VA Utredning Herrestad

Värnamo kommun RAPPORT Jönköping

Datum 2012-01-03 Uppdragsnummer 61651147589 Utgåva/Status Slutlig Mats Käll Johanna Ardland-Bojvall Torbjörn Schultz Uppdragsledare Handläggare Handläggare Ramböll Sverige AB Gjuterigatan 9 553 18 Jönköping Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

p:\64mas2\6511\61651147589\4_leverans\slutligjan12\rapportherrestad.doc ii VA utredning Herrestadssjöns Södra

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget... 3 1.2 Bakgrund och syfte... 3 1.2.1 Bakgrund... 3 1.2.2 Syfte... 5 1.3 Tidigare utredningar... 5 2. Befintliga förhållanden... 5 2.1 Hydrogeologiska och geotekniska förhållanden... 5 2.2 Vattentäkter... 6 2.3 Avlopp... 6 2.4 Kommunalt VA-nät... 6 3. Allmänt om dricksvatten... 7 3.1 Enskilt eller gemensamt dricksvatten... 7 3.2 Dricksvatten från allmän anläggning... 8 4. Allmänt om spillvatten... 8 5. VA-lösningar... 9 5.1 Utredningsalternativ... 9 5.1.1 Alternativ 1: Allmän avloppsanläggning med överföringsledning... 10 5.1.2 Alternativ 2: Allmän vatten- och avloppsanläggning med överföringsledningar... 10 5.1.3 Alternativ 3: Allmän avloppsanläggning med lokal lösning... 10 5.1.4 Alternativ 5 och 6: Gemensamma anläggningar för grupper av hus... 10 5.1.5 Alternativ 7: Enskilda anläggningar... 11 5.2 Dimensioneringsförutsättningar... 12 5.2.1 Överföringsledningar och interna ledningsnät för dricksvatten respektive avloppsvatten... 12 5.2.2 Dimensionering för allmän anläggning med lokalt avloppsreningsverk... 12 5.2.3 Dimensionering av gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus... 13 5.2.4 Dimensionering av enskilda anläggningar för avlopp... 13 5.3 Konsekvenser för närmiljön... 13 5.3.1 Risk för förorening av dricksvattentäkter... 13 5.3.2 Påverkan på allmänna intressen... 13 5.4 Översiktliga kostnader för alternativen... 14 5.4.1 Kostnader vid utförande... 14 5.4.2 Kostnader för drift... 15 1 av 18

6. För och nackdelar med olika alternativ... 16 7. Presentation av förordat alternativ... 17 7.1 Beskrivning... 17 7.2 Kostnader... 17 8. Slutsatser och kommentarer... 18 Bilagor 1. Alternativ 1, ritning 100W5154 2. Alternativ 2, ritning 100W5155 3. Alternativ 3, ritning 100W5153 4. Alternativ 5:2, ritning 100W5151 5. Alternativ 6, ritning 100W5152 6. Förordat alternativ, ritning 100W5156 7. Kostnadskalkyl förordat alternativ 2 av 18

VA-Utredning Herrestad 1. Inledning 1.1 Uppdraget VA-utredningen för aktuellt område i Herrestad har utförts av Mats Käll, Johanna Ardland-Bojvall och Torbjörn Schultz vid Ramböll Sverige AB på uppdrag av Värnamo Kommun. Utredningen skall ligga till grund för kommunens VA-planering i området. Länsstyrelsen i Jönköpings län har i ett brev daterat 2009-06-04 anmodat Värnamo kommun att inkomma med en tid- och handlingsplan för prioriterade områden till att bilda verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning. Enligt 6 Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska kommunen bland annat bestämma ett verksamhetsområde om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse. Kommunen har i samband med sammanträde i kommunstyrelsen 2010-03-15 yttrat att man har för avsikt att genomföra utredningar. De omfattar bland annat att status för befintliga anläggningar studeras samt att förutsättningarna för att bygga ut enskilda eller gemensamma anläggningar respektive förutsättningar för kommunal anslutning utreds. 1.2 Bakgrund och syfte 1.2.1 Bakgrund Runt Herrestadsjöns strand finns ca 40 bostadshus. Området ligger drygt två kilometer norr om Kärda samhälle. Bebyggelsen ligger mestadels gruppvis med blandat permanent- och fritidsboende. I området finns också ett vandrarhem med konferensanläggning samt ett bageri med café. 3 av 18

Figur 1 Herrestad, utredningsområdet Herrestadsjön har enligt VISS (VatteninformationsSystem Sverige) god status med avseende på näringsämnen. Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer att där generellt ska gälla hög skyddsnivå inom 50 m från sjön eller andra vattendrag. Området har grupper av hus. Närhet till vattentäkter, svåra markförhållanden med brant sluttning mot sjön eller ytligt berg är exempel på förhållanden som kan göra att avloppsanläggningar på ett längre avstånd från sjön än 50 meter bedöms kräva hög skyddsnivå av miljö - eller hälsoskyddsskäl. Det finns tre grupper med ca 5 hus vardera med gemensamma avloppsanläggningar. Den med störst belastning är en markbädd från 1976 för fyra bostadshus plus vandrarhem/konferensanläggning. Många av de enskilda avloppsanläggningarna är gjorda på 1970-talet och med tveksam status. Det finns också enstaka nyare anläggningar. I området finns på kartan fornmarkeringar som stensättningar och fyndplatser som man måste ta hänsyn till vid planering av VA-anläggningar. 4 av 18

Figur 2 Foto från aktuellt bebyggelseområde i centrala Herrestad. Fotograf Mats Käll 1.2.2 Syfte Syftet med denna utredning är att den skall visa tänkbara alternativa vatten- och avloppslösningar i Herrestad och presentera ett förordat alternativ. Detta skall motiveras med hänsyn till lagstiftning, ekonomi och teknik. För att klara framtida förtätningar/utbyggnader räknas med en framtida ökning av antalet fastigheter med 25 %. 1.3 Tidigare utredningar Kommunen har i egen regi utfört en sammanställning av arkiverade uppgifter kring befintliga avloppslösningarna i området. 2. Befintliga förhållanden 2.1 Hydrogeologiska och geotekniska förhållanden Enligt SGUs jordartskarta utgörs jordlagren i Herrestad av morän med inslag av organiska jordar i terrängens lågpunkter. Terrängen är huvudsakligen kuperad med ett lågparti i den centrala delen av Herrestad kring sjöns utlopp. Morän skall betraktas som en lågpermeabel jordart som innebär bra skydd mot spridning av föroreningar genom vattentransport i både vertikal och horisontell 5 av 18

led. Eftersom jorddjupen överlag är små, med inslag av ytligt berg inom området, kan dock föroreningar från exempelvis enskilda avlopp spridas snabbare via berggrundens överyta till nedströms belägna grundvattentäkter som är placerade i både jord och berggrund. Risken bedöms framförallt gälla de kuperade avsnitten. Grundvattennivån ligger sannolikt ytligt i jordlagren och detsamma bedöms gälla i berggrunden. Markförhållandena bedöms vara svåra närmast sjön med högt grundvatten och/eller ytligt berg. 2.2 Vattentäkter Det har inte ingått i Rambölls uppdrag att utföra detaljerade studier av enskilda vattentäkter i Herrestad. Baserat på de aktuella jordlagren och begränsade jordmäktigheterna bedöms dock vattentäkterna huvudsakligen vara djupborrade ned i berggrunden. I SGUs brunnsarkiv finns ett tiotal brunnar registrerade. Samtliga är djupborrade och angivna jordmäktigheter är 1-11 m. 2.3 Avlopp Det har inte ingått i Rambölls uppdrag att utföra detaljerade studier av enskilda avlopp i Herrestad. Det finns tre separata gemensamma avloppsanläggningar med slamavskiljare och infiltration (2 st) respektive en med markbädd. De är dimensionerade för nu anslutna hushåll respektive konferensanläggning/vandrarhem. Enligt kommunens nyligen utförda inventering av arkiverade handlingar verkar de flesta avloppslösningarna vara anlagda under 1970 och 1980-talen. 2.4 Kommunalt VA-nät Närmaste kommunala anslutningspunkt är belägen i Kärda, ca 3 km öster om aktuellt bebyggelseområde. Kapacitet i befintligt ledningsnät bedöms enligt kommunen vara tillräcklig för den ökade belastning en framtida anslutning av möjliga abonnenter skulle kunna innebära. Även det kommunala reningsverket beläget i Kärda respektive en framtida anläggning i Pålslund, Värnamo, har enligt uppgift erforderlig kapacitet. 6 av 18

3. Allmänt om dricksvatten För att lösa dricksvattenfrågan för enskilda, gemensamma eller allmänna anläggningar måste två grundläggande förutsättningar finnas; tillräcklig mängd/kapacitet för det behov som finns och en råvattenkvalitet som går att behandla till ett acceptabelt dricksvatten. 3.1 Enskilt eller gemensamt dricksvatten Enskilda grundvattentäkter, både de som är grävda respektive djupborrade, har vanligen en tillräcklig kapacitet. Behovet för ett permanent hushåll på fyra personer kan vara i storleksordningen 1 m 3 per dygn, oräknat eventuell trädgårdsbevattning. Ofta finns en mindre hydroforanläggning som sörjer för att kortvariga större uttag kan göras. Gemensamma anläggningar kan erfordra att vatten kontinuerligt pumpas upp och magasineras i en reservoar. Kapaciteten för enskilda eller mindre gemensamma vattentäkter kan vanligen fås från både grävda och bergborrade brunnar. Brunnsborrningsentreprenörer har sedan 1976 skyldighet att anmäla en rad uppgifter för anlagda brunnar. Även om siffrorna för kapacitet vanligen är grovt skattade, och ofta för optimistiska, kan de ge en fingervisning för ett områdes grundvattenpotential för försörjning av ett större antal hushåll. I Herrestad varierar angivna uttagskapaciteter mellan 130-15 000 l/h, med ett medianvärde på 1 500 l/h. Förslagsvis halveras denna siffra för att ge en säkerhetsmarginal på ett teoretiskt beräknat medeluttag. Det innebär att i Herrestad förväntas en bergborrad brunn ha en uttags-kapacitet på 750 l/h eller ca 20 m 3 /dygn. Det finns i Socialstyrelsens allmänna råd 2003:179 rekommendationer om vattenkvalitet från enskilda eller gemensamma vattentäkter som i genomsnitt tillhandahåller mindre än 10 m 3 dricksvatten per dygn eller som försörjer färre än 50 personer. Andra krav ställs dock på vatten som tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet. Därutöver kan även hushållens egna upplevelse av vattnets smak, lukt och eventuella missfärgningar efter tvätt respektive i sanitetsporslin och ledningsnät vara viktiga. När det gäller råvattenkvaliteten medför de naturliga förutsättningarna i Värnamo kommun att hushållen vanligen behöver ha en filteranläggning för att genomföra en ph-justering respektive avskiljning av järn och mangan. Råvattnets hårdhet kan också behöva åtgärdas genom avhärdningsutrustning. Vattnets kvalitet i brunnarna kan även påverkas av förekommande vägunderhåll (saltning), närliggande avloppsanläggningar som medför otillräcklig nedbrytning av till exempel bakterier respektive pågående jordbruksverksamhet såsom gödsling och användande av bekämpningsmedel mm. Det har inte kommit Ramböll till kännedom att det förekommer några problem med kapacitet eller kvalitet för de vattentäkter som finns i Herrestad. Ramböll 7 av 18

menar att rimligen bör dock risker föreligga med kvaliteten för ett antal hushåll där husen ligger tätt och i närheten till avloppsanläggningar. 3.2 Dricksvatten från allmän anläggning Det är livsmedelsverkets föreskrift (SLV FS 2001:30) som ger kraven för vattenkvaliteten som levereras ut till abonnenter inom ett verksamhetsområde. Möjligheten att lokalisera en gemensam vattentäkt för samtliga hushåll i Herrestad torde vara begränsad med anledning av att erforderligt behov bedöms vara högre än förväntad kapacitet för en bergborrad brunn. Här kan dock den totala uttagskapacitet ökas något genom att flera brunnar anläggs och att geofysisk prospektering används vid lokalisering av brunnslägen. 4. Allmänt om spillvatten Spillvatten från ett typhushåll består normalt av dels klosettvatten (Kl-vatten el. svartvatten), det vill säga urin, avföring, toalettpapper och spolvatten från konventionell WC, dels av bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten). Spillvatten innehåller smittämnen, gödande ämnen och syreförbrukande ämnen som förorsakar problem om de släpps ut till grundvatten, sjöar och hav. Utsläpp av avloppsvatten kan även belasta en recipient med farligt avfall som tungmetaller och organiska gifter från färgrester, lösningsmedel och annat. Smittoämnen i spillvattnet kan orsaka sjukdomar genom bakterier, virus och andra mikroorganismer. Förekomsten beror av att flertalet av dessa ämnen utsöndras med avföringen. Urin och BDT-vatten är däremot mindre farliga ur smittskyddssynpunkt. Genom att behandla allt spillvatten eller avskilja avföringen från avloppsflödet kan man minimera de hygieniska riskerna vid utsläpp till recipienten. Gödande ämnen är s.k. näringsämnen, främst fosfor (P) och kväve (N), som ökar primärproduktionen om de släpps ut i vattenmiljön. Övergödning kan leda till igenväxning och syrebrist i vattnet. Fosfor och kväve finns till största delen i urin och avföring. Fosfor fanns tidigare också i fosfathaltiga tvätt- och rengöringsmedel men detta är numera förbjudet i Sverige. Syreförbrukande ämnen, BOD/COD, är t.ex. organiskt material från avföring, tensider i tvättmedel och andra ämnen. När de släpps ut i vattenmiljön förbrukar de syre och kan i förlängningen ge döda bottnar och fiskdöd. Mer än hälften av Sveriges enskilda avlopp bedöms ej uppfylla miljöbalkens krav på längre gående rening än slamavskiljning. Andra har avloppsanläggningar som är eftersatta i fråga om underhåll eller är så pass gamla så de fungerar mycket dåligt. Detta har fått till följd att de enskilda avloppen sammantaget släpper ut lika mycket fosfor som alla kommunala reningsverk i Sverige tillsammans. 8 av 18

På grund av otillräcklig rening och/eller dåligt fungerande avloppsanläggningar är det inte heller ovanligt att dricksvattenbrunnar och grundvatten förorenas av enskilda avlopp, vilket är en fara ur smittskyddssynpunkt. Det är alltså av vikt ur många aspekter att genomgående förbättra reningen för de enskilda avloppen. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7 ställs funktionskrav på reningen som avloppsanläggningen ska uppfylla. Krav finns både på miljö och hälsoskydd. Det finns två olika kravnivåer, normal respektive hög skyddsnivå, som reningen ska uppfylla. När det gäller miljöskyddet ställs följande krav: Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå BOD 7 90% reduktion 90% reduktion Tot-P 70% reduktion 90% reduktion Tot-N - 50% reduktion Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer att hög skyddsnivå gäller generellt för områden närmare än 50 m från sjöar och vattendrag.vid större avstånd gäller normal skyddsnivå. Vad gäller kväve, vilket är svårt att uppnå med markbaserad rening, är det vanligt att frångå kravet på 50% reduktion. 5. VA-lösningar 5.1 Utredningsalternativ Enligt förfrågningsunderlagets beskrivning och samrådet vid startmötet finns det ursprungligen totalt sju olika alternativ som skall övervägas: 1 Allmän avloppsanläggning med överföringsledning 2 Allmän vatten- och avloppsanläggning med överföringsledningar 3 Allmän avloppsanläggning med lokal lösning. 4 Allmän vatten- och avloppsanläggning med lokal lösning. 5 Gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus 6 Gemensamma vatten- och avloppsanläggningar för grupper av hus 7 Enskilda anläggningar för vatten och avlopp. För fastigheter som ligger glest belägna, och där det även i framtiden är sannolikt att det bästa alternativet är enskilda anläggningar, ingår i Rambölls uppdrag att för dessa ange en trolig lösning. Ramböll anser det vara viktigt att fokusera utredningen och de alternativa åtgärder till de områden där det bedöms finnas risk för att avloppsanläggningarna kan påverka vattenkvaliteten i privata brunnar i området. 9 av 18

Ramböll menar att i det aktuella området måste utgångspunkten vara att om de enskilda eller gemensamma/allmänna avloppslösningarna förbättras eller byggs ut finns inget behov att hitta några nya allmänna lösningar av vattenförsörjningen. I några delområden föreslås dock att gemensamma vattentäkter anläggs då risk bedöms föreligger för att grundvattnets förorenas även om befintliga avlopp förbättras. Därav följer att alternativ 4 sorteras ut. I Herrestad anser vi därför att följande alternativ bör översiktligt utredas: 1, 2, 3, 5, 6 och 7. 5.1.1 Alternativ 1: Allmän avloppsanläggning med överföringsledning Alternativ 1 bygger på en sjöförlagd avloppsledning i Herrestadssjön som ansluts till en överföringsledning in till Kärda. Sträckan på överföringsledningen är 2,8 km och redovisas i bilaga 1. Sjöledningens längd är 1,9 km medan det interna nätet i Herrestad är ca 300 m. Herrestadssjöns nivå är ca +160 m ö h medan anslutningspunktens höjd i Kärda är belägen ca +160 m ö h. 5.1.2 Alternativ 2: Allmän vatten- och avloppsanläggning med överföringsledningar Alternativ 2 bygger på markförlagda vatten- och avloppsledningar med överföring till Kärda. Den interna ledningssträckan i Herrestad är ca 1 600 m och förläggs i annan sträckning än alternativ 1. Sträckan på överföringsledningen är 2,8 km och redovisas i bilaga 2. Herrestadssjöns nivå är +160 m ö h medan anslutningspunktens höjd är 160 m ö h. 5.1.3 Alternativ 3: Allmän avloppsanläggning med lokal lösning Alternativ 3 bygger på en sjöförlagd avloppsledning, 1,9 km, med ett lokalt reningsverk förslagsvis placerat söder om fastigheten 1:217 med utsläpp till Lillån. Det interna nätet har längden 600 m. Avståndet till Lillån blir då mindre än 50 m och anläggningen måste uppfylla kravet på hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverket 2006:7. Alternativets läge redovisas i bilaga 3. 5.1.4 Alternativ 5 och 6: Gemensamma anläggningar för grupper av hus I utredningsområdet Herrestad ligger de flesta fastigheterna i grupperingar utmed sydvästra stranden. Vandrarhemmet och fastigheterna runtom (1:139, 1:137, 1:217, 1:136 och 1:173) kan göra en gemensam lösning med placering söder om Herrestad 1:217. Detta alternativ benämns 5:1 och är inte presenterat i någon bilaga då det i princip bygger på befintliga lägen för ledningar och reningsverk. Skyddsavståndet till Lillån blir då mindre än 50 m från Lillån och anläggningen ska uppfylla kravet på hög skyddsnivå enligt NFS 2006:7. Anläggningen föreslås utföras med reningsverk, till exempel Topas som kan prestera goda reningsresultat med ojämn belastning. 10 av 18

Fastigheterna Herrestad 1:185-1:189 (5 hus) har en gemensam anläggning från 1993. Dock är slamavskiljarvolymen mycket liten (5 m 3 ) om WC-vatten finns anslutet, 5 m 3, vilket kan ha påverkat infiltrationsbädden som därför kan behöva göras om. Dessa fastigheter skulle då kunna gå samman med Herrestad 1:193, 1:177-1:178, 1:199 och 1:203 och göra en ny gemensam förstärkt infiltration, ev med kompaktfilter, på samma plats som den nuvarande anläggningen är placerad. Avståndet från Herrestadssjön är mer än 50 m och därför gäller normal skyddsnivå. Detta alternativ benämns 5:2. Fastigheterna 1:143, 1:160, 1:161, 1:162 och 1:211 har idag en gemensam infiltration med avstånd mer än 50 m från Herrestadssjön. Förutsatt att anläggningen fungerar väl och inte belastas av grundvatten uppfyller den kravet på normal skyddsnivå. Det finns dock en risk för förorening av de grävda dricksvattenbrunnarna som ligger nedströms anläggningen men eftersom det inte verkar finnas någon indikation på bristande kvalitet och anläggningen har varit i drift i över 20 år bedöms inga åtgärder behövas. Vid ett ökat vattenuttag och därmed en ökad belastning på anläggningen ökar risken för förorening. En gemensam vattentäkt för dessa bör då lokaliseras minst 200 m söder om infiltrationsområdet. Den sydligaste grupperingen av fastigheter inom området, Herrestad 1:191 mfl bedöms som svårt att lösa avloppsfrågan gemensamt. Området är mycket låglänt och terrängen oländig på södra sidan av bebyggelsen. Totalt omfattar detta 20 pe som föreslås samordna en vattentäkt (alt 6). En gemensam vattentäkt för dessa bör lokaliseras söder om området, helst även söder om vägen som går i västöstlig riktning genom samhället. Alternativ 5:2 och 6 redovisas i bilaga 4 respektive 5. 5.1.5 Alternativ 7: Enskilda anläggningar Fastigheterna 1:164, 1:174, 1:190, och 1:191 har i dagsläget enskilda anläggningar med slutna tankar för WC och äldre resorptionsanläggning. Med bakgrund av deras låglänta, sjönära läge, områdets förutsättningar och risk för förorening av dricksvatten bedöms det vara svårt att utforma en lämplig lokal avloppslösning med WC. Om fastighetsägarna är mycket intresserade av att höja VA-standarden kan detta göras med WC-avlopp till slutna tankar. För att minska transporter för tömning av dessa kan en vakuumtoalett vara en intressant lösning. BDT-vattnet kan renas i enkelt torvfilter typ BDT easy (Uponor) där torven byts ut efter 100 användningsdagar eller vartannat år. Vid enskilda anläggningar är det viktigt att lokalisera dessa på lämpligt sätt för att minska risken för förorening av dricksvattentäkter. Skyddsavstånden varierar med markens genomsläpplighet och lutning men som tumregel gäller att avloppsvattnet ska ha en uppehållstid på minst 2-3 månader innan det når vattentäkten. 11 av 18

Avloppsanläggningen ska placeras nedströms vattenbrunnar (även energibrunnar) och ha ett skyddsavstånd mellan 20-200 m, beroende på den hydrauliska konduktiviteten i jordlagren och grundvattenytans lutning. Det är också viktigt att avståndet till grundvattnet eller berg är minst 1 m från en infiltrationsyta och att anläggningen inte belastas av ytvatten från omgivningen. Exempel på enskilda lösningar som uppfyller hög skyddsnivå, med WC vatten anslutet till anläggningen, är infiltration eller markbädd med kemisk fällning, markbädd med fosforfälla, markbädd på burk med efterföljande fosforfälla och vissa minireningsverk. I de fall då WC-vatten inte är anslutet uppfyller markbädd och infiltration utan fosforförbättrande åtgärder kravet på hög skyddsnivå. 5.2 Dimensioneringsförutsättningar 5.2.1 Överföringsledningar och interna ledningsnät för dricksvatten respektive avloppsvatten För dricksvatten har överföringsledningar lagts i dim 90 mm medan de interna ledningarna inom respektive ort är i dim 63 mm. Tryckstegring erfordras för överföring av vatten. För avloppsvatten gäller enligt VAV P90 kap 5.2.6 att minimidimension för en avloppsledning, självfall, generellt bör vara 200 mm. I samhället minskas ändledningarna till 160 mm. Avloppsledningar för självfall anordnas med luftningsposter i högpunkter. Pumpstation erfordras i samtliga överföringsalternativ. Trycksatta ledningar dimensioneras som 90 mm och i mindre dimensioner på ändledningar. 5.2.2 Dimensionering för allmän anläggning med lokalt avloppsreningsverk Vid dimensionering av en allmän lokal anläggning bedöms ca 36 bostadshus, vandrarhemmet, konferensanläggningen och cafét rimliga att anslutas. Därutöver beräknas en förtätning av området med 25%. För uppskattning av den hydrauliska belastningen antas att varje hushåll består av 4 pe och att vandrarhemmet och konferensanläggningen har en maximal belastning totalt på 60 pe och cafeét motsvarar 15 pe. Det ger en dimensionerande belastning på 255 pe. Ett förslag på lämplig anläggning är Topas 300 dimensionerad för en belastning på 45 m 3 /d. Reningsverket ska ha mekanisk, biologisk och kemisk rening. En vanlig kravnivå för utsläpp på ett reningsverk i denna storlek är BOD 7 = 15 mg/l och P-tot = 0,5 mg/l som årsmedelvärde. Anläggningens placering är inom hög skyddsnivå och utsläppspunkten föreslås vara i Lillån. Anläggningen kan utformas med efterpolering för bättre smittskydd i form av t.ex. en enklare markbädd eller UV-ljus. 12 av 18

Det interna ledningsnätet till denna anläggning blir 600 m långt. Ramböll bedömer att ledningsnätet till största delen kan utföras som ett självfallsystem. Några enstaka fastigheter kommer att behöva pumpas för att anslutas. 5.2.3 Dimensionering av gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus Vi bedömer att inga åtgärder behövs för den befintliga anläggningen för Herrestad 1:143 m fl. Vandrarhemmet och fastigheterna runtom, Herrestad 1:139, 1:217, 1:136 och 1:173 (alt 5:1), bedöms utgöra en dimensionerande belastning på 90 pe. Eftersom anläggningen hamnar inom området för hög skyddsnivå är ett reningsverk en lämplig lösning för dessa. Ett förslag på reningsverk för dessa hus är Topas 100 dimensionerad för en belastning på 15 m 3 /d. Beträffande Herrestad 1:185-1:189 (alt 5:2) är som tidigare nämnt den befintliga anläggningens slamavskiljare för liten. Volymen borde vara 9 m 3 vid tömning 1 gång/år. Om anläggningen är mycket lågbelastad minskar slammängden och tömningen skulle kunna göras mer sällan alternativt skulle volymen kunna vara mindre ca 6-7 m 3 med slamtömning 1 gång/år. Om anläggningen görs om tillsammans med de övriga 5 fastigheterna nämnda i kap 5.1.4 dimensioneras anläggningen för 10 hushåll, dvs 50 pe. Om undersökningar av markförhållanden visar att någon markbaserad lösning är möjlig behövs en total slamavskiljarvolym 17,5 m 3 vid tömning 1 gång/år. 5.2.4 Dimensionering av enskilda anläggningar för avlopp Vid en enskild anläggning dimensioneras den för 1 m 3 /d eller möjligtvis 850 l/d om någon prefabricerad produkt väljs. Om det finns fastigheter med fler bostadshus på dimensioneras de för antalet hus (1 m 3 /hushåll, d) på fastigheten. Detsamma gäller om exempelvis två grannar gör en gemensam anläggning. 5.3 Konsekvenser för närmiljön 5.3.1 Risk för förorening av dricksvattentäkter Konsekvenserna är sannolikt störst vad gäller enskilda avloppsanläggningar, alternativ 7, under tiden tills dessa uppfyller kraven för hög skyddsnivå. Mindre konsekvenser kan förutses för alternativ 3 och 5 medan övriga alternativ inte bedöms ha några lokala konsekvenser. Största riskerna för förorening bedöms finnas kring de fastigheter som är belägna närmast sjön i den centrala och östra delen av utredningsområdet. 5.3.2 Påverkan på allmänna intressen Konsekvenserna är sannolikt störst för Herrestadssjön och de övriga vattendragen vad gäller enskilda avloppsanläggningar, alternativ 7, under tiden tills dessa uppfyller kraven för hög skyddsnivå. Mindre konsekvenser kan förutses för 13 av 18

alternativ 3 och 5 medan övriga alternativ inte bedöms medföra några lokala konsekvenser. 5.4 Översiktliga kostnader för alternativen 5.4.1 Kostnader vid utförande Nedan delas kostnaden upp på avlopp, tabell 1 respektive vatten, tabell 2. För alternativ 1-3 räknas kostnaden för kommunen som huvudman. Tabell 1 Anläggningskostnader för avlopp, kkr Överförings -ledning Infiltration/ Markbädd/ Internt nät/ Alternativ reningsverk Pumpstation sjöledning Elanslutning Övrigt, 40% av investering* Antal pe Summa 1 2 800 0 1 000 2 550 100 2 580 270 9 030 2 2 800 0 1 500 1 600 100 2 400 270 8 400 3 0 1 450 500 2 550 200 1 880 255 6 580 5:1 0 650 0 100 50 320 90 1 120 5:2 0 330 100 220 50 280 50 980 6 0 10 0 0 0 4 20 14 7 0 60-100 BDT- Easy 25 0 0 0 20 4 45-120 *exempelvis marklösen, projektering, tillstånd, brunnar,oförutsett. Alt 7 räknas upp med 20%. Tabell 2 Anläggningskostnader för vatten, kkr Alternativ Överförings - ledning Övrigt, 20 % av Tryckstegring Internt nät Elanslutning investering Antal 1 0 0 0 0 0 270 0 pe Summa 2 700 1 000 320 100 420 270 2 540 3 0 0 0 0 0 255 0 5:1 0 0 0 0 0 90 0 5:2 0 0 0 0 0 50 0 6 0 0 1 375 100 445* 20 1 920 7 0 0 0 0 0 5 0 *inkl borrning av bergborrad brunn och överbyggnad, 150 kkr 14 av 18

5.4.2 Kostnader för drift Nedan delas kostnaden upp på avlopp, tabell 3 respektive vatten, tabell 4. I driftkostnaden räknar för allmänna anläggningar även kapitalkostnaden då anläggningsavgifterna inte bedöms täcka investeringen. Tabell 3 Driftkostnader för avlopp, kr/år Alternativ Energi Kemikalier Slamtömning Underhåll, minst 2 % av investering Antal pe Summa 1 0 0 0 0 270 337 000* 2 0 0 0 0 270 320 000* 3 13 000 102 000 5 000 131 000 255 383 000** 5:1 9 000 36 000 3 000 38 000*** 90 86 000 5:2 9 000 20 000 3 000 32 000*** 50 64 000 6 0 500 kr (byte av torv, BDT Easy) 0 0 20 500 7 1 000 0 600 2 000 5 4 000 *ca 270 pe/4 x 200 m 3 /år x 6,25 kr/m 3 i marginalkostnad+4% internränta på 70% av anläggningskostnaden **Bedömd driftskostnad +4% internränta på 50% av anläggningskostnaden ***12 000 kr i driftsavtal samt 2% av investering Tabell 4 Driftkostnader för vatten, kr/år Alternativ Energi Kemikalier Underhåll Antal pe Summa Summa/ hushåll 1 1 000 1 000 2 000 270 4000 2 0 0 0 270 119 000* - 3 1 000 1 000 2 000 255-4000 5:1 1 000 1 000 2 000 90-4000 5:2 1 000 1 000 2 000 50-4000 6 4 000 4 000 38 000 20-46 000 7 1 000 1 000 2 000 5-4000 * ca 270 pe/4 x 200 kr/m 3 x 3,55 kr/m 3 marginalkostnad +4% internränta på 70% av anläggningskostnaden 15 av 18

6. För och nackdelar med olika alternativ De olika utredningsalternativen bedömda för- och nackdelar redovisas i tabell 5 nedan. Beroende på att vissa av fastigheterna är att betrakta som del av gles bebyggelse finns bara alternativ 7 kvar för dessa, undantaget anslutning till allmänna anläggningar. Ramböll har valt att bedöma följande utvärderingsområden: Smittskydd dricksvattentäkter (A) Recipentskydd/allmänna intressen (B) Privatekonomi (C) Resurshushållning inkl kretslopp (D) Robusthet (E) Brukaraspekter (F) Ansvar och juridik för brukare (G) Varje utvärderingsområde märks med +,0 eller - beroende på hur alternativen bedöms inom respektive område. Den privatekonomiska utvärderingen görs för alternativ 1-3 efter anläggningsavgift och brukningsavgift. I tabellen utvärderas efter en VA-taxa enligt Värnamo kommun som innebär en anläggningsavgift med 70 000 kr för avlopp och ytterligare 30 000 kr för vatten medan brukningsavgiften fördelas på 15,45 kr/m 3 för avlopp och 7,61 kr/m 3 för vatten. Tabell 5. Bedömda för och nackdelar för olika utvärderingsområden Alternativ A B C D E F G Summa 1 + + 0-0 0 + +2 2 + + 0 - + + + +4 3 0 0 0-0 0 + 0 5:1 0 0 + + 0 - - 0 5:2 0 0 0 + 0 - - -1 6 0 0-0 0 0 - -2 7 0 0 + + 0-0 +1 Utifrån utvärderingen ovan ges att ur en samhällsnyttig synvinkel är en allmän vatten och avloppsanläggning med överföringsledning, alt 2, det alternativ som bör väljas. Inom delar av området kan motiv finnas för att ordna vattenförsörjning eller avlopp i större sammanhang med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, enligt 6 i Lagen om vattentjänster. En allmän anläggning innebär att ett s k verksamhetsområde bildas med kommunen som huvudman. Denne skall snarast, och så länge behov kvarstår, tillgodose detta med en allmän vaanläggning. Fastigheter som är belägna utanför verksamhetsområdet har även möjlighet att ansluta sig till en förbindelspunkt, denna är vanligen belägen inom verksamhetsområdet. 16 av 18

Ur en strikt kommunekonomisk utvärdering är dock investeringen inte i jämvikt med de anläggningsavgifter som erhålls. En grov beräkning ger ca 3,6 Mkr i avgifter (ca 36 ägare) mot 10,9 Mkr i investering. Skillnaden mellan brukningsavgiften och marginalkostnaden ger dock ett årligt tillskott i balansräkningen. Det näst och tredje bästa alternativet ur samhällsnyttig synvinkel, alternativ 1 och 3, innebär investeringar med 9,0 respektive 6,6 Mkr och totala anläggningsavgifter med 2,5 respektive 2,2 Mkr. Eftersom Herrestad är ett utpekat tillväxtområde finns andra fördelar, till exempel ökad inflyttning till kommunen, med en allmän anläggning. Vidare bör bevakas möjligheten att ansluta ytterligare fastigheter nära överföringsledningarna, dvs i området mellan Herrestad och Kärda. Ovanstående översiktliga kostnadsberäkning pekar på en mindre investering men högre driftskostnader för alt 3 jämfört med alt 1 och 2. Ramböll vill därför förorda alternativ 2. I beräkningar ovan har kommunens normaltaxa tillämpats. Mot bakgrund av de höga investerings- och driftskostnader som bedöms bli aktuella vid utbyggnad av en allmän anläggning bör övervägas att istället tillämpa en särtaxa. Detta har tidigare inte använts i Värnamo kommun. Motiven för en särtaxa kan finnas i bland annat gles bebyggelse och besvärliga markförhållanden. En särtaxa med uppräkning av anläggningsavgiften med en faktor 2,9-3,6 bedöms medföra ekonomisk balans. 7. Presentation av förordat alternativ 7.1 Beskrivning Det förordade alternativet innebär en allmän vatten och avloppsanläggning med överföringsledningar till Kärda. Mot bakgrund av de speciella förutsättningarna med höga berglägen och kuperad terräng innebär det förordade alternativet för avlopp ett LTA-system (lågtryckssystem). Vid i stort sett varje fastighet anläggs separata pumpstationer för avloppet. Vatten och avloppsledningar förläggs i en gemensam ledninggrav och för en betydande del av ledningsträckorna i Herrestad samt mellan Herrestad respektive Kärda erfordras bergschakt. Systemlösningen framgår av bilaga 6. 7.2 Kostnader Den totala investeringskostnaden beräknas uppgå till 11,1 Mkr. 17 av 18

För driftskostnaden hänvisas till beräkningar i kapitel 5.4.2 med den osäkerhet som föreligger i antalet anslutna fastigheter och om särtaxa tillämpas. I bilaga 7 redovisas en detaljerad uppställning av kostnaderna. 8. Slutsatser och kommentarer Ramböll rekommenderar i Herrestad en allmän vatten och avloppsanläggning med överföringsledningar. Mot bakgrund av de höga investerings- och driftskostnader som bedöms bli aktuella vid utbyggnad av en allmän anläggning bör övervägas att tillämpa en särtaxa. Motiven för en särtaxa kan finnas i bland annat gles bebyggelse och besvärliga markförhållanden. En särtaxa med uppräkning av anläggningsavgiften med en faktor 3,1 bedöms medföra ekonomisk balans. 18 av 18

LUNDA Hägnagärdet Stan Hägne Rubbarp Märkesmaden Ljungbäcken AD Skjutbana KÄRDA KÄRDA Reningsverk Södra Bodakärr Lillaryd Rubbarpaskogen Bodakärr Hulan Slätten A Klintaberget Herrestad Gruvhål Björkelund Lilla Herrestad Rydet Karlslund Kilen Hanakullen Myrmaden Granstorp S S Fiskarehemmet KÄLLUNDA Skogsåkra Tursebo Gölen Rolighetamossen Lugnet Hjälmaryd Backegårdsträdan Roligheten Källäng Metallindustri Lilla Jonsbo KÄRDA VALLERSTAD Jonsbo HAGABERG Kärda KÄRDA Stränte Skola H AGABERG Hemb.gård Hälsokälla KÄRDA Granelund S Vattenverk Lillesjön VALLERSTAD Fotbollsplaner Anneberg Dunatorpet Vita rör Kvarntorpet Sträntebäck Gunnen Björnbäcken Annebergsskogen Bilskrotningsanläggning Vita rör KÄRDA Frikyrka N ÄSTA Hackarebacken Nästaån Sjöbo Skogsdal Södra Ryd Södra Altofta Badplats Hjärtehall Sjövik Ryan Erikstorp Sörskogen Västragården Sjögläntan Back- Melltorp Östragården Menträskullarna Lunden gården Nästasjön Basteviken Storön Lillön Norragården Bastehagen Nästa Månsagården NÄSTA Backen Hagalund Skiften Uppgården Lilla Fållen Störjagården Nya Gärde Buskgårdsskogen Österskog Karlsdal Hallavad Motorbana NÄSTA Norrskog STOMSJÖ SÖRSJÖ Stomsjö Tosseberge STOMSJÖ SÖRSJÖ Perstorp Avfallsanläggning Pålslund Vantabo Bäckudden Bredemad Stensabo Bältarebo Lundby Vännahall Linden Fällan Troheten HERRESTAD Hultet Jägarhyddan Ekåsen Drakarör HERRESTAD Bebyggelselämningar Holmen Rävatånge Sjötorp Grytenäs Herrestadsjön Ulfsparrekorset Tjyvanabben Hjärtö Marsgärdet Marsgärdsviken Hördaån Norra Altofta Pengakullen Fållen Assars hage viken Såg- Hässlekärr Hässleåsen Prästaskiften Stora Fällan Björkelund Lilla Fällan KÄRDA-SVINANÄS GISSLABO Svinanäs Såg Bygget Sticketorp Gisslabo Östra Fällan Bäckåsen Svensbygget www.ramboll.se Ramböll Sverige AB

LUNDA Hägnagärdet Stan Hägne Rubbarp Märkesmaden Ljungbäcken AD Skjutbana KÄRDA KÄRDA Reningsverk Södra Bodakärr Lillaryd Rubbarpaskogen Bodakärr Hulan Slätten A Klintaberget Herrestad Gruvhål Björkelund Lilla Herrestad Rydet Karlslund Kilen Hanakullen Myrmaden Granstorp S S Fiskarehemmet KÄLLUNDA Skogsåkra Tursebo Gölen Rolighetamossen Lugnet Hjälmaryd Backegårdsträdan Roligheten Källäng Metallindustri Lilla Jonsbo KÄRDA VALLERSTAD Jonsbo HAGABERG Kärda KÄRDA Stränte Skola H AGABERG Hemb.gård Hälsokälla KÄRDA Granelund S Vattenverk Lillesjön VALLERSTAD Fotbollsplaner Anneberg Dunatorpet Vita rör Kvarntorpet Sträntebäck Gunnen Björnbäcken Annebergsskogen Bilskrotningsanläggning Vita rör KÄRDA Frikyrka N ÄSTA Hackarebacken Nästaån Sjöbo Skogsdal Södra Ryd Södra Altofta Badplats Hjärtehall Sjövik Ryan Erikstorp Sörskogen Västragården Sjögläntan Back- Melltorp Östragården Menträskullarna Lunden gården Nästasjön Basteviken Storön Lillön Norragården Bastehagen Nästa Månsagården NÄSTA Backen Hagalund Skiften Uppgården Lilla Fållen Störjagården Nya Gärde Buskgårdsskogen Österskog Karlsdal Hallavad Motorbana NÄSTA Norrskog STOMSJÖ SÖRSJÖ Stomsjö Tosseberge STOMSJÖ SÖRSJÖ Perstorp Avfallsanläggning Pålslund Vantabo Bäckudden Bredemad Stensabo Bältarebo Lundby Vännahall Linden Fällan Troheten HERRESTAD Hultet Jägarhyddan Ekåsen Drakarör HERRESTAD Bebyggelselämningar Holmen Rävatånge Sjötorp Grytenäs Herrestadsjön Ulfsparrekorset Tjyvanabben Hjärtö Marsgärdet Marsgärdsviken Hördaån Norra Altofta Pengakullen Fållen Assars hage viken Såg- Hässlekärr Hässleåsen Prästaskiften Stora Fällan Björkelund Lilla Fällan KÄRDA-SVINANÄS GISSLABO Svinanäs Såg Bygget Sticketorp Gisslabo Östra Fällan Bäckåsen Svensbygget www.ramboll.se Ramböll Sverige AB

Ramböll Sverige AB www.ramboll.se

Ramböll Sverige AB www.ramboll.se

Ramböll Sverige AB www.ramboll.se

Hjärtö HERRESTAD Sjötorp Ulfsparrekorset Bebyggelselämningar Holmen Rävatånge Södra Altofta Hjärtehall Nästasjö örkelund Fiskarehemmet Storön Gruvhål Södra Ryd Klintaberget Herrestad S Badplats S Granstorp Sjöbo Skogsdal Myrmaden Väst Slätten Karlslund Nästaån Hulan Vita rör Lilla Herrestad Kilen Hackarebacken Frikyrka Bilskrotningsanläggning Rydet NÄSTA Ramböll Sverige AB www.ramboll.se Hanakullen KÄRDA Skjutbana Granelund

Herrestad, kostnadskalkyl förordat alternativ Bilaga 7 Á-PRIS TOTALT Ledningsläggning SPILL PEM 40 M 365 600 219 000 PEM 50 M 520 620 322 400 PEM 63 M 595 650 386 750 PEM 75 M 475 670 318 250 PEM 90 M 2540 690 1 752 600 Kopplingar 20 000 Pumpar LTA ST 35 35 000 1 225 000 VATTEN PEM 40 M 365 320 116 800 PEM 50 M 520 330 171 600 PEM 63 M 595 340 202 300 PEM 75 M 475 360 171 000 PEM 90 M 2540 380 965 200 Kopplingar 20 000 Tryckstegring 1 1 000 000 1 000 000 Ventil 63 ST 1 4000 4 000 Ventil 90 ST 1 5000 5 000 BERGSCHAKT M 2300 700 1 610 000 Styrd borrning ST 20 20 000 400 000 genom asfalterad väg Återställning M 4495 50 224 750 El Anslutning St 1 100 000 100 000 Summa 9 234 650 Övrigt 1 846 930 inkl projektering, servitut mm +20 % Totalt 11 081 580