VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg, Jan Jansson, HS Sjuhärad, Märet Engström, HS Värmland Kan man förbättra ekonomin i grovfoderproduktionen genom att välja att odla kortvariga, högavkastande vallar? Blir avkastning och kvalitet bättre eller inte? Här har kortvarig vall jämförts med traditionell treårig vall i en hel vallväxtföljd. systemen värderades både i fältförsök och i praktisk odling i demonstrationsytor hos lantbrukare. Fördelar och nackdelar för bl.a. stallgödselspridning, ogräsbekämpning och stenplockning skall också vägas in i den slutliga utvärderingen. I år har vallarna i två av försöken skördats för tredje och sista året och vi kan börja lägga ihop skördarna till en totalavkastning för respektive system. Om försöken I försöksserierna L6-560 och L6-5601 jämfördes ettåriga vallar med treåriga vallar i en fyraårig valldominerad växtföljd i ett fältförsök på Uddetorp och två fältförsök på Rådde. På fem platser i Västra Götaland har det dessutom funnits som mest åtta demonstrationsytor med samma led som i försöken. Försöken och demoytorna anlades 2001 och 2002. arna i leden med treåriga vallar etablerades i spannmål till fullmognad och i leden med ettåriga vallar i helsäd av spannmål eller spannmål/ärt-blandning. De ettåriga vallarna skördades fyra gånger per säsong och de treåriga vallarna skördades tre gånger. De ettåriga plöjdes sedan på hösten eller våren efter vallåret och etableras på nytt i helsäd. Avkastning vid skörd av helsäd samt återväxten efter helsädesskörd bestämdes också. Svalöf Weibull AB och Scandinavian Seed AB valde fröblandningar till respektive led. Projektet genomfördes inom programmet, AgroVäst, och finansierades delvis av Skaraborgs läns Nötkreatursförsäkringsbolags stiftelse. I planeringen av projektet har Hushållningssällskapen i Skaraborg, Sjuhärad och Värmland, samt SLU, FiV, Svalöf Weibull AB, Scandinavian Seed AB, Skara Semin och Svenska Lantmännen medverkat. Här redovisas endast resultat från fältförsöken. Hela projektet kommer att sammanställas under 2005 och redovisas i en separat rapport. fröblandningar och gödsling vall (SW): 15 % rödklöver Fanny, 45 % rajsvingel Paulita, 40 % hybridrajgräs Roxy. vall (SSd): 60 % hybridrajgräs Pirol, 40 % italienskt rajgräs Fabio. Fr.o.m. 2003 ingår 25% rödklöver Titus och 5% Rajah. vall (SW): 30 % timotej Alexander, 30 % ängssvingel Mimer, 20 % engelskt rajgräs Helmer, 10 % rödklöver Sara, 10 % vitklöver Sonja (SW 944). vall (SSd): 10 % timotej Lischka + 10 % Liglory, 10 % ängssvingel Preval, 30 % rajsvingel Prior (ersatt av rörsvingel Retu fr.o.m. 2002), 10 % engelskt rajgräs Herbie + 10 % Fanda, 6 % rödklöver Titus + 4 % Rajah, 5 % vitklöver Riesling + 5 % Abercrest. 62
I fältförsöken gödslades de ettåriga vallarna med 100 + 80 + 70 + 50 = totalt 300 kg N per ha och de treåriga med 80 + 70 + 50 = 200 kg N per ha. Demoytorna gödslades enligt lantbrukarens strategier. I serie L6-560 ingick fyra led (A-D) medan det i serie L6-5601, ett försök på Rådde, ingick sex led (A-F där A-D motsvarade leden i L6-560) så att det varje år fanns en ettårig vall att jämföra med. Resultat Två av försöken avslutades 2004 då hela växtföljden fullföljts medan försöket anlagt 2002 har ett skördeår kvar (figur 1). Allt grovfoder som producerats i respektive odlingssystem har inkluderats i summeringen av ts-skördar. Systemet med kortliggande vallar har över tre år med skörd av grovfoder totalt avkastat nära 36 ton ts i försöket på Uddetorp och drygt 29 ton ts per hektar i försöket på Rådde. I samma försök har de treåriga vallarna avkastat knappt 31 ton respektive drygt 26 ton. Dessa jämförelser är baserade på ett medelvärde av två led per system. I figur 1 är skillnaden mellan systemen 2 900 kg ts ha -1 och då är alla tre försöken medräknade. Skördedatum i försöken 2004 visas i tabell 1. Gräsen i de ettåriga vallarna utvintrade kraftigt vintern år 2002/2003 och även vintern 2003/2004 påverkades grödan negativt. Förstaskördarna var därför låga i flera fall men detta kompenserades i resterande skördar under året. arna som anlades 2001 hade speciellt på Uddetorp låg baljväxtandel 2002. arna som anlagts senare år hade generellt högre andel baljväxter. I försöken anlagda 2001 var under 2004 i försöket på Uddetorp baljväxthalterna högre i de ettåriga vallarna än i tredjeårsvallarna. Tabell 1. Skördedatum 2004 i försöksserierna L6-560 och L6-5601 Skördedatum 2004 Uddetorp L6-560 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 4 25 maj 5 jul 9 aug 30 sep 25 maj 5 jul 9 aug 30 sep 25 maj 9 jul 30 sep 25 maj 9 jul 30 sep Rådde L6-560 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 4 24 maj 23 jun 28 jul 31 aug 24 maj 23 jun 28 jul 31 aug 1 jun 7 jul 31 aug 1 jun 7 jul 31 aug Rådde L6-5601 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 4 Helsäd Återväxt 8 jul 1 sep 8 jul 1 sep 1 jun 8 jul 1 sep 1 jun 8 jul 1 sep 24 maj 23 jun 28 jul 1 sep 24 maj 23 jun 28 jul 1 sep 63
På Rådde var baljväxthalten högst i ettårig SSd. Andelen baljväxter var ungefär lika i övriga led. Vitklöver dominerade i tredjeårsvallarna. Ett svagt bestånd tidig vår i ettårig SSd och mycket låg avkastning i skörd 1 antyder att gräsen i ledet klarat vintern dåligt. Bestånden i tredjeårsvallarna var tidig vår ca. 70 %, medan de i ettårig SW var över 90 %. I försöket på Rådde anlagt 2002, var bestånden på våren bra i led med övervintrande vall. I tabell 2 och 3 redovisas kvaliteten i de olika leden i försöken. De resultat som redovisas här är preliminära. Till exempel är några värden på energiinnehåll uppseendeväckande låga. Generellt har baljväxthalterna varit mindre än 50 % men några undantag finns, dock ej redovisade här. Den låga avkastningen och höga baljväxtandelen i den ettåriga SSd-blandningen i skörd 1 medförde en mycket låg NDF-halt och hög råproteinhalt. Det var 2004 generellt högre råproteinhalter än tidigare år pga högre baljväxtandelar. Energihalterna har liksom tidigare år varit relativt låga i återväxtskördarna. a SSd-vallen var de första anläggningsåren en ren gräsblandning och den klart mest högavkastande både 2002 och 2003. I den blandningen gick kvalitetsförändringen snabbare än i övriga. I de vallar som etablerats under 2003 och 2004 har SSd valt att tillföra 30 % rödklöver. Under 2005 slutförs försöksserierna med det tredje vallåret i försöket på Rådde anlagt 2002. Även några av demoytorna ligger kvar ett sista år. När alla försöken och demonstra- Tabell 2. Innehåll av energi, NDF och råprotein 2004 i försöksserie L6-560 som medel av 2 försök (preliminära resultat) Energi (MJ/kg ts. (gräs) tabell 2 1:a skörd 11,3 11,4 11,8 11,6 2:a skörd 10,1 9,2 9,9 9,6 3:e skörd 8,5 8,9 8,8 9,0 4:e skörd 9,3 8,5 (baljv.) 1:a skörd 11,3 11,3 11,7 11,6 2:a skörd 10,5 9,9 10,4 10,2 3:e skörd 9,4 9,6 9,6 9,8 4:e skörd 9,9 9,4 Råprotein (g/kg ts) 1:a skörd 219 210 173 175 2:a skörd 197 203 174 171 3:e skörd 170 167 146 141 4:e skörd 192 176 NDF (g/kg ts) 1:a skörd 388 308 422 417 2:a skörd 482 463 516 513 3:e skörd 494 495 526 546 4:e skörd 455 502 64
tionsodlingarna har skördats hela växtföljden skall den slutgiltiga bedömningen göras för att jämföra de båda systemen. Då ska faktorer som avkastning, kvalitet, anläggningskostnad, ogräsproblem, stallgödselspridning och stenplockning vägas in och även ekonomin beräknas för systemen. Tabell 3. Innehåll av energi, NDF och råprotein 2004 i försöksserie L6-5601 (ett försök) (preliminära resultat) (gräs) 1:a skörd 11,5 11,5 11,9 11,9 2:a skörd 9,1 9,4 10,9 10,0 3:e skörd 9,9 8,8 10,4 9,2 4:e skörd 9,6 8,2 Helsäd 9,6 10,4 Återväxt 7,8 9,7 (baljv.) 1:a skörd 11,5 11,5 11,7 11,8 2:a skörd 9,9 10,1 11,2 10,6 3:e skörd 10,5 9,7 10,8 10,0 4:e skörd 10,2 9,2 Helsäd 10,4 10,9 Återväxt 9 10,3 Råprotein (g/kg ts) 1:a skörd 187 194 187 167 2:a skörd 220 189 163 158 3:e skörd 128 142 188 111 4:e skörd 164 162 Helsäd 85 81 Återväxt 182 126 NDF (g/kg ts) 1:a skörd 334 361 394 371 2:a skörd 483 520 505 541 3:e skörd 530 573 505 558 4:e skörd 506 542 Helsäd 584 555 Återväxt 505 533 65
Ts (kg/ha) 30 000 III, 3:e skörd III, 2:a skörd III, 1:a skörd 25 000 20 000 15 000 I omg 2, 4:e skörd I omg 2, 3:e skörd I omg 2, 2:a skörd I omg 2, 1:a skörd II, 3:e skörd II, 2:a skörd II, 1:a skörd 10 000 5 000 0 Figur 1. vall, SSd vall, SW vall, SSd Återväxt anl. år Helsäd anl. år I omg 1, 4:e skörd I omg 1, 3:e skörd I omg 1, 2:a skörd I omg 1, 1:a skörd Sammanlagd avkastning (kg ts ha -1 ) i försöksserie L6-560 och L6-5601, i medeltal från tre försöksår vall 1 (2002 och 2003), tre försöksår vall 2 (2003 och 2004), två försöksår vall 3 respektive vall 1 omgång 2 (2004), samt tre försöksår med helsäd och återväxt (2003 och 2004) 66