Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI



Relevanta dokument
Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005.

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Nissan översvämning 2014

INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER Uppföljning. Varningsmeddelande nivå 1 och nivå 2,

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i södra Sverige 2010

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 2010

SMHIs nederbördsmätning

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Den svenska hydrologiska tjänsten Gunlög Wennerberg

Pilotprojekt Konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland juni och juli Hydrologi

Modeller för små och stora beslut

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden under vårfloden Hydrologi

Höga Flöden Bodens tätort

Nr 96, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i Småland juli 2004.

Erfarenheter av sommarens översvämningar

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Varning vattnet stiger! Tema ett

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002

Vad är en översvämning?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Hydrologi

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Vattenregleringsföretagen, Räddningstjänsten Medelpad, Göteborgs stad och Räddningstjänsten Storgöteborg. Arbetet har bedrivits genom ett flertal

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Varningssystem för värmebölja

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 10, 2015

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar. 16 oktober 2013

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Framtidsklimat i Hallands län

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

Referensuppdrag översvämningskartering

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström

Nr 92, Hydrologi. varningstjänsts verksamhet under flödet i området runt Emån juli Calle Granström och Håkan Sanner

Årsrapport Vattenreglering i Emåns avrinningsområde av Södra Cell i Mönsterås regleringsrätter samt Vetabs regleringsrätt vid Mela.

Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv. Lapin ympäristökeskus / Esittäjä / mahdollinen teema

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Lathund. Fo r o versva mningshotade fritidshus

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Hur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Nr 97, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i nordvästra Lappland juli 2004.

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Framtida klimat i Stockholms län

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Förord. Patrik Åhnberg. Ordförande Samverkan Stockholmsregionen - 1 -

PM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken

Lägesrapport kl 13:

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

KRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

a) Identifiera gemensamt behovet av geografisk grundinformation som behövs för att analysera händelsen och kunna fatta beslut om åtgärder

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

Guide för Övning: Värmebölja

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Transkript:

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i Sverige och dess förväntade utveckling Vi informerar i första hand: Myndigheter Vattenregleringsföre tag Massmedia Allmänheten

Aktiviteter för att klara uppdraget Varningar för höga och mycket höga och extrema flöden Specialprognoser Kontakt med och information till press, räddningstjänst Bedömning av flödesutveckling utifrån olika meteorologiska prognoser Samverkanskonferens Information om att faran är över Vakthavande hydrolog. 07-20 alla dagar Automatiska prognoser över utvalda avrinningsområden spridda över hela Sverige. Presentation via webb Hydrologisk information varje månad Islossningsprognoser mm Utbildning och medverkan i älvgrupper Varningar 0-96 timmar innan Distribution via webb, e-post, fax och SOS-Alarm För ökande flöden / stigande vattenstånd Specificerat för: Små vattendrag, avrinningsomr. <200 km2 Medelstora vattendrag, avrinningsomr. 200-2000 km2 Stora vattendrag, avrinningsomr. >2000 km2 (stora vattendrag namngivna i varningen)

Varningsnivåer för flöden Vädervarning klass 3- Extremt högt flöde innebär vattenföring med en återkomsttid på över 50 år, vilket medför allvarliga översvämningsproblem. Vädervarning klass 2 - Mycket högt flöde innebär vattenföring med en återkomsttid på 10-50 år, vilket medför översvämningsproblem på utsatta ställen. Vädervarning klass 1 - Högt flöde innebär vattenföring med en återkomsttid på 2-10 år, vilket kan medföra mindre översvämningsproblem. Varningsnivåer för vattenstånd Vädervarning klass 3- Extremt höga vattenstånd. Vattenstånd med återkomsttid på 50 år eller längre, vilket medför allvarliga översvämningsproblem. Vädervarning klass 2 - Mycket höga vattenstånd. Vattenstånd med återkomsttid på 10-50 år, vilket medför översvämningsproblem på utsatta ställen. Vädervarning klass 1 Höga vattenstånd. Vattenstånd med återkomsttid på 2-10 år, vilket kan medföra mindre översvämningsproblem.

Höga flöden - återkomsttider och risker 100-års flöden är vanliga... Risken att drabbas av ett 100-års flöde under ett sekel är 63%! Småland juli 2004, exempel på vanligt scenario Nederbörd 9-12 juli 2004

300 250 Utfärdade varningar Högt flöde Vattenstånd i Helgasjön i övre Mörrumsån Mycket högt flöde Extremt högt flöde Utfärdade varningar 163,50 163,25 200 163,00 Flöde 150 Flöde vid Ängabäck i nedre Lagan 162,75 Vattenstånd 100 162,50 50 Flöde vid Fryele i övre Lagan 162,25 0 2004-07-07 2004-07-08 2004-07-09 2004-07-10 2004-07-11 2004-07-12 2004-07-13 2004-07-14 2004-07-15 2004-07-16 2004-07-17 2004-07-18 2004-07-19 2004-07-20 2004-07-21 2004-07-22 2004-07-23 2004-07-24 2004-07-25 2004-07-26 162,00 Datum Hydrologisk information - Vid risk för höga flöden flera dagar fram

Hydrologiskt lägesbeskrivning - Summering av månaden. - Vid ovanligt låga flöden / Torka - Efter större flödessituation - Vid ökad risk för höga flöden - Islossningsprognoser Specialanpassade prognoser - Flöde och vattenstånd - Uppskattningar om kulmen - Lokala prognoser beroende av lokala data - Beroende på vilka modeller som finns i området - Främst till räddningstjänst vid varningsläge klass 2 eller 3

Hydrolog på plats - Medverkan i lokala staber (Räddningstjänst/samverk ansstab) - Hjälp vid hydrologiska frågor - Tolkning av varningar och prognoser - I mån av tillgänglig personal Vakthavande hydrolog - Beredskap alla dagar kl 07-20. Resten av tiden finns TIB. - Stöd, information, prognoser, uppskattningar - Telefon: 011-495 8020 E-post: hydprog@smhi.se

Exempeldag vid mycket höga flöden 7.30-8.15 Se var som står i Media 8.15-9.00 Se dagens observationer och prognoser i Web-Hypro. Modeller som behöver uppdateras. Behövs manuella prognoser för något område? Hur ser varningsbilden ut. 9.00-9.20 Kort stabsgenomgång för inblandade och intresserade, även informatörer från webben, vakthavande meteorolog om det behövs. Lägesöversikt, vem gör vad, externa behov, behov av hjälp från andra enheter på SMHI 9.20-11.30 Göra och distribuera varning. Ny meteorologisk prognos? Manuella prognoser mm 12.00-14.30 Göra och distribuera specialanpassade prognoser om detta inte hunnits med, dokumentera, skriva logg 14.30-15.00 Möte inför morgondagen, vad behöver göras/förberedas bemanning osv. 15.00- Förbereda för morgondagen

Behov av Information och samordning Funktioner under nivå 2 organisation Infrastruktur (8) Vakthavande hydrolog (10-12) Hydrologiska fältmätningar (8) Flödesprognoser med HBV eller HYPE (11) Flödesledare (7) Extra information (4) Vattenståndsprognoser (6) Massmedia (9)

Personal på Bph Vakthavande hydrolog Läge + jour Medhjälpare varning Checklista ej flöde Varning Prognoshydrolog Prognoser Hjälpa på lokal nivå Media Vakth tel Framsyn + planering Flödesledare Hydrolog på plats Mediahjälp Sannolikhetsprognoser Vad är en sannolikhetsprognos? Vilka är möjligheterna med sannolikhetsprognoser och vilka begränsningar som finns? Varför är detta viktigt för er att veta? Information med sannolikheter är värdefull i räddnings/krisarbete; Bra att veta hur produkten ska tolkas och användas för att kunna användas som beslutsunderlag;

Hydrologiska ensemble prognoser (Q-EPS) 300 300 Q (m 3 /s) 200 100 Q (m3/s) 200 100 98% 75% 50% 25% 2% 0 04-aug 05-aug 06-aug 07-aug 08-aug 09-aug 10-aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug ESP-members OPERATIONAL OBS 0 04-aug 05-aug 06-aug 07-aug 08-aug 09-aug 10-aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug ESP-median ESP-quartile ESP-min/max OPERATIONAL OBS Hydrologiska EPS (Q-EPS)

Vad visar sannolikhetskartorna? Beräknad risk för att varningsnivåer överskrids; Gäller för små till medelstora vattendrag (i genomsnitt 400-700 km 2 ); Vad bygger sannolikhetskartorna på? Femtio olika tänkbara väderutvecklingar används; Väderscenarierna används till att göra 50 st. flödesprognoser för varje avrinningsområde; 1001 avrinningsområden som täcker hela Sverige; Resultaten bearbetas för att beräkna spridning och sannolikheter för att en viss flödesnivå överskrids; Statistiska flödesnivåer finns beräknade för var och en av avrinningsområdena;

Relation till hydrologiska varningar Komplement till varningar; Varning innebär mer än 50 % risk och kan gälla alla typer av vattendrag; Varningar baseras på mer tillförlitligt underlag och gäller före sannolikhetskartor; Begränsningar för sannolikhetskartor Svårt, än så länge, att fånga småskaliga regn pga. de meteorologiska modellernas upplösning; Kan inte uppdateras mot uppmätt flöde i de flesta punkter; Varierande storlek på avrinningsområden gör att kartan inte blir heltäckande för en kategori, t ex små vattendrag;

Fördelar med sannolikhetskartor Möjlighet till att jobba med risker och worst case ; Nås enkelt via SMHI:s hemsida; Finns alla dagar, även när det inte är officiellt varningsläge; Uppföljning Enkät till kommuner/räddningstjänster, länsstyrelser, vattenregleringsföretag, andra som vi varit i kontakt med. Hur var vår insats? Hur svår var situationen i ditt område? Förbättringsförslag. Uppföljningsrapport med enkäten som grund.

Tack