Lönsamhet i skogsbruket Johnny Sved
Lönsamhet Mäter en ekonomisk verksamhets förmåga att generera vinst Itäkterna är större än kostnaderna Mäter även hur effektivt verksamheten generar vinst En noggrann bokföring är viktig för att kunna följa upp lönsamheten i ett företag Skogsbrukets bokföring har en del utmaningar och bl.a. därför godkänner skattemyndigheterna enkel bokföring Lönsamheten kan även granskas genom att analysera de kassaströmmar som en verksamhet ger upphov till 2
Lönsamhet Företag A B Resultat 10 000 25 000 Omsättning 100 000 500 000 Resultat/omsättning 10 % 5 % Bundet kapital 200 000 250 000 Avkastning på kapitalet i % 5 % 10 % Eget kapital 50 000 200 000 Avkastning på eget kapital i% 20 % 12,5 % 3
Bokföring i skogsbruket Enskilda skogsägare är inte bokföringsskyldiga i Finland Skogsbruk betraktas inte som företagsverksamet i beskattningen Skattemyndigheterna är nöjda med så kallad enkel kassabokföring Beskattningsbart resultat = inkomster utgifter Om man vill göra en ordentlig uppföljning av verksamheten och lönsamheten räcker det inte till Den största bristen är att bundet kapital och förändringar i kapitalet inte kommer fram 4
Bokföring i skogsbruket Med dubbel bokföring fås: En resultaträkning som beskriver skogsbruksföretagets ekonomiska överskott/underskott under verksamhetsåret En balansräkning som beskriver skogsbruksföretagets ekonomiska ställning vid årsskiftet (hur mycket kapital finns och hur är det fördelat) I Kannattava metsätalous finns en modellkontoplan som är uppbyggd enkom för skogsbruk 5
Resultaträkning 2013 2014 2015 Inäkter, rotförsäljning 15 739 0 0 Intäkter, leveransförsäljnng 0 0 4 320 OMSÄTTNING, VIRKESFÖRSÄLJNING 15 739 0 4 320 Statliga stöd och andra intäkter 0 0 0 SKOGSBRUKSFÖRETAGETS OMSÄTTNING 15 739 0 4 320 Kostnader, avverkning och transport 0-2 064-553 Skogsskötselkostnader -2 933-3 497 0 Förvaltningskostnader 0-130 -148 DRIFTSBIDRAG 12 806-5 691 3 619 Avskrivningar enligt plan -1 896-1 525-1 231 RÖRELSERESULTAT 10 910-7 216 2 388 Dividender och andelsräntor 0 0 0 Övriga ränte- och finansieringsintäkter 497 0 487 Kostnader för främmande kapital -496-491 -500 Direkta skatter* -3 426 1 007 186 NETTORESULTAT 7 486-6 700 2 562 Extraordinarie intäkter 293 0 0 HELHETSRESULTAT 7 778-6 700 2 562 Värdeförändringar i stående virke 6 983 25 197 17 856 KORRIGERAT HELHETSRESULTAT 14 762 18 497 20 418 Värde på eget arbete 1 820 1 756 0 Värdeförändringar i stående virke 6 983 25 197 17 856 BOKFÖRINGSMÄSSITGT RESULTAT (EFTER SKATT) 9 598-4 945 2 562 6
AKTIVA 2013 2014 2015 BESTÅENDE AKTIVA 29 394 28 329 27 097 Materiella och immateriella tillgångar 29 394 28 329 27 097 Mark- och vattenområde 13 300 13 300 13 300 Plantskogar 7 654 8 113 8 113 Bygnnader 0 0 0 Maskiner och utrustning 2 590 1 942 1 456 Skogsvägar och skogsdiken 5 851 4 974 4 228 Andra förnödenheter 0 0 0 Långfristiga placeringar 0 0 0 Aktier och andelar 0 0 0 RÖRLIGA AKTIVA 249 203 274 120 289 187 Omsättningstillgångar 245 741 270 938 288 792 Stående virke 245 741 270 938 288 792 Kortfristiga fordringar 232 3 182 122 Resultatregleringar 0 2 355 0 Momsfordringar* 232 827 122 Finansiella tillgångar 3 230 0 273 Kassa och bank 3 230 0 273 SUMMA AKTIVA 278 597 302 449 316 284 7
PASSIVA 2013 2014 2015 EGET KAPITAL 271 415 296 443 313 999 Eget kapital i balansen 271 415 296 443 313 999 Eget kapital vid räkenskapsperiodens början 265 464 271 414 296 443 Värdeförändringar i det egna kapitalet 5 951 25 029 17 556 Insatt eget kapital 0 4 945 0 Räkenskapsperiodens resultat 9 598-4 945 2 561 Värdet på eget arbete 0 0 0 Uttag för eget bruk -9 598 0-2 561 FRÄMMANDE KAPITAL 7 182 6 006 2 285 Långfristigt främmande kapital 3 721 2 824 1 890 Långfristiga lån 3 721 2 824 1 890 Kortfristigt främmande kapital 3 461 3 182 395 Förskottsbetalningar, rotförsäljning 0 0 0 Förskottsbetalningar, leveransförsäljning 0 2 355 0 Momsskulder* 3 461 518 395 Övriga kortfristiga skulder 0 309 0 SUMMA PASSIVA 278 597 302 449 316 284 8
Särdrag i skogsbrukets ekonomi och Skog som investering 9
Särdrag i skogsbrukets ekonomi Långa tidsspann Omloppstid 40 120 år Ojämn kassaström Stora inkomster de år du säljer virke Årligen förvaltningskostnader och allt som oftast kostnader för skogsvården Binder kapital Merparten av kapitalet är bundet i träden, men även i mark, vägar, mm 10
Särdrag i skogsbrukets ekonomi Dålig likviditet: Träd blir inte till pengar över en natt Avverkningsrätten säljs vanligen för 2 år (rotköp) Det tar några månader att sälja skogsmark, i en del regioner ännu längre De växande träden är skogsägarens maskiner i produktionen men de är också skogsägarens slutprodukter 11
Rätt stabil avkastning 12
Skogsfastigheternas prisutveckling i Norra Savolax (reella priser) 13
Köpa mer skog eller sälja? Investera i skog, om Du är redo att binda upp dig för en längre tid och sätta dig in i skogsbruk. Du söker trygga investeringar med stabil avkastning Du sätter värde på rekreation, naturvärden, mm som skogen ger Sälj skog, om Du inte har tid eller intresse att sätta dig in i skogsbruk Du inte är nöjd med den avkastning skogen ger Dina placeringar har en god spridning och du behöver kapitalet till något annat Gården är liten eller splittrad och du inte vill satsa på att utveckla gårdens struktur Skogen har låga känslovärden eller användningsvärde för dig 14
Ränta i skogsbruket 15
Varför ränta? Vilket alternativ föredrar du? a) 1 000 000 euro kontant b) 1 euro om dagen från idag framåt Det finns alltid alternativa placeringsobjekt för kapitalet Priset på pengar bestäms på kapitalmarknaden Till vilket pris (helhetspris) kan du låna pengar? Vilken avkastning ger alternativa placeringar? 16
Varför ränta? Två nya alternativ. Vilket är mer lockande? a) 65 000 euro kontant b) 50 000 euro om 10 år + 50 000 euro om 20 år Alternativen är nästan likvärdiga räknat med 3 % ränta Din egen ekonomiska situation påverkar valet 17
Hur kan jag fastställa mitt eget avkastningskrav? Avkastning på alternativ placering före kapitalskatt 6,0 % Skattekorrigering, 30 % x 6 % - 1,8 % Riskkorrigering (om annan riskklass) - 0,5 % Inflationskorrigering - 0,5 % Reellt avkastningskrav 3,2 % I detta fall är den lägsta godtagbara räntan 3,2 % för skogsägaren. OBS! Bördighet, geografiskt läge och trädslag påverkar inte avkastningskravet 18
Diskontering och prolongering Inkomster och utgifter som uppstår vid olika tid har olika värde för oss När vi vill uppskatta nuvärdet på en post som uppstår i framtiden diskonterar vi Nuvärde = värde ( 1+ ränta) tid När vi vill räkna det framtida värdet på en post som uppstår nu prolongerar vi Framtidsvä rde = värde*( 1+ ränta) tid 19
Exempel på diskontering Åtgärd År Kassaström Nuvärde med 3 % räntefot Hyggesröjning, högläggning och plantering, /ha 0-1 272-1 272 Slyröjning 5-319 - 275 Röjning 10-465 - 346 Förstagallring 32 + 950 + 368 Andra gallring 50 + 2 500 + 570 Slutavverkning 70 + 20 000 + 2 525 Summa + 21 395 + 1 570 20
Kassaflödesanalys Genom att analysera storleken på inkomstsposter och utgiftsposter som verksamheten generar kan vi skapa oss en bild av om det är lönsamt eller inte Poster som uppstår vid olika tid diskonteras till nuvärde för att bli jämförbara Summan av alla poster eller nettonuvärdet (NPV) är antingen positiv eller negativ Ett positivt NPV betyder att verksamheten är lönsam för oss Ett negativt NPV betyder att verksamheten inte är lönsam för oss (vi når inte upp till önskad avkastning) 21
Strategier i ett skogsbruksföretag 22
Maximera nuvärdet Genom att maimera det nettonuvärde som skogsbruket kan generera erhåller skogsägaren största möjliga förmögenhet och konsumtionsmöjligheter Vid en analys ser man alltid till den kassaström som uppstår efter beslutet, siktet framåt Att man tidigare gjort en investering är inget argument för att göra en ny investering! Argumentet är det mervärde som den nya investeringen skapar Även direkta virkseförsäljningsinkomster beaktas 23
Maximera den procentuella avkastningen på kapitalet En direkt maximering av avkastningsprocenten i skogsbruket leder inte till det bästa ekonomiska helhetsresultatet Virkesproduktion är en biologisk process som ger hög relativ avkastning när mängden bundet kapital sänks Att hålla skogsbrukets kapital på en mycket låg nivå maximerar därför inte skogsägarens totala förmögenhet 24
Jämnt kassaflöde Att eftersträva ett jämnt kassaflöde har varit vanligt bl.a. i skogsbruksplaner Målet leder vanligen till, att man måste avvika från ekonomiskt optimala skötselprogram Slutavverkningar skjuts fram, för att med tiden få en jämn fördelning av utvecklingsklasser Att skjuta på avverkningar försämrar skogsbruksföretagets lönsamhet Det kapital som frigörs vid en avverkning kan omplaceras, realisering för konsumtion kan lika gärna ske genom att sälja värdepapper som genom att sälja virke. 25
Bygga upp kapital Man upplever att förmögenheten är i bra förvar i växande skog Man vill skapa en kapitalreserv, som den som tar över i sinom tid kan omvandla till pengar Allt mer kapital binds i skogen och med tiden försämras lönsamheten Risken för skogsskador ökar rotröta snöskador (pga klena stammar och uppskjutna trädkronor) vindskador 26
Lönsam virkesproduktion 27
Att jämföra olika skötselprogram För att jämföra lönsamheten i olika skötselprogram används ett specialfall av kassaflödesanalys: Faustmanns markvärdesformel t ( Ry - Cy )(1 + r) y= 0 Markvärde = -t 1- (1 + r) r = ränta t = omloppstid R y = intäkt vid år y C y = kostnad vid år y - y 28
Att jämföra olika skötselprogram Markvärdet beskriver nettonuvärdet av den kassaström som uppstår när man utgår från kalmark och upprepar samma skötsleprogram i all oändlighet Med hjälp av markvärdet kan man behändigt jämföra lönsamheten i skötselprogram som har olika längd Genom att välja ett skötselprogram som ger högsta möjliga markvärde räknat med skogsägarens räntekrav kan vi optimera skogarnas skötsel 29
Tall på karg mo i Paltamo Räntefot 2 % 3 % 4 % 1 gall. 2 gall. 3 gall. 1 gall. 2 gall. 3 gall. 1 gall. 2 gall. 3 gall. Markvärde, /ha 659 839 727 188 97 176 496 455 493 Omloppstid, år 97 102 102 87 92 97 77 87 77 Åtgärd År Kassaflöde Kassaflöde Kassaflöde Förvaltning, /ha 11/v 11/v 11/v Beståndsanläggning, /ha 0 393 393 393 Röjning, /ha 15 465 465 465 Förstagallring, /ha 47 520 520 520 520 520 520 52 910 910 910 Andra gallring, /ha 62 1 710 1 550 1 710 1 550 1 710 1 550 Tredje gallring, /ha 77 2 000 2 000 Slutavverkning, /ha Vid omloppstiden 11 090 10 725 8 130 8850 8 480 7 175 6 420 7 260 4 920 30
Tall på karg mo i Paltamo 35 30 25 Grundyta, m²/ha 20 15 10 5 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Beståndets ålder, år 31
Gran på lundartad mo i Hattula Räntefot 2 % 3 % 4 % 1 gall. 2 gall. 3 gall. 1 gall. 2 gall. 3 gall. 1 gall. 2 gall. 3 gall. Markvärde, /ha 7 455 7 968 7 984 3 096 3 362 3 387 932 1 158 1 179 Omloppstid, år 86 86 86 66 71 71 66 66 66 Åtgärd År Kassaflöde Kassaflöde Kassaflöde Förvaltning, /ha 11/v 11/v 11/v Beståndsanläggning, /ha 0 1 272 1 272 1 272 Slyröjning, /ha 4 319 319 319 Röjning, /ha 9 465 465 465 13 465 465 465 465 465 465 Förstagallring, /ha 36 3 200 2 975 3 200 2 975 3 200 2 975 41 5 545 5 545 5 545 Andra gallring, /ha 46 3 155 3 155 3 155 51 5 590 5 590 5 590 Tredje gallring, /ha 56 4 650 4 650 4 650 Slutavverkning, /ha Vid omlopps -tiden 41 180 37 520 34 010 26 205 26 515 23 600 26 205 22 770 20 055 32
Gran på lundartad mo i Hattula 60 50 40 PPA, m²/ha 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Puuston ikä, v 33
Föryelsemognad Visarprocenten beksriver tillväxtens värde i förhållande till bundet kapital (trädens rotvärde + markens värde) Beskriver den aktuella avkastningen på det kapital som är bundet i beståndet När visarprocenten permanent faller under vårt räntekrav är skogen förnyelsemogen 34
Förnyelsemognad Värdetillväxten består både av volymtillväxt och förskjutning till värdefullare sortiment Värdetillväxten är hög vid värdetrösklar Energived massaved stock specialstock Beakta värdetrösklarna! Ålder Gran på frisk mo i mellersta Finland (Siilinjärvi, 1 126 d.d.) Volym, m³/ha Stock, m³/ha Massa, m³/ha 63 258 181 77 68 304 240 64 Tillväxt 46 59-13 35
Exempel: Gran på frisk mo i mellersta delen av Finland (Siilinjärvi) OBS! Markvärde 0 /ha 36
Exempel: Tall av dålig kvalitet på lundartad mo, Replot Värdeutveckling utan avverkningar Beståndets ålder, år Kapital, /ha Värdetillväxt, /ha Visar-% 50 14 350 395 2,7 55 16 320 285 1,7 60 17 740 Värdeutveckling efter låggallring (grundyta 41 m²/ha 26 m²/ha) Beståndets ålder, år Kapital, /ha Värdetillväxt, /ha Visar-% 50 10 155 340 3,3 55 11 855 311 2,6 60 13 420 320 Bundet kapital består av virkets rotvärde och markens värde (markvärdet 1 700 e/ha beräknat med 3 % räntefot, plantering av gran) 37
Exempel: Tall av dålig kvalitet på lundartad mo, Replot Tillväxten är ännu hög i den 50-åriga tallskogen, 8,6 m³/ha/år Tallarna har grova döda kvistar som sitter kvar på stammarna En stor del av träden har långkrök pga planteringsfel En gallring förbättrar inte kvaliteten nämnvärt Beståndet är väldigt tätt, grundyta 41 m²/ha Uppskjutna kronor och uppenbar risk för vindfällen och snöbrott En gallring höjer bara tillfälligt visarprocenten över 3 % Det lönar sig att genast förnya tallbeståndet 38
Förnyelseföljd för olika bestånd 1. Skadade bestånd, där virkets värdet snabbt sjunker (t.ex. Storm, barkborre) 2. Bestånd med rotröta, där virkets värde sjunker i takt med att rotstockarna får rötskada (Kapital förstörs) 3. Bestånd av dålig kvalitet där visarprocenten är lägre än skogsägarens räntekrav (t.ex. Planterad tall på bördiga marker) 4. Bördiga bestånd där där visarprocenten är lägre än skogsägarens räntekrav 5. Karga bestånd där där visarprocenten är lägre än skogsägarens räntekrav 39
Val av förnyelsemetod (tall, torr mo, Saarijärvi) Kalkylränta 2 % 3 % 4 % Plant Sådd Frötr. Plant Sådd Frötr. Plant Sådd Frötr. Markvärde, /ha 1 998 2 168 1 573 204 449 714-645 -320 381 Direkta inkomster, /a 13 000 13 000 11 620 13 000 13 000 11 620 13 000 13 000 11 620 Summa 14 998 15 168 13 193 13 204 13 449 12 334 12 355 12 680 12 001 Omloppstid, år 78 94 115 73 84 100 68 79 95 Åtgärd År Kassaflöde Kassaflöde Kassaflöde Förvaltning, /ha 11/v 11/v 11/v Beståndsanläggning, /ha 0 1 112 567 369 1 112 567 369 1 112 567 369 Slyröjning, /ha 4 319 319 319 5 319 319 319 319 319 319 Avverkning av fröträd 5 1 379 1 379 1 379 14 465 465 465 Röjning, /ha 15 465 465 465 20 465 465 465 33 555 555 555 Förstagallring, /ha 39 785 785 785 50 745 745 745 48 2 445 2 445 2 445 Andra gallring, /ha 54 2470 2470 2470 80 3 040 3 040 3 040 Tredje gallring, /ha 69 2 830 2 830 2 830 Slutavverkning, /ha Omlopp 14 345 12 790 9 225 12 680 1 070 6 520 10 850 8 575 5 440 40
Val av förnyelsemetod Även om skogsodlingen ger ett negativt markvärde är det ett lönsammare alternativ än att ställa fröträd. Kapital binds i fröträden och de direkta inkomsterna minskar, vilket ger ett lägre nuvärde 41
Slyröjning Målet med slyröjning är att gynna träd som kan producera värdefullt virke Slyröjning sänker kostnaderna för senare röjning Beståndet utvecklas snabbare och får högre kvalitet större intäkter tidigare En åtgärden är lönsam om den får till stånd ett kassaflöde med positivt nettonuvärde 42
Slyröjning Ålder Skött /ha Ålder Oskött 5 Slyröjning -304 5 Ingen slyröjning 0 13 Röjning, gran 1 700 st/ha, -460 vårtbjörk 200 st/ha /ha 18 Röjning, 700 granar som överlevt/ha, dessutom rikligt med glasbjörk och naturligt uppslag av gran, vårtbjörk och lite tall -675 30 Första gallring, till 1 000 träd/ha 1 187 45 Andra gallring till 650 träd/ha 4 242 28 Första gallrig 690 40 Andra gallring 1 085 52 Tredje gallring 2 449 63 Slutavverkning 18 338 63 Slutavverkning 12 309 43
Slyröjning /ha 14 000 Nettonuvärde vid 5 års ålder 12 000 10 000 Hoidettu Hoitamaton 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1 2 3 4 5 6 Kalkylränta 44
Slyröjning Slyröjning är en del av förnyelsekedjan. Fel vald förnyelsemetod kan höja skötselkostnaderna avsevärt Slyröjningen ska göras i tid! Redan en sommars försening kan leda till att gräs och sly skadar plantorna. Undvik ändå onödigt arbete. Det kan räcka med att avlägsna sly som stör plantorna. Redan efter ett par år syns slyröjningen som 20-30 % högre diametertillväxt och lite senare som märkbart bättre längdtillväxt. 45
Röjning Även om röjningen är en kostnad i början av omloppstiden förbättras lönsamheten i hela skötseöprogrammet. Nyttan syns på flera olika sätt: Det virke som senare avverkas har bättre kvalitet och större stamvolym Högre stamvolym sänker drivningskostnaderna i förstagallringen ( /m³) Kortare omloppstid och tidigar intäkter Minskad skaderisk 46
Gödsling Högre tillväxt Högre stockandel På momarker är tall på torr mo och gran på frisk mo de lönsammaste gödslingsobjekten Torvmoar av typ II (ursprungligen öppna eller delvis öppna tormarker). Det finns rikligt med kväve men ofta knappt med fosfor och kalium. På momarker har en gödsling med kväve en verkningstid på ca 10 år För att ta tillvara nyttan krävs god planering 47
Kvävegödsling, 60-årig gran på frisk mo i mellersta Finland /ha Förändring i nettonuvärde pga gödslingen 300 250 200 150 100 50 0-50 0 1 2 3 4 5 6 ränte-% Lannoitus heti Lannoitus 5 v kuluttua 48
Iståndsättningsdikning Forskning visar att iståndsättningsdikningar gett en förhöjd tillväxt om 0,5 1,5 kubikmeter/år under 15 20 års tid Den ekonomiska nytta kommer från högre tillväxt och dessutom av att träden växer till stockdimension Nyttan bör jämföras med de totala kostnaderna för iståndsättningsdikningen 49
Iståndsättningsdikning, Lingontorvmo i Ruovesi Behandlingar: 1. Ingen iståndsättning + gallring 50 år + slutavverkning 70 år 2. Iståndsättning 35 år + gallring 50 år + slutavverkning 70 år 3. Iståndsättning 35 år + gallring och iståndsättning 50 år + slutavverkning 70 år 50
Plockhuggning 51
Plockhuggning Principerna för den ekonomiska kakylen är tydliga. Genom att maximera beståndens nettonuvärde får du största möjliga förmögenhet och konsumtionsmöjligheter De tillväxtmodeller vi har att använda har inte ännu kunnat testas fullt ut i Finland 52
Plockhuggning Möjligheten till direkta intäkter ska tas med i kassaflödesanalysen! Därför: Det är inte ekonomiskt lönsamt att börja plockhugga förnyelsemogna bestånd. De direkta intäkterna blir för låga jämfört med kalavverkning och det är osäkert om beståndet verkligen börjar förnyas naturligt Börja i gallringsbestånd med underväxt om du vill testa metoden. 53
Plockhuggning Avverka träd av dålig kvalitet Producerar inte värdefullt virke, men tar plats Avverka grova värdefulla träd Deras värdetillväxt är låg i förhållande till kapitalet Spara träd som är vid en värdetillväxttröskel Massaved blir stock 54
Lönsamhet i ett hållbart skogsbruk skapas genom att se till helheten Slutavverka när bestånden är ekonomiskt sett mogna, förnyelseföljd enligt visarprocenten Förnya genast, välj en metod som är säker och kostnadseffektiv val av markberedningsmetod är nyckeln till lyckade förnyelser! Kom ihåg plantskogsvården Gallra i tid, vänta inte på konjunktursvängningar Bördiga marker tål större insatser, spara in på karga marker På lämpliga platser kan kalhyggesfritt ge bättre lönsamhet Gödsling är oftast en lönsam åtgärd Ta till vara resultatet av dikningarna, rensa vid behov Att bruka skog är ansvarsfullt och ska ske på naturens villkor Vi har naturen till låns av våra barn! 55
Skogsvård är produktiv nyttomotion och en lönsam investering i framtiden även för kommande generationer! 56
Tack! Johnny Sved, Arto Koistinen och Pentti Väisänen johnny.sved@novia.fi www.tapio.fi 57