Koncernstab regional utveckling Diarienummer: RS 2017-04304, FHK 2017-00009 Datum : 2018-11 - 20 G en om för a n d ep l a n och rekom m en d a ti on er 2 01 9 H a n d l i n gsp l a n f u l l föl jd a stu d i er Innehållsansvar: Regional utveckling/avdelning folkhälsa E - post: funktionsbrevlåda@vgregion.se Handläggare: Ylva Bryngelsson
2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Plan och förslag verksamhetsår 2018/2019... 3 Övergripande samordning... 4 Aktivitetslista 2018/2019... 4 Förslag på rekommendationer 2019... 7 Sammanfattning Regionfullmäktige antog 2017-01-31 Handlingsplan fullföljda studier 2017 2020 och gav folkhälsokommittén uppdrag att samordna och återrapportera det övergripande arbetet utifrån handlingsplanen. Hösten 2018 återrapporterades uppdraget till regionstyrelsen i rapporten Återrapport 2018 Handlingsplan fullföljda studier. I detta dokument beskrivs genomförandeplan för 2019, en upprättad aktivitetslista 2018/2019 samt förslag på rekommenderade utvecklingsområden för det fortsatta arbetet. Ökade förutsättningar för barn och unga att fullfölja sina studier är en långsiktig utmaning som kräver uthållighet och fortlöpande prioriteringar. Av de rekommendationer som regionstyrelsen ställde sig bakom 2017 föreslås fyra kvarstå medan två föreslås avslutas som rekommendationer för att fortsättningsvis omhändertas i ordinarie verksamhet. De kvarvarande rekommendationerna föreslås kompletteras med tre nya. Förslag på rekommendationer för 2019: Delområde 1: Samverkan Pilotarbete för sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård (kvarstår från 2018) Delområde 2: Psykisk hälsa Säkerställa och utveckla genomförandet av hembesök från BVC (kvarstår från 2018) Utveckla arbetssätt, rutiner och användning av SIP/Västbusplan (Nytt förslag) Delområde 3: Livsvillkor och levnadsvanor Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet (kvarstår från 2018) Delområde 4: Stimulera intresse för studier Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession (kvarstår från 2018) Språkutveckling och läsning (Nytt förslag) Delområde 5: Migration och utbildning Mentorer för ungdomar i riskzon för skolavhopp (Nytt förslag)
3 Bakgrund Våren 2018 var det 3 091 elever i Västra Götaland som gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet vilket motsvarar 17 % av avgångsklassen. Skillnaderna mellan olika kommuner och skolor är stora. Utbildningsnivån har stor betydelse för hälsan i befolkningen och att så många som möjligt fullföljer grund- och gymnasieskola är avgörande för jämlikhet i hälsa och social hållbarhet. I Västra Götalandsregionens (VGR:s) Handlingsplan fullföljda studier 2017 2020 konkretiseras regionfullmäktiges prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Handlingsplan fullföljda studier 2017 2020 antogs av regionfullmäktige 2017-01-31 och folkhälsokommittén fick uppdrag att samordna och återrapportera det övergripande arbetet utifrån handlingsplanen per delårsrapportaugusti. Samtidigt beslutades att berörda nämnder, kommittéer och styrelser ansvarar för genomförandet inom sina ansvarsområden. 1 Det övergripande målet för handlingsplanen är att skapa förutsättningar för alla elever att lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Handlingsplanen beskriver arbetet för fullföljda studier utifrån fem delområden som tagits fram genom en analys med deltagare från olika sektorer inom VGR: 1) Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer 2) Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa 3) Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor 4) Stimulera intresset för studier 5) Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund Plan och förslag verksamhetsår 2018/2019 Att främja barn och ungas förutsättningar för fullföljda studier är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Arbetet utifrån handlingsplanen är väl etablerat och utmaningen är nu att utveckla processen ytterligare och säkerställa att arbetet och engagemanget inte stagnerar. Huvuduppgiften för folkhälsokommittén är att driva, samordna och följa upp processen. Ansvaret för genomförande och finansiering av olika aktiviteter och metodutveckling ligger i huvudsak hos den verksamhet som bär verksamhetsansvaret på lång sikt. Detta är en viktig princip för att uppnå långsiktig hållbarhet i utvecklingsarbetet. 1 RS 2016 03484
4 Övergripande samordning Under kommande verksamhetsår kommer processledningen särskilt arbeta med: - Kommunikation internt inom VGR och externt kring fullföljda studier generellt och regionstyrelsen rekommendationer specifikt. - Utveckla arbetet med uppföljning och statistik kopplat till fullföljda studiers delområden. - Genomföra en regional februarikonferens med syfte att sprida kunskap om och skapa engagemang för fullföljda studier, bidra till helhetsbild och resultatspridning av det arbete som pågår samt vara en arena för möten över organisationsgränser. - Stötta, driva på och följa upp samt vid behov samordna ansvariga aktörer för regionstyrelsens rekommendationer. - Delta och driva frågor kring social hållbarhet, jämlikhet i hälsa och betydelsen av fullföljda studier i arbetet inför en ny regional utvecklingsstrategi (RUS). - Särskilt fokus kommer under året ligga på att utveckla dialog och samverkan med kommunerna i Västra Götaland. Den regionövergripande nätverksgrupp som bildats under 2018 kommer att användas i arbetet liksom direkta kontakter med kommunrepresentanter. Efter årsskiftet 2018/2019 kommer den politiska styrningen av Handlingsplan fullföljda studier och det uppdrag som idag ligger på folkhälsokommittén anpassas till den nya politiska organisationen. Aktivitetslista 2018/2019 Aktivitetslistan innehåller övergripande aktiviteter inom VGR:s verksamhet som syftar till att förbättra förutsättningar för barn och unga i Västra Götaland att gå ur skolan med fullföljda studier. De aktiviteter som återfinns i listan är inrapporterade av ansvarig enhet. Några exempel på aktiviteter: Delområde 1: Samverkan - Enhetlig elevhälsoenkät i Västra Götalands kommuner samt elevhälsodatabas: Koncernstab regional utveckling/samhällsanalys & folkhälsa samordnar utvecklandet av en elevhälsoenkät och elevhälsodatabas inom projektet Elevens hälsa i fokus. Syftet med en enhetlig enkät är att skapa ett relevant uppföljningssystem för att följa hälsoutveckling bland elever. Resultaten från enkäten kommer att användas i en regiongemensam elevhälsodatabas som förväntas underlätta en systematisk uppföljning och analys kring barn och ungas hälsa. - Systematiserat erfarenhetsutbyte mellan kommunalförbunden och VGR samt pågående regionövergripande projekt inom fullföljda studier: Koncernstab regional utveckling/fouu sammankallar nätverksgrupper på olika verksamhetsnivåer för att öka lärandet och utbytet och därigenom stimulera ytterligare utveckling.
5 Delområde 2: Psykisk hälsa - Förstärkt första-linjen psykisk hälsa: Koncernstab hälso- och sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa kommer att fortsätta utveckla modellen med tilläggsuppdrag för vårdcentraler kring barn och ungas psykiska hälsa. Nästa steg är att vårdcentraler med tilläggsuppdrag kommer bli noder och ett antal vårdcentraler utan tilläggsuppdrag kommer att bli satellitmottagningar som samarbetar kring insatser. Beslut finns också taget att utöka med ytterligare fem vårdcentraler med tilläggsuppdrag. - Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention: Koncernstab hälso- och sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa ansvarar tillsammans med Koncernstab regional utveckling/ folkhälsa för att ta fram en gemensam handlingsplan för suicidprevention. Syftet är att utveckla arbetet med suicidprevention och ge underlag för effektivt samarbete. Processen att ta fram handlingsplanen sker i samverkan mellan VGR och VästKom och beräknas slutföras under 2019. - Särskilda satsningar på fullföljda studier inom Hälso- och sjukvårdsnämnderna: Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har en särskild prioritering på att stötta uppbyggnad och utveckling av familje- och ungdomscentraler i Fyrbodal. - Särskilda satsningar på fullföljda studier inom Hälso- och sjukvårdsnämnderna: Västra hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar med SIMBA-team med fokus på barn och ungas psykiska hälsa. De utökade SIMBA-teamen arbetar för att barn- och ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna mellan "stolarna", det vill säga komma i kläm mellan verksamheter. Arbetet sker i nära samverkan mellan socialtjänst, skola, elevhälsa, primärvård och BUP. Delområde 3: Livsvillkor och levnadsvanor - Sexit: Närhälsan/ Kunskapscentrum för sexuell hälsa utbildar personal i Sexit som är ett vetenskapligt framtaget frågeformulär för att identifiera unga som är särskilt sexuellt risktagande eller riskutsatta vad gäller sexuell ohälsa. Sexit genomförs dels som ett forskningsprojekt i samarbete med Linköpings universitet, dels som verksamhetsutveckling med utbildning för bland annat ungdomsmottagningar och elevhälsopersonal. - Särskilda satsningar på fullföljda studier inom Hälso- och sjukvårdsnämnderna: Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har en särskild prioritering på rörelseaktivitet på skolschemat varje dag för att främja kognitiv och språklig utveckling. - Fördela och driva arbetet med Sociala investeringsmedel (SIM): Koncernstab regional utveckling/folkhälsa & FoUU stöttar SIM-projektet Från utanförskap till innanförskap som är ett samverkansprojekt mellan Dals Eds kommun och NU-sjukvården Barn- och ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagningen på Dalslands sjukhus. Projektet syftar till att minimera risken för utanförskap genom att skapa en fungerande frånvaroregistrering i förskolan och grundskolan samt utforma gemensamma rutiner och systematisk samverkan och samordning av insatser för barn med oroväckande frånvaro.
6 Delområde 4: Stimulera intresse för studier - Kompetensväxling 2.0: Koncernavdelning kultur genomför en satsning för unga, nyanlända, besöksmål och civilsamhället och kulturarvet för att öka tillgången till arbete och praktik. - Framtidens medarbetare & Yrkesmässor för unga: Koncernkontoret/ HR samverkar med skolorna för att skapa tillfällen för unga (högstadiet i första hand) att få större kunskap om och intresse för yrken inom hälso- och sjukvård. Satsningen innehåller: lektionsmaterial, prova på -aktiviteter till mässor och liknande, 360-filmer med vanliga yrken. VGR deltar på mässor som ska locka och vägleda unga inför gymnasievalet. Särskilt lyfts yrken inom hälso- och sjukvård och kringverksamheter med även frågor om arbetslivskunskap. - Fördela och samordna ekonomiska bidrag från regionutvecklingsnämnden (RUN): Koncernstab regional utveckling/ FoUU stöttar bland annat SYVOnline, en digital plattform med stöd till studie- och yrkesvägledare med syftet att hjälpa unga att göra välgrundade framtidsbeslut. Framtidsrustad region, ett projekt i Göteborgsregionen med syfte att genom kvalitetssäkrad och systematisk prao ge elever möjligheten att upptäcka nya yrken samt få kunskaper som behövs på en framtida arbetsmarknad. Delområde 5: Migration och utbildning - Fördela och samordna ekonomiska bidrag från regionutvecklings-nämnden (RUN): Koncernstab regional utveckling/fouu stöttar Aktivitetsplatsen.se som är ett webbverktyg där arbetsliv, föreningsliv, skola och ensamkommande ungdomar kan hitta varandra och skapa aktiviteter med syfte att skapa kontaktnät och meningsfull fritid. - Program ViA: Koncernkontoret/ HR genomför en arbetsmarknadsinsats för unga där ca 50 % har en ickesvensk bakgrund. ViA erbjuder anställning för unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. De erbjuds anställning i VGR: s verksamheter och kombinerar arbete med studier/utbildning för att ge individen bättre förutsättningar till egenförsörjning och framtidsplaner. - Utbildningssatsning inom Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända : Koncernstab Hälso- och sjukvård/ Enheten för nämndsamordning utbildar utbildare som kan föra kunskap vidare till personal som möter asylsökande och nyanlända. - Fördela och driva arbetet med Sociala investeringsmedel (SIM): Koncernstab regional utveckling/folkhälsa & FoUU stöttar SIM-projektet Tidiga insatser för ökad integration som är ett samverkansprojekt mellan BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs sjukhus och kommuner i Sjuhärad. Projektet syftar till att förebygga psykisk ohälsa och öka skolnärvaron genom arbete i psykoedukativa grupper med inriktning hälsa och egenvård. Målgruppen är ensamkommande flyktingbarn 13-15 år som bor i kommunernas egna HVB-hem.
7 Delområdesövergripande - Referensgrupper barn och unga: Koncernstab regional utveckling/mänskliga rättigheter utvecklar och sprider arbetet med att involvera barn och unga för att ta tillvara deras perspektiv i samband med frågor/åtgärder/aktiviteter som berör målgruppen. - Fördela och driva arbetet med Sociala investeringsmedel (SIM): Koncernstab regional utveckling/folkhälsa & FoUU samordnar och utvecklar arbetet med SIM som är inriktat på hälsofrämjande och förebyggande insatser som på sikt förbättrar barns och ungas förutsättningar att klara grundskolan med godkända betyg. Insatserna ska utveckla samverkan mellan regionala och kommunala verksamheter som arbetar med barn och unga. - Fördela och samordna ekonomiska bidrag från folkhälsokommittén: Koncernstab regional utveckling/folkhälsa administrerar och samordnar folkhälsokommitténs ekonomiska bidrag till verksamheter, forskning och projekt med folkhälsoinriktning med särskild prioritering på insatser inom området fullföljda studier. Hela aktivitetslistan återfinns i följande bilaga: Bilaga 1. Aktivitetslista 2018/2019 Förslag på rekommendationer 2019 Rekommendationerna inom handlingsplan fullföljda studier handlar om långsiktiga förändringar i VGR:s egen verksamhet som bedöms förbättra förutsättningarna för barn och unga att nå fullföljda studier och därmed bidra till jämlik hälsa och social hållbarhet. Rekommendationerna tas fram genom en sammanvägning av resultat av redan pågående verksamhet, diskussioner med företrädare från olika organisationer och professioner samt omvärldsbevakning av nationell och internationell utveckling inom respektive område. När regionstyrelsen ställt sig bakom rekommendationerna innebär det ett uppdrag till organisationen att tillsammans med berörda parter utreda, föreslå och genomföra konkreta verkningsfulla insatser inom rekommendationsområdet. Fullmäktiges beslut om att berörda nämnder, kommittéer och styrelser ansvarar för genomförandet inom sina ansvarsområden gäller även för rekommendationerna. Arbetet med rekommendationerna samordnas, pådrivs och följs upp av processledningen för handlingsplanen. De tidigare rekommendationerna som berör VGR:s användning av barn som språktolkar samt utveckling av en struktur för samverkan på tjänstepersonsnivå mellan kommuner/ kommunalförbund och regionen kopplat till fullföljda studier föreslås att avslutas som rekommendationer och övergå i ordinarie verksamhet. Följande rekommendationer föreslås för 2019: Delområde 1: Samverkan Pilotarbete för sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård (kvarstår från 2018)
8 Syftet med rekommendationen är att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa samt öka förutsättningarna för barn och unga att fullfölja sina studier genom att utveckla en modell med gemensamt arbetssätt för tidiga insatser där VGR och kommunerna samarbetar runt barn och unga på ett systematiskt sätt. Arbetet anknyter till mål inom bland annat Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen och VG2020 - Strategi för tillväxt och utveckling samt Handlingsplan för psykisk hälsa 2018 2020 (länsövergripande). Inriktningen för arbetet under våren har varit att med hjälp av omvärldsspaning och avstämningar inom VGR:s egen organisation formulera ett förslag för upplägg av ett pilotarbete. Förslaget innebär att pröva en modell för gemensamt arbetssätt för systematiskt samarbete kring tidiga insatser för barn och unga som planeras genomföras i geografiskt och demografiskt olika områden i Västra Götaland. Arbetet kopplas till utvecklingen av vårdcentraler med tilläggsuppdrag kring barn och ungas psykiska hälsa där en delrapport nyligen färdigställts. Finansieringen av pilotprojektet är ännu inte beslutad. Rekommendationen föreslås kvarstå även under 2019 men övergå i ett mer operativt skede. Delområde 2: Psykisk hälsa Säkerställa och utveckla genomförandet av hembesök från BVC (föreslås kvarstå från 2018) Syftet med rekommendationen är att säkerställa jämlikt erbjudande och genomförande av första hembesök för nyblivna föräldrar i enlighet med Krav- och kvalitetsbokens beskrivning samt ytterligare hembesök för att tidigt främja barns utveckling och förutsättningar i livet. Arbetet anknyter bland annat till mål i Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen. Inriktningen för arbetet är att säkerställa att alla nyblivna föräldrar oavsett bostadsort och familjebakgrund erbjuds ett första hembesök och att så många som möjligt också tackar ja till denna möjlighet. Särskilt fokus läggs på områden där få hembesök genomförs idag. En sammanställning per vårdcentral/bvc har gjorts och resultatet kommer att kommuniceras till enheterna i samband med ordinarie uppföljning. Vidare planeras analys av pågående utvecklingsarbete kring utökade hembesök som pågår som försöksverksamheter/projekt runt om i regionen för att hitta former för fortsättning och spridning av framgångsrika arbetssätt. Rekommendationen föreslås kvarstå även under 2019. Utveckla arbetssätt, rutiner och användning av SIP/Västbusplan (Nytt förslag) Rekommendationen innebär en särskild kraftsamling kring barn och ungas jämlika rätt till samordnade insatser och användande av SIP (Samordnad individuell plan) när insatser krävs av både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ohälsa i barn- och ungdomsåren får konsekvenser längre fram i livet. Bara 60% av barn med psykisk ohälsa uppnår gymnasiekompetens, jämfört med 87% bland barn som aldrig varit inskrivna på sjukhus. Av dem som varit inskrivna på sjukhus på grund av psykisk
9 ohälsa har 17% ekonomiskt bistånd vid 23 års ålder medan andelen är 4,7% bland dem som inte varit inskrivna. 2 Sedan 2010 står det i såväl socialtjänstlagen (SoL) som i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) att för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård ska en individuell plan upprättas. Detta sker dock inte i den utsträckning som behovet indikerar. Förslaget att utveckla arbetssätt, rutiner och användning av SIP/Västbusplan för barn och unga som har behov av samordnade insatser ansluter till ett av målen i Handlingsplan för psykisk hälsa 2018 2020 (Barn och unga mål 3.1). Det anknyter även till rekommendationerna i rapporten Ungas insteg på arbetsmarknaden i Västra Götaland 3 där man lyfter behovet av ökad tillgång till vård och stöd för personer med psykisk ohälsa/andra funktionsvariationer för att förbättra förutsättningarna för övergången mellan studier och arbete. VGR har möjlighet att påverka barn och ungas jämlika förutsättningar att omfattas av en SIP bland annat inom hälso- och sjukvården och i samverkan med kommuner/västkom. Delområde 3: Livsvillkor och levnadsvanor Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet (kvarstår från 2018) Syftet med rekommendationen är att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa genom att mobilisera VGR:s egna verksamheter och samverkan med framför allt kommuner och idéburen sektor för att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet hos barn och unga. Arbetet anknyter bland annat till mål i VG2020 Strategi för tillväxt och utveckling, Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i VGR, Regionalt trafikförsörjningsprogram och Kulturstrategi för Västra Götaland. Inriktningen är att med hög grad av delaktighet, där framförallt interna målgrupper inom regional utveckling och hälso- och sjukvården involveras, ta fram ett VGR-internt styrande dokument för främjande av fysisk aktivitet. Under våren och sommaren har en nulägesrapport upprättats, som består av aktuell forskning inom området, samt en sammanställning kring hur VGR som organisation arbetar med frågan idag. Med utgångspunkt i denna, kommer vi under hösten att genom workshops med berörda aktörer utforma en gemensam målbild samt skapa samsyn kring vad som krävs för att nå denna. Det kommer att resultera i prioriterade områden och aktiviteter. Rekommendationen föreslås kvarstå även under 2019 med koncernstab regional utveckling/avdelning folkhälsa som ansvarig instans. Delområde 4: Stimulera intresse för studier Rekommendation: Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession (kvarstår från 2018) 2 Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings-politisk utvärdering, rapport 2015:13 3 FoU Väst
10 Syftet med rekommendationen är att förbättra förutsättningarna för unga som gått ur grund- och/eller gymnasieskola utan fullföljda studier att på folkhögskola kunna komplettera betyg och därmed få mer positiva framtidsutsikter. Arbetet anknyter bland annat till mål i VG2020 Strategi för tillväxt och utveckling och Kulturstrategi för Västra Götaland. Inriktningen är att stödja samtliga folkhögskolor som har sitt huvudsäte i Västra Götaland med ekonomiska resurser och uppdrag för att utveckla förutsättningarna att möta deltagare med psykisk och/eller social ohälsa som påverkar studierna. Deltagarstödsteamen är inte tänkta att ersätta kontakten med primärvård/specialistvård utan ska stötta i vardagen. En utgångspunkt är att sträva efter goda och jämlika förutsättningar för deltagare på folkhögskolorna oavsett om de går på en VGR-ägd eller rörelsedriven folkhögskola i Västra Götaland. Rekommendationen föreslås kvarstå även under 2019 med koncernavdelning kultur som ansvarig instans. Språkutveckling och läsning (Nytt förslag) Rekommendationen innebär en kraftsamling kring tidiga insatser för att identifiera barn med eftersläpande språkutveckling samt förebyggande och främjande insatser under förskole- och skolåldrarna för att öka förutsättningarna för normal språk- och läsutveckling. Barn utvecklas olika och inom det som kan kallas för normal utveckling finns en stor variation. Utvecklingen av språk och läsning sker i ett komplext samspel mellan barnets egna förutsättningar och den miljö barnet vistas i. I propositionen till regeringens nya folkhälsopolitik lyfts vikten av att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser för att fullfölja utbildningen eller har andra svårigheter för att säkerställa att alla får möjlighet att nå sin fulla potential i skolan. 4 Barns läsning är grunden för fortsatt lärande och redan från tidig ålder är läsförmåga och tillgång till språk av stor betydelse. En god läsförmåga och tillgång till böcker är en förutsättning om vi ska kunna överbygga de klyftor som de internationella kunskapsmätningarna PISA och PIRLS (2016) pekar på. VGR har möjlighet att påverka barn och ungas förutsättningar för språk- och läsutveckling bland annat inom barnhälsovården, kulturområdet och logopedverksamhet. Delområde 5: Migration och utbildning Mentorer för ungdomar i riskzon för skolavhopp (Nytt förslag) Rekommendationen innebär att VGR genom mentorsverksamhet för ungdomar i riskzon för skolavhopp kan ge unga kompletterande vuxenkontakt och språkträning samt framtidsförebilder. Mentorsverksamhet kan även bidra till positiva attityder till VGR:s verksamheter och framtida kompetensförsörjning. 4 Prop. 2017/18:249 God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik
11 Alla barn och ungdomar behöver bli sedda, tagna på allvar och lyssnade på. Forskning visar att skolprestation och motivation ökar hos barn som har en mentor jämfört med kontrollgruppen. Man har kunnat visa att barn med mentor har lägre halt av kortisol som utsöndras till följd av stress. Mentorsbarnen var dessutom lugnare och mer intresserade av skolarbetet än kontrollgruppen. Ytterligare forskning har visat att mentorsbarn fick förbättrade vänskapsrelationer, bättre social kompetens och hade en positivare attityd till skolan i kombination med en minskning av bråk och slagsmål. Det finns idag olika former att mentorsverksamheter men behovet är stort och fler ungdomar behöver få tillgång till det. I arbete med att alla elever ska fullfölja sina studier kan just mentorskapet bli en viktig pusselbit framförallt för de barn som har behov av att snabbt lära sig språket och få tillgång till de svenska kulturella koderna. Genom mentorsprogram som lyfter fram yrkesgrupper inom VGR visas dessutom på möjliga yrkesval för unga som bidrar till framtida kompetensförsörjning inom bland annat vård, kök och service. VGR har möjlighet att påverka barn och ungas tillgång till mentorskap inom bland annat hr/personal och relevanta yrkesgrupper inom VGR:s verksamhet samt i samverkan med idéburen sektor.