Årsmöte2016 Ljusterö Vatten- och fiskevårdsförening.

Årsmöte2016 Ljusterö Vatten- och fiskevårdsförening. Protokoll Närvarande 8 personer inkl. styrelsen. Tid: 2016-05-28 kl. 14-16 Plats: Ängsviksvägen 11,Ljusterö. 1. Mötets öppnande: Björn Söderstedt öppnade mötet, hälsade välkomna och föredrog dagordningen. 2. Dagordning godkändes. 3. Björn valdes till mötesordförande 4. Eva Söderlund valdes till mötessekreterare 5. Solveig Björkman och Dennis Keyson valdes att justera mötesprotokollet. 6. Frågan om stämman är behörigen utlyst -ja 7. Fastställande av röstlängd. 8. Björn föredrog verksamhetsberättelse för 2015. Se bilaga 1. 9. Torbjörn Boström redogjorde för miljön. Se bilaga 2. 10. Föredragning av ekonomirapport Solveig Björkman. Se bilaga 3. Vi behöver fler medlemmar. I dagsläget 22 personer. Målet 50 medlemmar kommande året. Inga vattenprover taget 2015. Budget minus 500 kr för 2015. 11. Lars Landemar föredrar revisionsberättelsen. Styrelsen beviljas ansvarsfrihet. 12. Motioner till stämman: Inga motioner inkomna. 13. Verksamhet för 2016: Vi måste få besked från kommun och Vägverket inom de närmaste åren att något kan hända med bro och kanal. Något måste hända och vi måste visa synbara resultat för att vi ska ha en framtid för föreningen. Miljöfrågor eller verksamhetsfrågor? Ska vi ägna oss åt fiske eller genomföra kanalprojektet? Vad ska vi göra? Vi behöver människor med engagemang och intresse för detta som kan arbeta med att få ett resultat? Vem kan prata med kommunen? Vem har goda kotakter med Mikaela Fletcher? Torbjörn redogör för miljöfrågorna. Vad säger experterna? Kanalen har ett visst värde för vattnet. Saxaren har bra vatten. Sämre i Gälnan som är grundare. Bottnarna måste åtgärdas. Aluminium salter kan strös ut på bottnarna. Oklart med kostnader och hur det ska göras. Man arbetar för att skapa en fungerande metod för detta. Speciella båtar med dykare har prövats för att se om det kan fungera ur vetenskaplig synsätt. Vi behöver jobba med kommunen som ska jobba med Trafikverket som ska åtgärda ev. kommande bro. Vi behöver också övertyga markägare och berörda att en kanal kan vara ett positivt projekt för miljön, fisket och för oss som bor runt omkring. Förslag att vår nya ordförande Leif Björkman tar kontakt med

kommunens tjänstemän och med Mikaela Fletcher för att få förslag och synpunkter på vad vi ska göra. Föreningen har under ordförandens Björn Söderstedt mandattid med vattenprover visat att Ljusterös inre vikar är svårt belastade av näringsämnen och numera har syrefria bottnar som släpper ut mer fosfor i vattnet än vad tillrinningen ger. Kommunen har, efter föreningens initiativ, genom Sweco förprojekterat en kanal vid Backen och Trafikverket accepterat en vattendom om en ny bro med tillräcklig öppning för erforderlig vattengenomströmning. Programplanen för Ljusterö är under revidering och behåller markeringen av att en kanal väster-öster ska anläggas vid Backen. Föreningen har också påvisat kanalens betydelse för fiskreproduktionen och fisket genom att öppna en passage åt öster. Budget: Se bilaga 4. Godkänns för 2016. Inga vattenprover planeras för 2016. Årsavgift Ingen ändring =100 kr/år. 14. Val av ordförande och revisorer: Leif Björkman väljs till ny ordförande. Björn blir ledamot i styrelsen som fiskeexpert och Torbjörn blir miljöansvarig. Dennis Keysson blir ordinarie ledamot. 15. Sittande revisorer kvarstår: Lars Landemar och Jonas Rosenthal. Revisorssuppleant: Ulf Pallin Valberedning: Lars Landemar och vakant. 16. Övriga frågor: Frågor från Kent Wrangskog om aluminiumets effekter. Praktisk hantering och doser under utredning. 17. Protokoll finns hos Eva Söderlund, och på hemsidan. 18. Björn tackar för visat intresse och förklarar möte avslutat. Bilaga 1. Verksamhetsberättelse för 2015 Bilaga 2. Miljöbilaga Bilaga 3. Ekonomisk redovisning för år 2015 Bilaga 4. Budget 2016 Bilaga 5. Revisionsberättelse Vid protokollet. Datum: 2016-05-28 --------------------------------------- Eva Söderlund Protokollet justeras: Datum:.... Solveig Björkman Datum:.. Dennis Keysson

Bilaga 1

Förvaltningsberättelse 2015 Miljö BILAGA-1 EU:s vattendirektiv handlar om hur man kan minska tillförsel av fosfor och andra näringsämnen och att genomföra åtgärder. Efter detta tar man itu med havsbotten för att få bort frisättning av fosforföreningar vid syrefria bottenområden. Vattnet blir då klart och alger och dy minskar. Ett långtidsprojekt som kommer att ta många år att åtgärda. I stort sett kan man hävda att den direkta tillförseln av fosfor till vattnen är under kontroll på Ljusterö genom att enskilda avlopp inventerats av kommunen och därefter åtgärdats. Hästgårdar har särskild övervakning. Rapporten Svealandskusten 2016 redovisar status och ges ut av Svealands kustvattenvårdsförbund, vars undersökningsverksamhet och rapportering leds av marina experter från Stockholms universitet. Rapporten återfinns på http://havet.nu/dokument/svealandskusten2016status.pdf och redovisar just status 2015/2016. Omfattande undersökningar De omfattande undersökningarna redovisas utförligt i detaljerade kartor, texter och statusbedömningar. Ovanligt låga närings- och klorofyllhalter gav sommaren 2015 ett gott siktdjup i innerskärgården, medan det var tvärtom i mellanskärgården. Det syrefattiga djupvattnet är borta från Kanholmsfjärden och Möja Söderfjärd, men syrebrist har istället uppstått i de grunda fjärdarna Gälnan och Svartlögafjärden. I Stockholms innerskärgård var det under 2015 ovanligt låga närings- och klorofyllnivåer och ett förhållandevis bra siktdjup. I delar av mellanskärgården var det istället ännu ett år med höga klorofyllhalter, det vill säga mycket planktonalger, särskilt i augusti. Möjligen finns ett samband med det syrefattiga, fosforrika djupvatten som strömmade in i skärgården 2013 och som nu blandats om i hela vattenmassan. Se Bilaga 1.1. Om rapporten 1 Svealandskusten 2016 sammanfattar miljötillståndet i kustvattnen från Dalälvens mynning i norr till Bråviken i söder. Rapporten ges ut av Svealands kustvattenvårdsförbund, där de flesta viktiga vattenvårdande organisationer i regionen ingår. Rapporten innehåller resultat från de undersökningar som utförs av marin expertis från Stockholms universitet, liksom artiklar från andra intressanta aktörer i regionen. Experter vid Stockholms universitet leder den undersökningsverksamhet och rapportering som ligger till grund för rapporten som ges ut av Svealands kustvattenvårdförbund. Östersjöcentrum 2 Carl Rolff, miljöanalytiker carl.rolff@su.se Annika Tidlund, redaktör annika.tidlund@su.se www.su.se/deep Institutionen för ekologi, miljö och botanik Jakob Walve, forskare jakob.walve@su.se Regional samverkan Läs mer om Stockholms Universitets regionala miljöanalysarbete som utförs i samverkan med förbundet, där kustkommuner och län är medlemmar tillsammans med kustpåverkande företag och intresseföreningar. 1 Rapporten är publicerad på http://havet.nu/dokument/svealandskusten2016status.pdf 2 Stockholms universitets Östersjöcentrum Stockholms universitet, SE-106 91 Stockholm, Växel telefon: 08-16 20 00

Svealands kustvattenvårdsförbunds undersökningar och rapporter är grunden för de bedömningar, strategier och verksamhetsplaner som tas fram inom Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening vad gäller vattenmiljö. Ny strategi. Föreningen har därför ändrat strategi och koncentrerar sin verksamhet till projektvisa insatser i några större vattendrag och diken inom området. De fåtal mätningar som gjorts i sådana diken eller i nära brunnar synes visa att P tot (vattenlösliga och partikelburna fosforföreningar) håller ungefär samma höga värden som i sjön där diket mynnar. I samarbete med Österåkers kommun, förvaltningarna Plan&Exploatering och Miljö&Hälsa, och inom ramen för arbetet med EUs Vattendirektiv, planerar föreningen att identifiera källor som ger fosfortillskott och skapa projekt som kan åtgärda och minska påverkan i sjön. Exempel på åtgärder är sedimenterings-bassänger, våtmarker, fosforfällor. Under vintern 2014/2015 har föreningen efter inspektioner hittat två vattendrag till Ösby-fjärden, två till Marumsfjärden och ett till Arnöfjärden som kan ha så stor vattenföring att de har betydelse för tillförseln av näringsämnen. 1. Dike från Sundvikssjön genom Stupsjön till Ösbyfjärden strax väster om Backen. 2. Dike från Måssjön till Lillnäsviken. 3. Dike från Svedlandet till syd Åkersberg till Marumsfjärden vid Björknäs. 4. Dike längs Ljusterövägen söderut vid Marum till Marumsfjärden. Vattenföringen från Mjölnarsjön till Ramsmoraviken har klassats och visar vid jämförelse bättre vattenkvalitet trots att de inre delarna av Ramsmorasunden har höga P tot värden. Finansiering ska sökas via Vattendirektivet och möjliga fonder och stiftelser. Det kan vara lämpligt att närmast berörd tomtägare-samfällighetsförening blir ansvarig utförare för projekt inom sitt markområde. Syrefria bottnar i skärgården. Föreningen har länge tagit årliga vattenprover augusti månad och därmed skapat en statistik över utvecklingen i de inre fjärdarna på Ljusterö under många år. Svealands kustvattenvårdsförbund har nu gjort omfattande karteringar av syresituationen i kustområdet. Fler och bättre data kommer fram genom nya mätmetoder. Den interna näringsomsättningen i vattnet blir vid syrefria bottnar omfattande, och överskuggar de årliga bidragen från avrinningsområdet. När sedimenten blir syrefria försämras förmågan att lagra och binda fosfor, som istället frisätts och driver den kraftiga övergödningen. Mål. Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening behöver anpassa sig till utvecklingen och reorganiseras till mer kompetens och resurser för att kunna påverka olika aktörer och bidra till att reducera fosforläckagen. Ett mål bör vara att uppnå en märkbar förbättring av vattenkvalitén före 2020 genom att först kartlägga hur tillförseln av näringsämnen (främst fosfor) sker och därefter begränsa tillförseln genom olika åtgärder. Om detta inte visar sig tillräckligt och fosfor frigörs från syrefria bottnar måste dessa behandlas1 eller syrerikt vatten tillföras genom pumpar (Lännerstaprojektet). Målet är att uppnå en god vattenkvalitet genom att minska såväl tillförseln av näringsämnen som att stoppa fosforläckaget från syrefria bottnar. Viktigt att träffa tjänstemännen i Åkersberga och att fråga länsstyrelsen om ekonomiska anslag. Ett möjligt projekt kan vara någon igenvuxen badplats i Marumsviken eller Ösbyviken. Dokumentera nuläget gör en åtgärd- dokumentera förbättringar. Föreningen bör hålla kontakt med kommunen och diskutera med ansvariga tjänstemän. Hur kan vi arbeta praktisk? Hur kan vi informera och engagera de olika föreningarna runt våra vikar? Vi behöver t.ex. inventera vilka badplatser som finns och om de kan vara lämpade för ev. åtgärder. Ett möjligt projekt kan vara någon igenvuxen badplats i Marumsviken eller Ösbyviken. Hur kan vi arbeta praktisk med att få bort bottenväxter vid badplatserna? Man kan också anlägga fosforfällor vid de diken som

finns nära badplatserna. Aluminium 3 läggs ut endast på syrefria bottnar och i så fall i samråd med kommunen. En kanal vid Backen mot öster skulle förbättra vattnet och gynna fiskbeståndet om man öppnar en passage väst-ost. Om kanalen skulle komma till stånd behöver man göra en plan för fiskemiljön. Ljusterö den 28 maj 2016 Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening Torbjörn Boström, vice ordf. www.ljusterokanal.se UTDRAG: Tillståndet i kustvattnet resultat från Bilaga1:1 förbundets mätprogram http://havet.nu/dokument/svealandskusten2016status.pdf I Stockholms innerskärgård var det under 2015 ovanligt låga närings- och klorofyllnivåer och ett förhållandevis bra siktdjup. I delar av mellanskärgården var det istället ännu ett år med höga klorofyllhalter, det vill säga mycket planktonalger, särskilt i augusti. Möjligen finns ett samband med det syrefattiga, fosforrika djupvatten som strömmade in i skärgården 2013 och som nu blandats om i hela vattenmassan. Möja Söderfjärd är åter syrerik. Det salta men syrefattiga bottenvatten som strömmade in 2013 och som låg kvar även under 2014, är nu borta. Detta inströmmande bottenvatten påverkade syresituationen även i Kanholmsfjärden och vidare söderut i Nämdö- och Jungfrufjärden. Även Kanholmsfjärden har nu bra syreförhållanden i huvuddelen av djupvattnet, men det syrefattiga vattnet ligger kvar i det allra djupaste skiktet, mellan 90 och 100 meters djup. I Jungfrufjärden förbättrades situationen redan 2014, samtidigt som inflödet av salt syrefattigt bottenvatten såg ut att fortsätta. Ytterligare förbättring kan nu ses i 2015 års mätningar. Omblandning under vintern En förklaring till förbättringarna i alla fjärdarna är med stor sannolikhet att infl ödet av syrefattigt vatten har minskat eller upphört, samtidigt som bottenvattnet tillförts syre genom blandning med syrerikt ytvatten under vintern, då skiktningarna i vattenmassan är som svagast. Ett tecken på detta är den kraftiga minskningen av salthalten i bottenvattnet. I vissa områden har det dock varit ovanligt dåliga syreförhållanden. Det gäller till exempel några av de grundare fjärdarna i Stockholms norra skärgård, som Gälnan och Svartlögafjärden. Syre och fosfor hänger ihop Syrefattigt vatten som strömmar in i skärgården är rikt på näringsämnet fosfor i form av fosfat, som är direkt tillgänglig för alger när den blandas upp i ytvattnet. Vid syrebrist frisätts dessutom fosfat från sedimenten. Ytterligare fosfat bör därför ha frisatts från de bottensediment som fi ck försämrade syreförhållanden när bottenvattnet strömmade in 2013. Nyligen har direkta mätningar av fosfatfrisättningen från djupa bottnar gjorts i Kanholmsfjärden, vilket redovisats i en 3 Metallen har i sjörestaureringssammanhang tillsatts som lösning av Al-salt (aluminium-sulfat eller aluminiumklorid) eller som polyaluminiumklorid-lösning, antingen till vattenmassan eller till sedimenten.

vetenskaplig artikel där Miljöanalysfunktionen deltagit. 4 Mätningarna visar att fosfat alltid läcker från dessa djupa bottnar men att läckaget fördubblades när syresituationen försämrades under 2013. 5 Studien visar också att vattnet i varierande utsträckning blandas om under vintern. Under de två senaste vintrarna har troligen mycket fosfat från bottnarna blandats in i vattenmassan. Detta bör ha bidragit till de höga totalfosforhalterna i ytvattnet även under de följande somrarna. Även kväve och fosfor följs åt Halterna av totalfosfor och totalkväve följs i regel åt, så att det ofta är förhöjda nivåer samtidigt. En orsak är att plankton alltid innehåller både kväve och fosfor, eftersom det är nödvändiga näringsämnen. När cyanobakterier stimuleras av stor fosfortillgång tillför de dessutom kväve genom sin förmåga att utnyttja kvävgas som kvävekälla. Detta kan mycket väl ha bidragit till de förhöjda kvävenivåerna i ytvattnet i mellanskärgården under 2015 i samma områden som de med förhöjda fosforhalter. Även om också en del kväve blandas upp i ytvattnet vid vinteromblandningen visar mätningarna från den högfrekventa nationella övervakningen att vårblomningen normalt sänker kvävenivåerna. Ökningar av kvävehalterna på sommaren orsakas därför av kvävefi xering, av kväveläckage från sedimenten under sommaren samt, i vissa områden, av punktkällor som reningsverksutsläpp eller större kväverika vattendrag. Fördjupad bild Även i årets rapport presenteras kartor som visar de faktiska koncentrationer som använts för statusbedömning. Dessa kartor ger en betydligt mer fördjupad bild än den relativt enhetliga karta som ges av statusbedömningens klasser. Skillnader mellan områden kan här urskiljas för fl era olika variabler, vilket ger en bättre förståelse för hur det faktiskt ser ut och fungerar i våra vatten. DEN SENASTE OFFICIELLA KLASSNINGEN av kustvattnens ekologiska status genomfördes under 2013, omfattar perioden 2007-2012 och är den senaste officiella bedömningen av övergripande ekologisk status. Sådana klassningar ska enligt vattendirektivet genomföras vart sjätte år, och detta är den andra hittills. Enligt vattendirektivet ska alla vatten ha en status som är minst god, det vill säga grön eller blå färg. I annat fall skall ett åtgärdsprogram upprättas. Klassning för de variabler som mäts av förbundet gjordes av förbundets miljöanalysfunktion på uppdrag av länsstyrelserna. Därefter har länsstyrelserna vägt samman förbundets klassningar med andra biologiska kvalitetsfaktorer, främst bottenfauna och makrofyter, vilket finns för en del av vattenförekomsterna. För många av Svealands vattenförekomster har klorofyllhalten blivit avgörande för statusbedömningen, eftersom andra data saknas. I vissa fall har även bottenfauna och biovolym för växtplankton påverkat statusen. Detta gäller till exempel för Kanholmsfjärden, där den låga biovolymen växtplankton gjort att den klassats till god status. Kartor och detaljerade underlag för statusklassningen finns tillgänglig genom VISS, Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lansstyrelsen.se. 4 Studien från Kanholmsfjärden: Nils Ekeroth, Mikhail Kononets, Jakob Walve, Sven Blomqvist, Per O.J. Hall. 2016. Effects of oxygen on recycling of biogenic elements from sediments of a stratifi ed coastal Baltic Sea basin. Journal of Marine Systems 154: 206-219. 5 Today, oxygen depleted or oxygen free (hypoxic) bottoms release annually phosphorus up to three times the amount released from land. (BSAG, The Baltic Sea Action Group, Helsinki, Feb. 3, 2014)

SALTHALTEN ger information om vattnets ursprung, det vill säga om det innehåller mycket sötvatten eller kommer från öppet hav. Den informationen används vid indelning i stora typområden. Salthalten används också för att korrigera referensvärden inför statusklassning av näringsämnen, eftersom det vanligtvis är högre nivåer i tillrinnande sötvatten. Förbundets mätningar visar på en kontinuerlig saltgradient i ytvattnet, med ökande salthalt från södra Bottenhavet, där salthalten är under 5 promille, via Stockholms ytterskärgård ner till Södermanlands kust, där salthalten är omkring 6 promille. Det finns också en gradient från kust till hav. Den mest betydande utsötningen orsakar Mälarens stora utflöde genom Stockholm och Södertälje, samt fl ödet från fl era stora vattendrag till de grunda fjärdarna vid Nyköping. Läs mer och se karta över salthalten i Svealand på: www.svealandskusten.se/?d=3344 SALTHALT Hela rapporten finns på http://havet.nu/dokument/svealandskusten2016status.pdf och redovisar status 2015/2016. Stockholms universitet, SE-106 91 Stockholm - * -

Bilaga 3 Ljusterö Vatten & Fiskevårdsför. 2015 Intäkter Budget 2015 Nuläge 3900 Medlemsavgifter 4 500 3 200 3901 Extra inbet. Medlemmar 3902 Förening, företag 5 000 0 sponsring 3904 0 0 3905 Kanalprojektet 0 8300 Räntor och utdelningar Totala intäkter 9 500 3 200 Utgifter 4010 4011 Kontorsmtrl. 500 0 4012 Hemsida 4 000 2963 4013 Vattenanalyser 0 4014 Underhåll 0 4015 Konsultavgifter 0 0 4017 Möten/administration 2 600 910 4019 Porto 4020 Kanalprojektet 6010 Avgifter, bank 1 000 995,5 6011 Försäkring 6512 Årsmöteskostnader 1 000 0 Totala utgifter 8 100 4868,5 Resultat 1 400-1 669 Balansräkning Årets IB Nuläge Tillgångar 1920 Plusgiro 18 613 1930 Sparkonto Nordea Summa 0 18612,6 Eget kapital och skulder 2010 Eget kapital 2011 Fond för underhåll och förnyelse av anläggningar Summa 0

Bilaga 4 Ljusterö Vatten & Fiskevårdsför. 2016 Intäkter Budget 2016 Nuläge 3900 Medlemsavgifter 3 500 0 3901 Extra inbet. Medlemmar 3902 Förening, företag 0 0 sponsring 3904 0 0 3905 Kanalprojektet 0 8300 Räntor och utdelningar Totala intäkter 3 500 0 Utgifter 4010 4011 Kontorsmtrl. 0 0 4012 Hemsida 3 000 0 4013 Vattenanalyser 0 4014 Underhåll 0 4015 Konsultavgifter 0 0 4017 Möten/administration 0 0 4019 Porto 4020 Kanalprojektet 6010 Avgifter, bank 1 000 0 6011 Försäkring 6512 Årsmöteskostnader 500 0 Totala utgifter 4 000 0 Resultat -500 0 Balansräkning Årets IB Nuläge Tillgångar 1920 Plusgiro 18 613 1930 Sparkonto Nordea Summa 0 18612,6 Eget kapital och skulder 2010 Eget kapital 2011 Fond för underhåll och förnyelse av anläggningar Summa 0

Bilaga 5