Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala
Många har svårt att få jobb Uppsala är på många sätt en bra kommun att leva i. Men vi står också inför stora utmaningar. Att skapa fler jobb är den viktigaste. Många av Uppsalas arbetslösa tillhör gruppen med kort utbildning eller unga utan gymnasiekompetens. Samtidigt har vi fortfarande brist på flera yrkesgrupper. Företag hittar inte personer att rekrytera. Här behövs effektiva och framtidsinriktade insatser från politiskt håll.
Socialdemokraternas åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala 1. Inför yrkescollege 2. Fler arbetsmarknadsutbildningar och YHplatser 3. Utöka antalet högskoleplatser
Utmaningar för yrkesprogrammen Uppsala ligger idag i botten gällande antal elever som fullföljer sin gymnasieutbildning. I en ranking från Sveriges Kommuner och Landsting hamnar Uppsala på plats 284 av 290 kommuner. Flest avhopp sker på yrkesprogrammen. Samtidigt är det allt färre elever som idag väljer yrkesprogrammen.
Leder till arbetskraftsbrist Den nuvarande utvecklingen kommer att leda till en stor arbetskraftsbrist inom främst vård och omsorg, men även inom industri, handel och transport. Som den främsta förklaringen till det låga söktrycket till yrkesprogrammen har Skolverket pekat ut regeringens förändringar, att programmen inte längre ger behörighet till högskolestudier.
Och leder till arbetslöshet Uppsala lider alltså både av för få sökande och alltför många avhopp från yrkesprogrammen. Arbetslösheten är idag dubbelt så hög bland dem som saknar en gymnasieexamen jämfört med dem som har fullföljt sin gymnasieutbildning.
Inför yrkescollege Vi vill att gymnasieskolans alla yrkesprogram ska utvecklas till yrkescollege. Förebilden är befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege. Huvudprincipen med yrkescollege är ett nära samarbete mellan skola, det regionala näringslivet och de fackliga organisationerna.
Bra för både arbetsgivare och elev Arbetsgivarna deltar aktivt i att kvalitetssäkra utbildningen och vid beslut om antalet utbildningsplatser. Arbetsgivare får lättare att hitta rätt utbildade personer och säkra sitt kompetensbehov. Ett nära samarbete med arbetslivet skulle också bidra till att höja elevernas studiemotivation och att fler fullföljer sin gymnasieutbildning.
Fler arbetsmarknadsutbildningar och YH-platser
Arbetsmarknadsutbildningar mot bristyrken Regeringens arbetsmarknadspolitik har havererat. Att de målmedvetet har skurit ner på både arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning lämnar kommunerna med en svag verktygslåda. Vi kräver fler arbetsmarknadsutbildningar mot bristyrken. Både arbetslösheten och bristyrken är ett politiskt ansvar. Aktuella bristyrken i Uppsala län just nu är exempelvis bilmekaniker, bussförare och kockar.
Fler YH-platser för att stärka näringslivet YH-utbildningar (yrkeshögskola) är ett medel för att utveckla näringslivet. Därför vill vi att Uppsala ansöker om fler sådana utbildningar. Det kräver att vi utvecklar bra arenor för samarbete mellan det lokala näringslivet och kommunen. Vi vill också bättre använda Uppsalas unika kompetens med två universitet.
Fler högskoleplatser
Regeringens minskade utbildningsambitioner År 2006 fanns 431 högskoleplatser per 1000 personer (19-24 år). Idag har det sjunkit till 377. Examensfrekvensen från högre studier är lägre i Sverige än i övriga nordiska länder. Söktrycket till högskolor och universitet är rekordhögt och efterfrågan på högskoleutbildade ökar på arbetsmarknaden. Utvecklingen visar inte några tecken på att avstanna.
Uppsala drabbas Regeringen drog under 2013 på nytt ner antalet högskoleplatser. För Uppsala blir det mellan 1500-2000 färre platser. Uppsalas och Sveriges konkurrenskraft är utbildad arbetskraft och att ligga i framkanten för innovationer. Att minska utbildningsnivån är en direkt bidragande orsak till mismatch: de framtida jobben kommer att sakna personal.
Satsa på utbildningslinjen - utöka högskoleplatserna Socialdemokraterna i Uppsala är pådrivande på den nationella S-politiken för att satsa på utbildning. S nationellt vill investera i sammantaget 16 000 nya platser på högskola, yrkeshögskola och universitet. Vi säger också nej till sänkt studiemedel innebär en höjd tröskel som ökar den sociala snedrekryteringen. Mer fördelaktigt att studera i Finland och Danmark.