Välkomna till dialogforum! Stockholm 3 december 2018

Välkomna till dialogforum! Stockholm 3 december 2018

Program 13.00 13.30 Välkommen till dialogforum! Generaldirektör Gunilla Hult Backlund hälsar välkommen och berättar om framtidens tillsyn. 13.30 14.15 IVO:s tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal Marie Åberg, chef för tillsynsavdelning nord, och Petra Carlbaum, inspektör och processutvecklare, berättar och leder en diskussion om IVO:s tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal. 14.15 14.35 Fika

14.35 15.20 Om IVO:s arbete med prioriterade riskområden IVO har identifierat ett antal riskområden för 2018-2020. Ingrid Rydell, analyschef, berättar om IVO:s riskanalys och hur det prioriterade riskområdena har identifierats. Carolin Persson, inspektör och tillsynsledare, och Ann-Christine Pettersson, inspektör och projektledare, berättar om hur IVO arbetar inom riskområdet gällande barn och unga med psykisk ohälsa. 15.20 15.50 Det nya klagomålssystemet för hälso- och sjukvården Eva-Lena Petersson, inspektör och processutvecklare, berättar om IVO:s arbete sedan det nya systemet för hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården trädde ikraft och den utveckling av ärendeslaget som IVO ser såhär långt. 15.50 16.00 Utvärdering av dialogforum

Gunilla Hult Backlund Generaldirektör

Tillitsdelegationens delbetänkande Inriktning 2019

SOU 2018:48 En lärande tillsyn Statlig granskning som bidrar till verksamhetsutveckling

Hur påverkar tillsynen verksamhetsutveckling? Det beror på - Vad som granskas - Hur man granskar Bidrar till utveckling men även bieffekter Fokus på regelefterlevnad kan hindra Maktrelationen granskare granskad försvårar - Vem som granskar - Vem som granskas

Hur kan tillsynen bidra mer till utveckling? Genom att förstärka: Kvalitativ granskning Brukarperspektiv Dialog och samskapande Kontextkänslighet Situations- och verksamhetsanpassning

Förtydliga tillsynens inriktning i en skrivelse till Riksdagen Situations- och verksamhetsanpassad tillsyn med större inslag av kvalitativ granskning, brukarperspektiv, dialog och samskapande

Inriktning 2019 - Utveckling av tillsyn i linje med delbetänkandet - Samspel mellan våra två huvuduppdrag - Nya uppdrag: tillståndsprövning, NIS - Patient- och brukarperspektiv - Ärende- och handläggningstider

Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal Marie Åberg, avdelningschef Petra Carlbaum, inspektör

Tillsyn av legitimerad personal Staten garanterar kvalitet genom legitimering av hälso- och sjukvårdspersonal. Staten har intresse av att få vetskap om omständigheter som kan påverka beslutet om legitimation. Allmänheten har rätt att utgå från att den som är legitimerad - har erforderliga kunskaper - är lämpad att utföra yrket.

Vårdgivarens ansvar för personal Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att trygga patientsäkerheten Vårdgivaren har en skyldighet att se till att personalen har - rätt kompetens - fullgör arbetsuppgifter på ett korrekt sätt

Misstanke om patientsäkerhetsrisk Vid synpunkter på någons yrkesutövning ska vårdgivaren kontrollera hur det förhåller sig. Följa upp yrkesutövningen angående - brister i kompetens - brister i följsamhet till lagar och föreskrifter - brister i följsamhet till rutiner - sjukdom - missbruk

Vårdgivarens åtgärder för personal Förebygga patientsäkerhetsrisker - handledning - fortbildning - begränsning av arbetsuppgifter - rehabilitering Anmäla till IVO enligt 3 kap. 7 PSL

Anmälan av personal till IVO Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som är eller har varit verksam hos vårdgivaren, t.ex. inhyrd personal Avser även de yrkesutövare som man inte längre har i sin verksamhet Verksam hos vårdgivare: oavsett anställningsform, anställd, inhyrd o.s.v.

Anmälan till IVO Anmälan ska göras snarast efter händelse/upptäckt. Bör vara tydligt hur anmälan ska göras och vem som ansvarar för insamlande av uppgifter. OBS! Behandlande läkare kan inte anmäla legitimerad patient.

Apotekspersonals anmälan 6 kap. 11 PSL Skyldighet för den som expedierar läkemedel att anmäla till IVO om en legitimerad yrkesutövares förskrivning av narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit skäligen kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vad gör IVO? Utreder anmälda yrkesutövare efter anmälan från vårdgivare och apotekspersonal Annan information om yrkesutövare kan komma från: - uppgifter i enskildas klagomål - uppgifter i Lex Maria-anmälningar - uppgifter till IVO:s upplysningstjänst - uppgifter i anmälningar från enskilda - uppgifter i massmedia

Hur utreder IVO? Begär in dokumentation från vårdgivaren Kontrollerar förskrivningar i ehälsomyndighetens receptregister Kompletterar vid behov med journalhandlingar Kan begära uppgifter ur belastningsregistret Den anmälde får yttra sig skriftligen eller vid ett möte innan IVO fattar beslut Ibland begärs yttrande från verksamhetschefer

Vad leder IVO:s utredning till? Beslut med eller utan kritik Anmälan till HSAN Åtalsanmälan (7 kap. 23 och 29 PSL) - om någon brutit mot bestämmelse i verksamhet som står under IVO:s tillsyn om rättelse inte sker efter påpekanden - om någon är skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått brott där fängelse är föreskrivet

HSAN bedömer Oskicklighet Olämplighet Brottslighet Sjukdom

HSAN beslutar Prövotid, oftast med en prövotidsplan Indragen förskrivningsrätt Återkallelse av legitimation, även interimistiskt i vissa fall Föreläggande om läkarundersökning Återkallelse av annan behörighet, förordnanden att t.ex. utöva yrke som barnmorska, läkare, eller tandläkare

IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal När IVO får kännedom om en person som kan misstänkas utgöra en fara för patientsäkerheten öppnar IVO ett tillsynsärende. Under 2017 avslutade IVO 713 ärenden. Majoriteten av dessa avslutades utan åtgärd eller kritik. HSAN 109 Kritik 172 Utan åtgärd eller kritik 432

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal Innehållsanalysen har tittat på de 281 ärenden som avslutades med kritik eller att IVO anmälde till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Kritikbeslut 172 HSAN 109

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal Både personal som expedierar läkemedel och vårdgivare är skyldiga enligt patientsäkerhetslagen att anmäla hälso- och sjukvårdspersonal till IVO. Källa till initial information Apotekspersonal Vårdgivare Apotekspersonal och vårdgivare, 202 beslut Annan källa, 79 beslut Felaktig förskrivning av narkotiska och beroendeframkallande läkemedel Risker i patientsäkerheten. T.ex kompetensbrist, missbruk

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal Läkare och sjuksköterskor är de yrkesgrupper som flest ärenden handlar om. Majoriteten av personerna är mellan 45-65 år. 57% Män 43% Kvinnor Många över 65 år Flest män Få över 65 år Flest kvinnor Läkare 155 Sjuksköterska 75

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal De ärenden som har landat i kritik eller anmälan till HSAN handlar oftast om Förskrivningar Oskicklighet Missbruk Brott Behörighet 110 69 45 36 11 Sjukdom 5

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal Förskrivning Bristande journalföring gör att det inte går att följa vården och behandlingen av patienterna. Motiveringen till hög förskrivning framgår inte. 78% av ärendena handlar om förskrivningar till patienter. Zolpidem Zopiklon 5vanligaste aktiva substanserna i de ärenden som handlar om förskrivning. Kodein Tramadol Oxikodon

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal Förskrivning Närmare hälften av personerna är verksamma inom primärvården. Jämn fördelning mellan privata och offentliga arbetsgivare. Det är övervägande män som dessa ärenden handlar om. (80%) 31 % av förskrivarna är över 65 år

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal Brott De vanligast förekommande brotten i IVO:s ärenden: IVO utreder inte om brott har begåtts utan utgår från domar och åtalsanmälningar. 2/3 av ärendena handlar om brott i samband med yrkesutövningen Vanligast är stöld av läkemedel från arbetsplatsen 1/3 är brott utanför yrket Vanligast är rattfylleri

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal Att anmäla till HSAN är en skyldighet IVO har enligt om hälsooch sjukvårdspersonal utgör en patientsäkerhetsrisk. Yrka på prövotid Yrka på återkallelse av legitimation Detta är de 109 ärenden som har avslutats efter beslut från HSAN. Antal anmälningar IVO har skickat in under 2017 är 113. 76% av IVO:s ärenden yrkar på prövotid i första hand 20% av IVO:s ärenden yrkar på återkallelse av legitimation i första hand

Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 rörande tillsyn av leg. hälso- och sjukvårdspersonal Yrkande om prövotid handlar oftast om Yrkande om återkallelse av legitimation handlar oftast om Missbruk Brott Förskrivning Brott Oskicklighet Sjukdom

Hur hanterar man avvikelser som avser enskilda yrkesutövare inom era verksamheter? Behöver ni något stöd från IVO för att kunna identifiera och anmäla riskpersoner?

Riskanalys på IVO Intro, exempel & diskussion

Förordning (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg Uppgifter 1 Inspektionen för vård och omsorg har som huvudsakliga uppgifter att 1. svara för tillsyn inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst samt verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. som en del av tillsynen pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659), och 3. svara för tillståndsprövning inom de områden som anges i 1. Verksamheten ska bedrivas strategiskt och effektivt samt på ett enhetligt sätt inom landet. Förordning (2014:1049). 2 Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Ett patient- och brukarperspektiv ska genomsyra tillsynen. Villkor och förhållanden för kvinnor och män, flickor och pojkar ska särskilt belysas. Tillsynen ska planeras och genomföras med utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från regeringen. Tillsynen ska även innefatta kontroll av hur verksamheterna fullgör sin skyldighet att bedriva egenkontroll. Resultatet av tillsynen ska redovisas till de granskade verksamheterna och till det landsting eller den kommun som berörs. Förordning (2018:40).

Hela IVO:s verksamhet förhåller sig till risker för patienter och brukare Tillsyn som utgår från anmälningar och klagomål från privatpersoner eller verksamheter: att avgöra det enskilda ärendet och minimera risken att liknande händelser upprepas Frekvenstillsyn - tillsyn av där lagen anger hur ofta vi ska tillsyna. Gäller HVB med flera boendeformer, blod vävnad, celler): Lagen föreskriver att tillsynen ska genomföras med viss regelbundenhet, medan riskbedömning påverkar hur tillsynen genomförs och vad den fokuserar på. Tillsyn som IVO:s tar initiativ till Tillsyn på förekommen anledning utgår från en riskbedömning. Regionala och nationella riskanalyser som ligger till grund för tillsynsinsatser Med risk för patienter och brukare menar vi sannolikhet att patienter eller brukare drabbas av vårdskada, missförhållande eller kvalitetsbrister i vård eller omsorg, eller utsätts för vård- eller omsorgsgivare som brister i lämplighet.

Vi utvecklar riskanalys på IVO! En del i utvecklingsarbetet handlar om utveckla våra data: vilken information vi lagrar, hur vi strukturerar den och så vidare. Ett omfattande arbete med att utveckling av data görs inom vår förestående ITupphandling: Utveckling av processtöd (kallas också ärendehanteringsstöd). Utvecklingen av IVO:s register. Med mera. En annan del handlar om våra metoder: hur vi gör när vi identifierar risker. Även där pågår mycket utveckling, särskilt kopplat till riskklassning av verksamheter eller yrkesverksamma: Preciserad riskanalys genom förstudiefas inför större tillsynsinsatser. En del av detta är utveckling av riskobjektsanalys. Pilot av riskklassning av verksamheter inom tillsyn av HVB-hem. Översyn av data kring tillsyn av HS-personal. Utveckling av lämplighetsprövning. Med mera

Vi blir bättre på att ta in kunskap och perspektiv från omvärlden Ett patient- och brukarperspektiv ska genomsyra tillsynen, och därmed också riskanalysen. Vi utvecklar hur och i vilka skeden vi för dialog med patienter, brukare och anhöriga men också med representanter för verksamheterna, och myndigheter som verkar inom våra områden. T.ex. inom de nationella riskområdenas förstudier där både nya och gamla metoder för dialog med verksamheter och enskilda personer har använts. Samarbetet mellan IVO och Patientnämnderna har tagit stora kliv framåt, vilket ger oss viktiga perspektiv och data.

Riskanalys och löpande iakttagelser Nationell riskanalys Identifiera riskområden Prioritera riskområden Urval nationella riskområden Förstudie med riskobjektsanalys Gav oss 30 välgrundade riskområden Gav oss 21 prioriterade riskområden Gav oss 6 nationella riskområden 2018-2020 Pågår mars-nov 2018 Nationella tillsynsinsatser Löpande iakttagelser Förstudie med riskobjektsanalys

Identifiera riskområden Prioritera riskområden Urval nationella riskområden Förstudie med riskobjektsanalys En systematisk probleminventering och prioritering: Invärldsanalys: våra data, analys och iakttagelser Omvärldsanalys: andras data, analys och iakttagelser Sammanställning av identifierade riskområden Skattning, prioritering och urval av riskområden I nästa nationella riskanalys vill vi arbeta mer med: Våra egna data Andras data Patienter och brukare Representanter från medarbetare inom vård och omsorg Representanter från verksamheter inom vård och omsorg Experter utanför IVO

Identifiera riskområden Är det rimligt att anta att tillsyn kan påverka riskområdet? Saknas kunskap? Konsekvens? Prioritera riskområden Urval nationella riskområden Förstudie med riskobjektsanalys Gäller riskområdet frågor där IVO saknar kunskap eller underlag, men där det finns indikationer på risker för patienter eller brukare? Kan allvarlig vårdskada eller missförhållande bli konsekvensen om risken realiseras? Omfattning? Riskerar en större grupp patienter eller brukare att drabbas (>100 000)? Förväntad utveckling? Drabbas särskilt utsatta grupper? Är riskområdet framträdande hos någon annan utsatt patient- och brukargrupp? Stor grupp = > 1 % eller mer av befolkningen (WHO:s definition av folksjukdom). 1 % av befolkningen motsvarar ca 100 000 personer. Finns det indikation på att ett ökande antal patienter/brukare kommer att drabbas av kvalitetsbrister, vårdskador eller missförhållanden kopplade till riskområdet de kommande åren? Är riskområdet framträdande hos någon av följande särskilt utsatta grupper? Barn och unga, personer med psykiatrisk diagnos, personer med vissa funktionsnedsättningar, multisjuka äldre Med utsatta grupper menar vi här grupper som har svårt att föra sin egen talan eller tillvarata sina egna intressen. T.ex. personer som lider av samsjuklighet

Identifiera riskområden Prioritera riskområden Urval nationella riskområden Förstudie med riskobjektsanalys Urvalet av riskområden bygger på att vi vill ha en balanserad portfölj av riskområden: Minst ett riskområde som handlar om både vård och omsorg Minst ett riskområde som gäller många människor Minst två riskområden som gäller särskilt utsatta grupper

IVO:s prioriterade riskområden 2018-2020 1. Barn och unga med psykisk ohälsa riskerar att drabbas av brister i samordning och en osammanhängande vårdkedja 2. Personer med funktionsnedsättning riskerar att utsättas för brister i boendemiljö och omsorg 3. Samsjukliga patienter riskerar att drabbas av bristande tillgång till vård och omsorg 4. Patienter som kräver multidisciplinärt omhändertagande riskerar att drabbas av brister i vården 5. Patienter riskerar att inte behandlas utifrån sjukdomsbild och behov tillgång på platser och personal blir styrande 6. Personer utsätts för risker kopplade till nätbaserade vårdtjänster 7. Personer utsätts för risker kopplade till välfärdsteknik 2018 8. Patienter inom psykiatrin riskerar att utsättas för omotiverade tvångsåtgärder

Identifiera riskområden Prioritera riskområden Urval nationella riskområden Förstudie med riskobjektsanalys Precisera riskområdet Vilken eller vilka frågor är mest angelägna? Vilka verksamheter ska väljas ut till tillsyn? Interagera med patienter och brukare För att kunna precisera riskområde För att få underlag för vad som är mest angeläget För att utveckla en ändamålsenlig tillsyn (metoder, vilka som involveras, tidplan mm)

Barn och unga med psykisk ohälsa som riskerar att drabbas av bristande samordning och en osammanhängande vård- och omsorgskedja Ann-Christine Pettersson och Carolin Persson

Omvärldsanalys för att för att precisera riskområdet Saknas ett helhetsperspektiv riskerar barn och unga att inte få den vård och det stöd de behöver Barn och unga görs inte delaktiga i samordningen i tillräckligt stor utsträckning En otydlig ansvarsfördelning leder till att barn och unga riskerar att bollas runt Individuella planer (SIP) används inte i tillräckligt stor omfattning Det brister i vissa verksamheters tillgänglighet Bristande informationsöverföring mellan verksamheter Saknas relevant kompetens i vissa verksamheter

Frågeställningar Vad är väsentligt för barn och unga som behöver insatser från olika vårdgivare? Hur uppfattar verksamheterna själva samordningen insatserna för barn och unga? Vad behöver verksamheterna göra för att samordning ska fungera bättre än idag?

Vet inte vart man ska vända sig för att få hjälp Vet inte att man kan vända sig till ungdomsmottagningen om man mår dåligt Rädd för att det ska spridas på skolan om man söker hjälp av elevhälsan Barn och unga om psykisk ohälsa Osäker på hur man ska må, vad som är friskt och sjukt, vet inte när man ska söka hjälp Elevhälsan borde vara tillgänglig efter skolans slut Får inte alltid förståelse för sin psykiska ohälsa på vårdcentralen Vill komma tillbaka om man upplever att man tas på allvar Saknar förståelse för hur ansträngande det är att ta emot behandling och stöd Viktigt att den man möter verkligen försöker att förstå Händer att man avbryter sin behandling på grund av många personalbyten Träffar så många olika personer och måste berätta sin historia om och om igen Man blir kastat hit och dit och ingen bryr sig riktigt om en Det känns bra om man får info om vad som ska hända och får vara med och planera sin vård

Vad vill IVO att tillsynen ska bidra till? Inte konstatera vad vi redan vet att finns brister i samordning Istället lyfta frågan om varför det inte fungerar och vad som behövs för att verksamheterna inte ska fortsätta agera i stuprör Ge en helhetsbild och sätta barnet i fokus Illustrera hur bristande samordning ger konsekvenser för barnet Dialog mellan olika verksamheter/huvudmän utifrån konkreta exempel på samordning kring ett barn som de gemensamt ansvarar för Hitta goda exempel på samordning

Kvalitativ metod med dialog i fokus Prova ny metod Tidslinje helhetsbild Granska över tid Barnets och familjens upplevelse Dokumentationsgranskning utifrån det enskilda barnet Dialogmöte med berörda vård- och omsorgsgivare

Hur genomfördes tillsynen? Målgrupp: Barn i skolåldern Aktuellt hos minst tre verksamheter Granska över tid Inte de svåraste fallen Genomförande: Genomgång av alla verksamheters dokumentation rörande det utvalda barnet Dokumentationen sammanställdes och genererade en tidslinje Samtal med barn/föräldrar Samtalet sammanfattades och genererade frågeställningar till verksamheterna Dialogmöte med verksamheterna

Samtalen med barnet/familjerna Jag skulle få blå kort i skolan, men det fick jag aldrig Jag vet inte vem som gör vad, jag vill veta det Hur ska vi kunna bära det ansvaret när det känns som om vi redan har 100 kg på ryggen Vi har inte fått något papper på vad som bestämdes på SIP-mötet

Tidslinjen som utgångspunkt för dialog

Reflektion som kom fram vid dialogmötena Behöver arbeta med att se nyttan av att använda SIP Behöver förbättra rutinerna kring SIP - att rätt personer kallas - att syftet med mötet tydliggörs för alla - att protokoll skrivs - att protokoll skickas ut till alla som ska ha det Samordning är inte bara SIP Tidslinjen åskådliggör hur invecklat det kan vara för familjen med alla kontakter Förväntar oss att föräldrarna ska vara informationsbärare, reflektera om alla klarar det Hinner inte med vardagstransparensen Det måste bli tydligare för alla vem som gör vad Bra att träffas - ger kunskap om andras verksamheter och perspektiv på samordning - bättre förutsättningar för fortsatt dialog och samordning

Kommentarer från utvärderingen Tidslinjen är en bra utgångspunkt Uppskattar dialogformen Tar med mig formen med tidslinjen när vi ska titta på ärenden i vår egen verksamhet Att en oberoende part håller i mötet är viktigt Vi kom till mötet med en känsla av att det fungerat bra, men det blev tydligt att det går att göra förbättringar Det är viktigt att träffas och ha möjlighet att diskutera vad som kunde gjorts bättre Utöka kommunikationen ytterligare för att minska risken för missförstånd samt att föräldrarna själv inte ska behöva agera "spindel i nätet".

Klagomål inom hälso- och sjukvård förändringar från 1 januari 2018 Eva-Lena Petersson Inspektör och processutvecklare

Vad innebär den förändrade lagstiftningen? Det är vårdgivarna som i första hand ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras närstående Patientnämndernas huvuduppgift är att hjälpa och stödja patienter med att få sina klagomål besvarade av vårdgivarna.

Förändringar för IVO IVO:s utredningsskyldighet begränsas Syfte: Att frigöra resurser för att bedriva en systematisk och patientcentrerad tillsyn Tillsyn sker där behovet är som störst med hänsyn till kvalitet och säkerhet i hälso- och sjukvården www.ivo.se Tillsyn -> Prioriterade riskområden 2018-2020

Antal inkomna klagomål per månad 2018 jämfört med 2017 626 436 698 783 478 478 665 522 687 484 634 389 655 604 434 451 676 487 747 737 534 825 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 2017 2018

Inkomna klagomål uppdelat på avslutade utan utredning, utredda och öppna ärenden januari - oktober 2018 4 693 3 161 1 201 331 IVO Totalt Inkomna Utan utredning Utredda Öppna

Klagomål utan utredning januari oktober 2018 uppdelat på orsak till att IVO inte utreder klagomålet Äldre än två år Ej Kontaktat Vårdgivaren/patientnämd Ej IVO:s utredningsskyldighet Ej IVO:s tillsynsområde Beaktas i annan tillsyn 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

IVO utreder om: Vårdgivaren har fått möjlighet att besvara klagomålet Klagomålet gäller allvarligare händelser Händelsen inte är äldre än två år Anmälaren är behörig (patienten eller närstående om patienten inte kan)

IVO utreder om: Vårdgivaren har fått möjlighet att besvara klagomålet Fått kännedom om klagomålet Fått rimlig tid på sig att besvara (= 4 veckor) Om inte; IVO överlämnar som regel klagomålet till vårdgivaren Anmälaren får information om att klagomålet har överlämnats och att IVO uppmanat vårdgivaren att ta kontakt Patientnämnden kan stödja/hjälpa anmälaren Vårdgivaren får en kopia på anmälan + missiv

Allvarligare händelser Kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. OBS! inte detsamma som vårdskada! Inget krav på att skadan/sjukdomen ska ha varit undvikbar Tvångsvård (psykiatrisk, rättspsykiatrisk eller smittskydd) Händelser i samband med hälso- och sjukvård som allvarligt och på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning

Bedöma om vi ska utreda eller inte Bedömningsstöd med olika exempel Bedömningsgrupper på avdelningarna Bedömning av läkare/tandläkare eller annan relevant kompetens Avstämning under handläggning (AUH) med Rättsenheten Fortlöpande arbete och information

Händelse i samband med hälso- och sjukvård som allvarligt och på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning Exempel 1 Med anledning av en händelse begärde patienten ut loggar på journalerna. Loggarna visade att under en tre-månaders period hade 13 personer ur personalgruppen varit inne i patientens journal. De flesta utan att ha en vårdrelation med patienten, bland annat en diabetessjuksköterska och en läkare på barnavårdscentralen. Patienten arbetar själv som hälso- och sjukvårdspersonal inom regionen och känner sig extremt kränkt av vetskapen om att så många känner till hens hälsotillstånd.

Händelse i samband med hälso- och sjukvård som allvarligt och på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning Exempel 2 Patienten hade vårdats enligt öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT). Beslutet om ÖPT löpte ut och ingen förnyad ansökan hade gjorts till Förvaltningsrätten. Trots det behandlades patienten som en ÖPT-patient och fick depåinjektioner på psykosmottagningen.

Om vi utreder klagomålet Samma förfarande som tidigare Underrättar vårdgivaren och i förekommande fall den hälso- och sjukvårdspersonal som klagomålet är riktat mot Begär handlingar och uppgifter Upprättar förslag till beslut Kommunicerar förslag till beslut och underlagen för vårt ställningstagande Slutgiltigt beslut som inte går att överklaga

Klagomål - patientsäkerhetsarbete Ta vara på de patientupplevelser och synpunkter på vården som lämnas i klagomålen Aggregerad nivå mönster och trender? Underlag vid riskanalyser

Samverkan patientnämnder och IVO Långsiktig samverkansstruktur (augusti 2015) Regelbundna möten Nationell och regional nivå Kontakt vid behov Nationell återkoppling och analys av klagomål Gemensam kategorisering (utgår från patientlagen)

Framtiden? Synpunkter/klagomål en naturlig del av arbetet hos vårdgivarna IVO mer inspektioner i verksamheterna Efterfråga patienternas upplevelse aktivt gäller både IVO och vårdgivare Förebygga klagomål och patientsäkerhetsrisker God samverkan mellan IVO, patientnämnder och vårdgivare God och säker vård Statskontoret uppdrag att utvärdera reformen - Slutrapport december 2019

Frågor

Diskussionsfrågor Upplever ni att den förändrade lagstiftningen är känd i verksamheterna? Har ni tydliga rutiner för synpunkter/klagomål? Hur involverar ni patienter i patientsäkerhetsarbetet?

TACK! eva-lena.petersson@ivo.se

Utvärdering Vad har varit bra? Vad har varit mindre bra? Programkommitté?

Stort tack för ert deltagande!