Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB



Relevanta dokument
Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser

HANDELNS betydelse för Sverige

MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2014:2

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Miljöräkenskaper på SCB

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handel och klimatgaser statistik, räkenskaper, modeller och några tolkningar

Framtagning av konsumtionsbaserad energianvändning från WIOD

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Miljöpåverkan från offentliga konsumtionsutgifter och inköp

Frågor för framtiden och samverkan

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

WEEE statistik Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

BNP Kvartal. 30 juli 2018

BNP Kvartal. 13 september 2017

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

BNP Kvartal. 30 maj 2018

Rapport 2014:23. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

BNP Kvartal. 28 februari 2018

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet

BNP Kvartal. 28 juli 2017

Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Pressinformation från SCB kl. 13:00 Nr 2003:161

Turismräkenskaper och miljö En metodutveckling

Redovisning av Batterifondens inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2011

BNP Kvartal. 13 september 2018

Rapport 2000:5 Miljöpåverkan av svensk handel. - resultat från en pilotstudie

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg?

Hur och vad konsumerar vi?

Klimatsmarta val för hållbara livsstilar

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

BNP Kvartal. 29 november 2018

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, ÖVERSIKTLIGT, NOGA

Pressmeddelande från SCB

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Pressmeddelande från SCB

Klimat, konsumtion och det goda livet

STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet:

Definitiv beräkning av BNP för år 2009

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Varför starta ett kunskapsprogram?

TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

SNS konjunkturrådsrapport 2015

Byggkonjunkturen hamrar sig fast

Handelns betydelse. För Sverige För Hallands län och dess kommuner

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

Statistiska centralbyrån (SCB) Miljö- och regionalstatistik Box Stockholm

Environmental Protection Agency Updated

Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion

Rapportering till EUkommissionen

Handelns betydelse. För Sverige För Östergötlands län och dess kommuner

Grön Makro: Flygskam räcker inte långt

TIDSPLAN ÅR (preliminär) FÖR FLYGVERKSAMHET

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

HUR SKA NATURVÅRDSVERKET DRIVA EN FRAMGÅNGSRIK TILLSYN MED KOMMUNERNA

Metodbeskrivning av beräkning av konsumtionens miljöpåverkan växthusgaser. Version

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

Handelns betydelse. För Sverige För Dalarnas län och dess kommuner

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Sveriges Byggindustrier

Producentansvar för läkemedel kassationen av läkemedel i Sverige idag

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

OBS att till uppgift 4b) finns ett antal svarsblad i slutet av tentamen

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

Klimatpåverkan av livsmedel

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Konsumtionens klimatpåverkan

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Transkript:

Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB

Ton CO2e 7 Residens CO2e 212 Territorium 6 5 4 Total Direkt 3 Produktion 2 1 Register, Enkäter, modellskattningar MiR IPCC

Ton CO2e 7 Residens CO2e 212 Territorium 6 Emissioner i Svensk användning 5 4 Total 3 2 Emissioner i Svensk produktion Direkt Produktion 1 Register, Enkäter, modellskattningar MiR IPCC

Ton CO2e 7 Residens CO2e 212 Territorium 6 Emissioner i Svensk användning 5 4 Total 3 2 Emissioner i Svensk produktion Direkt Produktion 1 BNP Register, Enkäter, modellskattningar MiR IPCC

MKr Nationalräkenskaperna för 212 6 5 4 3 Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan

MKr Nationalräkenskaperna för 212 6 5 4 Import 3 Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan

MKr Slutlig användning Slutlig inhemsk användning Nationalräkenskaperna för 212 6 5 4 Import 3 Investeringar Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP Konsumtion 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan

MKr Slutlig användning Slutlig inhemsk användning Slutl. Anv 42% 6 Nationalräkenskaperna för 212 5 Insatsprodukter 58% 4 Import 3 Investeringar Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP Konsumtion 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan

MKr Slutlig användning Slutlig inhemsk användning Slutl. Anv 42% 6 Inhemsk produktion Användning Nationalräkenskaperna för inhemsk 212 prod 5 Insatsprodukter 58% 4 Import 3 Investeringar Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP Konsumtion 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan

MKr Slutlig användning Slutlig inhemsk användning Tillförsel/Användning (SUT) Tillförsel/Användning (Input-Outputabeller) Slutl. Anv 42% 6 Inhemsk produktion Användning Nationalräkenskaperna för inhemsk 212 prod 5 Insatsprodukter 58% 4 Import 3 Investeringar Bruttoinvesteringar Konsumtion import av varor och tjänster BNP till marknadspris 2 BNP Konsumtion 1 Tillförsel/Utbud Användning/Efterfrågan

Inhemska emissioner CO2e Produktionsperspektiv Efterfrågeperspektiv ~Användningsperspektiv ~Konsumtionsperspektiv Modell Nationalräkenskaper, Nationell Input-Output Register, Enkäter, modellskattningar

Ton CO2e Inhemska emissioner Privat konsumtion redovisas per ändamål (COICOP) Off/HIO 8% 7 6 Direkt Produktion 5 Hushåll 92% Inhemsk användning Priv Kons Off/HIO Investeringar Rest 4 3 Transport 16% Hälsa, Fritid, Utbildning m.m. 8% PK Övrigt 3% Livsmedel 38% 2 1 Inhemska CO2e Boende 35% Modell

Ton CO2e MKr 14 12 Inhemska och importerade emissioner 6 5 4 Import CO2e 212 3 1 2 BNP 1 Direkt 8 Tillförsel/Utbud Produktion Inhemsk användning Priv Kons 6 Off/HIO Investeringar Rest 4 2 Produktion SomOm Viktat Inhemska CO2e Import CO2e Modell

Ton CO2e Inhemska och importerade emissioner från efterfrågesidan 14 CO2e 212 12 1 8 Direkt Priv Kons 6 Off/HIO Investeringar Rest 4 2 Eftefrågan Viktat Inhemska CO2e Import CO2e -2 Modell Modell

Import till

Ton CO2e CO2e 212 25 2 15 Direkt Produktion Import Priv Kons 1 Off/HIO Investeringar 5 Produktion Eftefrågan Viktat Inhemsk anv Total Inhemska Import Summa per komponent Modell

Ton CO2e CO2e 212 25 2 15 NV Konsumtionspersektiv Direkt Produktion Import Priv Kons 1 Off/HIO Investeringar 5 Produktion Eftefrågan Viktat Inhemsk anv Total Inhemska Import Summa per komponent Modell

Ton CO2e CO2e 212 25 5 4.5 2 4 3.5 15 3 2.5 Direkt Produktion Import Priv Kons 1 2 1.5 Off/HIO Investeringar Imp/Inh 5 1.5 Produktion Eftefrågan Viktat Inhemsk anv Total Inhemska Import Summa per komponent Modell

Framåt? Förbättra nationell statistik inom Nationalräkenskaper branschindelning, insatsstatistik, handelsstatistik, regionalisering och motsvarande utveckling inom miljöräkenskaper. Förbättra utgiftsundersökningar hushållstyper, regionalt, inkomster Förbättra tillgången till användbara internationella data/modeller över handelspartners harmonisera kring få modeller som kan användas av många.

Att ta med sig Olika perspektiv (konsumtion och produktion) behövs för att ge en komplett bild av Sveriges utsläpp Olika osäkerhet i olika mått För konsumtionsbaserade utsläpp behövs data i andra länder (ekonomi och utsläpp, internationella databaser) Oavsett hur vi mäter är nivån för hög (1-2 ton per capita) 215-1-5 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2