa, kunna anses såsom tama i jemförese med den nästan obe ::;krifiga vådsamhet som de senare utvecka. Af den nu gifna redogöresen för ifrågavarande storm framgår att dess första förebud voro de åt öster drifvande cirrusmonen och barometerns stigande. Derpå kom barometerns faande, byar och regn, vindens titagande och sutigen sjefva stormen. I närheten af medepunkten var stormen en fuständig hvirfve, ty, såsom af kartan för den 15 synes, var vinden då på Irands nordkust Ost; på vestmsten N ord; på sydkusten V est och på ostkusten Syd. Af samma karta finner man äfven att skinaden i barometerstånden i Irand och norra Frankrike är 27 mm. eer en he engesk tum, en skinac, " ) - ;?23- som representerar en trettiondede af atmosferens tyngd och som i ett så ättrörigt ämne måste åstadk~1ma fruktansvärda röreser. Isobarerna igga i denna riktning, både een 15 och 16, särdees tätt, inti h varandra och angifva en brant suttning på een barometriska skaan. I dessa trakter rasade också stormen värst och bef ovanigt förödande des genom dessa stitens närhet ti centrum, der sjön atid bifver synnerid'en svår, Ces genom stormens ångsamma framfart i banan och. o dennas afvikning söcernt, hvarigenom vinden med titagande styrka, envist båste från samma hå under båda dagarne.*j Secan detta skrefs har i "Naut. Magazine" för December varit synigt ett referat öfver en föreäsning rörande denna storm, som hös i meteoroogiska säskapet i London, vid dess Novembermöte, och hvarur jag ska anföra några uppgifter för att campettera det föregående. Genom obiervationer ombord å fartyg synes det som om stormen har bidats een 12 Okt., omkring 230 mies SO om N ewfoundand. Det är sannoikt att een var sateit ti och bidad inom en mycket större area af ågt barometerstånd och att een mycket hastigt framgick ängs denna störnings södra. kant. Han erfors een 13 Okt. af många fartyg och passerade hastigt dem som skue vestvart under det att de som skue ostvart hade känning af honom ängre tid, emedan de gingo samma väg som stormen; men fastän fera af dessa fartyg gjorde 18 knop, befvo de dock hastigt efter. Man antager att stormen een 14 nakades Brittiska öarne med en hastighet af 50 mi i timmen. Vineens största styrka iakttoo's den 16 vid b Sciy, der den hade en kraft af 45 rft. pr qv.-fot, men, då man tager i betraktande dess byaktiga karaktär, antages det att een i byarna under en eer ett par minuter uppnådde ett tryck af 70 rtt. pr qv.-fot. Stormens oregebundna bana och dess ringa hastighet i denna, sedan han inkommit öfver Britiska öarne, tiskrifver *) I stormen ton 8 December 18S(i var skinatt n i haromctcrhi"tj<!pn t'!"n norra Irand och Lissabon 2,i cng-. tun1.

-224-, närvaron af en barrier af högt barometerstånd i norra Europa, äfvensom den dragning i vestig riktning, som uppstod genom den stora kondenseringen af vattenånga och deraf föjande svåra regn på stormens baksida. Om förhåandena i stormens centrum den 17 på e.m., då ikvä vindens styrkf. betydigt aftagit, berättar befähafvaren på en Göteborgsångare föjande. Han hade uneer dagens opp styrt ångs Hoändska kusten, nära densamma, under en storm från SO, som var så hård att intet sege kunde föras. Pötsigt bef det fukomigt stit, men en stitje som var vida obehagigare än stormen. Barometern var förfärigt åg; tjocka regnmon, hvika syntes hvia på masttopparne voro i den förunderigaste rörese och begränsade synkretsen ti den minsta möjiga; stundom skides de åt för ett ögonbick och äto se en skyrpt af den bå himen. Dessemean båste vådsamma byar från NV, öfverfaance fartyget med en häftighet som om de kommit direkte ur Eoi säck; at under det att en hemsk obeskrifig färg åg öfver omgifningarne. För att icke. nödgas tibringa natten på sjön, under så obehagiga omständigheter, forcerades af aa krafter för att inkomma ti Terscheing, h viken hamn äfven uppnåddes efter mörkrets inbrott. Mångfadiga äro rapporterna om de, oyckor som inträffat i och vid kusterna af Irändska sjön och Eng. kanaen. Fartyg sjönko för sina ankaren eer drefvo i and och befvo vrak. Såvä från and som från sjön berättas om fartyg, som sjönko i berättames åsyn, utan att något kunde göras för besättningarnes räddning. Stränderna voro fua af vraksty.cken från fartyg, om hvika man för öfrigt intet känner, och band dessa. fann man månget menniskooffer, som hafvet återemnat. Äfven ett fartyg från Göteborg bef stormens rof. Briggen "Zaima" kantrade nemigen i närheten af Portand och hea besättningen omkom. En stor ångare var i Eng. kanaen och Jmnde endast med störsi;a ansträngning håa stäfven mot sjön. Man varse- -225- bef derifrån ett barkskepp i sjunkande tistånd, hviket för topp och tacke änsade ned mot ångaren, synbarigen i afsigt att besättningen medest utkastade. inor skue bergas af denne. Sjön var dock så förfärig och faran för coision sf\, stor att ångaren såg sig nödsakad att håa undan. Om en iten stund voro skeppet och dess besättning försvunna i djupet. I Irands och på Engands södra kust steg vattnet ti en ovanig höjd, hviket i förening med det ovanigt starka regnet förorsakade öfversvämningar med åtföjande stor förust af egendom. Vid Brighton bortspoade sjön en ång strandskoning af 10 fots bredd och förstörde många af denna ryktbara badorts dyrbara anäggningar samt skadade ännu fera. Loyds commitee annonserade i hörjan af December efter underrätteser om 4 stora ångare, h vika varit ute i.denna storm och sedermera ej afhörts, och handeskammaren i Cardiff har den 17 Nov. besutat petitionera hos regerii)gen om anäggande af en eer två nödhamnar i vestra deen af Bristokanaen, nära Lundy Isand, på den grund att om sådana funnits skue 25 fartyg och 200 menniskoif, hvika gått förorade under Oktober och början af November, kunna hafm räddats. Antaet haverier i denna storm var 158. ångare och 5 segefartyg öfvergåfvos; 5 seg~are och ångare sjönk o; 42 segefartyg och 2 ångare strandade.. I sammanhang med det nu afhandade ämnet, om vindar som förorsakas af ågt ufttryck, vi jag i största korthet äfven nämna något om deras motsats: de som uppkomma af högt ufttryck. Ti skinad från de förra, hvika benämnas "cydoniska", kaas dessa "anticykoniska". Det höga ufttrycket är vanigen stationärt och kan under hea veckor stå orubbigt öfver samma trakt. Härunder båser vinden vid Jordytan åt aa hå "ut" från detsamma och antager en roterande rörese, men "medsos", af or~aker som förut angifvits. I de högre regione1'na strömmar uften trån

- 22(iaa hå ti trakten för det höga barometerståndet, sänker sig der och träffar jordytan såsom tor1' vind. Denna dess egenskap medgifver den att i form af vattenånga upptaga fuktighet och förhindrar derigenom monbidningen. Inom området för anticykonerna är uften derföre i amänhet kar, hviket om sommaren förorsakar varm väderek, derigenom att jordytan då upptager mera sovärme än den hinner utstråa. Om vintern Ceremot stiger köden, ty mot den kara himen utstråar mera värme än jorden i våra trakter då erhåer från soen. Dessa vindar medföra säan storm. Ett uneantag utgjorde dock den storm som den 13 N o v. 1872 förorsakade de förödande öfversvämningar på Danmarks ostkust och öarne sa~:~t Tyskands NV Östersjökust, hvika många af oss ännu erinra sig. Uneer de närmast föregående dagarie hade ett högt ufttryck inkommit från Ishafvet och ägrat sig öfver Skandinavien, medförande hård O a NO-vind i Bottniska viken och Östersjön. I södra Europa förefans då ett vidsträckt fackt barometerminimum, hviket samtidigt skarpare begränsade sig under det att barometern derstädes ytterigare fö och vinden titog i styrka. Den på norra gränsen af denna storm rådande O och NO-vinden, förenad med den på södra sidan af den anticykoniska stormarean båsande vinden från samma hå, uppch ef vattnet i de ofvannämnda trakterna ti en oerhörd höjd, under det att een i Kattegat rådande NO-stormen hämmade vattnets afopp åt det hået, derigenom förorsakande en ofantig skada på if och egendom. -227- (Insänd t.) Några ord om våra minbåtar, deras konstruktion, utrustning, användning ti kustens försvar m. m. Enär det för ett and med Sveriges beägenhet är af ytterst!t vigt att hafva en stark fotta och enär een herskance åsigten är, att vi ej kunna håa en tarik fotta, samt vapnets måsmän bott så småningom kunna bana väg för en annat~ åsigt, är det vår pigt att tise, att de fartyg, som byggas för vår fotta, så ti konstruktion som utrustning äro de främsta man för tifäet och med de i amänhet knappt timätta meden kan anskaffa. Framför at böra \'i tise, att dessa fartyg kunna bifva ti gagn äf, en under krigstir och ej bott under fredstid. Det framstående rum minbåtarue intaga uti en nutida fotta, berättiga dem ti särskid omtanke och omvårdnad. För oss, med våra ånga och vidsträckta skärgårdar, äro miebr,tarne ett mycket kraftigt vapen och vi skoa i det kommande ~ibe, ifa de äro konstruerade och utrustade just med hänsyn ti den säragna terräng hvari de komma att strida. För att först taa om våra minbåtars konstruktion, synes de två typer vi nu hafva, om 65 och 40 tons, och om härtijr ades en ny typ om cirka 20 tons, ti aa dear motsvara våra behof, såvä hvac sjödugighet som ättmanövrerighet beträffar. Att ytterigare tiägga 20 h 30 tos ti :a kassens minbåtar,,;kue visserigen i hög grad föröka deras sjeft>täncighet och oberoende af depotfartyg, men,;kue genom do ökade dimensionerna öka svårigheterna vid deras manövreranda vr,ra skärgårdar. Tt:dskr. '/, fijöc. 1888. tu

-228- Fere inomskärseder, t. ex. Väddömna, vore, om ängden af 1 :a kassens minbåtar ökades ett par fot, fukomigt omöjiga att passera med dessa förängda minbåtar. Låt oss då here taga steget fut ut och i stäet bygga minbåtsjagarc, en fartygscert vi adees sakna nti vår fotta och af h\ ars surrogat - stångminbåtar - vi bott ega några fi\, ädre. Vårt behof af större sjögående minbåtar är ej stort, ty 2:a kass minbåtar kunna mycket ätt apteras ti att förfyttas ti hviken de af vår kust vi vie och detta, om fienden så h;:,e hea öppna sjön och hvarenda fared i våra skärgårdar besatt. I än högre grad, ore detta förhåandet med den här föresagna nya minbåtstypen, den om cirka 20 tons, hviken i c1et föjande kommer att kaas 3:e kassens minbåt. Huru ska detta åta sig göras då vi ej hafva. många kanaeder trafikaba för minbåtar, torde mången invända.. Mycket sant, men vi hafva desto fer jernvägar med stationer vid kusten. För att kunna använda våra jernvägar ti transport af minbåtar från det ena stäet ti det andra fordras, förutom att minbåtarne vore apterade härför, d. v. s. att torn, skorstenar och om möjigt äfven bygen vore att taga bort, att vid dessa stationer funnes spår edande ned uti vattnet, hvarpå den urastade minbåten kunde, h viande på sina transportvagnar, föras upp på det egentiga jernvägsspåret och derpå vidare ti sin bestämmeseort, eer ock vice versa. Minbåtens utredning och inventarier - minor, ko bestyckning m. m. - skue föras på särskida vagnar iksom dess besättning, och på detta sätt skue vi, på kort tid, kunna transporten~. våra minbåtar ti den de af kusten, der deras närvaro vore nöj Yändig, och detta på ett säkrare sätt än om de, utsatta för fiendens anfa, skue gå. ängs kusten och kanske bifva hin <1rade af storm, tjocka m. m. Dyik minbåtskommunikation mean Stockhom och Carbkrona ton1e vara. nödvändig, särdees ru förhåan<1et är så:-<om - :22!1 - nu, att v1 C.J Carsu ona. hafva någon minbåt förande s.iefgående mina. En annan t>ak att taga i betraktandr~ vid kommrrnce nybyggnader och förändringar af minbåtar är, att förse de af dern som hafva utrymme härför med en rörig tnb, jemte r1e två fasta bogtuberna. Denmt tredje tub skue i så fa paceras akterut pf. däck, sedan kusprutan fyttats från sin nuvarande oämpiga pats. Höriga mintuber användas mycket på främmande mariners minbåtar och detta oaktadt man der ej har någon svårmanövrerig skärgån1 att röra sig uti, ett förhåande som borde mana oss att framför at förse våra minbåtar med röriga tuber, på det att de ej såi:iorn nu mången gång, pf. grund af fanattnets begränsade utrymme och mintubernas ornbbiga äge, gå mi.ste om gym:amt tifäe ti skott. Fördearne och oägenheterna af röriga eer fasta tuber kan anse::;,;tå. ti h varandra uti samma förhåande, som om cet på ett ättmanövt erigt fartyg sattes en kanon, h vars k nr sö' vore orubbigt fastbutad uti fartygets ängdriktning, eer en h vars mrsör knnde svängas åt sidorna. H, ad skue vi vä ~;äga om t. ex. "Svea::/' stora kanontorn stoce fast och de begge 26 cm. kanonerna bott kunde sidorigtas medest fartygets gir 'r Det kan ej komma i fråga om att förse ett fartyg, af::;edt för annat än positiousstrid, med kanoner, nars kursörer igga orubbiga i sina gifna stäningar, men hos oss bnta vi med vett och vija fast mintubema uti en orubbig ~::täning. KanoD.erna:o riktuingsinrättninga.r förbättra~;. och förbättras, h varföre f~\ e.j mintuberna sina ~::idoriktningsinrättningar? H varföre ::;koa de igga orubbiga i sina gifna stäningar? Vid föjande fa är den röriga mintuben att föredraga framför den fasta: a) vid anfa stäf mot i:itäf uti en trång fared; G) vir1 genombrytningen af en fiemtig inie:

-230- c) vid anfa mot en fi endtig koonn, med eer ntan genombrytning; d) vid anfa mot en fiende så förankrad, att han de vi~ skyddas af naturiga eer konstgjorda hinder ; e) vid anfa mot en fiende uti ofritt farvatten, der minbåten ej har utrymme ti fu manöverfrihet. a) Vid anfa stäf mot stäf uti en trång fared. \1ed mintubernas nuvarande konstruktion bir minbåten tvungen att affyra sin mina mot det fiendtiga fartygets stäf och sannoikheten att träffa är iten; hvarjemte ättheten fiir fienden att manövrera sig fri från minan är rätt stor. Funnes nu en rörig tub, a:f(yrade minbåten sin mina mot det fienctiga fartygets sida under det han passerade det"amma, och,.;annoikheten att träffa är nu mycket större än i förra faet, hvarjemte fiemen nu nästan ej har någon möjighet. att manövrera sig fri från minan. b) Vid genombrytningen at en fiendtig inie. Härvid gäer detsamma som i förra faet. c) Vid anfa mot en fiendtig koo<m med eer utan genombrytning. Om minbåten antages föra fasta bogtuber och en rörig tub akterut, kan een, förutom träffarue af minorna frfm bogtuberna, påräkna säker träff af minan från den röriga tuben, h Yiken i _så fa affyras uneer eer ~;traxt efter genombrytningen, eer, då genombrytning ej sker, sedan erforderig gir bifvit verkstäd. d) Vid anfa mot en fiende så förankrad, att ha:1 devi,;,:;kyddas af naturiga eer konstgjorda hinder. På oägenheterna af att endast hafva fasta tuber, emna föregående sommars eskaderöfningar fere exempe, särdees i detta fa. Fa1 tygen, som minbåtarne skue anfaa, förtöjdos skyddade af and, bränningar m. m. och vid f ere tifäen hade minbåtarne, som omedebart före det minorna bort aftyras passerade genom do orngifvando sunden, ej utrymme attgira så, fltt de fingo sina Logtuber att bära, utan måste utfi\ra., tilböcamo ouh farigct ma,növrer under fiendens od, e er ock fn\jjtogo::; ce a möjighot ti verksamt skott. Hade <e nu i,täet \'arit för~:~edca med röriga tuber, hade de ej behöft bringa bogen att bära på fienden, utan hade rtfskjutit sina minor unrer det de passerade de förankrade fartygen. Särdees var detta förhåandet vid det förenade uattiaa anfaet af aa åtta minbåtarue på "Svea" och de 5 1 :a das- ~ens kanonbåtarne, hvarvit cessa sex fartyg intagit sina positioner så, att det var hardt när omöjigt för en enda minbåt att ycka,; i sitt anfa. Äfven torde böra påpekas den ypperiga position kanonb:iten "Skag u " vid ett annat tifäe intog uti en iten trå.ng vik straxt vid E a Ströms vestra mynning, hvare:;t den åg ti % af omkretsen skyddad af sammanhängande and. Dessa två exempe äro hemtade frå.n de fyra nattiga minbåtsanfaen sistidne som mar och sådana positioner, der ett eer fere fartyg kunna igga fukomigt skydeade mot anfa at minb:'ttar, som bott hafva fasta bogtuber, finn as ti stort anta uti våra skärgårdar. e) ViL anfa mot en fiende uti ofritt farvatten, der mmbålen ej har utrymme ti fu manöverfrihel Detta fa har mycken ikhet med det föregående och faran för en minbåt att bifva skjuten i sank, under det den försöker komma unean efter ett missyckadt anfa, är bott större än i förra faet. Det är hårdt tör en minbåtsbefähafvare att ~e ett anfa mis:;yckas och sin minbåt skjutas i ~:~a nk, ej ti föjd af feaktig manöver å hans sida, utan derfir, att den materie, han är satt att sköta, ej är konstruerad för användande i een terräng, hvarest den ska anviimas, och ansvaret för c"lnfaets missyckande drabbar ej honom utan dem, som skoat tise, att een materie vi anskaffa är ämpig att använda uti een terräng, der den den ska och måste användas. Med kännedom om minbåtames stora svi:ingningsradier inses ätt, att det i våra skärgårdar finnes många pat- b

- 232 - - t>er, h varet> t det är kompett omöjigt, att, utan tidtiödandr manövrer, fn fasta bogtuber att bära pft en fiende, som, med kännedom om att han bott har minbåtar med ntesutam1c fasta bogtuber emot sig, :-:;kickigt väjer sin position. Att oägeu1eterna af att endast hafva fasta. bogtuber i detta fa förminskas.in mer minbatenti manö\ erfönnåga ökas är natur igt och derför bör det i sanning förvåna enhvar att våra :2:a kass minbatar sakna någonting så vigtigt som ång :-:;tyr inr ~tttn in gar. Inom vant skärgårdar kan det hända, att minbåtame igga doda bakom OJI ndde, skär eer eget fartyg, rusa fram ett stycke, a{fy ra sina minor och,r;å back for fot! maskin tibaka bakom det skyddande föremået. Denna sista manöver tir hm ct när omöjig utan ångstyrinrättning. Tre af våra :a kass minbåtar gjorde denna ma.nö\'er under sisticue somma.rs simuacre. Härvid använde två af dem ångstyruing, ren tredje handstyming. Minbåtarne, som ågo doda bakom Singö uordöstra uc1r1e vil Ea Ström, ru"ade fram, aft:yrade sina. minor och giugo :-:å back för fu maskin in genom Ea Ström. För de två, som auvändc ångstyrning, gick detta nog ätt, mon för den tredje, hviken ändock hade tv?t man (så många utrymmet medga.f) vid rodret, speade detsamma. och emast genom en snabb ma.növer af deuna och en af r1e andra. miubåtarne und veks en högst riskabe ombordäggning, en numöver, som var ytterst ~;var att utföra i cet trånga farvattnet i Ea Ström med dess 4 fots grund i midten. Af en minbåts utrustning är, näst minorna., kusprntau det vigtigaste. Härvid är att taga i betraktande sjefva. knsprntan, dess a.vett och dess uppstäningspats. Våra minbåtar äro aa. bestyckale med N ordenfots 2-vipiga 2:5 mm. ku:-:prnta och är denna att anse :-:osom en nöja.ktig minb:'tsbestycming, nrad sjefva m:o:j)]'utan beträffar, men dess avett emnar mycket öfrigt a.tt önska och h\ ac dess uppstäningspats beträfhtr, torde cou nätt opp vara. den sämsta mau kunnat eta upp på hea minbåten, m annan synpunkt betraktad -233- än den, att der den uu är pacerad, een är mest ur vägen ±ör (1eu fria passagen på diick. H vat först sjefva avetteu beträffar, går sidoriktningrm för sakta; eden från en minbåt torde ena ögonbicket böra. riktas tvärs ut om b.b., t1et nästa tvärs ut om st.b. och denna rörobe bör kunna ske snabbt och ej såsom nu, Lfå den tager on tid aj fere sekunder. Lavetten bör förändras ti ikhet med de nyare engebka avetterna, så att den ungefäriga sidoriktningen må ske med en e1a <>nabb rörel>e, hvarpå deu noggrannare sker medebt skrufven. Kusprutans uppstäningspats är såsom t>åda.n ytterst oämpig af tro orsaker: : o) e et finnes en t:> to r död v ink e rätt föröfver 2:o) skamingen är på dess nuvarande pats mycket :-:t;ark: 3:o) msprutans betjening k au ej uthärda gnistregnet från skorstenen. Aia dessa oägenheter äro stora hvar för sig och särskidt; är een cöda vinkea förut, bidad a.f torn, skorstonar och ventiatorer m. m., af stor vigt. Skakningen är vid eu fart af 14 a o knop ytterst besvärande och gnistregnet, som ätt kan antända betjoningens käder och orsam brännsår på ansigte och häncer, bir starkare ju mera farten ökas och torde ensamt omöjiggöra h varje ordentig och ugn riktning och aft:yrning af kusprutan. Af dessa skä bör kusprutan fyttas förnt, så att ed föröfver kan afgifvas och våra :a kass minbåtar böra försos med tvenne kusprutor städa dia.gona.iter bordvarts, den ena för, een andra. akter om tornet. Den besfytkrue miub[tten har många vedersamre, men uti vår :;kärgån är det eu nödvämighet för minbåten att vara. bostycmc, h varfure aa min b G tar, eer ti m inb å tstjenst a, p tera< e ångsupar, så vä för sjefgående, som för stångminor, böra, för så vid t de kunna föra en sådan, förses med kuspruta.,

-U±- Uti en skärgård äro snabbgående och ättmanövreriga stängminbåtar de Whiteheadska minbåtarnes farigasto fiender, för så vidt ce äfven föra. kuspruta. En annan vigtig de af minbåtens utrnstning är handvapnen. Häraf f.iro våra minbåtar försedda med två gevär och fyra revovrar, begge sagen af förådrade modeer. Af banka vapen finnas ombord, förntom officerns och underbefäets tjenstesabar, hvika äro föga fariga vapen uti handgemäng, endast två sabebajonetter. Nämnde edhandvapen tideas: J e två gevären ti do två däcksgastarne, som äfven sköta kusprutan; de fyra revohrarue ti officeren, styrman och de begge maskinisterna. Så- 1 und a kan uti en edstrid använda;:;: rmtin_q'n de b egg e gevären, eer ock kusprutan och r1etta oaktadt både gevär och kuspruta borde användas. Detta enigt nuvarande fördening, ty vore det meningen att både gevär och kuspruta skue användas, horde gevären tideas de begge minrumsgastame, nika under en edstrid vanigen äro att tigå på däck. På en minbåt finnes föjah:tigen sex man beväpnade och sex man, som ej hafva. något vare sig bankt eer handvapen, och ändå torde uti våra trånga sh:ärgårcar handgemäng och äntringar mean minbåtar och bevärade ångsupar, vare sig minbåten har att gå emean eer tvingas att gå öfver dessa, ofta åta tänka sig. Botta moraiska infytandet på minbåtsbesättningen att veta, att 0111 det gäer de hafva ett vapen att gripa ti, borde vara bestf-immande för att ae man ombord skue vara beväpnade. Gevären äro, såsom vapen uti hr.ndgemäng på en minbåt betraktade, af föga nytta, hvarföre hvarje man ombord på eu minbåt bör hafva revover och huggare. Dessutom bör pa hvarje minbåt finnas 2 a 4 gevär att användas vid förefaande behof. Ett annat hand vapen, som är ytterst kraftigt vid båt ::;trider och so m vi adees sakna uti vår fotta, är handminor.. - 235 - Ehuru hancminor, dessa nutidens handgranater, äro mycwt rit::kaba vapen att anvämb, äro de cock ett atf(ir kraftigt vapen vid båtstrider för att adees försummas, utau böra. de h ärtom ingå nti o1a båtars, ;:;åvt-i minbåtars som ång :)upars be\'äring. Iband en minbåts utrustning ingår äfven eektriskt jut:. Ehuru det eektriska juset borde ingå nti hvarje nutida krig::; fartygs utrustning, kan det dock ätta.re undvaras på en minbåt än på en 2:a eer 3:e kassens pansarbåt eer kanonbåt och skoa minbåtarne hafva eektriskt jus, böra de hafva sjefregerande ampor och ej handam por, h varjemte eektricitetsmaskinen bör så konstruera:-:, att den emnar en ström så, att juset kau ysa oförändradt u Li timmar och ej s[tso m nu, då maskinen måste stoppas efter 1 / 1 a 1 timme:) gång för att undvika faran att smäta bobinemas isoeringar. Kunde juset deremot håas konstant någon ängre tid, vore det af ovärderigt gagn och några minbåt,r böra atid hafva eektriskt jus. För den inbesparade k o::;tnaden för det eektriska ju ~et, hviket ka-n umbäras, borde våm 2:a Ida ~~ minbåtar för ~e::; mec1 ångstyrinrättniugar, hvika för minbfttar af denna ::;torek, iiro fukomigt onmbäri_qa.

- 23() - Rapport angående försök med bottenfärger ti jernfartyg. Af Fottans kemist, ing-cniör A. W. Cronqui st. Mod au01ning af chefens för ingeniiin1opartemoutet fram stiiniug Sept. 1884, att jag borde nw1er,;öka :,;ammansätlui11gen aj ce vanigen använr1a bottenfttrgerna för jernfartyg, ti utröna.nde af t1eras egenskaper och hvad mera r1ermec1 h.an stå i sarnmanhan 0 o-, samt L1erom afgifva yttrande har J ao des från. '. b ingeniönepartomentet bekommit, t1es frå11 andra hå förskajfat mig prof af dyik färg och undersökt dem så ångt jag kunnat. FörhEandet itr nemigen, att kemism reaktioner sakuas för ål1agaäggam1o af största antaet fytande finmen och hartser so m förefinnas i dyika färger, och at,t svårigheten hitrvil1 ökas då beståmbea.rne innefatta fera S'dan a ämnou. Hufvudc1ragen af anaysresutaten synas i Bi., Ii 2. De der omnämnda färgerna anses aa såsom varande af got1 be ::;kaffenhet, och ha.fva, med undantag af Jniens, ganska stor auvändning här i andet. Någon bestämd uppgift om oikheta i ressa färgers egenskaper har icke varit för mig tigängig. Då det gagn en dyik färg utöfvar beror såvä af dess förmåga att uneer ang tid skyda dermed öfverdraget jern för uftens och vattens infytande, som ock mot den nötning som vid farten genom vatten eger rum, borde försöken af.-;e att granska båda dessa faktorer. Det har emeertid f. n. ej kunnat af mig utföras a.nnat än med hänsyn ti dyika. färgers fijrh&ance i uft och i vatten. För ändamået äro ett anta småbitar af jern och af. gas bestrukne med tunnt och jomt ager af de respektive färgerna, derefter förvaradt i koksatösning (3 proc. koksat) och då och då granska1e. Se Bi.. ~i. 3. -237- För att mm kritik af cco;sa fört>ök och rmay,;erna (Bi..;Ii. 2) ma f i\. rätt uttryck, tiåter jag mig förnt,;kicka någr.:t amänna anmärkningar om rostning samt några egen,;mper, som bottenfärger böra besitta. satvettten innehåer, jemtc koksat, band andra ämncu äfven kormagnesium och nft; jern i ueröring med sådaut vatten bidar på ytan först en förouing mean jeru och kor (jernkorur, som snart syrsättes af uften, så att någon mäugd rost (.jemoxidhycrat) jemte en förening mean jem och mera kor (,i ernkorid) bidas; denna t>enare verkar i sin ordning på metaen ti bidning af jernkorur, hviken åter syrsättes, och s& fortgi r förstöringen geuom hea massan. En ti detta resutat bidragande omständighet är, utom rostens stora poro,;itot t>& att een, i motsats mot erg samt zinks och bys oxidhinnor, genomsäpper vätskor ti metaytan, den ameartade o;truktur som fartygspåt vanigen besitter; från skarfvarne eder sig rostbidningen in uti metaen mean tvenne tunna mon för rost ogenomträngiga saggschickten, och gifvor sig ofta nog ej tikänna förr än Wsniugen af jemdoren bifvit så koncentrerad att een, vid den derigenom U]Jpkommande sväniugen, rent af kyfver påten och >idar au börjtl med en tunn :,;pricka, som ökas genom den samtidigt af::;öncrade ringa mitngeen qväfgas och stum1om antager form af båsa, som efter ängre eer kortare tid at'skijer någon de af påten i fonn af oregebundna på båda sidor rostiga Hakor, hvan; kärna \ anigen är saggrikt jern. Isynnerhet i orent satvatten skor siidan aff.agring och b&sbicning på reatih kort tid. Rostning aj jern är atsa ej oka utan sprider den sig som röta genom hea ma;;san och förstör metaen. En bottenfttrg af go1 be.,;mffenhet bör för att kunna riktigt skydda jem bida ett för uft och vatten städse och å hea ytan ogenomträngigt ager. Siidan bottenfärg må tydigtvi::; ej innehaa vatten eer andra frätande ämneu. De seuast au tydda,innebära omst~tndig h ete r, mot h vika esomoftast stora brott ske, och ::oom sannoikt äro den väsemt-

-:338 - igasto anucningou ti kagomå som c1å och då förspörjes bot räffa,nde feen hos bottenfärgen. För att emna någon uppysning i cetta hänseende mr jag undersökt ett anta sådana färger, ::;om mwändas i bottenfäi;ger, och een-id särskidt håit mig Yid dem, som edn, sitt ursprung från ockror eer.i ernsater, deraf resnitaten synas i Bi..M.. J ernookran och reraf framstäida färger innehåa, då de ej äro ytterst skarpt bräncr,, fortfarande större eer min(re mängd svafv esyra. bunden, 8å att vanig rödfärg inneh:uer inti 10 procent, under det att c1e hårdt brända ve n etian~kt rödt samt caput mortuum äro nästan fria från denna syra. En större mängd dyik syra verkar uneer form af jernsat frätande på metaer, såedes äfvon på.iern. Denna syrehat, som å trä utöfvar synnerigt konservorande verkan, derföre att fönnntningsprocessen deraf fördröjes, är just anedning ti rödfärgs och vissa ockerfärgers förträffiga in verkan på trä, har atså motsatt effekt p :1 jern. Om ej syrehate! är stor torde någon direkt anfrätniug å metaen ej ifrågakomma, men egenskapen hos minsta. spår af jornvitrio eer motsvarande oxidsat, att verka. hårdnande på hartser och intorkade ojor, torde efter ängre tid :'Lstadkomma. s:\da.na ffirändringar i bottenfärgers bindemede att Letta. bir hårdare och skörare :::amt ättare ossnar från metaen eer afstötes. Bottenfärger ti fartyg böra. derföre ej innehåa jernockm eer dyika. färgämnen, utan endast sådana. som as icke a:b.emna någon ösig beståndsde åt vatten. Den stora hårdheten hos denna ::;ags färg, äfven i renaste tistånd, gör den visserigen mera härdig för sitning, men bidrager ock att öka steheten och svrödheten hos massan, då deremot <e mjukare by-, zink- och kopparpreparaterna bibehåa en vis::; ::;pänstighet ho ~ den påstrukna färgen. Vanigen antages att vatten ej förefinnes i ojefärger, och detta är nogsamt förhåandet der såvä färgämne som ösningsmede m. m. före sammanbandningen äro sorgfäigt torkade; -- :23\J - cer e.j sa ar förhåandet, utan det puverformiga färgämnet i fuktig uft tibandas, kan detta ätt absorbera vattenmängd, som sedan kan utöfva obehagig effekt. Enigt de försök som jag utfört åter färgämne, som innehåer ända ti 8 proc. vatten, sig mycket vä banda och sammaurifva med fuktig oj a. (inoja). Det öfverdrag som bidas efter sådan ojefärgs torkning visar i sektion under mikroskop en porös massa. Likaeres uppöser rifven färg ringa mänge vatten, så att det öfvorsta agret af vanig ojefärg, som varit täckt med vatten, nppla,:>;er ringa mängd c eraf och bidar en porös i st. f. en tät hinna.. I högre grad är detta förh:\andet med sådana färger, hvari sprit utgör ösningsmedet., om denna sprit är för myc-.,et vattenhatig. För att ådagaägga denna. atför ofta. förbisedda omständighet, och samtidigt emna. ett bevis för nödvändigheten af att skyddande öfvercrag äro adees täta och icke porösa., har jag verkstät föjande enka försök. V a.nig gummi a.ooa (sheao) östes ti ika stom mängder och war för sig, des i 86-procentig sprit, des i 90-procentig och des i absout akoho ;. med de såunda erhåna tre spritfernissorna öfverströkos träi:::ter, omedebart förnt förgyca. med oäkta. badgud. Sedan föremåen vä torkadt utsattes de samfädt för svag korhatig uft. Efter 5 dygn visa.je sig den förgyning, som yn,r beagd med fernissa af 86-procentig sprit, grönaktig af org, efter 20 dygn var den med 90-procentig spritfernissa öfverdragna förgyningen genomträngd och började erga.; men ännn efter 55 dygn var den med fernissa. af absout akoho bestrukna förgyningen adees oförändrad, vittnande (etta om stor skinad i de oika fernissornas ::;kydca.nde fiirmåga. Terpentinoja samt fytande cestiationsprocnkter af petroeum besitta. eneast i ringa grad förmågan att bibehåa vatten och äro derföre att forecraga som ösningsmede och förtnnuing::;vätskor åt här ifråga varande färger. Vatten förekommer ofta på r1o föremå so m skoa bestrykas, och birar tå antingen ett tnnnt A-ger mean metarm