2 (21)
1 Inledning 4 1.1 Syfte 4 2 Tidigare utförda undersökningar och utredningar 5 3 Utförda undersökningar 6 4 Laboratorieundersökningar 7 5 Topografiska förhållanden 7 6 Geotekniska förhållanden 8 6.1 Delområde A 9 6.1.1 Jordlagerförhållanden 9 6.1.2 Grundvatten- och portrycksförhållanden 10 6.2 Delområde B 11 6.2.1 Jordlagerförhållanden 11 6.2.2 Grundvatten- och portrycksförhållanden 11 7 Stabilitetsutredning 11 7.1 Beräkningsförutsättningar 11 7.2 Beräkningssektioner 12 7.3 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar 12 7.4 Erforderliga krav för stabilitetsberäkningar 13 7.5 Sammanställning av beräkningsparametrar 14 7.5.1 Jordmaterialparametrar 14 7.5.2 Portryck- och grundvatten 16 7.5.3 Laster 17 7.6 Resultat stabilitetsanalys 17 7.7 Slutsats stabilitetsanalys 18 8 Sättningsutredning 18 8.1 Grundläggningsrekommendationer 19 9 Bergteknisk utredning 19 10 Rekommendationer detaljplan 20 Bilagor 1. Utvärderade CPT-sonderingar 2. Laboratorieprotokoll Rutinförsök 3. Sammanställning skjuvhållfasthetsdiagram 4. Stabilitetsberäkningar 5. Spänningsdiagram 6. PM Bergteknisk utredning Ritningar 7002115-G1-G2 Plan skala 1:2000(A1) 7002115-G3 Sektion skala 1:200(A1) 3 (21)
1 Inledning Trafikverket planerar en ny dubbelspårig järnväg, Götalandsbanan, mellan Göteborg och Borås. Sträckan Mölnlycke-Bollebygd är finansierad i den nationella transportplanen för åren 2014-2025 och Mölnlycke är, av Sverigeförhandlingen, en utpekad stationsort längs järnvägen där de regionala tågen planeras stanna. Med detta som bakgrund påbörjade Härryda kommun efter beslut i kommunstyrelsen 2015 ett arbete med att ta fram ett förslag till ny detaljplan. Härryda kommun vill utveckla Mölnlycke och planerar för cirka 1000 nya bostäder, nytt resecentrum och verksamheter i ett stationsnära läge. Målet är också att skapa ett sammanhängande centrum med välfungerande trafiklösningar. Som underlag till detaljplanen har ett stort antal utredningar tagits fram, där detta är en av dem. Utredningarna utgår ifrån följande förutsättningar: Fem spår genom Mölnlycke. Nedsänkt läge på station och järnvägsspår jämfört med befintlig station. Bostäder och verksamheter nära kollektivtrafik. Utifrån dessa förutsättningar planeras spårområdet att utökas söderut och växa från dagens två plattformar och två spår, till tre plattformar och fem spår. För att knyta samman centrum planeras en längre överdäckning av järnvägen. Verksamheterna som i dag finns söder om järnvägen behöver ge plats åt de nya spåren och plattformarna, och passagerna över och under de befintliga spåren måste göras om. Arbetet med detaljplanen har bedrivits i samarbete med Trafikverket och en utgångspunkt har varit Trafikverkets skissade förslag på spår i plan och profil genom Mölnlycke, spårlinje version 2.2. Avsteg från linjen i profil har gjorts längst i väst, se skissad profil daterad 2017-06-27. Under våren och sommaren 2017 har de grundläggande förutsättningarna gällande planeringen av Götalandsbanan förändrats. Vilka förutsättningar som gäller för detaljplanen och dessa rapporter var vid författandet inte klarlagt. Resultatet i utredningarna kommer att ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet när förutsättningarna har klarlagts. 1.1 Syfte På uppdrag av Härryda kommun har Sweco Civil gjort en geoteknisk utredning. Utredningen omfattar ett område på cirka 260 000 m², se Figur 1. Det aktuella området ligger i Mölnlycke centrum. Syftet med den geotekniska utredningen har varit att bestämma områdets geotekniska förhållanden och förutsättningar för att bebyggas, samt att klarlägga stabilitets- och grundläggningsförhållanden inom området. 4 (21)
Figur 1 Översiktskarta av området 2 Tidigare utförda undersökningar och utredningar Tidigare har ett antal geotekniska undersökningar och utredningar utförts inom och nära aktuellt område. Se nedan. Dessa tillsammans med nya undersökningar har legat till grund för denna utredning: 5 (21)
Detaljplan för del av Mölnlycke 1:1 m fl., Mölnlycke Fabriker. PM Geoteknik. COWI AB, 2014, uppdragsnr. A051897. Översiktlig stabilitetskartering. Härryda kommun. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ramböll AB, 2013, uppdragsnr. 61461039686. Mölndalsån. Mölnlycke centrum. Detaljerad stabilitetsutredning. Härryda kommun. PM Geoteknik. Sweco Infrastructure AB, 2013, uppdragsnr. 1311702. Mölnlycke dagvattenpark. Härryda kommun. PM Geoteknik Ån 1A Sweco Civil AB, 2016, uppdragsnr. 1100206. Airdome Mölnlycke, Härryda kommun. Geoteknisk undersökning. PM Geoteknik Sweco Civil AB, 2017, uppdragsnr. 2305796. 3 Utförda undersökningar Fältundersökningar har utförts i 31 sonderingspunkter, namngivna 1701-1731. I tabell 1 och tabell 2 redovisas utförda undersökningar med respektive metod enligt gällande standarder. De geotekniska fältundersökningarna utfördes av Sweco AB under vecka 20 och 21, 2017. Resultaten av undersökningarna redovisas i plan och i sektion, se bilageförteckning. Provtagning och hantering av jordprover har utförts enligt SGF Rapport 1:2013 Geoteknisk Fälthandbok. Undersökningen redovisas i koordinatsystem SWEREF 99 1200 respektive höjdsystem RH2000. Tabell 1 Antal utförda fältundersökningar fördelat på metod Fältundersökning Antal CPT 14 Tr 2 Vb 13 Slb 4 Jb2 1 6 (21)
Tabell 2 Antal utförda provtagningspunkter fördelat på metod Provtagning Antal Skr geoteknik 4 Skr miljö 15 Kv 4 4 Laboratorieundersökningar Laboratorieundersökningarna har utförts av PM Labtek AB geotekniska laboratorium under vecka 21 och 26, 2017. Resultaten bifogas, se Bilagor. I Tabell 3 nedan redovisas en sammanställning över utförda laboratorieförsök. Proverna har efter mottagande förvarats i kylrum och sparas därefter i sex månader efter utförd rutinundersökning. Tabell 3 Antal utförda laboratorieförsök fördelat på metod Metod Antal nivåer Jordartsbenämning 4 Vattenkvot 19 Konflytgräns 14 Densitet 19 Sensitivitet 13 Konförsök 13 CRS-försök 3 5 Topografiska förhållanden Aktuellt detaljplaneområde ligger i Härryda kommun ca 1,5 km söder om riksväg 40. Området är beläget mellan Mölndalsvägen i väster, ca 500 m väster om Mölnlycke centrum och Massetjärnen i öster. Mölndalsån rinner västerut från Massetjärn. Se figur 2. Sträckan är drygt 1,2 km lång. Från Massetjärn och ner till Säterivägens passage över Mölndalsån ligger Hulebäcksgymnasiet, kulturhus, bostäder, affärslokaler samt ett parkeringshus. Bebyggelsen är bitvis belägen mycket nära ån, på avståndet ca 5 12 m. På den södra sidan går en GC-väg samt Säterivägen närmast ån. Marken i centrala delen av utredningsområdet är mycket plan med en liten slänt invid åns strandbrink. Marken inom hela området ligger mellan cirka +50 till +75. 7 (21)
Figur 2 Översiktskarta av vägar och sjöar 6 Geotekniska förhållanden Jordlagerförhållanden varierar inom området. I följande kapitel beskrivs de geotekniska förhållandena uppdelat på två delområden, A och B. Se figur 3 nedan. 8 (21)
Figur 3 Flygfoto med delområden med avseende på geotekniska förhållanden. Gränserna mellan de olika områdena är ungefärliga. 6.1 Delområde A 6.1.1 Jordlagerförhållanden Resultaten av tidigare och nu genomförda undersökningar visar att jordlagren inom delområdet överst utgörs av mulljord och/eller fyllning ovan organisk jord bestående av torv och gyttja. De organiska jordlagren underlagras av siltig lera som avsatts på friktionsjord. Utförda sonderingar har stoppat i fast lagrad friktionsjord, block eller berg mellan 10 19 m under markytan. Djup till fast botten ökar generellt mot nordost och nordväst. Utförd jord-bergsondering, i punkt 1728, visar på djup till berg mellan 11,5 13 m. Se ritningar. 9 (21)
Fyllningen utgörs av en blandad sammansättning av sand, grus, asfalt och organisk jord. Fyllningens tjocklek har uppmätts till mellan 0,5 3 m. Organisk jord av torv och gyttja förekommer inom delområdets östra och västra del i mäktigheter varierande mellan 0,5 3 m. Utvärderad skjuvhållfasthet varierar mellan 5 15 kpa. Densiteten har bestämts till 1,1 t/m3 och den naturliga vattenkvoten har uppmätts till mellan 288 och 316 %. I en gammal undersökningspunkt, CW102, har gyttjans konflytgräns bestämts till 30 50 % högre än vattenkvoten och sensitiviteten varierar mellan 3 och 8 vilket innebär att gyttjan är lågsensitiv. Den siltiga leran har påträffats från 2 12 m djup under markytan. Leran förekommer med inlagrade skikt av silt och sand. Ställvis har leran påträffats med inslag av gyttja. Mäktigheten har utifrån utförda sonderingar tolkats till mellan ca 4 10 m. Lerans skjuvhållfasthet har bestämts utifrån konförsök, vingförsök samt CPT-sonderingar. Lerans korrigerade, odränerade skjuvhållfasthet har uppmätts till mellan 10 30 kpa. Lerans skjuvhållfasthet klassificeras som mycket låg till låg. Densiteten varierar mellan 1,6 2 t/m3 med ökande värden mot djupet och den naturliga vattenkvoten har bestämts till mellan 18 och 74 %. Lokalt, i punkt 1707, har den odränerade skjuvhållfasthet uppmätts till mellan 30 100 kpa. Lerans konflytgräns varierar mellan 31 och 55%. Sensitiviteten varierar mellan 7 77 vilket innebär att leran är lågsensitiv till högsensitiv. Lokalt, i punkt 1710, är sensitiviteten >50 vilket innebär att leran är kvick. Lerlagrets sättningsegenskaper har utvärderats utifrån CPT-sonderingar, vingförsök och CRS-försök på kolvprov upptaget från 9, och 10 m djup i undersökningspunkt 1704. CRSförsöket visar, i punkt 1704, att lerans överkonsolideringsgrad, OCR, uppgår till ungefär 1, vilket innebär att leran är normalkonsoliderad. Kompressionsmodulen ML har genom CRS-försök utvärderats till 1020 kpa i punkten 1704 på 9 m djup. 6.1.2 Grundvatten- och portrycksförhållanden I samband med undersökningen installerades två portrycksmätare i punkt 1704 och i punkt 1710. Punkt 1710 ligger på en flack gräsyta i anslutning till Massetjärn, ca 15 m från vattenkanten. Portrycksmätarna installerades i gyttjan och leran på 5 respektive 11 m djup under markytan. 10 (21)
Portrycksmätarna är avlästa vid två tillfällen, 2017-06-20 och 2017-08-08. Resultaten av tidigare avläsningar och nu genomförda avläsningar av lerans portvattentryck visar på trycknivåer motsvarande en fri grundvattenyta ca 1 1,5 meter under markytan. Lerans portryck ökar mot djupet med ca 9,5 10,5 kpa per meter. 6.2 Delområde B 6.2.1 Jordlagerförhållanden Resultaten av tidigare och nu genomförda undersökningar visar att jordlagren inom delområdet överst utgörs av mulljord och/eller fyllning ovan ett friktionsmaterial. Lokalt har lera påträffats och avsatts på friktionsjord. Utförda CPT-, tryck- och slagsonderingar har stoppat i fast lagrad friktionsjord eller block på ca 1,2 5,3 m djup under markytan. Partier med berg i dagen har observerats inom delområdets sydvästra del i anslutning till Hönekullavägen och Lingonvägen respektive Massetjärns sydöstra del vid Långenäsvägen. Se figur 2. Mulljordens mäktighet har i undersökningspunkterna uppmätts till 0,2 0,5 m. Lokalt kan mäktigheten variera mellan undersökningspunkterna. Sanden i området har varierande inslag av silt, lera och grus. Sanden har en mäktighet mellan ca 1 4,5 m. 6.2.2 Grundvatten- och portrycksförhållanden Inga grundvattenrör eller portrycksmätare har installerats på område B. 7 Stabilitetsutredning Stabilitetsanalys är utförd med programmet Slope/W Geostudio 2012. Krav för säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott är framtagna i enlighet med Skredkommissionens rapport 3:95. 7.1 Beräkningsförutsättningar Beräkningar har gjorts baserat för befintlig topografi och en antagen jordlagerföljd med laster inom detaljplanområdet. Som underlag till beräkningssektionens geometri har en digital primärkarta använts med 0,5 m ekvidistans. 11 (21)
Grundvattenytan för stabilitetsberäkningarna har antagits ligga mellan 1 1,5 m undermarkytan och portrycket har antagits hydrostatiskt. 7.2 Beräkningssektioner För det aktuella utredningsområdet har stabilitetsförhållandena analyserats i fyra sektioner, se figur 4. Figur 4 Aktuella beräkningssektioner I beräkningsmodellerna är markytans nivå tagen från av Härryda kommun tillhandahållen grundkarta och tidigare lodning av Massetjärn utförd 1974. 7.3 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar En bedömning av områdets gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar för stabilitetsberäkningarna har gjorts och resultatet redovisas i tabell 4 nedan. 12 (21)
Tabell 4 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma Fältundersökningens innehåll och omfattning Laboratorieundersökningens innehåll och omfattning Kvalificerade (CPTsondering, vingförsök, ostörd provtagning) - kompressionsförsök är utförda. Stort antal prover undersökta Områdets beständighet Ingen synbar erosion Områdets geometri Grundvatten- och portrycksförhållanden Jordens egenskaper Analys- och beräkningsarbetets innehåll och omfattning Markytans nivåer är avvägda med GPS Två portryckstationer med två nivåer Tvådimensionell analys (resultat på säkra sidan) genomförd Markytans nivåer är tagna från grundkarta. Bottennivåer i Massetjärn är antagna mot bakgrund av lodning utförd vid ett tillfälle 1974. Kort mätserie. Ingen information angående lägst lågvatten av vattendrag. Hållfasthetsparametrar har antagits utifrån tabellvärden 7.4 Erforderliga krav för stabilitetsberäkningar Aktuell utredning motsvarar en detaljerad geoteknisk utredning, enligt Skredkommissionen Rapport 3:95. Områdets säkerhetsfaktor för släntstabilitet bör således uppfylla följande kriterier, se tabell 5. 13 (21)
Tabell 5 Säkerhetsfaktorer och markanvändning enligt Skredkomissionen rapport 3:95 Säkerhetsfaktor Markanvändning FC 1,7 1,5 FKOMB 1,45 1,35 FΦ >1,3 (sand) För befintlig bebyggelse och anläggning samt för nyexploatering Säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott har valts med hänsyn till gynnsamma och ogynnsamma förhållanden i Tabell 4. För alla sektioner har erforderlig säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för odränerad analys valts till Fc 1,60 och för kombinerad analys till Fkomb 1,40. 7.5 Sammanställning av beräkningsparametrar 7.5.1 Jordmaterialparametrar Valda beräkningsparametrar är framtagna för respektive sektion, se figur 4 ovan för beräkningssektionernas läge i plan. 14 (21)
Tabell 6 Parametrar vid beräkningarna i sektion 1 Jordart Tunghet (kn/m³) ( ) c (kpa) cu (kpa) Fyllning 21 33 - - Torv/Gyttja 14 30 0,5 5 Lera 16 30 1,5 15 Friktionsjord 21 35 - - Tabell 7 Parametrar vid beräkningarna i sektion 2 Jordart Tunghet (kn/m³) ( ) c (kpa) cu (kpa) Fyllning 21 33 - - Lera 16 30 1,5 15 Friktionsjord 21 35 - - 15 (21)
Tabell 8 Parametrar vid beräkningarna i sektion 3 Jordart Tunghet (kn/m³) ( ) c (kpa) cu (kpa) Lera 16 30 1,5 15 Friktionsjord 21 35 - - Tabell 9 Parametrar vid beräkningarna i sektion 4 Jordart Tunghet (kn/m³) ( ) c (kpa) cu (kpa) Fyllning 21 33 - - Lera 16 30 3 30 Friktionsjord 21 35 - - 7.5.2 Portryck- och grundvatten I stabilitetsberäkningarna för sektion 1 och 2 har grundvattenytan antagits i huvudsak ligga ca 1 m under markytan. I slänten har en något lägre grundvattenyta antagits, ca 1,5 m under markytan. I stabilitetsberäkningarna för sektion 3 och 4 har grundvattenytan antagits i huvudsak ligga ca 1,5 m under markytan. En hydrostatisk portrycksfördelning mot djupet antagits för alla sektioner. 16 (21)
För vattennivåer i Massetjärn har en vattennivå på +48,6 antagits vilket bedöms motsvara en nivå för lägsta lågvatten. Information har tagit från utredning utförd av COWI, 2014. 7.5.3 Laster Trafiklast på vägar har modellerats som en utbredd last på 20 kpa, inom parkeringsytor en utbredd last på 10 kpa och inom GC-vägar har trafiklasten antagits till 5 kpa. Last på järnvägar har modellerats som en utbredd last på 34 kpa för befintliga förhållanden enligt TK-Geo 13. Se beräkningssektioner. Byggnader har i stabilitetsberäkningarna ansatts till ett marklastvärde av 10kPa. För tvåplanshus har lasten antagits till 20 kpa. 7.6 Resultat stabilitetsanalys Stabilitetsberäkningar för odränerad och kombinerad analys ger värdet på säkerhetsfaktorn Fc (odränerad analys) och Fkomb (kombinerad analys). Beräkningsresultaten framgår av tabell nedan samt i bilaga 4. Tabell 10 Beräknade säkerhetsfaktorer med avseende på stabilitetsbrott (befintliga förhållanden) Sektion, beskrivning Fc Fkomb Bilaga Sektion 1 1,15 0,81 4.1 4.4 Sektion 2 2,12 2,15 4.5 4.8 Sektion 3 1,19 1,15 4.9 4.12 Sektion 4 1,75 3,64 4.13 4.17 För sektion 4 har en känslighetsanalys utförts med en last på 30 kpa (1,5 m uppfyllning) i ungefärligt läge för den planerade cirkulationsplatsen. Beräkningen visar att stabiliteten för denna belastning medför att erforderliga krav uppnås (se bilaga 4-15). Vid detaljprojektering måste dock utförligare beräkningar utföras. 17 (21)
7.7 Slutsats stabilitetsanalys Stabilitetsanalysen visar för sektion 2 och 4 att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden i området är tillfredställande enligt gällande krav och normer. Stabilitetsanalysen visar för sektion 1 att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden inte är tillfredställande inom ett avstånd på ca 10 m från släntkrön, enligt gällande krav och normer. De redovisade faktorerna representerar lokala glidytor allra närmast slänten. Stabilitetsanalysen visar för sektion 3 att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden inte är tillfredställande inom ett avstånd på ca 30 m från släntkrön mot Massetjärn, enligt gällande krav och normer. Resultaten av tidigare undersökningar (Ramböll 2013 och Sweco 2013) visar att stabiliteten för befintliga förhållanden mot Mölndalsån på den södra sidan inte är tillfredställande enligt gällande krav och normer. Samtliga sektioner har genomgående låga säkerhetsfaktorer på båda sidor ån. I detaljplaneområdets centrala delar, söder om Säterivägen, bedöms stabilitetsförhållandena vara goda och är tillfredställande enligt gällande krav och normer. Vattennivån i ån ligger på nivån +50 m.ö.h. Om vattennivån i ån skulle minska med 0,5 m så skulle säkerhetsfaktorerna bli kritiska och alltså därmed öka risken för skred. 8 Sättningsutredning Enligt uppmätta värden från CPT-sondering och CRS-försök på prov från ostörd provtagning är leran i området normal- till svagt överkonsoliderad. Spänningsdiagrammet, se bilaga 5, och tidigare undersökningar visar att sättningar kommer att uppstå även för små laster. Förekommande organiska jordlager av torv och/eller gyttja inom området i anslutning till Massetjärn är sättningskänsliga. Sättningar kommer att utbildas även för små laster. Vid belastning av marken med en utbredd last motsvarande 10 kpa så kan konsoliderings- och krypsättningar över tiden förväntas uppgå till ca 10-15 cm (10 KPa motsvarar ungefär 0,5 m fyllning). 18 (21)
Området vid Massetjärn har tidigare fyllts ut och idag finns en fyllning med en mäktighet mellan ca 0,5 och 3 m. Det är osäkert när området fylldes ut, men troligtvis påbörjades utfyllnaden i mitten på 1930-talet. Lasten från den tidigare fyllningen har medfört sättningar i området och troligtvis pågår krypsättningar i torv- och gyttjelagren samt i leran inom tidigare utfyllda områden. Lerans mäktighet varierar i området så problem med differenssättningar inom en byggnad kan uppstå. Innan byggnation ska sättningsproblematiken utredas. Inom övriga delar av området där jordlagren utgörs av friktionsjord på berg finns ingen sättningsproblematik. Vid belastning utbildas enbart initialsättningar som utbildas redan i byggskedet. 8.1 Grundläggningsrekommendationer Jordlagerföljden för utredningsområdet A medför att marken är sättningsbenägen, se figur 3. Enligt spänningsdiagram, se kap. 5, uppstår sättningar även av små laster. Byggnader rekommenderas grundläggas med pålning eller att kompensationsgrundläggning utförs. För övriga områden (område B) och för små laster (maximalt 10 15 kpa) är jordlagerföljden mindre sättningsbenägen och byggnader bör kunna grundläggas med platta på mark. Stora byggnader, broar och andra konstruktioner förutsätts bli stödpålade till fast botten. 9 Bergteknisk utredning Den bergtekniska utredningen redovisas i sin helhet i bilaga 6. Syftet med undersökningen är att beskriva bergets förutsättningar att bebyggas samt att säkerställa bergets stabilitet inom planområdet och utvärdera risken för blocknedfall eller ytliga ras. I samband med undersökningen mättes även gammastrålning från berggrunden för att undersöka risken för radonavgång från berget inom detaljplaneområdet. 19 (21)
10 Rekommendationer detaljplan Jordlagerföljden i delområdena A medför att marken är sättningskänslig, se figur 3. För byggnader rekommenderas pålgrundläggning eller kompensationsgrundläggning. Inom det vita området visar resultaten från stabilitetsberäkningarna att stabiliteten idag är tillfredställande. Rött område, se figur 5, är idag ej stabilt och här erfordras nya geotekniska utredningar för att bestämma hur ny utformning ska utföras. Figur 5 Översiktligt restriktioner ur stabilitetspunkt Stabiliteten längs Långenäsvägen mot Massetjärn vid sektion 3, se figur 4, tillåter ingen ytterligare belastning utan förstärkningsåtgärder. Vid sektion 1 planeras en broöverfart över ån. Beräkningarna visar dålig stabilitet och det förutsätts att själva bron kommer att stödpålas till fast botten. Banker mot bron på båda sidor om ån rekommenderas att förstärkas med exempelvis lättklinker, cellplast, bankpålning eller kalk/cement-pelare. 20 (21)
Vid sektion 4 planeras en cirkulationsplats och anslutande bank mot bron. Stabiliteten för befintliga förhållanden i området är tillfredställande. Utförda stabilitetsberäkningar visar att viss uppfyllnad vid planerad cirkulationsplats kan göras utan förstärkningsåtgärder med avseende på stabilitet. Ytterligare stabilitetsberäkningar måste utföras vid detaljprojektering av cirkulationsplats. Spänningsdiagram och tidigare utredningar visar att sättningar kommer att utbildas även för små laster. Detta förutsätter att sättningsutredning utförts vid detaljprojektering av cirkulationsplatsen och brobank. Rekommenderade förstärkningsåtgärder är lättfyllning och/eller kalk/cement-pelare. För området längs södra sidan av Mölndalsån fram till och med busshållplatsen i öster, se figur 5, är stabilitetsförhållandena 20 25 m närmast åkanten, rött område, inte tillfredsställande för befintliga förhållanden enligt gällande krav och normer. På denna sträcka rekommenderas att alla slänter förstärks genom exempelvis jordspikning, tryckbank, spont, lättfyllning eller kalk/cement-pelare eller att flacka slänten genom avschaktning. I anslutning till Mölndalsån behöver befintligt erosionsskydd inspekteras och kompletteras där det idag saknas. I samband med utläggandet av nytt erosionsskydd ska slänten flackas till en lutning på 1:4 1:5. Vid lokala schakter måste omgivande belastningar kontrolleras. Göteborg Sweco Civil AB Göteborg Geoteknik Diego Bouzas Peter Jansson 21 (21)