INSPEL TILL RUS - OMRÅDE NÄRINGSLIV Problem Utmaning 1 - Strukturomvandling Kronoberg har ett industrifokuserat näringsliv. Ett smalt näringsliv är mer sårbart än ett brett. De ekonomiska lågkonjunkturerna har främst slagit mot tillverkningssektorn. Strukturomvandlingen av näringslivet i Kronoberg sker dock på marknadsmässiga grunder. Regionen behöver se på förändringarna i ljuset av att det som sker är något positivt. En del av arbetet med att diversifiera näringslivet handlar, förutom om att ha ett starkt nyföretagande inom olika branscher, om att få fler företagsetableringar till regionen. Både inom sektorer där regionen idag har något konkurrenskraftigt att erbjuda, som t.ex. ett starkt underleverantörsnät, men också inom nya eller idag små branscher. Enkelt uttryckt, allt som bidrar till diversifieringen av näringslivet i regionen är gynnsamt för utvecklingen. Det handlar också om att skapa förutsättningar för att öka tjänsteinnehållet i redan befintliga företag och underlätta förflyttning i värdekedjan. Här har regionen en utmaning i att fånga nya trender, attrahera talang, och agera flexibilitet. Utmaning 2 Värna det befintliga Regionen behöver värna det befintliga näringslivet. D.v.s. vi behöver slå vakt om det vi har och ge företagen incitament att investera, växa, utveckla ledarskapet, nyanställa och generationsväxla. En stor del av regionens arbetstillfällen kommer även i framtiden att finnas inom t.ex. tillverkningsindustrin. Ett regionalt näringslivsamarbete behöver därför innehålla företagsutvecklande insatser som riktar sig till de företag som redan finns i länet. Det handlar också om att trygga försörjningen av efterfrågad kompetens. Arbetsmarknadens tilltagande specialisering ökar efterfrågan på utbildad kompetens. Regionen har därmed en utmaning, att i konkurrens med andra regioner locka till sig den arbetskraft som näringslivet efterfrågar. Vidare består utmaningen även i att behålla strategiskt fokus i branscher som utvecklas snabbt och som beskrivs som framtidsbranscher. T.ex. har södra Småland en besöksnäring som har stor potential att utvecklas ytterligare och vara en stark bidragsfaktor till hållbar tillväxt. Det är viktigt att regionen har en samlad syn på vad det befintliga näringslivet behöver i form av stödåtgärder. Vi behöver ha en samsyn på vilka strukturpåverkande och långsiktiga satsningar som ska göras. En grundläggande del i detta arbete är att öka kunskapen i länets kommuner om hur nuläget faktiskt ser ut. Utmaning 3 Globalisering Globaliseringen har inneburit tuffare konkurrens för företagen. Då den lokala marknaden många gånger är för liten och med krympande marginaler ligger det en utmaning för företagen i att komma ut på internationella marknader. I en omvärld där konkurrensen hela tiden ökar är det viktigt att se på vår region i ett större och internationellt sammanhang. Kommunerna som enskilda enheter är för små för att kunna skapa attraktivitet på en internationell marknad. Kanske är till och med en region av södra Smålands storlek för
liten, men en gemensam beskrivning av länets styrkor skapar bättre förutsättningar för att öka attraktiviteten för betraktaren. Utmaning 4 Urbanisering 2014-03-13 Den demografiska utvecklingen i regionen följer de nationella mönstren. Stora städer tenderar att bli större på bekostnad av omgivningen. Det är viktigt att Växjö i sin roll som regionens största kommun och tillväxtmotor känner ansvar för hela länet och att man bidrar med sina erfarenheter och resurser. Lika viktigt är det att de mindre kommunerna känner sig bekväma i att det som är bra för Växjö faktiskt också gynnar hela regionen. Tillväxt tenderar att sprida sig som ringar på vattnet. Det är i detta sammanhang viktigt att vi i en samarbetsform hittar bra balans mellan centrum och periferi. Regionen behöver förhålla sig till andra regioner och storstäder. Enskilda kommuner har svårt att själva synas och insatser för att locka till sig humankapital kommer krävas för att förse regionen med relevant kompetens. Utmaning 5 Företagens syn på det offentliga Södra Smålands offentliga verksamheter behöver möta företagarnas behov. Några av de stora utamningarna är: 1. Öka södra Smålands attraktionskraft (boendesituation etc) 2. Graden av service (bygglov, tillstånd, tillsyn etc.) 3. Möjlighet till en dialog med myndigheten 4. Tjänstemännens och politikers attityd till företagande Företagen förväntar sig att bli bemött av en effektiv, snabb och professionell organisation, precis som deras egen. Ovanstående indikerar vikten av att kommunernas s.k. basservice till företag håller en hög standard. Tillväxten i länet skapas av företagen och inte inom det offentliga. Företagen ser inga kommungränser och det är därför viktigt att man inom regionen i mesta möjliga mån samarbetar för att göra det så smidigt för företagarna som möjligt. Kommunerna jobbar kontinuerligt med att förbättra sin servicegrad och ska fortsätta göra så. Detta är inte nödvändigtvis en regional angelägenhet. Dock kan kommunerna lära av varandra och koordinera utbildningsinsatser (t.ex. inom företagskunskap och värdskap) och på så vis effektivisera och spara pengar. Resurser För att möta de utmaningar regionen stå inför (d.v.s. det som beskrivs ovan, i dialogunderlaget, OECDrapporten mm) vill kommunerna och regionförbundet befästa och stärka det regionala näringslivsarbetet inom en specifik samverkansmodell. Denna samverkansmodell går under namnet Småland Business Region. Business Regioner finns på flertalet platser runt om i landet. Begreppet som sådant är inte synonymt med ett specifikt sätt att arbeta eller organisationsform. Gemensamt är dock att det är ett etablerat begrepp för hur man proaktivt och strategiskt arbetar med näringslivsutveckling inom en region. Tittar man på hur andra regioner i landet valt att formera sig kan man konstatera att det finns tre nivåer på samarbetet i form av business regioner. A. Samverkan - ett frivilligt icke bindande deltagande. B. Partnerskap - ett undertecknat avtal mellan de aktiva parterna. C. Bolagsform - ett aktiebolag där de inblandade parterna är delägare.
För Småland Business Region föreslås en samverkansmodell. En sammanfattande beskrivning lyder: Småland Business Region är en samverkansmodell för de offentliga aktörer i regionen som jobbar med näringslivsutveckling. Tanken om ett utökat regionalt samarbete har sitt ursprung i nätverket för kommunernas näringslivsansvariga. Med Småland Business Region vill vi INTE skapa ytterligare en organisation. Tvärtom vill vi använda befintliga offentliga resurser mer effektivt. Vi har identifierad fyra arbetsområden där vi tror att ett gemensamt arbete har förutsättningar att skapa mervärde för målgrupperna, d.v.s. personer som vill leva, verka och besöka regionen. En arbetsgrupp kommer att bildas kring varje område. Varje arbetsgrupp träffas på månadsbasis eller vid behov. Månadsmöte med samtliga näringslivsansvariga och med inspel från andra aktörer (ALMI, Destination Småland etc.) löper parallellt. Resursåtgången är planerad utifrån en uppskattning av hur lång tid aktiviteterna beskrivna nedan tar att genomföra. På årsbasis behövs minst: Ca 10 % av en heltidstjänst/kommun dedicerat för regionalt arbete. Denna post avser tidsåtgången för kommunernas näringslivschefer. Övrigt engagemang av kommunanställda är inte medräknat. Ca 100 % - 150 % av heltid. Förslaget är att en heltidstjänst dediceras till att koordinera, leda och utveckla arbetet med Småland Business Region. Därutöver avsätts tid från andra specialistkompetenser t.ex. statistik & analys och jämställdhetsfrågor. Ca 2 M kr (kalkylerad kostnad för utbildningsinsatser, marknadsföring, mässaktiviteter, webutveckling, köp av tjänst, statistikanalyser etc.) Resurser i form av tid och engagemang kommer vara nödvändigt även från andra aktörer inom det företagsfrämjande systemet (inte inräknat i ovanstående). Utveckling av samverkansmodellen, inkludering av fler aktörer och utökning av antalet fokusfrågor allteftersom arbetet fortlöper kommer kräva ytterligare resurser. Aktiviteter De övergripande målen för Småland Business Region är: Synliggöra en tydlig avsändare för regionalt näringslivsarbete ett gränslöst tänk och visa ansvarstagande för hela regionen Effektivisera tidsåtgången genom att undvika parallellt arbete och koordinera aktörer användandet av offentliga medel då gemensamma satsningar ger större effekt Engagera genom att uppträda enat från det offentliga genom att visa på ännu större vilja att skapa bra förutsättningar för regionens företag genom att vara en offentlig part till en regional näringslivsarena De fyra samarbetsområdena med tillhörande fokusfrågor: 1. Etablering a. Arbetsmetodik för prospektbearbetning
Insatsen syftar till att ta fram och utveckla en arbetsmetodik för hur man jobbar med företagsetableringar. Metoden ska beskriva både proaktivt (uppsökande) och reaktivt arbete och fungera som stöd för mindre näringslivskontor. b. Profilering av regionen Insatsen syftar till att ta fram en gemensam målbild, profilering och marknadsföring av regionen. En säljstrategi ska tas fram. c. Kartläggning/Research Insatsen syftar till att kartlägga snabbväxande branscher där vi kan erbjuda ett kraftfullt koncept och intressant företagsmiljö. Vidare ska behoven hos regionens företag inventeras, t.ex. behov av under-leverantörer. Detta för att kunna användas i paketering av ett erbjudande från regionen. En inventering personliga nätverk etc. ska också göras. d. Hantering av centrala förfrågningar Insatsen syftar till att kunna möta utländska förfrågning om regionen i syfte att locka investeringar och etableringar. 2. Företagsutveckling a. Gemensam planering för framtida tillväxtsatsningar Insatsen syftar till att få mer effekt av de pengar som satsas på tillväxtprojekt. Koordinerade projektinsatser syftar till att aktörerna inte ska springa efter pengar för att finansiera verksamheter utan att det istället är de behov regionen har som ska styra vart projektmedel etc. går. Planeringen ska bygga på behovsanalys. b. Utveckla statistikunderlag och öka analysgraden Insatsen syftar till metodiskt följa upp den statistisk som beskriver länets utveckling. Gruppen kan agera både i en beställarfunktion men även i uppföljningsfunktion för att planera hur resultatet ska hanteras och vilka insatser som bör kopplas på. c. Planering av företagsstöd Insatsen syftar till att öka kunskapen i regionen om de offentliga stödmedel som finns tillgängliga för företagen i form av utvecklingscheckar etc. Vidare handlar det om att tillsammans med ALMI Företagspartner Kronoberg se till att den faktiska fördelningen kommer hela länet till nytta och spridningen företagen emellan blir så stor som möjligt. d. Stöd till kommunernas basservice Insatsen syftar till att stimulera till erfarenhetsutbyten mellan kommunerna för att höja lägstanivån på basservicen. En inventering av nuläget följt av planering och koordinering av utbildningsinsatser kommer göras. 3. Inflyttning a. Koordinering av inflyttarnätverk Insatsen syftar till att koordinera och vidareutveckla ett inflyttarnätverk bestående av representanter från samtliga kommun. b. Förvaltning av Nätverk Stockholm Insatsen syftar till att förvalta och vidareutveckla Nätverk Stockholm som byggts upp inom projektet TvärdraG. Nätverket består av Kronobergare som lämnat regionen för Stockholm. c. Förvaltning av inflyttarvarumärket Södra Småland
Insatsen syftar till att förvalta och vidareutveckla inflyttarvarumärket inklusive hemsidan som tagits fram inom projektet TvärdraG. d. Marknadsplan för inflyttaraktiviteter och kampanjer Insatsen syftar till att strategisk planera de aktiviteter som regionen ska genomföra, t.ex. deltagande i mässor, utställningar och marknadsföringskampanjer där regionens attraktivitetserbjudande ska stå i centrum. 4. Besöksnäring a. Utveckla uppdraget för Destination Småland Insatsen syftar till att utveckla uppdraget för AB Destination Småland, turistbolaget i Kronobergs län som arbetar med att marknadsföra och utveckla besöksnäringen. Visionen är att möjliggöra för bolaget att i framtiden i större utsträckning kunna jobba med: Att avlasta kommunerna i destionationsutvecklingsarbetet Koordinering av befintliga stora destinationer Effektivisering av turistbyråer agera regional turistbyrå Bygga och vårda varumärket Småland Attrahera events till regionen Resultat Resultatet av arbetet ska främja tillväxten och maximera den ekonomiska utvecklingen i länet. Nyckelfaktorerna i samvekansmodellen Småland Business Region är att man mellan kommunerna känner tillit och delaktighet. Samverkan bygger helt på att man känner förtroende för andra kommuner och att man har en kontinuerlig dialog om hur utvecklingen av samarbetet ska ske. Samverkansmodellen bygger på föredelning av ansvar, d.v.s. alla jobbar inte med allt. Men, ALLA tar del av resultatet. En annan viktigt del i resultatet är att ytteliggare stärka samarbetet mellan utförarorganisationer (vilket avser t.ex. ALMI Företagspartner och Destination Småland) och kommunerna. Dessa organisationers dagliga verksamheter ligger nära företagens vardagsproblematik. Ett utökat samarbete har förutsättningar att ytterligare stärka förutsättningarna för regionens näringsliv. Arbetet med Småland Business region måste ses som ett långsiktigt arbete. För att samarbetet ska bli lyckosamt krävs uthållighet av de deltagande parterna. Det är relevant att notera att regioner som Skåne, Göteborg, Örebro och Östergötland, under lång tid jobbat med att utveckla sina business regioner och ändå kontinuerligt utvecklar arbetsmetodiken. Därför är det viktigt att samverkansmodellen får ett stort utrymme och blir prioriterad i den nya regionkommunen. Det är också av stor vikt att vi har en gemensam målbild och att vi jobbar metodisk tillsammans för att uppnå resultat. Kommunerna och andra offentligt finansierade organisationer som jobbar med näringslivutveckling ska känna att man ingår i ett sammanhang. Regional samverkan inom näringslivområdet skapar ett större underlag och med det kommer stordriftsfördelar, d.v.s. ett effektivare resursutnyttjande och kraftfullare insatser. Mål för Småland Business Region:
Deltagare, regionförbundet södra Småland. Karin Palmér, regionförbundet södra Småland. Thomas Karlsson, Växjö kommun Jan Söderström, Växjö kommun Eddie Hansson, Älmhults kommun Jan Melkersson, Ljungby kommun Thomas Mattson, Tingsryds kommun Anders Borgehed, Tingsryds kommun Lillemor Karmenstad, Lessebo kommun Jimmi Ohlsson, Uppvidinge kommun Magus Wigren, Alvesta kommun Kristiina Kusonen-Eriksson, Alvesta kommun Lena Stävmo, AB Destination Småland (Information) Catharina Värendh-Boson, ALMI Företagspartner Kronoberg AB (Information) Planerade kommande aktiviteter: Kommunchefsträff för information 24 maj (flyttat från ursprungliggen planerat möte 21 mars) Förankring och diskussion i regionens KSAU under våren Innovationsstödssystemet frukostträff för information