Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Relevanta dokument
7E Ma Planering v45-51: Algebra

8B Ma: Procent och bråk

8F Ma Planering v45-51: Algebra

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

7F Ma Planering v2-7: Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kursplan Grundläggande matematik

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Arbetsområde: Jag får spel

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

_ kraven i matematik åk k 6

8C Ma: Bråk och Procent

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

8D Ma:bråk och procent VT 2018

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Algebra och Ekvationer År 7

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Kursplanen i matematik grundskolan

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

"Procent och sannolikhet 6D"

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Extramaterial till Matematik Y

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Extramaterial till Matematik X

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Extramaterial till Matematik X

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

Pedagogiskt café. Problemlösning

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik X

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Bedömning för lärande i matematik

Förslag den 25 september Matematik

Extramaterial till Matematik X

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Geometri år 7C och 7D vt-14

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11)

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Pedagogisk planering i matematik

PROBLEMLÖSNING. strategier och övningar för åk 4-6 kopieringsunderlag. Innehållsförteckning

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Tummen upp! Matte ÅK 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

Transkript:

Ma7-Per: Algebra Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, - välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, - föra och följa matematiska resonemang, och - använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Centralt innehåll i undervisningen: - Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. - Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. - Metoder för ekvationslösning. - Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer. - Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Arbetsformer under veckan Måndagar: Genomgång av gemensamma och nya svårigheter. (B,M) Arbete i hemgrupper med mål. (B,M,K) Träna på målen i läroboken/digilär. (B,M) LÄXA till onsdagar: Läsa på anteckningar och öva på måluppgifterna. Onsdagar: Test (B,M) Träna på olika typer av problemlösningsuppgifter i läroboken/digilär. (P) Torsdagar: Individuellt arbete med det nya läxproblemet utifrån en mall (se nedan). (P,K,R) LÄXA till fredagar: Arbeta vidare med nya läxproblemet (20-30 min) Fredagar: Arbete i hemgrupper med läxproblemet. (P,K,R) Redovisning av läxproblemet i tvärgrupper. (P,K,R) Mall för problemlösning: 1. Beskriv problemet med hjälp av en figur, fakta och frågeställning, samt om du kan, med en formel eller en ekvation. 2. Redovisa hur du löser problemet. Skriv vad du beräknar steg för steg. Skriv sedan ett svar som en mening med enhet. 3. Ge ett eller två förslag på andra sätt att lösa problemet. 4. Vilka fördelar och nackdelar finns med de olika lösningarna? Motivera hur du vet att resultatet är rimligt och hur noggrant svaret kan vara. 5. Vilken lösning passar bäst för detta problem? Motivera varför den lösningen passar bäst.

Förmågor: Problemlösning (P) Vad? Beskriva och lösa problem. Hitta och värdera olika lösningar. Välja lösning och motivera valet. Hur? Problemlösning med hjälp av en mall. Begrepp (B) Vad? Känna till, beskriva och använda matteord. Använda olika sätt att förklara hur matteorden hänger ihop. Hur? Arbete med mål och göra tester i egen takt. Återkoppling på efter varje test. Lära av varandra. Beskriva hur begreppen hänger ihop. Vad? Känna till, använda och välja olika sätt att göra beräkningar på. Hur? Arbete med kunskapskrav och göra tester i egen takt. Återkoppling på lapp efter varje test. Lära av varandra. Resonemang (R) Vad? Framföra och bemöta argument så att man kommer vidare i diskussioner. Hur? Del av problemlösning (mallen). När man förklarar begrepp och metoder för andra. Kommunikation (K) Vad? Berätta om och diskutera olika sätt att göra beräkningar på och lösa problem på. Använda och välja olika sätt att göra detta på. Hur? Del av problemlösning (mallen). Redovisning av problemlösning i tvärgrupper. Frågar om eller förklarar begrepp och metoder för andra.

Källor Matematikbokens kapitel 6. Se även kapitlet Verktygslådan. Digilär. Utvärderingsform Tester på förmågorna metoder och begrepp en gång i veckan (oftast onsdagar). Observationer under övning av förmågorna resonemang och kommunikation flera gånger varje vecka. Ett prov för bedömning av problemlösningsförmågan i slutet av arbetsområdet. Kunskapskrav (se följande sidor) Först kommer en matris som visar betygskriterierna för de fem förmågorna i läroplanen. Därefter kommer en matris som visar vad man behöver minst behöver kunna för betyget E, C och A i förmågorna Begrepp och Metoder.

Matematik: Förmågor, kunskapskrav och betyg Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Problemlösning: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Du löser problem på ett i huvudsak fungerande sätt. Du väljer metoder med viss anpassning till problemet. Du löser problem på ett relativt väl fungerande sätt. Du väljer metoder med förhållandevis god anpassning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du bidrar till att formulera modeller som kan tillämpas. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du bidrar till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. till problemet. Du formulerar modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas. Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du löser problem på ett väl fungerande sätt. Du väljer metoder med god anpassning till problemet. Du formulerar modeller som kan tillämpas. Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger olika förslag på alternativa tillvägagångssätt. Begrepp: Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Metoder: Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Du använder i huvudsak fungerande matematiska metoder. Du använder ändamålsenliga matematiska metoder. Eleven kan välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring. Du väljer matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Du väljer matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med gott resultat. Du använder ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder. Du väljer matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med mycket gott resultat. Resonemang: Föra och följa matematiska resonemang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. Kommunikation: Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Mål för åk7 Begrepp Algebra Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E åk7 Betyget C åk7 Betyget A åk7 Du har kunskaper om Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. matematiska begrepp B1. Skriv ett matematiskt uttryck för ett tal x ökat med två B1. Skriv ett uttryck för tre mindre än ett tal y B1. Skriv en ekvation för: två mindre än ett tal blir 8 Du använder matematiska Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. begrepp i sammanhang på ett fungerande sätt. B2. I ett bostadsområde finns 20 barn. Varje månad flyttar 8 barn in. Hur många barn bör det finnas om a: 2 månader? b: x månader B3. Värdetabellen beskriver hur långt en bil har kommit varje timme: tid(h): 0 1 2 3 4 5 6 sträcka(km): 0 80 160 240 320 400 480 Gör ett linjediagram som beskriver detta. B2. Med formeln C = (F - 32) / 1,8 kan man omvandla Fahrenheitgrader till våra Celsius-grader. Hur många grader Celsius är 68 F? B2. En triangel har basen 4x och höjden 3x (meter). Skriv ett så förenklat uttryck som möjligt för triangelns area. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband. B3. Rita in punkterna (2,6), (0,3), (-2,0) och (-4,-3) i ett koordinatsystem och drag grafen mellan punkterna. B3. Du har funktionen y = 3x - 4 a: Gör en värdetabell av funktionen och rita in grafen i ett koordinatsystem. b: Vad är funktionens k-värde och vad visar det? c: Vad är funktionens m-värdet och vad visar det? Mål för åk7 Metoder Algebra Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E åk7 Betyget C åk7 Betyget A åk7 Du gör beräkningar och Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. löser rutinuppgifter inom M1. Vilket värde har uttrycket M1. Vilket värde har uttrycket M1. Beräkna värdet av uttrycket aritmetik, algebra, geometri, 2 + 8y för y = 8 8x - 2 för x = -2 2 6x - 5x + 4 för x = 3 sannolikhet, statistik samt samband och förändring. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. M2. Förenkla följande uttryck a: 2x + 6x b: 8y - 2y M3. Lös ekvationerna med hjälp av balansmetoden. a: x + 2 = 8 b: x - 2 = 2 c: 8x = 16 d: x/9 = 2 M2. Förenkla följande uttryck a: 2z + 4y + 7z b: 2x + 3 + 4x - 6 Metoder för ekvationslösning. M3. Lös ekvationen med hjälp av balansmetoden. Kontrollera resultatet. 3x + 4x + 2 = 23 M2. Förenkla följande uttryck. a: (8x + 6) - (4x + 3) b: 2x 3x M3. Lös ekvationen med hjälp av balansmetoden. Kontrollera resultatet. 4(x - 3) = 2x