Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke



Relevanta dokument
Arbetsplan 16/17 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan 2015/2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för Saffranets förskola

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Välkommen till Torps förskoleområde

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Kvalitetsarbete i förskolan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Parkens Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Arbetsplan för avdelning Stubben

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

En förskola på kristen grund

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan för

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Senast ändrat

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för Violen

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2016/2017

Transkript:

150830 Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Vår tolkning av förskolans värdegrund och uppdrag 3 sid 3. Utveckling och lärande 4-5 4. Förskola - hem 6 5. Normer och värden 7-8 6. Barns delaktighet och inflytande 9 7. Samverkan förskola-förskoleklass 10 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling 11 2

1. Inledning Organisation Förskolorna har ca 200 inskrivna i åldrarna 1-5 år och det arbetar ca 45 personer totalt i organisationen. Förskolorna drivs av en ledningsgrupp bestående av förskolechef, utvecklingspedagog och specialpedagog. Syftet med ledningsgrnppen är att driva pedagogiken framåt utifrån de styrdokument som förskolan har. Det ska hela tiden eftersträvas att en högre kvalite nås i verksamheten. Förskolorna är organiseras i åldershomogenagrupper. På förskolan Villekulla Genom att alltid ha barnet i fokus öppnar förskolorna upp för barnets egna tankar och ideer och ökar barnens inflytande över sin vardag. Förskolan Villekulla har eget kök, där maten tillagas och levereras även ut till externa kunder. Detta gör att kvaliten på maten är mycket hög. Vi har ett förhållningssätt mot barnen och varandra som bygger på samspelsprogrammet ICDPNägledande samspel. Vi följer Örebro kommuns servicegarantier riktade till medborgarna; D du och ditt barn f'ar en kontaktperson i förskolan. D du och ditt barn f'ar två veckors inskolning i förskolan då ni lär kärma barn och personal. D du och ditt barn f'ar enskilda samtal om ditt barns utveckling och lärande minst två gånger om året. Vår tolkning av förskolans värdegrund och uppdrag Vi vill att vår förskola ska vara välkomnande och demokratisk. Att alla som är här ska kärma att de blir lyssnade på. En viktig grund i vårt arbete är vår syn på kunskap och lärande. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Vår verksamhet ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Vi vill att barnen ska f'a söka och erövra kunskap genom lek, socialt samspel utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Vi vill erbjuda en trygg lärandemiljö som lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Vi ser lärande i grupp som ett naturligt sätt att ta del av varandra i olika sammanhang. Vårt synsätt är att vi ser barn med stor kompetens som upptäcker och utforskar sin omvärld med stöd av medforskande vuxna och barn. Vi ser nyfikna barn som är fulla av frågor och som ivrigt vill förstå och aktivt skapar sin egen identitet tillsammans med andra. Barn som redan kan från böijan bara vi vuxna ser och ger möjlighet till det. För att möta det kompetenta barnet kräver det av oss pedagoger att vi är aktivt nyfikna på barnen och deras tankar. Att vi lyssnar och använder vår" hörstyrka" för att försöka förstå vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor, teorier och hypoteser de har och därigenom utmana dem vidare i sitt lärande. Utveckling och lärande 3

Vår syn på det kompetenta barnet är utgångspunkten för vår kunskapssyn. Vi menar att barn har kunskaper, färdigheter och erfarenheter som med rätt verktyg kan utvecklas. Människor lär tillsammans med andra genom att få möjlighet att uppleva, undersöka, fantisera, försöka, ompröva, lyckas, samtala, reflektera, härma, iaktta, leka och skapa mm. När barn möter andra barn blir de medforskare och utmanare och bidrar med sina erfarenheter till gruppens och individens lärande. Vi vill ge barnen tid till undersökande i sin egen takt, tillsammans med andra barn och pedagoger under hela dagen. Vi vill vara en förskola som utgår från barnen, som lyssnar och försöker förstå vad barnen gör och tänker, som utgår ifrån barnens frågor, hypoteser, erfarenheter och lust att lära. Detta förutsätter en engagerad och kompetent pedagog som är medforskare och utmanare. Mål att sträva mot Att vaije barn utifrån sina förutsättningar utvecklar ett rikt tal- och skriftspråk, en bred kommunikativ förmåga och en förmåga att lyssna, berätta och reflektera. Samt att kunna ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. känner glädje, lust och vilja att utforska, lära och leka får utvecklas i sin egen takt i samspelet med andra. får uppleva att det är meningsfullt och lustfyllt att lära sig nya saker enskilt och tillsammans med andra. får möjlighet att upptäcka olika förmågor hos sig själv och andra får skapa kunskap och teorier utifrån sin egen förståelse och får möta nya utmaningar genom att ställa frågor, göra hypoteser, utforska och pröva sina egna och andras teorier utvecklar sin förmåga att våga säga vad han/hon tycker, tänker och känner utvecklar sina kommunikativa och skapande förmågor genom att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter genom drama, musik, bild, dans, rörelse, lek o.s.v. utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar får erfarenheter och kunskap om naturen utvecklar sin förmåga att utforska hur enkel teknik fungerar i vardagen. har möjlighet att använda den digitala tekniken som verktyg i verksamheten. 4

Målet uppuås geuom att pedagogerna Anpassar miljön och utmaningarna ju äldre barnen blir och förändrar miljön beroende på barngruppens intressen och de teman/projekt som pågår. Ser till att miljön är utforskningsbar med ett kreativt material och tydliga utmaningar där barnen kan undersöka och ställa hypoteser enskilt och tillsammans med andra Har ett projekterande arbetssätt med samma innehåll under en lägre tid för att stödja barnens språkande och ge dem möjlighet till en fördjupad förståelse Stimulerar till utforskande och undersökande i den pedagogiska miljön. Skapar en dialog med vmje barn med respekt för barnets uttryckssätt och med en uppriktig vilja att förstå vad barnet menar. Uppmärksammar och tolkar både det enskilda barnets och gruppens läroprocesser. Använder olika verktyg för reflektion som digitala bilder, barnens alster, filmer, observationer mm. Skapar olika typer av "lärande grupper" Skapar platser och tillfällen för olika typer av reflektion och samtal i mindre och stön-e grupper så barnen kan få syn på hur de olika kompetenserna i en grupp bidrar till det egna lärandet Läser och dramatiserar runt sagor och texter, leker med språket genom rim och ramsor Ger barnen utmaningar och kunskap kring bygg och konstruktion Utmanar barnens nyfikenhet genom ett projekterande arbetssätt så de känner att det är lustfyllt att lära sig Erbjuder barnen möjligheter att få pröva många olika språk och uttryck och att få använda dem samtidigt Tar tillvara varje barns lust att lära och utforska genom att lyssna, iaktta och försöka förstå barns ideer, tankar, hypoteser, teorier, göranden och intressen Förskola - Hem 5

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att vaije barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Därför har alla vårdnadshavare rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om där. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Förskolan är ett komplement till hemmet där barn tillsammans med andra barn får möjlighet att lära och utvecklas. Mål att sträva mot Att Varje familj känner sig välkommen och upplever att det är meningsfullt att komma till vår verksamhet. Pedagogerna skapar samhörighet och gemenskap mellan familjerna och förskolan genom förskolans egna traditioner. Ha gruppinskolning när det är flera barn som börjar på förskolan saintidigt. Med syfte att familjerna får möjlighet att lära känna varandra. Varje familj känner sig som en del av förskolan med möjlighet att påverka. Vårdnadshavarna ska uppleva förskolan som en plats i samhället där demokrati skapas och levs. varje familj får ta del av sitt/sina barns utveckling och lärande och känner att deras barn får det stöd och de utmaningar som det/de behöver. Målet uppnås genom att pedagogerna Tar tillvara på den mångfald som finns hos våra familjer som en tillgång i verksamheten. Har gruppinskolning för barn och familjer. Under inskolningen skaffar sig kunskap om barnet och familjen. Hela tiden uppdaterar dokumentationsväggen, där föräldrar får möjlighet att bli delaktiga i sina barns lärande, reflekterande och görande. Ger fortlöpande muntlig och skriftlig information om verksamhetens innehåll med hjälp av väggdokumentationer, månadsbrev, bildspel och genom den dagliga kontakten med föräldrarna. På olika sätt tar reda på hur föräldrarna upplever vår verksamhet genom enkäter, uppföljningssamtal efter inskolning m.m Använder olika typer av dokumentationer som utgångspunkt för utvecklingssamtalet. Uppmuntrar familjerna att delta i och påverka verksamheten genom att bjuda in till de olika forum som finns. Föräldramöten, dropp-in fika, firande av förskolans traditioner, föräldraråd, utvecklingssamtal m.m. 6

Normer och värden. Vi tror att vi lär känna oss själva i meningsskapande möten med andra som är olika oss själva. Genom att låta barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang skapar vi möjligheter för barnen att sätta ord på sina tankar o.ch ideer. Genom att lyssna och förstå att det finns andra sätt att tänka, andra sätt att göra, andra sätt att känna vill vi utveckla förmågan att kunna förhandla och fatta tillfälliga överenskommelser. Vi vill i vår miljö ge barnen möjligheter att konkret få uppleva att saker och ting är olika, känns olika, smakar olika, luktar olika och fimgerar olika. Olikheten i tingen kan hjälpa barnen att se olikheter hos varandra. Vi vill göra tiden på förskolan viktig och betydelsefull för barnen, genom att skapa möjligheter till olika sorters lustfyllda och meningsskapande möten, där barn får samspela med andra. Vår utgångspunkt är att människan inte är utan blir i det sammanhang hon befinner sig. Därför måste vi pedagoger ta ansvar för vilka sammanhang som vi skapar och erbjuder i förskolan. Mål att sträva mot Att varje barn ges möjlighet att få bli på olika sätt i olika sammanhang i relation till de möjligheter och normer som de olika miljöerna och aktiviteterna utgör pedagog och andra vuxna som kommer till förskolan känner lust och glädje. Att få känna att här behövs jag, jag är viktig i olika sammanhang och på olika sätt känner sig som en tillgång och resurs i gruppen på sina egna villkor, där var och ens olika kunskap och erfarenhet är viktig är olika och att olikheter blir allas tillgång ges förutsättningar att känna och uppleva att "jag är en person som kan något" och kan utveckla sina kunskaper, erfarenheter och resurser och litar på sin egen förmåga känner nyfikenhet, glädje och lust till lek och lärande har tillgång till kreativa och utforskningsbara miljöer i form av mötesplatser med olika funktioner och material blir bemött utifrån sitt intresse och behov. får erfara att mötet med andra och andras tankar föder nya tankar och att vi då blir en resurs för varandra. förstår att vi är beroende av varandra, att vi behöver låna kunskap av varandra får tillgång att förskolan har mötesplatser med olika funktioner och materiel som motverkar traditionella könsmönster ges möjlighet att få möta andra i så många olika sammanhang som möjligt 7

är lyssnad på och har möjlighet att lyssna på andra Målet uppnås genom att pedagogerna Ständigt för diskussioner om vilka miljöer och vilken sorts materiel förskolan ska erbjuda. Utifrån det skapa en mötesplats som bas där de kan utveckla materialet och utmana barnen vidare I varje möte är nyfikna, lyssnade och välkomnande Erbjuder barnen olika valmöjligheter som att arbeta i olika grupper, med olika material, i olika miljöer och under olika lång tid. Visar i ord och handling att barn kan och har kompetenser Visar intresse för och förundran över det barnen gör och tänker, och utmanar dem så att deras nyfikenhet, frågor, teorier och hypoteser kan utvecklas Bygger vidare på barnens egna ideer och den förståelse, erfarenhet och kunskap de redan har Erbjuder barnen att göra egna val samt skapar olika grupper av barn och vuxna så att det genom valen skapas förutsättningar för samarbete, förhandling, glädje, utmaning och förundran tillsammans med andra. På det viset kan alla barn få bli och växa på många olika sätt Pedagoger medvetet lyfter fram olikheten som en tillgång i alla situationer under hela dagen Barns delaktighet och inflytande 8

Delaktighet ser vi som en förutsättning för utvecklandet av verksamheten för barn, pedagoger och föräldrar. Delaktigheten ökar känslan av tillhörighet och gör det möjligt att bli en del av en kreativ gemenskap. Delaktighet handlar om att ha möjlighet att säga sin mening, lyssna på andras åsikter och förhandla inför tillfälliga överenskommelser eller innan beslut fattas. Utifrån sina erfarenheter och förutsättningar får varje barn ta ansvar för sig själv, varandra och förskolan. I vår miljö har vi skapat pedagogiska mötesplatser där barnen har möjlighet att på egen hand eller tillsammans med andra barn och pedagoger undersöka, utforska, experimentera och laborera under hela dagen. Vi erbjuder material som inte är förutsägbart och som går att använda på många olika sätt. Materialet är kreativt och sätter igång fantasin och lusten att utforska. Mål att sträva mot att vatj e barn utvecklar sin fö1måga att våga säga vad de tänker och tycker genom att de blir lyssnade på och respekterade för den de är deltar i olika former av samarbete utifrån sina erfarenheter tar ansvar för sig själv, sitt görande, sina vänner och utformandet av förskolans ute och innemiljö har möjlighet till eget utforskande erbjuds tid att reflektera i olika sammanhang har möjlighet att påverka sin dag genom olika valsituationer Målet uppnås genom att pedagogerna erbjuder en miljö som gör det möjligt för barn att agera självständigt i vardagen. skapar miljöer som underlättar för barnen att utforska och undersöka på egen hand. Introducerar de olika miljöerna och materialen för barnen. Erbjuder val ute och inne, på avdelningar, torgen och i ateljen. Använder pedagogisk dokumentation av barnens lek och lärande som underlag för att reflektera, planera, genomföra och utveckla verksamheten tillsammans med barnen. 9

Samverkan med förskoleldass, skola och fritidshem Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långt perspektiv. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. När våra äldsta barn slutar på förskolan vill vi att de ska känna glädje och trygghet inför starten i förskoleklass. Mål att sträva emot. Att pedagogerna Utbyter kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverkar med dem. Tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksammar vaije barns behov av stöd och stimulans. Bygger positiva förväntningar hos barnen och familjerna inför övergången till förskoleklass. Målet uppnås genom att pedagogerna Bjuder in förskollärare/fritidspedagog från blivande förskoleklass till ett möte med blivande förskoleklassbarn på förskolan. Besöker förskoleklassen tillsammans med blivande förskoleklassbarn. Kontinuerligt skapar möten mellan verksamheterna under det sista förskoleåret och där barnen är delaktiga. Skapar möten med andra förskolor för att barnen ska få möta fler barn som ska börja i förskoleklassverksamheten utanför den egna förskolan. Uppföljning, utvärdering och utveckling 10

Grunden för vår uppföljning och utvärdering av verksamheten finns i de observationer pedagogerna gör av barnens lärprocesser individuellt och i grupp. Dessa observationer tillsammans med våra projekt är våra utgångspunkter för att kunna följa upp och utvärdera vår verksamhet under tiden processen pågår men även efteråt. Tillsammans reflekterar vi för att hitta strategier för att kunna utmana barnen vidare i sina läroprocesser och komma fram till vilka konsekvenser det får för val av miljö, material och vilken roll pedagogen ska inta. Utvärdering tillsammans med barnen sker med hjälp av olika former av tillbakablickar med stöd av våra observationer och dokumentationer. Vi tittar bakåt för att kunna ta steget framåt. Dokumentationen är en hjälp för barnen att diskutera och reflektera över vad de gjmt, men också få syn på och uppskatta kamraternas lärande och hur man lär och utvecklas tillsammans. Utvärdering tillsammans med familjerna sker i utvecklingssamtal, föräldramöten och i enkätform. Detta material ligger sedan till grund för arbetslagets utvärdering av terminen. Ansvarig Inger Grans Förskolechef Il