Lina Nordin Göteborgs Universitet
Bakgrund Vad är energi inom ett driftområde System för energikontroll Bränsleförbrukning av snö och halkbekämpningsfordon Potentialer för energieffektivisering
Vem är jag Lina Nordin Doktorand naturgeografi klimatologi Projektet Energieffektivisering av ett driftområde SBUF - Skanska och Trafikverket
Plogning materialtransport sommar Sandning TMA/Ljuspil Saltning Trumbyte och diverse avvattning Snöbortlastning /Snöslunga Slåtter Bevattning Isrivning Sand/saltlastning Trädfällning Snöstör Materialtransport (asfalt, grus,rör osv) Materialtransport vinter Diverse servicearbete Kantstolpar Snöröjning Vårbruk Dikning Sly Vallavskärning /snödikning Underhållshyvling Brospolning Sopning Sop och containertransport Gräsklippning Brunnsrengöring Sandupptagning Trumspolning Diverse spol och sug Diverse elservice, lampbyte etc Försegling Sprickor och hållagning Höjdröjning
Inspektions fordon Stor traktor Liten traktor grävmaskin Tung lastbil utan släp Lastbil med släp Hjullastare HP27 Försegling Spolbil Vägskrapa Gräsklippare Motorsåg Röjsåg Sopbil Självgående sopbil
Utgångsläget Hur mycket energi går åt? Enkätstudie Skanskas driftområden - timmar Hammarström och Yahya VTI rapport från 2000 Estimation of representative fuel factors for heavy lorries Questionnaire survey Scania fleetmanagement insamling vinterdrift 2013-2014 System för energikontroll - Index
Baserat på Väders ersättningsberäkningar
Tabell 1, Driftområdes specifikation Vägklass Väst (km) Öst (km) 1 52 49 2 122 124 3 251 251 4 & 5 412 457 Tabell 2, Samlad information om vinterdrift, väderhändelser (VVIS) and index beräkningar, där halkbekämpning förkortas till HB och snöbekämpning till SB. Driftområde Väst År 1 Väst År 2 Väst År 3 Väst År 4 Väst År 5 Öst År 4 Öst År 5 HB/vägklass längd 177 201 123 140 150 103 99 SB / vägklass längd 74 113 182 342 104 208 96 Summa av driftåtgärder 251 314 305 482 254 311 195 Händelser med halka (VVIS) 105 167 135 185 142 149 143 Snömängd inklusive snödrift (VVIS) 35 31 96 117 27 125 53 Summa av väderhändelser 140 198 231 302 169 274 196 Väderdel av Index (HB/vägklass/halka) + 3.8 4.9 2.8 3.7 4.9 2.3 2.5 (SB/vägklass/snö) Fast del av Index 3.5 3.5 3.5 3.5 3.5 2.7 2.7 ENDEX 7.3 8.4 6.3 7.2 8.4 5.0 5.2
Table 3, Förhållande mellan vinterdrift och väderhändelser Halkbekämpning/väderhändelse Snöbekämpning / väderhändelse Vinterdrift total/väderhändelse År Väst Öst Väst Öst Väst Öst 1 5.3 5.2 10.5 2 3.6 8.5 12.1 3 3.1 4.3 6.9 4 2.2 2.8 8.7 3.2 10.8 6.0 5 3.4 2.1 7.4 3.7 10.8 5.8 Medel 5 år 3.5 6.8 10.2 Medel 2 år 2.8 2.4 8.0 3.5 10.8 5.9 Halkbekämpning utförs lika bra i de olika områdena medan snöbekämpningen varierar Optimala åtgärder hade gett en ratio på 1:1
Evaluera - nyinvesteringar Ruttoptimering kan påverka indexet kortare väglängder Jämföra mellan olika år Varierande klimat och geografi svårt att jämföra områden
God lokalkännedom kan minska energianvändningen och Indexet Område Öst bra koll på hur vädret spelar in i området Oavsett vädertyp var indexet stabilt Inlärningsperiod Område väst kontinuerlig förbättring dock med en lite försämring det sista året som dels kan ha berott på ny personal eller ändrade väderförhållanden Bör driftkontrakten löpa över längre tidsperioder?
Implementationsfas nödvändigt för att testa indexet under ett antal år i ett flertal driftområden
Indexet - Hammarström och Yahya VTI rapport från 2000 Estimation of representative fuel factors for heavy lorries Questionnaire survey Scania fleetmanagement Vintersäsongen 2013-2014 4 bilar ( 2 Trollhättan Svevia, 1 i blekinge, 1 i Linderödsåsen, båda Skanska) FMS Gateway API ger egen tillgång till rådata utan att behöva begränsas till Scanias användargränssnitt Loggböcker från driftområdena med start, stopptider samt typ av åtgärder GIS topografi Mesandata för att få koppling av väder snömängd och temperaturer QueryTime RegNr Odometer Ignition TotalFuel MaxSpeed Latitude Longitude Speed Heading API - application programming interface är en regeluppsättning för hur en viss programvara kan kommunicera med annan programvara
0,8 0,7 0,6 Förbrukning l/km 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 20 30 40 50 61 70 Hastighet (km/h)
Bränsleförbrukning (l/km) medeltal per fordon Bil 1 salt Bil 1 kombi Bil 2 salt Bil 2 kombi Bil 3 salt Bil 3 kombi Bil 4 Salt 0.36 0.47 0.39 0.58 0.41 0.60 0.40 Medel Salt 0.39 Kombi 0.55 Medelhastighet Bil 1 salt Bil 1 kombi Bil 2 salt Bil 2 kombi Bil 3 salt Bil 3 kombi Bil 4 Salt 27.2 20.9 29.9 18.9 27.9 21.4 23.9 Medel Salt 27.2 Kombi 20.4 29% mer bränsle vid plogning viktigt att inte slänga på plogen i onödan
Sträckan E22 via Linderödsåsen har delats upp i 4 segment där segment 3 innefattar en backe med höjdskillnader upp mot 130 m på en sträcka av 10 km? medelförbrukning E N S W utväg N&E tillbaka S&W 1 0.41 0.41 0.36 0.32 0.41 0.34 2 0.42 0.41 0.35 0.39 0.41 0.37 3 0.36 0.43 0.84 0.8 0.39 0.82 4 0.26 0.34 0.35 0.32 0.30 0.34 medelhastighet E N S W utväg N&E tillbaka S&W 1 23.4 24.3 22.7 19.4 23.8 21.0 2 35.0 31.2 33.5 31.5 33.1 32.5 3 36.1 28.0 19.1 33.1 32.1 26.1 4 40.0 38.0 35.5 38.6 39.1 37.1
Sprider 2-4 ton saltblandning per runda påverkar det bränsleförbrukningen? Bil 1 Bil 2 Bil 3 Bil 4 Avtagande (% av tillfällen man kört rutten) 44.8 76.9 92.0 46.4 Ökande ( % av tillfällen man kört rutten) 55.2 7.7 4.0 12.5
Torr snö (temp < -4 C) Blöt snö (temp mellan -1 C 1 C) Bränsle Hastighet Snömängd Bränsle Hastighet Snömängd Bil 1 0.49 28.4 0,19 0.40 32.8 0,15 endast 5 värden Bil 2 0.65 23.3 0,21 0.71 23.1 0,16 Bil 3 0.62 64.7 0,09 0.79 20.2 0,55 Bil 4 0.56 21.9 0.35 27.7 0,16 0,15 Snömängd och typ ger ingen markant påverkan på bränsleförbrukningen Snarare en sänkt hastighet till följd av snöfall som verkar ge utslag Dock viktigt att tänka på att bara en vinter analyserats, inga stora snömängder.
Indexet vetskap + intresse ökar potentialer för effektivisering Ruttoptimering Topografi Salt-depåer var på sträckan? Avfarter? Och fordonsoptimering? Behövs extra vikten av plogen? Längre kontraktsperioder