TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Sten Vedi BIVILs skriftserie 2000:3 ISSN 1401-2375 Lunds universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap 2000

Abstract This research paper is a thesaurus construction for the interdisciplinary subject of landscape planning. The personnel doing the indexing of documents at the Swedish University of Agricultural Sciences had earlier expressed a need for such a work within the fields of Landscape Architecture and Landscape Engineering. However our objective was not to create a complete thesaurus, but instead a basic construction which the personnel at the Agricultural University could expand upon. The actual construction is based upon ISO 2788-1986, Documentation Ð Guidelines for the establishment and development of monolingual thesauri, and Aitchison, Gilchrist and BawdenÕs Thesaurus Construction (1997). The line of enquiry taken has dealt with the problems relating to the collection, selection and control of indexing terms. A graphical, an alphabetical and a systematic display illustrate the relationships between the respective categorical terms. In addition there is an alphabetical supplement consisting of cross-references to the systematic display. The thesaurus contains a total of 302 terms of which 264 are preferred. The enquiry also takes up the discussion of whether or not, within a computerised society, there is indeed a need for thesauri and subject indices. 2

InnehŒllsfšrteckning Fšrord 1 1 Inledning 2 2 Bakgrund 3 2.1 Vad Šr en tesaurus? 3 2.2 SLU och landskapsplanering 4 2.3 Syfte och mœlgrupp 5 2.4 Tesaurusars vara eller icke vara 5 2.5 Teori, litteratur och kšllor 7 3 Tesauruskonstruktion 9 3.1 Insamling av Šmnesord 9 3.2 Urvalsprinciper 10 3.2.1 Bortfall 11 3.3 IndexeringssprŒk 11 3.4 mnesordskontroll 13 3.5 Organisering av tršdstruktur 13 4 Tesaurusens bestœndsdelar 15 4.1 Tesaurusens layout 15 4.1.1 Versaler och gemener 16 4.1.2 Fšrkortningar och symboler 16 4.2 Relationer mellan begrepp 17 4.2.1 LikvŠrdiga relationer 17 4.2.2 Associativa relationer 18 4.2.3 Hierarkiska relationer 18 4.2.3.1 Generiska relationer 19 4.2.3.2 Partitiva relationer 19 4.2.3.3 Relationer dšr delarna Šr exempel men inte delar i sig 20 4.2.4 Polyhierarkiska relationer 20 4.3 Validitetskontroll 20 4.4 Grafisk del 21 4.5 Alfabetisk del 24 4.6 Systematisk del 28 4.6.1 Notationer 28 4.6.2 Fasetter 30 4.6.3 Fasettindikatorer 30 5 Definitioner av Šmnesord 31 6 Analys och diskussion 36 6.1 Reflektioner 37 KŠllfšrteckning 39 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Grafisk del Alfabetisk del Systematisk del Alfabetiskt tillšgg

Fšrord Under arbetets gœng har vi haft stor hjšlp av det ekonomiska bistœnd vi fœtt frœn BIBSAM och vill dšrfšr tacka dem fšr deras stšd. Vi vill ocksœ tacka SLUB fšr deras hjšlp och speciellt Lone Heinlaid fšr hennes uppmuntran. Ett stort tack Šven till Sten Vedi fšr hans všgledning. Karin Andersson och Carina CelinŽ Peters 1

1 Inledning Genom kontakter vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp fick vi vetskap om att det fanns ett behov av en tesaurus fšr landskapsarkitekternas och landskapsingenjšrernas fackšmnen. BŒda dessa yrkesgrupper arbetar med den samhšllsplanering som kallas landskapsplanering. Efter att ha besškt Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek (SLUB) pœ Alnarp beslšt vi oss att Šmnet fšr vœr magisteruppsats skulle vara att gšra en grundkonstruktion till en tesaurus i landskapsplanering. Vi har kunskaper i Šmnen som anknyter till landskapsplanering sœsom humanekologi och diverse grundutbildningar i tršdgœrd. Humanekologi Šr ett tvšrvetenskapligt Šmne dšr stor vikt fšsts vid hur mšnniskan byggt sina samhšllen och landskap šver tiderna samt hur detta pœverkat miljšn. Dessutom har vi erfarenhet av Šmnesordsindexering och katalogisering. Dessa samlade kunskaper har varit till stor nytta speciellt vad gšller datainsamlingen men Šven fšr fšrstœelsen av Šmnet landskapsplanering i stort. VŒr uppsatsmetod faller inom kategorin tillšmpad forskning. Denna innebšr enligt Patel & Davidson (Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomfšra och rapportera en undersškning. 1994, s. 8) att frœgestšllningar som uppstœr pœ grund av konkreta problem kršver att fœ direkt tillšmpbara resultat. Detta i sin tur medfšr att den forskning som bedrivs har som huvudmœl att leda till insikter, som sedan omedelbart kan anvšndas pœ ett praktiskt plan. Under arbetets gœng kan nya frœgestšllningar dyka upp, och ny kunskap mœste dœ erhœllas fšr att lšsa dessa problem. Denna kunskap mœste inte redovisas, utan leder i sig till de praktiska tillšmpningar som forskningen syftar till. Att skapa en tesauruskonstruktion Šr en synnerligen konkret uppgift, som handlar om att organisera kunskap med tanken att SLU direkt skall kunna bygga ut tesauruskonstruktionen fšr att sedan anvšnda den i sitt indexeringsarbete. Vi har gjort en grundstruktur till en tesaurus som Šr utbyggningsbar. Att tillverka en komplett tesaurus som tšcker in ett helt Šmne ligger utanfšr vœr uppgift, eftersom detta skulle vara en ren ifyllningsuppgift. Vi Šr intresserade av att visa de teoretiska resonemangen kring byggandet av tesaurusens grundkonstruktion, vilken Šr tšnkt att vara logiskt strukturerad sœ att framtida pœfyllningstermer lštt skall kunna placeras in pœ rštt stšlle. Vi har gjort vœr uppsats fristœende frœn SLUB fšr att eliminera risken fšr att sjšlva tesaurusbyggandet skulle šverskugga uppsatsens vetenskapliga syfte. DŠremot har vi anvšnt oss av personal pœ SLUB fšr att granska och evaluera vœrt urval av termer och deras inbšrdes fšrhœllande. Som tidigare nšmnts Šr vœr tesaurus tšnkt att kunna byggas ut till en anvšndbar resurs med mer komplett innehœll. Detta arbete ligger dock utanfšr ramen till denna uppsatsen. 2

Dispositionen Šr upplagd enligt fšljande: Kapitel 2 ger en bakgrund till tesaurusar och Šmnet landskapsplanering. I detta avsnitt kommer ocksœ syfte och frœgestšllningar samt en teorigenomgœng. Kapitel 3 beskriver insamlingen av Šmnesord, kontrollen av dessa samt sjšlva konstruktionen av tesaurusen. Kapitel 4 innehœller tesaurusens bestœndsdelar, Šmnesordens relationer samt validitetskontroll. I detta kapitel diskuteras ocksœ den grafiska, alfabetiska samt systematiska delen. I samband med den sistnšmnda delen fšrklaras Šven fasetter och notationer. Kapitel 5 definierar betydelsen av vissa Šmnesord. Kapitel 6 innehœller analys och diskussion samt personliga reflektioner. 2 Bakgrund 2.1 Vad Šr en tesaurus? Ordet tesaurus hšrstammar frœn grekiskans thesauroõs som betyder skattkammare, Nationalencyklopedin (NE, 1995). Vi bšjer ordet enligt samma normer som Svenska akademiens ordlista (SAOL, 1998) och Nationalencyklopedins ordbok (NEO, 1999). Ordet tesaurus har tvœ betydelser, dels kan det vara en alfabetisk eller systematisk fšrteckning šver termer inom ett visst ŠmnesomrŒde, dels en fšrteckning šver gruppvis likvšrdiga eller synonyma ord och fraser. Den senare betydelsen Šr vanligare inom det anglo-saxiska sprœkomrœdet medan den fšrst nšmnda funktionen Šr vanligast i Sverige. En tesaurus Šr en alfabetisk fšrteckning inom ett indexeringssprœk. Den skall ange šver- och underordnade termer samt relaterade termer. Hj rland (Informationsvidenskabelige grundbegreber. 1992, s. 177) definierar tesaurus som en typ av normativ ordbok som bl.a. visar semantiska relationer mellan termer. En tesaurus Šr uppbyggd av Šmnesord och i den fortsatta texten kommer vi att anvšnda oss av tre olika benšmningar fšr dessa, nšmligen begrepp, termer och Šmnesord. Hellsten och Rosfelt skriver i mnesordsindexering (1999, s. 21): I grunden Šr ju klassifikationssystem och olika slags tesaurer nšra beslšktade konstruktioner. En tesaurus har alltid en kontrollerad vokabulšr. HŠrmed uppnœs bl.a. att alla synonyma uttryck samlas under en enda term. Motsatsen till kontrollerad vokabulšr Šr icke-kontrollerad vokabulšr, d.v.s. naturligt sprœk. Fšrvirringen kan vara stor nšr det gšller begrepp som tesaurus, klassificering och indexeringssprœk. Fšr de tvœ fšrsta fallen gšller att de mœste vara hierarkiskt strukturerade och i alla dessa strukturer anvšnds oftast nœgon sorts notation, d.v.s. beteckningssystem. 3

IndexeringssprŒk Šr en systematiserad fšrteckning šver kontrollerade och godkšnda Šmnesord. Fšr att kunna se vilka ord som redan Šr kontrollerade sœ behšvs en tesaurus eller nœgot annat slags auktoritetsregister šver Šmnesorden. Vi har fšrsškt att gšra det mer šverskœdligt med figur 1. Klassifikationssystem Tesaurus Auktoritetsregister IndexeringssprŒk Figur 1. Figuren illustrerar fšrhœllandet mellan indexeringssprœk, auktoritetsregister, tesaurus och klassifikationssystem. 2.2 SLU och landskapsplanering Institutionen fšr landskapsplanering vid SLU i Alnarp har bl.a. utbildningsprogram fšr landskapsarkitekter och landskapsingenjšrer. NE (1993) fšrklarar begreppet landskapsplanering enligt fšljande: [landskapsplanering Šr] švergripande planering fšr anvšndning av naturlandskapets och det kulturpœverkade landskapets resurser i form av mark, vatten, luft, och vegetation. MŒlet Šr att i enlighet med gšllande lagstiftning sškerstšlla en god livsmiljš fšr mšnniskor, všxter och djur. Landskapsplanering Šr dels fšrbunden med regional eller šversiktlig kommunal planering, dels med detaljplanering av parker och gršnomrœden i stšder och tštorter. SLUB anvšnder sig av stora tesaurusar som AGROVOC och CAB. Dock saknas landskapsplaneringens termer i bœda dessa. AGROVOC Šr en tesaurus som Šr framtagen av The Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). FAO grundades som en underavdelning till FN i oktober 1945 fšr att hšja dels mšnniskors levnadsstandard, dels deras nšringsnivœ. FAO skulle ocksœ ška jordbruksproduktiviteten och fšrbšttra levnadsvillkoren fšr de jordbrukande folken. AGROVOC bšrjade att anvšndas i inledningen av 1980-talet. Den Šr flersprœkig samt anvšnder sig av ett kontrollerat sprœk. Tesaurusen Šr tšnkt att tšcka Šmnen som jordbruk, skogsbruk, fiskerinšring, mat och relaterade omrœden. Versionen frœn 1997 innehœller 46 000 Šmnesord och det utkommer Œrliga tillšgg. AGROVOC anvšnds av databaserna International bibliografic Information System for the AGRicultural [sic!] sciences and technology (AGRIS) och Current Agricultural Research Information System (CARIS). 4

CAB Thesaurus Šr skapad av CAB International (CABI). CABI Šr ett vetenskapligt informationsfšretag som Šr icke-kommersiellt och handhar bl.a. jordbruk. De specialiserar sig Šven pœ veterinšrmedicin, utvecklingslšnder, rekreation och turism. CAB skapades fšr att indexera CAB Abstracts vilken Šr en informationskšlla med šver 14 000 tidskrifter všrlden šver. Varje Œr všljs 150 000 artiklar ut fšr att indexeras som abstracts. 2.3 Syfte och mœlgrupp Syftet med denna uppsats Šr att gšra en tesauruskonstruktion i Šmnet landskapsplanering. Eftersom det inte Šr vœr uppgift att gšra en fullt utbyggd tesaurus gšr vi en konstruktion med utvecklingsmšjligheter, en stomme som kan byggas ut och fšršndras med nya tiders krav men utan att fšrlora sin struktur. Problem och frœgor vi har behšvt ta stšllning till kan delas upp i tvœ skilda omrœden. Tesaurusens vara eller icke vara diskuteras mot fritextsškningens och det naturliga sprœkets. VŒra huvudsakliga problem har varit hur urvalet, kontrollen och sjšlva struktureringen av tesaurusens termer skulle gšras. VŒr mœlgrupp fšr tesauruskonstruktionen Šr indexeringspersonalen pœ SLUB. De har som nšmnts ovan uttryckt ett behov av en sœdan. Det material som indexeras och katalogiseras i Lukas, Sveriges landbruksuniversitets biblioteksdatabas, anvšnds av studenterna pœ SLU, och i fšrlšngningen blir dessa ocksœ en del av vœr mœlgrupp. AGROVOC Šr en flersprœkig tesaurus och CAB Thesaurus Šr pœ engelska men vi har valt att gšra vœr endast pœ svenska. I ett inledningsskede funderade vi dock pœ att gšra den tvœsprœkig (svensk-engelsk) men ansœg att det egentligen ligger utanfšr vœr uppgift eftersom vœrt mœl Šr att konstruera skelettet till en tesaurus. Bibliotekarierna pœ SLUB indexerar dokument med bœde engelska och svenska termer och tesaurusen kan enkelt fyllas pœ med engelska termer eller šversšttas. Fšr att fœ en enhetligare struktur i en framtida tvœsprœkig tesaurus har vi dock valt att ha engelska prefix till begreppen (utfšrligare fšklaringare om prefixen kommer under punkt 4.1.2). Vi har i vœr uppsats inte gœtt in pœ vilka datorprogram som kan anvšndas fšr att lšgga in termer i en tesaurus emedan det ligger utanfšr bœde vœrt syfte och vœr uppgift. 2.4 Tesaurusars vara eller icke vara I dagens datoriserade samhšlle med mšjlighet till fritextsškning i alla elektroniska dokument Šr det lštt att tro att en tesaurus Šr lika utdšd som en brontosaurus, men sœ anser vi inte vara fallet. Fšr att kunna nœ bšsta mšjliga resultat med en sškning Šr definierade Šmnesord att fšredra. Ju mer definierat ett Šmnesord Šr desto mindre s.k. brus fœs i resultatet av sškningen. Begreppen všljs ut av Šmneskunniga, och nšr de sedan skall relateras inbšrdes kommer behovet av en tesaurus in. 5

Det huvudsakliga syftet fšr en tesaurus Šr, enligt Aitchison, Gilchrist och Bawden (Thesaurus construction and use: a practical manual, 1997), informationsœtervinning (information retrieval). Genom att lšgga kontrollerade Šmnesord i en hierarkisk struktur bestšms vilka ord som skall anvšndas fšr indexering. NŠr sedan anvšndarna sšker information kan de se vilka termer som Šr att fšredra och dšrigenom fœ stšrre precision pœ sina sškningar. Ett annat syfte fšr en tesaurus Šr att fœ en škad insyn i de hierarkiska relationer som finns mellan begrepp. I en intern utredning pœ SLU (Utredning om framtida kataloger vid Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek, 1999) diskuteras bl.a. vikten av att fortsštta indexera i AGROVOC eftersom tesaurusen dšr fšrvšntas underhœllas i framtiden. Man anser dšrfšr inte att det Šr realistiskt att bygga en egen tesaurus, men menar dœ en som tšcker hela SLU:s omrœde. Utredningen pekar dock pœ vikten av att speciellt det svenska materialet klassificeras med hšg ambitionsnivœ, men hšr hšvdar vi att utredningen motsšger sig sjšlv eftersom de samtidigt anser att det behšvs en tesaurus fšr att kunna klassificera med hšg ambitionsnivœ. Som vi tidigare nšmnt saknar SLUB:s indexeringspersonal en tesaurus som tšcker in landskapsarkitekterna och landskapsingenjšrernas ŠmnesomrŒden. Denna avsaknad har fšranlett SLUB:s personal att gšra en egen sškordslista fšr landskapsplanering vilken fungerar som ett komplement till AGROVOC och anvšnds vid indexering och sškning i Lukas. ven denna lista Šr dock ofullstšndig, dels vad gšller omfattningen av termer, dels saknar den helt en hierarkisk struktur. Det Šr hšr vœr tesaurus skall hitta sin plats. Bibliotekarierna behšver den fšr att kunna indexera och klassificera dokument sœ exakt som mšjligt, vilket i fšrlšngningen leder till att lšrare och studenter lšttare kommer att finna relevanta dokument med hjšlp av mer precisa sškord. Det ligger dessutom všl i tiden med en tesaurus eftersom indexering pœ Internet och i olika databaser ofta gšrs med hjšlp av metadata. Med metadata menas helt enkelt att indexering sker med Šmnesord och andra uppgifter som identifierar ett dokument, vilket kršver ett kontrollerat sprœk fšr att fungera všl. MŒnga uppfattar metadata som ett begrepp fšr ett nytt fenomen, men Milstead och Feldman (Metadata: Catalouging by another name, 1999) menar att sœ inte Šr fallet, utan att det Šr indexering och klassificering som helt enkelt har fœtt ett nytt namn i den elektroniska všrlden. Aitchison, Gilchrist och Bawden (1997) hšvdar att det finns ett behov av tesaurusar Šven i en databas eftersom det dœ dels gœr att kontrollera sprœket, dels gšr det mšjligt att visa pœ relaterade termer. Vid enbart fritextsškning syns aldrig de hierarkiska sambanden. Om anvšndarna dšremot sšker en term i en tesaurus fœr de veta vilket begrepp som Šr det fšredragna, och Šven hur detta fšrhœller sig hierarkiskt till andra begrepp. Det kan lite liknas vid att gœ in pœ ett bibliotek i sškandet efter en specifik bok, anvšndarna fœr dœ mšjlighet att se fler relevanta bšcker i Šmnet pœ hyllorna runt omkring. En fritextsškning kan snarare liknas vid att en bok levereras i brevlœdan och mottagaren kan vara glad om boken har nœgon som helst relevans fšr Šmnet annat Šn mšjligen titeln. Vi anser att en tesaurus i landskapsplanering Šr nšdvšndig och har trots sškande inte kunnat finna nœgon redan befintlig, vare sig pœ engelska eller svenska. Det finns ett stort behov av en kontrollerad vokabulšr i Šmnet eftersom det Šr tvšrvetenskapligt och rymmer mœnga olika typer av termer. 6

2.5 Teori, litteratur och kšllor VŒra huvudsakliga kšllor till den teoretiska grunden fšr uppsatsen Šr Aitchison, Gilchrist och Bawden (1997) och ISO 2788-1986, Documentation Ð guidelines for the establishment and development of monolingual thesauri (1986), samt fšr den rent sprœkliga delen Hellsten och Rosfelt ( mnesordsindexering, 1999). I den fortsatta texten kallar vi Aitchison, Gilchrist och Bawden (1997) fšr endast fšr Aitcison m. fl., och ISO 2788-1986 kallar vi enbart fšr ISO. Fšrfattarteamet Aitchison m. fl. ršknas som ledande experter inom omrœdet fšr tesauruskonstruktion, informationssystem och informationsvetenskap. Aitchison har varit inblandad i flera stšrre tesaurusprojekt, bl.a. fšr UNESCO, och utgivit flera titlar i bœde fasetterad och mer allmšn tesauruskonstruktion. Det finns ingen svenskt utformad standard fšr tesauruskonstruktion, utan i Sverige anvšnds den internationella ISO. Den utges av AllmŠnna Standardiseringsgruppen inom SIS, Standardiseringen i Sverige. ISO redovisar inte varifrœn deras olika regler och instruktioner har hšmtats, utan framstœr som en klar och tydlig instruktion. Aitchison m.fl. bygger i huvudsak sin manual pœ ISO. Samtidigt som denna standard har till synes uniforma regler, framstœr det i Aitchison m.fl. som att de som konstruerar en tesaurus kan utforma sina egna mallar allt efter behov. Det rœder dšrmed en viss fšrvirring angœende exempelvis vikten av hur utfšrligt de olika delarna i en tesaurus skall presenteras. ISO hšvdar att den systematiska delen i en tesaurus skall vara den huvudsakliga och dšrmed visa alla tillhšrande relationer, medan Aitchison m.fl. inte nœgonstans i texten framhœller att sœ skulle vara fallet. DŠremot visar de en rad exempel pœ tesaurusas i diverse Šmnen, dšr de olika delarna har vitt skilda utseenden. Det framgœr i Aitchison att huvudsaken Šr att alla relationer fšrekommer i nœgon del av tesaurusen. UtifrŒn denna kunskap har vi utformat de olika delarna i tesaurusen pœ ett sštt som vi sjšlva funnit lšmpligt. mnesordsindexering (1999) Šr en klar och koncis handledning nšr det gšller Šmnesordens kategorier och sprœkliga kontroll. En anmšrkningsvšrd detalj Šr dock att den bšjer ordet tesaurus pœ ett sštt som varken gœr att utlšsa frœn NEO (1999) eller SAOL (1998). FrŒn Noaksson och nnerfors Principer fšr Šmnesord (1997) hšmtade vi ytterligare information vad gšller tesauruskonstruktion och tillšmpning. Ett par uppsatser skrivna av bibliotekariestudenter har ocksœ varit intressanta och dessa Šr Rehns mnesdata, dokumentdata eller komplementdata? En uppsats om begreppsfšrvirring och kunskapsorganisation (1999), samt Strandberg och ThomŽs Tesaurus šver populšrmusik. En struktur šver Šmnesord, hšmtade i tidskriften Pop (1997). En av de kšllor vi anvšnde oss av vid datainsamlingen var Logies Dictionary of physical planning : In six languages English, French, Italian, Dutch, German and Swedish (1989) TyvŠrr mœste medges att bokens šversšttning inte alltid Šr av bšsta kvalitet varfšr vi kšnt oss nšdsakade att Šndra sœ att betydelsen bšttre šverensstšmmer med det svenska sprœket. Som ett talande exempel kan nšmnas att de har šversatt den engelska termen caravan med bosvagn i stšllet fšr husvagn! Trots detta ansœg vi bokens totala innehœll vara en bra kšlla fšr insamlandet av vœra termer. Vi var kritiska till bokens relativt hšga Œlder men eftersom nyutgœvan frœn 1997 trots ihšrdiga fšrsšk inte var mšjlig att fœ tag i beslšt vi oss fšr att anvšnda den gamla ŠndŒ. 7

Fšr att finna termer till tesaurusen har vi Šven anvšnt oss av den tidigare nšmnda sškordslistan som anvšnds pœ SLUB och av SLU:s programbeskrivningarna fšr landsskapsarkitekter och landskapsingenjšrer. Nationalencyklopedin (1989-1996) och NEO (1999) har varit oumbšrliga bœde vad gšller att finna relevanta begrepp och att definiera dem. 8

3 TESAURUSKONSTRUKTION I detta kapitel diskuteras hur en tesaurus kan konstrueras och hur insamling av termer och urval gšrs. HŠr tas Šven upp indexeringssprœk och Šmnesordskontroll. SammanstŠllaren av en tesaurus har enligt ISO tre huvuduppgifter: BestŠmma Šmnesord genom dokumentgenomgœng VŠlja ut Šmnesord som kan sammanfatta Šmnet Indikera hur termerna fšrhœller sig till varandra och till huvudšmnesorden Enligt Aitchison m.fl.finns det tvœ metoder att gœ tillvšga vid konstruerandet av en tesaurus, nšmligen deduktiv och induktiv metod. Vid anvšndandet av den deduktiva metoden samlas i ett inledningsskede termer in frœn olika kšllor. HŠr gšrs dock inget fšrsšk att kontrollera sprœket eller bestšmma hierarkier fšrršn ett tillršckligt stort antal begrepp valts ut. I den induktiva metoden tas nya begrepp in hela tiden och deras plats i strukturen bestšms omedelbart. Vi har valt den deduktiva metoden fšr att skapa vœr tesaurus, eftersom vi startar tesaurusarbetet frœn grunden. I ISO framgœr det att det finns tvœ sštt som termerna kan fšrhœlla sig till varandra och Šmnet i en tesaurus: Dels genom s. k. a posteriori (syntetiskt) fšrhœllningssštt vilket betyder att termerna i ett dokument tillsammans sammanfattar Šmnet av dokumentet. Detta i sin tur betyder att de Šr beroende av dokumentet i sig fšr att framstœ som logiska. A posteriori kommer frœn latin och betyder att nœgot Šr erfarenhetsgrundat. Dels genom s.k. a priori (tesauriskt) fšrhœllande vilket betyder att vissa begrepp inom ett Šmne všljs ut och att dessa sedan anvšnds fšr att beskriva olika dokument. Termerna kan dœ fungera oberoende av visst dokument. Vi kommer hšr att anvšnda oss av a priori-modellen. A priori hšrstammar ocksœ frœn latin och betyder att nœgot Šr oberoende av erfarenhet eller bevisning. 3.1 Insamling av Šmnesord I vœrt insamlande av termer till tesaurusen har vi varit tvungna att sštta oss in de Šmnen som ingœr i landskapsarkitekternas och landskapsingenjšrernas utbildningar. mnet landskapsplanering Šr tvšrvetenskapligt och mycket vidstršckt. Vi inledde sœlunda insamlandet med ett besšk till SLU:s bibliotek i Alnarp fšr att studera vilken lšmplig litteratur vi kunde anvšnda oss av. SLUB i Alnarp har gjort en egen hylluppstšllning, dšr litteraturen fšr landskaps-planering finns samlad under E. PŒ referensavdelning fanns en rad olika verk som beršrde vœrt Šmne. Vi fastnade dock fšr Logies Dictionary of Physical Planning, vars innehœll i stort sett sammanfattade mœnga av de švriga titlarna. Det visade sig att denna var 9

mycket relevant fšr vœrt behov av Šmnesord och innehšll termer pœ mœnga olika sprœk, bl.a. svenska. Termerna Šr dock inte ordnade i inbšrdes hierarkier utan endast listade i alfabetisk ordning. NŠr vi valde ut de termer som skulle vara med i tesaurusen anvšnde vi oss av flera olika kšllor. Fšrutom Dictionary of physical planning (1989) anvšnde vi oss dels av den sškordslista som finns vid SLUB, dels programbeskrivningarna (1998/1999) fšr landskapsarkitekter och landskapsingenjšrer. NŠr vi var tveksamma till begreppens exakta betydelse slog vi upp dem i NE (1989-1996) och NEO (1999). Ur de tvœ sistnšmnda hšmtade vi dessutom ut ett flertal termer till konstruktionen. Vi gick Šven igenom ett antal tidskrifter fšr att bredda oss i urvalet och fšrdjupa oss i Šmnet landskapsplanering, bl.a. Tidningen Utemiljš (1999) och Landscape and urban planning (1999). Dessutom gjorde vi sškningar i olika motorer pœ Internet fšr att fœ fram aktuellt material. HŠr anvšnde vi oss av diverse sškord och boolska sškmetoder fšr att fœ fram relevanta sidor i Šmnet. PŒ en del av dessa hittade vi termer som inte varit synliga i litteraturen men som har stor aktualitet fšr Šmnet. MŒnga av dessa ledde oss vidare in pœ annan litteratur sœsom SOU 1994:36 Miljš och fysisk planering (1994). Vi har inte angett pœ vilka elektroniska sidor vi hittade enskilda termer eftersom det inte varit begrepp specifika just fšr de sidorna utan fšr Šmnet i sig. Ett besšk pœ SLUB i Ultuna utanfšr Uppsala i ett senare skede ledde oss till institutionen fšr Landskapsplanering och dess bibliotek. Trots att detta kom i slutet av perioden fšr insamlandet av termer och byggandet av tesaurusens tršdstruktur var besšket ett mycket viktigt och givande inslag i vœrt arbete. Deras hylluppstšllning visade sig nšmligen vara mycket samstšmmig med vœr redan uppbyggda struktur och gav oss inspiration att fortsštta pœ den bana vi slagit in. Dessutom fanns hšr litteratur dšr vi kunde hšmta tydliga definitioner pœ begrepp dšr vi varit nœgot osškra. Vi funderade tidigt pœ om vi skulle ta ett antal bšcker och/eller tidskrifter i Šmnet landskapsplanering och scanna in deras index. Detta framstod i ett fšrsta skede som den bšsta lšsningen men dœ vi analyserade metoden nšrmare kom vi fram till att vi skulle fœ mycket ÓbrusÓ d.v.s. hšg frekvens av ord som inte alls var av betydelse fšr vœrt Šmne. Vi beslšt dšrfšr att istšllet gšra ett kvalitativt urval dšr vi satte varje ord in i sitt sammanhang. Fšrvisso Šr denna metod mer tidskršvande men den Šr mer precis fšr tesaurusens syfte. Vi har inte ansett det vara av vikt att fšrdjupa oss i forskningen i Šmnet landskapsplanering. Som bibliotekarier Šr det všsentligt att kunna konstruera en anvšndbar tesaurus utan att ha fackkunskaper i ett specifikt Šmne. 3.2 Urvalsprinciper Vi anvšnder som tidigare nšmnts a prioriprincipen fšr urvalet av vœra Šmnesord, d.v.s. vi lšgger in ord Šven innan nœgon eventuellt haft anledning till att anvšnda dem fšr nœgot sšrskilt dokument i katalogen. Alternativet vore att gœ in i katalogen och sška alla Šmnesord som indexerats fšr de bibliografiska posterna, den s.k. a posterioriprincipen. Orsaken till vœrt val Šr att vi har behšvt att konstruera en tesaurus frœn grunden, om vi dœ skulle anvšnda oss av endast redan katalogiserade termer skulle detta inneburit en oerhšrd begršnsning. 10

3.2.1 Bortfall En grupp av termer fick všljas bort direkt vid insamlandet, nšmligen de alltfšr allmšnna begrepp som inte var tillršckligt specifika fšr landskapsplanering. MŒnga andra begrepp som vi hade med frœn bšrjan har ocksœ tagits bort frœn tesaurusen sœ som den ser ut i sitt nuvarande skick. Detta betyder givetvis inte att de inte har relevans fšr Šmnet men vi har inte gœtt sœ djupt ned i de olika fšrgreningarna i tršdstrukturen. DŠremot anser vi att de huvudgrenar vi slutligen bestšmt oss fšr Šr i stort sett kompletta. Givetvis kan nya huvudgrenar vid behov tillfšras i en framtida utbyggnad. Tesaurusen kan Šven fungera som ett komplement till AGROVOC, men vi har trots detta inte valt att fšr varje enskilt begrepp som finns i AGROVOC hšnvisa dit. Detta fœr framtida utbyggare av tesaurusen gšra dšr de anser att det Šr relevant. Fšr oss har det varit viktigare att visa en tesauruskonstruktion som gœr att fšlja ner i de olika hierarkierna. Eftersom vi vet att det i vissa grenar finns en fullt utbyggd gren i AGROVOC har vi anvšnt hšnvisningen Se AGROVOC i dessa fall. Vi har inte gœtt igenom alla vœra Šmnesord fšr att stšmma av med AGROVOC eftersom risken skulle dœ varit stor att vi fœtt en nœgot rumphuggen och ologisk tesaurus. VŒr uppsats huvudsyfte Šr att konstruera en huvudstruktur i Šmnet landskapsplanering och detta har vi valt att gšra fristœende frœn SLUB. Att personalen dšr sedan kan anvšnda sig av den som ett komplement till AGROVOC Šr mer ÓgrŠdde pœ mosetó. 3.3 IndexeringssprŒk I detta kapitel diskuteras innebšrden av kontrollerade och okontrollerade Šmnesord. Om ingenting annat nšmns Šr det mnesordsindexering av Hellsten och Rosfelt (1999) vi utgœr ifrœn. I denna stœr bl.a: Med indexeringssprœk menar man en mer eller mindre systematiserad fšrteckning i nœgon form šver kontrollerade och godkšnda Šmnesord (ofta ocksœ šver preliminšra Šmnesord eftersom mœnga sœdana sœ smœningom skall uppnœ status av kontrollerade ord). (s. 22) terigen finner tesaurusen sin plats, den behšvs fšr att indexeringspersonalen skall kunna se vilka begrepp som redan Šr kontrollerade. Det finns bœde fšr- och nackdelar med att anvšnda sig av kontrollerade versus okontrollerade Šmnesord. Aitchison m.fl. nšmner ett flertal, se figur 2. Vid anvšndning av kontrollerat sprœk Šr det viktigt att anvšndarna kšnner till hur en tesaurus Šr konstruerad med alla dess inbšrdes relationer. Om de vet hur det gœr att sška djupare ner i fšrgreningarna har de stšrre mšjligheter att finna relevant material. Ett av problemen med ett kontrollerat sprœk Šr att det Šr dyrbart att underhœlla. Det mœste finnas personal som kan indexera, denna mœste vara noggrann sœ att inga fel lšggs in i systemet. LŠggs felstavningar in Šr dokumentet i princip omšjligt att Œterfinna i databasen. Detsamma gšller om till exempel fšrfattare lšggs in med Œrtal den ena gœngen och utan den andra. Helt plštsligt har databasen tvœ fšrfattare med samma namn och dœ kan titlar lšggas in omvšxlande pœ den ena posten och nšsta gœng pœ den andra. 11

Ytterligare ett problem med kontrollerat sprœk Šr att olika databaser fœr svœrigheter i att kommunicera, d.v.s. att det Šr svœrt och ibland till och med omšjligt att utbyta information mellan databaserna. I fšrlšngningen betyder detta att det inte gœr att importera poster frœn ett system till ett annat, till exempel mellan olika bibliotek. Naturligt sprœk Fšrdelar Hšg specificering ger precision Inga fšrkunskaper kršvs av anvšndarna Bra fšrutsšttning fšr mœnga tršffar i en sškning Kontinuerlig uppdatering SprŒkkompabilitet mellan olika databaser Billigt att underhœlla Nackdelar Felaktig stavning ger inga resultat AnvŠndarna fœr anvšnda egna sškord Brist pœ precision Syntaxproblem Kontrollerat sprœk Fšrdelar LŠttare att všlja sškord Inga syntaxproblem Hšg precision En tillgœng i numeriska databaser och flersprœkiga system Nackdelar Icke uttšmmande Uppdateras inte automatiskt Risk fšr fel vid indexering KrŠver fšrkunskaper av anvšndarna Dyrt att underhœlla Inkompatibla databaser Figur 2. Figuren illustrerar fšr- och nackdelar med naturligt respektive kontrollerat sprœk. nnu en aspekt pœ hanteringen av kontrollerat sprœk framkommer i mnesordsindexering: Med kontrollerade Šmnesord brukar man mena Šmnesord som har kontrollerats enligt vissa rutiner och kanske anvšnts pœ prov en tid innan de godkšnts fšr anvšndning. Kontrollen brukar omfatta ordens yttre form (bl.a. singular- eller pluralform, grammatisk bestšmdhet och stavning), deras innehœll (bl.a. betydelse, synonymi och homonymi) och funktion (bruklighet m.m.). (s. 22-23) Genom att gšra denna kontroll fšrhindras ett alltfšr stort bortfall av information eftersom anvšndarna tvingas sška pœ specifika begrepp. terigen betonas vikten av att inte fœ fšr mycket ÓbrusÓ i sina sškningar. Vi har givetvis inte kunnat anvšnda oss av termerna pœ prov som Hellsten och Rosfelt fšreslœr, utan detta har vi fœtt šverlšmna till dem som skall fylla pœ tesaurusen. 12

3.4 mnesordskontroll I en tesaurus mœste termerna kontrolleras. Detta gšrs bland annat genom att bestšmma huruvida termerna skall stœ i singularis eller pluralis samt bestšmd eller obestšmd form. I denna tesaurus sštts Šmnesorden som huvudregel i obestšmd form pluralis. Detta gšller fršmst nšr det gœr att svara pœ frœgan "hur mœnga?". Lyder frœgan dšremot "hur mycket?" eller om det Šr abstrakta begrepp, gšller istšllet singularisform. Vid val av nya Šmnesord skall dessa Šven kontrolleras med hjšlp av bl.a. uppslagsverk, ordbšcker och klassifikationsscheman. Detta gšrs fšr att upptšcka eventuella synonymer och fšrsškra sig om att termerna anvšnds pœ ett korrekt sštt. Dessutom bšr sškningar i lšmpliga databaser gšras och Šmnesspecialister rœdfrœgas. I arbetet med denna tesaurus har vi givetvis fšljt alla dessa steg. Termerna har noga kontrollerats i NE (1989-1996), NEO (1999) och SAOL (1998), till och med ett flertal gœnger. Vi har gœtt igenom Sveriges allmšnna biblioteksfšrenings (SAB) Šmnesordsklassificering, kontrollerat termerna i databaser samt rœdfrœgat dem som eventuellt kommer att anvšnda sig av tesaurusen. Vi har dessutom talat med landskapsarkitekter och landskapsingenjšrer. 3.5 Organisering av tršdstruktur Efter att ha valt ut drygt 1000 termer sorterade vi och redde ut begreppen, dšrefter sœllade vi hœrt. VŒrt mœl var att fœ en tesauruskonstruktion innehœllande cirka 200 ord som visade fšrgreningar i Šmnet. Det visade sig dock inte vara mšjligt att pœ ett logiskt sštt konstruera tesaurusen med sœ fœ termer. VŒr slutliga tesaurus kom att innehœlla 302 termer varav 264 Šr fšredragna. Med fšredragna termer menas de begrepp som Šr tillœtna att anvšnda i indexeringen. Ett av vœra delproblem har varit att fœ fram den švergripande tršdstrukturen. HŠr beslšt vi att anvšnda en praktisk lšsning i ett fšrsta skede. Vi skrev upp orden pœ smœ lappar som vi sorterade i olika hšgar som dœ hette bl.a. Trafik, MarkvŒrd, Natur, MŠnniskor och, inte att fšrglšmma, "problem" (d.v.s. vœra!). Under denna process mšrktes snabbt att vœr indelning inte var helt logisk. Det bildades nya grupper och undergrupper samtidigt som problemhšgen krympte alltmer. Diskussion uppstod hela tiden kring olika begrepp och deras betydelser. Minsta nyansskillnad kunde innebšra att begreppet flyttades frœn en gren till en annan samt att det ibland helt enkelt uteslšts. Fysisk planering Šr ett ypperligt exempel pœ detta. Begreppet flyttades runt i strukturen, bytte namn till teknisk planering fšr att sedan helt tas bort. Efter nœgra veckors vila togs det tillbaka fšr att dœ hamna lšngst upp i hierarkin och blev dessutom till slut den stšrsta huvudgrenen. Trots att begreppet alltsœ Šr ett huvudbegrepp var vi fullt beredda att fšrkasta det i bšrjan. Detta visar pœ ett stort problem nšr det gšller konstruktionen av en tesaurus. I Šmnet landskapsplanering kan strukturen gšras pœ mœnga olika sštt eftersom det ršr sig om ett tvšrvetenskapligt Šmne. Ett tag kšndes det Šven som allt i tesaurusen var fysisk planering och att begreppet i stšllet fšr landskapsplanering dšrfšr skulle vara rubriken fšr vœr tesaurus. En genomgœende analys av begreppet gjorde att vi beslutades oss fšr att dels behœlla begreppet, dels placera det hšgt upp med underordnade termer som Stadsplanering och Transportsystem. 13

Fšr att underlštta vœrt arbete kallade vi den šversta nivœn i tršdstrukturen fšr A, nšsta nivœ blev B o.s.v. Ett annat problem att ta stšllning till i vœrt arbete var hur byggnaderna skulle fšrhœlla sig till marken de stœr pœ. HŠr hade vi ett antal varianter att všlja mellan: Byggnaderna och marken var en enhet, och marken skulle (Šven) hierarkiskt ligga under byggnaden. Byggnaderna och marken var separata enheter men skulle ligga i samma huvudgren fast under olika šverordnade termer. Byggnaderna och marken var tvœ helt olika enheter i tvœ helt olika grenar. Det slutliga resultatet blev att alla Byggnader ligger direkt under Stadsplanering pœ C-nivŒ och all Byggnadsmark under MarkanvŠndning pœ D-nivŒ. De ligger bœda under huvudgrenen Fysisk planering. Vi har dock gjort vissa undantag och det Šr nšr marken Šr svœr att skilja frœn byggnaden, dœ vi har valt att lšgga marken direkt under byggnaden, till exempel Skolor och SkolgŒrdar. VŒr motivering Šr att det Šr ytterst sšllan det fšrekommer SkolgŒrdar utan Skolor, medan det exempelvis ofta hšnder att Industritomter stœr obebyggda och alltsœ saknar Industrier. Vegetation var ett annat svœrtdefinierat begrepp, inte fšr att det var oklart vad som ingick hšri utan mer vad som inte skulle gšra det. Buskar Šr Vegetation men mœste Buskage vara Vegetation? BarrtrŠd Šr Vegetation men Šr AllŽtrŠd Vegetation? Under begreppet Vegetationsbyggnad hamnade sœdan všxtlighet som Šr planerad av mšnniskan. Fšrvisso kan det vara mšjligt att tršd kan všxa i en allž utan att vara planterade som ett allžtršd, men vœr uppgift Šr dock att se pœ dem som planterade i ett speciellt syfte. Slutresultatet blev att ÓTrŠdÓ-grenen ligger under Vegetation, dšrunder placerades BarrtrŠd. Behšvs ytterligare information om dess underarter finns en hšnvisning till AGROVOC. AllŽtrŠd ligger under Vegetationsbyggnad som i sin tur ligger under Stadsplanering. Det visade sig vara lite farligt att vara alltfšr insatt i ett Šmne. Kunskaperna i humanekologi gjorde att den ursprungliga miljšgrenen,sedemera Ekologi, i ett inledningsskede fick invecklade strukturer som egentligen inte alls har sin plats i en tesaurus fšr landskapsplanering. NŠr alla begrepp var utvalda och placerade i hierarkin bšrjade arbetet med att definiera och kontrollera dem. 14

4 TESAURUSENS BEST NDSDELAR I detta kapitel diskuteras tesaurusens struktur med alla dess delar samt hur layouten Šr utformad. Dessutom diskuteras relationer mellan olika begrepp, notationer (de tecken eller symboler som klassificerar en term hierarkiskt) och fasetter (uppdelning av begrepp utifrœn andra aspekter Šn just det specifika Šmnet). Det Šr i huvudsak ISO 2788 (1986) som legat till grund fšr strukturen och reglerna och det Šr denna standard vi hšnvisar till i den fšljande texten om ingenting annat anges. Denna tesaurus har tre olika delar samt ett tillšgg. De olika delarna Šr: Grafisk del: tesaurusens tršdstruktur (Bilaga 1) Alfabetisk del: termerna i bokstavsordning fšljt av begreppens hierarkiska relation (Bilaga 2) Systematisk del: notationerna fšljda av de fšredragna tesaurustermerna (Bilaga 3) Utšver dessa delar finns ett alfbetiskt tillšgg med notationer (Bilaga 4) Som vi nšmnt tidigare bšr all information enligt ISO ligga samlad i en av dessa delar medan vi har valt att gšra pœ ett fšr oss fungerande sštt. Eftersom vœra notationer inte Šr till fšr den fullt utbyggda tesaurusen vill vi heller inte lšgga in dem i den alfabetiska delen. andra sidan sšger ISO att det gœr att gšra en tesaurus med endast en av dessa delar (om den Šr fulltalig) men vi resonerade att det var viktigt att ha med alla fyra delarna fšr att lšttare fœ en šverblick šver hela strukturen. Det Šr dock att rekommendera att de som eventuellt fyller pœ tesaurusen skapar ett mer komplett och fungerande notationssystem. 4.1 Tesaurusens layout Tesaurusens layout Šr strukturerad enligt en modell som vi sjšlva har utformat. BŒde ISO och Aitchison m.fl. visar pœ ett otal olika sštt att formge tesaurusen, och de fšresprœkar inte ett sštt fšre ett annat. Vi har fšrsškt att gšra en enkel men šverskœdlig upplšggning sœ att bœde indexeringspersonal och informationssškare har mšjlighet att anvšnda sig av den. I texten fšrsšker vi att skriva termerna pœ samma sštt som de fšrekommer i tesaurusens alfabetiska och systematiska del. De fšredragna termerna har dšrfšr inledande versal och de icke-fšredragna skrivs med enbart gemener, alltsœ pœ samma sštt som beskrivs nedan. Vi kommer dock inte att ha fetstil pœ nœgra termerna i den lšpande texten utan endast pœ prefixen. 15

4.1.1 Versaler och gemener Fšredragna termer Šr genomgœende skrivna med en inledande versal i tesaurusens olika delar. NŠr de stœr som uppslagsord i den alfabetiska delen skrivs de dessutom med fetstil. Ickefšredragna termer skrivs enbart med gemener (undantag frœn denna regel Šr fšrkortningar och egennamn) och aldrig med fetstil. Termernas prefix, SN, USE m.fl. skrivs alltid med versaler samt med fetstil. AnmŠrkningarna (Scope notes) inleds med versal och har ingen punkt. Exempel: Eoliska processer SN Processer som har att gšra med vinden I den systematiska delen Šr termerna i nivœ A skrivna med fetstil fšr att gšra det hela mer šverskœdligt. 4.1.2 Fšrkortningar och symboler Tesaurusens alfabetiska del har fœtt engelska prefix till termerna eftersom tesaurusen Šr tšnkt att vara ett komplement till AGROVOC och dennas grund Šr engelsksprœkig. NŠr flera termer sorterar under samma prefix, skrivs detta endast en gœng och termerna fšljer dšrefter i bokstavsordning. Ibland anvšnds Šven prefixet Top term (TT) i en tesaurus fšr att visa den šversta termen i en gren. Vi har hšr valt bort denna mšjlighet eftersom den inte fšrekommer i AGROVOC och denna tesaurus till viss del skall vara ett komplement. Prefixen kommer i nedanstœende ordning, enligt rekommendationer frœn ISO: SN Scope note: en anmšrkning som definierar termen (hšdanefter anvšnds anmšrkning istšllet fšr scope note i den lšpande texten). Homonymer, ord som stavas lika men betyder olika, fœr alltid en anmšrkning som faststšller vilken betydelse begreppet har i tesaurusen. USE UF BT NT RT StŒr framfšr det fšredragna begreppet. Use for: termen som fšljer fšrkortningen Šr en icke fšredragen term, d.v.s. en synonym eller en kvasisynonym. Broader term: termen representerar begreppet ett steg upp i hierarkin. Narrow term: termen representerar begreppet ett steg nedœt i hierarkin. Related term: termen relaterar till ett likartat begrepp. 16

4.2 Relationer mellan begrepp Enligt ISO finns det tre grundlšggande relationer mellan begrepp: LikvŠrdiga relationer Associativa relationer Hierarkiska relationer 4.2.1 LikvŠrdiga relationer DŒ det gšller likvšrdiga termer eller synonymer všljs en term ut till att vara den fšredragna. Exempel: bekvšmlighetsinršttningar USE Toaletter Toaletter UF bekvšmlighetsinršttningar Kvasisynonymer kan definieras pœ tvœ olika sštt, dels som ett nšstan likvšrdigt begrepp, dels som ett motsatsbegrepp. Exempel: Fysisk planering UF teknisk planering USE teknisk planering Fysisk planering Med kvasisynonymer menas sœledes begrepp som betyder olika saker Men de kan behandlas som synonymer i ett indexeringssammanhang. I vissa fall kan det vara relevant att fœ fram ett motsatsord eller en kvasisynonym vid en sškning och de lšggs dœ som relaterade termer. Vi har inga sœdana fall i vœr tesaurus, men begreppen Torka och Nederbšrd hade kunnat vara exempel pœ sœdana. Vi har emellertid bestšmt att dessa bšr placeras under samma šverordnad term, nšmligen Klimatelement. Som regel gšller att begrepp som hamnar under samma šverordnad term inte betraktas som relaterade termer. Exempel (ej frœn vœr tesaurus): GlŠdje Sorg RT RT Sorg GlŠdje 17

4.2.2 Associativa relationer Denna relation kan finnas mellan Šmnesord som inte behšver vara relaterade till varandra hierarkiskt. Begreppen kan tillhšra antingen samma kategori eller till olika kategorier. Exempel: (Termer inom samma kategori) Geologiska processer RT Geologiska undersškningar Geologiska undersškningar RT Geologiska processer (Termer inom olika kategorier) Skogar RT Skogsbruk Skogsbruk RT Skogar Enligt ISO Šr det viktigt att utšva strikt kontroll šver vilka termer som skall vara relaterade pœ detta sštt, vilket Šr till fšr undvika subjektiva bedšmningar. Det Šr inte nšdvšndigt att visa relationer i en systematisk tesaurus men de bšr vara med bœde i den alfabetiska delen och, om en sœdan anvšnds, i det alfabetiska tillšgget till den systematiska delen. 4.2.3 Hierarkiska relationer Denna relation Šr den vanligaste i en tesaurus och skiljer en systematisk tesaurus frœn en vanlig ordlista. Det finns tre sorters hierarkiska relationer: Generiska relationer Partitiva relationer Relationer dšr delarna Šr exempel men inte delar i sig Dessa relationer bygger pœ att alla underordnade termer Šr av samma sort som de šverordnade termerna, d.v.s. att bœde den šverordnade och den underordnade termen skall representera samma sak, sœsom en aktivitet eller liknande. Det gœr till exempel inte att lšgga TrŠd under Fotosyntes eftersom TrŠd Šr ett material om Šn ett organiskt sœdant medan Fotosyntes Šr en aktivitet. 18

4.2.3.1 Generiska relationer Den generiska relationen gšller mellan tvœ termer dšr den ena inbegriper den andra och kan anvšndas dšr det ršr handlingar, egendomar, ombud och saker. Exempel: EnergianlŠggningar BT NT Energi KŠrnkraftverk Energi NT EnergianlŠggningar 4.2.3.2 Partitiva relationer Denna begršnsade relation, som ISO beskriver som delen av det hela, innehœller i sig fyra delar: System och organ i kroppen Geografiska omrœden Skoldiscipliner Hierarkiska sociala strukturer Dessa relationer innehœller klara och tydliga strukturer i sig dšr exempelvis alla kroppens delar sorterar under kroppen. Vi všljer att inte gœ nšrmare in pœ dem eftersom fšrhœllandet mellan dessa termer Šr tydliga frœn bšrjan och inte bšr fšrorsaka nœgra problem fšr dem som skall bygga vidare pœ tesaurusen. Det finns dock andra modeller pœ helheten och delar varvid stor fšrsiktighet bšr iakttas med att lšgga dessa under varandra i en hierarkisk struktur. Helst skall de lšggas i olika kategorier. Vi har frœngœtt detta rœd av ISO pœ en punkt och det Šr nšr delen inte kan existera utan helheten. Exempel: Skolor SkolgŒrdar BT NT BT Offentliga inršttningar SkolgŒrdar Skolor HŠr ville vi inte dela pœ Skolor och SkolgŒrdar eftersom de ur landskapsplaneringssynpunkt Šr starkt fšrknippade med varandra. En skolgœrd existerar troligtvis aldrig utan en skola. Vi har dock inte skrivit ut att det Šr BTP eller NTP, d.v.s. šverordnad eller underordnad term partitiv 19

i den alfabetiska delen. DŠremot har vi varit konsekventa nšr det gšller att dela pœ Tillverkningsindustri, IndustriomrŒden och Industritomter. Industritomter ligger under MarkanvŠndning, IndustriomrŒden under Detaljplanering och Tillverkningsindustri under NŠringsgrenar. 4.2.3.3 Relationer dšr delarna Šr exempel men inte delar i sig Denna relation kan vara svœrfšrklarad eftersom det i vœr tesaurus inte fšrekommer nœgon sœdan. Vi har istšllet valt att exemplifiera med ett begrepp frœn ISO (s.17), som dock mycket všl skulle kunna finna sin plats i vœr tesaurus. Exempel: Bergskedjor BT NT Mark Alperna Himalaya HŠr Šr de olika namngivna exemplen inte delar av bergskedjor, utan bergskedjor i sig. 4.2.4 Polyhierarkiska relationer Ibland kan vissa begrepp fœ flera šverliggande termer, vi har dock inte angett nœgra sœdana. ven hšr fœr vi visa med begrepp som inte ingœr i vœr tesaurus utan finns som exempel i ISO. Exempel: Skalle BT BT Ben Huvud En skalle Šr bœde ett ben (skallben) och ett huvud och kan dšrfšr ha tvœ šverordnade termer. 4.3 Validitetskontroll Fšr att sškerstšlla att den generiska relationen Šr helt rštt d.v.s. att begreppet befinner sig under rštt šverordnad term, beskriver ISO en praktisk metod som kallas validitetskontroll. Den gœr ut pœ att anvšnda formeln Óalla-nŒgraÓ. Som exempel (dessa finns ej i vœr tesaurus) kan nšmnas att nœgra gnagare Šr rœttor medan alla rœttor Šr gnagare (Se figur 3). HŠr syns tydligt att rœttorna generiskt skall ligga rakt under gnagarna. 20

Gnagare NŒgra Alla RŒttor Figur 3. Figuren illustrerar den validitetskontroll med formeln nœgra-alla som kan gšras fšr att faststšlla den generiska relationen. Hade dšremot den švergripande termen varit skadedjur skulle formeln inte fungera eftersom nœgra skadedjur Šr rœttor, men alla rœttor Šr inte skadedjur, Œtminstone skulle inte de som har dem som husdjur godta det (figur 4). Fšr att rœttorna bšst skall komma pœ sin plats Šr det dšrfšr viktigt att de fœr den šverordnade termen gnagare, sœtillvida det inte Šr en specialtesaurus om skadedjur. Skadedjur NŒgra NŒgra RŒttor Figur 4. Figuren illustrerar den validitetskontroll med nœgra-nœgra som kan utfšras fšr att utesluta att relationen Šr generisk. 4.4 GRAFISK DEL Enligt ISO (s. 24) finns det finns tvœ olika sštt att visa tesaurusen grafiskt: Med en tršdstruktur Med ett pildiagram Vi fann att pildiagram inte gav samma grafiska šverblick som en tršdstruktur. NŠr vi utformade tesaurusen bšrjade vi med att arbeta med en tršdstruktur varfšr det var logiskt att Šven i fortsšttningen anvšnda denna modell. 21

De švergripande 13 grenarna har fœtt beteckningen A. Ett steg Œt hšger fœr grenarna beteckningen B och sœ vidare. I A- och B-nivŒerna Šr begreppen utskrivna medan de i lšgre nivœer endast Šr symboliserade med hjšlp av grœ punkter. Det finns tvœ undantag frœn beskrivningen ovan och de ligger bœda under Fysisk planering: Stadsplanering pœ C-nivŒ samt Transportsystem, Šven den pœ C-nivŒ. Dessa bœda, som i bilaga 1 fšrsetts med en asterisk, har mœnga underliggande begrepp och det skulle vara omšjligt att gšra ett šverskœdligt schema pœ samma sštt som i resten av den grafiska delen. Det framgœr klart i de andra tesaurusdelarna hur dessa grenar ser ut och hur de fšrhœller sig hierarkiskt. Det huvudsakliga syftet med tršdstrukturen Šr att visa hur de olika begreppen pœ de švre nivœerna fšrhœller sig till varandra och detta tycker vi har uppfyllts. Vi har dock ansett det viktigt att illustrera hur vi har hanterat de tvœ utbrutna grenarna och har dšrfšr infogat dem som figurer i texten, Stadsplanering syns i figur 5 och Transportsystem i figur 6. I en tršdstruktur visas normalt endast de fšredragna termerna och vi har anammat detta fšrhœllningssštt. Inte heller fasettindikatorer visas i den grafiska delen. 22

Stadsplanering (B) C D E F Byggnader BostŠder Bensinstationer Byggnader fšr kommersiella ŠndamŒl Kšpcentra Byggnadsdetaljer Ekonomibyggnader Bibliotek Offentliga inršttningar Skolor SkolgŒrdar Toaletter Detaljplanering Handikappanpassning BostadsomrŒden IndustriomrŒden Obebyggda omrœden SkyddsomrŒden Bullerzoner Zonering Markbyggnad HŒrdgjorda ytor Asfalt Mjukgjorda ytor Offentliga rum HundrastgŒrdar Gallerior Lekplatser Torg RekreationsanlŠggningar Golfbanor Utsmyckning Statyer Vegetationsbyggnad AllŽtrŠd Gršnytor Parker Rabatter TrŠdgŒrdar Figur 5. Figuren illustrerar den grafiska delen i grenen Stadsplanering. 23

Transportsystem (B) C D E Broar Luftburen trafik SpŒrbunden trafik Flygplan Flygplatser JŠrnvŠgsstationer TŒg Tunnlar Vattenburen trafik VŠgar VŠgtrafik HamnomrŒden Kanaltransporter Boulevarder Cirkulationsplatser GŒng-, cykel- och mopedvšgar Bussar Cyklar GŒngtrafikanter Parkeringar Figur 6. Figuren illustrerar den grafiska delen i grenen Transportsystem. 4.5 Alfabetisk del Denna tesaurusdel fšljer ett av exemplen pœ en konventionell alfabetisk tesaurus i Aitchison m.fl. (s. 94) och visar endast šverordnade termer ett steg uppœt respektive underordnade termer ett steg nedœt i hierarkin. Eftersom det i vœr tesaurus finns bœde grafisk del, systematisk del samt ett alfabetiskt tillšgg, anser vi att det ŠndŒ gœr lštt att fœ grepp om strukturen. Vi har inga notationer i den alfabetiska delen eftersom de notationer vi anvšnder oss av endast Šr till fšr att visa sammanhanget i tesaurusens systematiska del. Begreppen i en tesaurus skall alltid ha reciproka relationer (Aitchison m.fl. s. 48) Detta innebšr att en term som exempelvis har prefixet UF alltid mœste ha en motsvarighet med prefixet USE se figur 7. BT USE UF RT RT NT Figur 7. Figuren illustrerar det reciproka fšrhœllandet mellan de olika prefixen. 24