Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning

Relevanta dokument
Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Internationella rapporten 2010

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Produktionsuppföljning och nyckeltal

100% ekologiskt foder från 2012

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Internationella rapporten 2011

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H )

Tre MSc studenter har genomfört sina examensarbeten inom projektet och ytterligare en har rekryterats.

Suggorna har potential utnyttja den!

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Användning av cups till smågrisar

Avelsvärden för får så tolkar du dem

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationella rapporten 2009 Resultat från

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Vaccination mot galtlukt med Improvac

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

Produktionsrapport - förklaringar

i ekologisk grisproduktion - en handledning

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar

Internationella rapporten 2017

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

WinPig Rådgivarkurs

Internationella rapporten 2014

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR

Projektledare: Jenny Yngvesson Projektgrupp: Anna Wallenbeck, Lotta Jönsson och Stefan Gunnarsson

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från

Internationella rapporten 2018

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar. Freddy Fikse Växa Sverige

Vaccination mot galtlukt

Sveriges bönder om djur och etik.

Plan för dagen. Bakgrund Den nyfödda gyltan Gyltans uppväxt Grisning Diperioden Avvänjning Betäckning Dräktighet Ta med hem

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

ExpertgruppTillväxtgrisar

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar

Musslor som foderråvara till två sorters kycklinghybrider Lägesrapport februari 2016

Djurhållning 5.4 Grisar

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

1 Bevisets utskriftsdatum.

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

Problem i navelregionen hos växande grisar

Påverkar suggors grymtande under digivningen smågrisarnas tillväxt?

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Internationella rapporten 2016

Internationella rapporten 2015

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Leif Göransson

En dag med djurskydd. Samtliga djurslag

Ventilationssystem och energiåtgång i slaktgrisstallar

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Pilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris

Den låga födelseviktens påverkan på tillväxt och avvänjningsvikt hos smågrisar. Lisa Holmgren och Ewa Selin SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Halmpellets som strömedel

Kom igång med WinPig Sugg

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Har storleken betydelse?

Seminbaggar I år kompletteras utbudet med 4 nya Gotlandsbaggar, en Finullbagge, en Texelbagge samt en Dorsetbagge.

Inverkan av "strategisk halmning" vid grisning på hälsa och produktion hos smågrisar och sugga.

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Effekter av smågrisens vitalitet tidigt i livet på hälsa senare i livet

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen?

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Avelsarbete för bättre ledhälsa

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Demobes journalföring Adress Datum 9/ Postadress Tid 15:16:04 Telefon

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet!

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet

Transkript:

Välkommen till utvecklingsgruppens EKOGRISträff nr 2 tisdagen den 18 juni 13 Program: Redovisning av resultat om benhälsa mätt vid slaktanalys och levandedjurbesiktning på gårdsnivå. Fruktsamhet, dödlighet och produktionsdata relaterade till besättningsvariation och rasskillnader. Erfarenheter från avelsvärdering och slaktstatistik i Sverige. Anna Wallenbeck, Husdjursgenetik, SLU Avvänjnings/tillväxtdiarréer hos ekologiska smågrisar orsaker och hur man bäst skyddar grisen från att drabbas. Hur ska ett optimalt smågrisfoder vara sammansatt? Grupparbete om besättningserfarenheter. Claes Fellström, Kliniska Vetenskaper, och Leif Göransson, Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Moderator: Maria Lindberg, SvDHV Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa Anna Wallenbeck, Christina Eliasson, Maria Alarik Avrundning av benhälsoprojektet och fortsättningen. Besättningarnas önskemål om beräkning av viktiga produktionsdata. Verksamheten vid Lövsta forskningscentrum. Aktuell och planerad grisforskning. Anna Wallenbeck, Husdjursgenetik, SLU Benbedömningar Produktionsdata Upplägg Kullstorlek och smågrisdödlighet Slaktdata Genomförande 6 besättningar Högkvalitativ data från kullar, ca 1 slaktgrisar Hampshire Duroc Rygglinje Benställning Svullnader ben Rörelse/gång Hälta 9 grisar bed 1 (ungefär dagars ålder) 12 grisar bed 2 (ungefär 1 dagars ålder) Förenklad variant av bedömningsprotokollet som görs i QG:s avelsarbete Rygg 1 2 = u.a. 3 Förbättring över tiden (pga. att de växer i sina ryggar, och utslagning) Signifikant större andel grisar med avvikande ryggar bland Durocavkommor både vid bed 1 (17 vs. 12 %) och bed 2 (14 vs. %) Nästan ingen skillnad mellan besättningar

1 96.36 72.97 Benställning 3.53 26.24.11.79 1 2 3 Andelen grisar med lindriga avvikelser i benställning ökar med tiden. Andelen grisar med alvarliga avikelser mycket låg Skiljer mellan besättningar, troligen delvis pga. bedömning i fält (vagn) eller i sidogång i stallet 1 99.23 Svullna ben (leder) 91.8.77 1 8.2 Andelen grisar med svullna leder ökar med tiden..3 1.212.78 Rörelse 91.84 68.38 27.65 6.73.2.89 1 2 3 4 5 Hälta 94.38 76.63 22.28 5.29.22.99.11.1 2 1 3 Andelen grisar med lindriga avvikelser i rörelser ökar med tiden. Andelen grisar med alvarligt avikelser mycket låg Dom sitter inte inne och spelar dator Andelen grisar med hälta ökar med tiden. Preliminära resultat slaktanmärkningar led 1 Klövar 99.89 99.7.11 1.3 Inga uppenbara klövproblem bland halta grisar eller besättningar

Ledanmärkningar vid slakt Hampshire galtar, avelvärden ben LÅG! Ca 2 % av de slaktade grisarna i studien med känd fader hade ledanmärkning Inget/mycket svagt samband mellan kliniska symtom och ledanm. vid slakt (på besättningsnivå) Medelpoäng avkommor, = u.a. 1.4 1.2 1.8.6.4.2 Hälta bed 2 Avelsvärde ben - galt Hampshire galtar, avelvärden ben 1.2 Svullna leder bed 2 Medelpoäng avkommor, = u.a. 1.8.6.4.2 Produktionsdata Avelsvärde ben - galt Kullstorlek och smågrisdödlighet Kullstorlek och smågrisdödlighet Totalt Hamp Duroc Antal kullar 99 49 Dräktighetslängd (dagar från första ins. till grisning) 116.2 115.8 116.5 Totalt antal födda per kull 14.6 14.3 14.8 Levande födda (antal per kull) 13 12.6 13.4 Dödfödda (antal per kull) 1.6 1.7 1.4 Andel dödfödda (%) 9.5 9.4 9.6 Antal smågrisar per kull flyttade till grupp (2 veckor).8 11.1.5 Dödlighet (av levande födda) de första två veckorna (%) 16.9 11.9 21.6 Totalt Bes 1 Bes 2 Bes 3 Bes 4 Bes 5 Antal kullar 99 6 19 28 6 Dräktighetslängd (dagar från första ins. till grisning) 116.2 116.2 115.8 115.4 116.9 116.3 Totalt antal födda per kull 14.6 12.3 14.3 14.4 16.2 7.7 Levande födda (antal per kull) 13. 11.5 12.7 13.4 13.9 7.6 Dödfödda (antal per kull) 1.6.8 1.6 1 2.4 - Andel dödfödda (%) 9.5 7.2 7.4 7.5 14.1 - Antal smågrisar per kull flyttade till grupp (2 veckor).8 9-9.8 11.5 - Dödlighet (av levande födda) de första två veckorna (%) 16.9 21.7 26.9 17.3

Pigwinsugg När dör grisarna? (rapporterade datum) Medel Bes 1 Bes 3 Bes 4 95 av grisarna som är kvar 85 75 65 62 48 41 34 27 13 6 Dagar efter födsel När dör/försvinner grisarna? (kullinformation och id-avläsning) Orsak till smågrisdöd Medel bes 1,3,4 Bes 1 Bes 2 Bes 3 Bes 4-6 Bes 5-6 1 av grisarna som är kvar 1 av rapporterade döda smågrisar Totalt Bes 1 Bes 2 Bes 3 Grisning 6 2v. flytt 13 27 34 41 62 48 Dagar efter födsel 69 76 83 Ben bed 1 97 4 111 Ben bed 2 Ihjällegad av suggan Svag/Pelle Svält Avlivad Fläkt Uppäten Diarré Benbrott Lawsonia Okänt Orsak till smågrisdöd ingen markant skillnad mellan faderraser Orsak till smågrisdödlighet per levnadsvecka av rapporterade döda smågrisar Hampshire Duroc av rapporterade döda smågrisar Ihjällegad av suggan Svält Avlivad Fläkt Svag/Pelle Uppäten Benbrott Diarré Lawsonia Okänt Uppäten Avlivad Benbrott Diarré Fläkt Lawsonia Ihjällegad av Okänt Svag/Pelle Svält vecka 1 vecka 2 vecka 3 Vecka 4-6 Vecka 7-9 suggan

Slaktreultat Pigwinslakt Medel Hamp Duroc Skillnad mellan bes Ålder vid slakt 7 7 7 Slaktad vikt (kg), 89,2,6 JA Kött% 56 56 56 JA Tillväxt, g/dag (födsel till slakt) 442 436 446 JA Kötttillväxt, g kött / dag (födsel till slakt) 248 244 2 JA Slaktreultat Results weight and growth performance Medel Bes 1 Bes 2 Bes 3 Bes 4 Ålder vid slakt 7 231 4 217 199 Slaktad vikt (kg), 93,1,9 91,8 87,9 Kött% 56, 56,6 56,4 54,4 56,8 Tillväxt, g/dag (födsel till slakt) 442 428 452 429 446 Kötttillväxt, g kött / dag (födsel till slakt) 248 243 256 233 253 1.69.1 Weight 1 Weight 2 H-sire D-sire Weight is presented in kg Growth is presented in g/day.31.6.1 H-sire D-sire Growth 1Growth 12Growth 2 Mer? Fundera på vad ni vill att jag räknar på i er besättning, så gör jag det