Yrkes katalogen 2008

Yrkes katalogen 2008

Yrkes katalogen Publikationen Yrkeskatalogen ger en allmän översikt över arbetslivets och yrkenas värld. Den ger impulser och idéer åt alla som står inför valet av yrke och utbildning. Det finns en stor mängd olika arbetsuppgifter och yrkesbenämningar. Därför kan endast några exempel på dem presenteras i publikationen. Exemplen beskriver olika arbetsuppgifter inom olika utbildningsområden. Alla yrkesområden, yrken och intervjuer i Yrkeskatalogen hittas i mer detaljerade versioner på Yrkesinfo-hemsidorna. Dessutom finns där många andra yrken, intervjuer och karriärberättelser. Skönhetsvård Fastighetsskötsel och disponentuppgifter Hushållsarbete Inkvarterings- och hotellbranschen Turism Rengöringsservice Matservicebranschen På Yrkesinfo-hemsidorna finns också artiklar kring olika arbetslivsfrågor och arbetslivet i framtiden samt multimediepresentationer. En stor del av materialet finns översatt till svenska. Yrkes info ICT-branschen www.ammattinetti.fi Kyrkligt arbete Arkivbranschen Audiovisuella branschen Biblioteks- och informationstjänster Förlagsbranschen Bildkonstbranschen Museibranschen Musikbranschen Konstindustribranschen Teaterbranschen Fotografibranschen Kommunikationsbranschen VILKET YRKE? Är du osäker på vilka yrkesområden och yrken kunde passa dig? Funderar du på att byta bransch eller yrke? Planeringsredskap för din yrkesbana hittar du bl.a. på följande hemsidor: www.mol.fi/avo/urasuunnittelu Hjälp med yrkesvalet får du också av arbetskraftsbyråns yrkesvägledning. VILKEN UTBILDNING? I Yrkeskatalogens presentationer har utbildningen till olika yrken beskrivits kort och allmänt. Närmare uppgifter om utbildning, studier och läroanstalter hittar du på följande hemsidor: www.opintoluotsi.fi www.koulutusnetti.fi www.mol.fi/aikuiskoulutusinfo Utbildningsinformation ges också i arbetskraftsbyråns utbildningsrådgivning och på Utbildningslinjen 010 19 4902 eller 010 60 76868 (mån. - fre. 9-16) (svenskspråkig service). Försäljning och förmedling av fastigheter Försäljningsarbete Reklam- och marknadsföringsarbete Bank-, försäkrings- och finansieringstjänster Hantsverksyrken

Juridiskt arbete Idrotts- och motionsverksamhet Ungdomsarbete Undervisningsarbete Bilbranschen Flygtrafik Logistiktjänster Sjöfart Postverksamhet Vägtrafik Elektronik- och el-industri Grafisk industri Kemisk skogsindustri Maskin- och metallindustri Bageriindustrin Mejeriindustrin Träindustri Textil- och beklädnadsindustri På vilka områden finns det jobb i framtiden? 164 INTERVJUER Jordbyggnadsbranschen Byggnadsproduktindustrin Husbyggnadsbranschen Apoteksbranschen Farmaceut Veterinärmedicin Biologibranschen Kemi- och fysikbranschen Barndagvård Socialvården Kontorsarbete Fiskerihushållning Gårdsbruk Skogsbruk Trädgårds- och parkarbete Sotningsarbete Brand- och räddningsarbete Polisarbete Gränsbevakningsuppgifter Militärt arbete Tullen Fångvården Bevakningsbranschen Affärsföreståndare Arbetsförman Betongarbetare Bilmekaniker Biologilärare Diakonissa Driftschef Frilansjournalist Fysioterapeut Förortstränare Försäkringsrådgivare Guldsmed Hjälpmedelstekniker Hydrobiolog Hälsocentralläkare Insamlare Kocken Konservator Lagstiftningssekreterare Lantbruksavbytare Ljudtekniker Maskinmästare Mejeristen Målaren Mätningsarbetsledare Närvårdare Sektionssekreterare Skogsbruksingenjör Skolkurator Snickare Stylist Städföretagare Systemspecialist Taxichaufför Timmerman Trafikplanerare Tv-producent Underhållsmontör Ungdomsledare Vårdaren av utvecklingshämmade 24 160 112 66 100 32 130 42 144 96 26 52 146 82 140 70 10 50 60 88 40 72 132 110 106 142 154 90 120 54 6 8 18 74 108 68 38 128 98 122

PERSONSERVICE PERSONSERVICE Till personservice räknas i första hand de tjänster som riktar sig till privata kunder och hemhushåll. Hit hör bl.a. servicebranscher såsom fastighetsskötsel och städning, matservice och härbärgering, turism och skönhetsvård. Personservicen bidrar till att öka välbefinnandet hos befolkningen och öka trivseln. Arbetsuppgifterna inom fastighetsskötsel och städning innebär självständig och ansvarsfull serviceverksamhet. Det manuella arbetet betonas i uppgifterna. En del av uppgifterna är av tekniskt slag. I arbetsuppgifterna inom matservice- och härbärgeringsbranschen betonas kvalitetsmedvetande, färdigheter i kundbetjäning, språkkunskaper och internationalitet. Arbetet inom skönhetsvården är individuell kundbetjäning som utförs med händerna som redskap. Inom fastighetsskötseln och städbranschen finns arbetsplatserna i huvudsak vid företagen i branschen. Sysselsättningsutsikterna är goda. Arbetsplatser inom matservice och härbärgering finns bl.a. vid restauranger, hotell och semesterbyar. Konjunkturerna inverkar lätt på sysselsättningen inom dessa branscher. Arbetsplatser på skönhetsvårdens område finns vid olika affärer och småföretag, barberare-damfrisörer, SPA-inrättningar osv. Sysselsättningsläget varierar mycket på olika orter. Här presenteras endast några exempel på yrken på personservicens områden. Mera omfattande beskrivningar av de viktigaste yrkena på området och intervjuer med personer som arbetar i dem finns i sin helhet på webbtjänsten www. ammattinetti.fi

PERSONSERVICE

PERSONSERVICE Mervärde åt det

PERSONSERVICE visuella uttrycket Stylist Tero Niitti Stylisterna är en ung yrkeskår. Ute i stora världen sysselsätts proffsen i branschen med att staila internationella filmstjärnor men hos oss är arbetet vanligtvis knutet till produktreklam. Med hjälp av en stylist försöker man höja värdet på det visuella uttrycket i en reklam. Stylisten söker en visuell miljö som lämpar sig för produktreklam, inreder, väljer kläder och skapar trovärdiga roller åt modellerna i reklamen. Den största delen av de finska stylisterna har en utbildning inom beklädnadsbranschen. Terhi Niitti, 30, som studerade i Konstindustriella högskolan vid linjen för bildkonst och beklädnadsdesign, började arbeta som stylist och fungerar nu som självständig företagare i Helsingfors. Det är rätt omöjligt att fungera som stylist på andra orter än i huvudstadsregionen. Den visuella marknadsföringen och imagebyggandet koncentrerar sig hit. De största reklambyråerna, filmbolagen, tidningarna och klädfirmornas PR-kontor finns här. Niittis vardagsjobb är relaterat till reklam. Uppdragsgivare är reklambyråerna, tidskrifterna och varuhusen. Niitti bidrar med sitt kunnande i teamet som planerar och genomför uppdragen. För produktbeskrivningen söker hon den precis rätta omgivningen och väljer ut klädesplaggen. I produktbilden bör tidens anda synas. T.o.m. en gammal rakapparat ser ut som ny när den återges med rätt och aktuellt uttryck i reklamen. Alltid kan man inte sträva efter det vackra. Ett sjabbigt föremål kan se bra ut om det presenteras skickligt. En personlig vision är nödvändig. En bra stylist känner till modet och dagens trender. Stylisten borde egentligen kunna se in i framtiden. Stylisten bör åtminstone i någon mån vara en trevlig människa. Ingen vill beställa ett arbete av en tråkig frilansare. När målsättningen är klar efter det att idéerna tagits fram och planeringsarbetet gjorts, börjar Niitti med det praktiska arbetet. Hon söker rekvisita genom att gå runt i affärer, kläduthyrningsfirmor och lopptorg. Ofta ordnar hon också filminspelningsplatsen och väljer modellerna. Niitti hämtar den rekvisita som behövs till filmplatsen. Till arbetsgruppen hör stylisten, fotografen och maskören. Niitti bygger upp, tar hand om klädesplaggen och provar dem på modellerna. I planeringen behövs sinne för färg, form och material. I inspelningarna använder jag mig av min fantasi och påhittighet. Om jag gjort min andel bra blir jag tillfrågad om att komma med en annan gång igen. Mängden arbete som stylisten har beror på hur uppdragen från reklambranschen strömmar in. Då det går bra för reklambranschen får också stylisten jobb. Terhi Niittis uppdrag består av snuttjobb. Framtiden är osäker men Niitti tål stressen och litar på sitt eget kunnande. Terhi Niittis intresse för det visuella föddes i ett tidigt skede. Hon ritade modeteckningar redan som barn. Efter bildkonstgymnasiet sökte hon sig till Konstindustriella. Under studietiden bad en bekant stylist Niitti ta hand om ett arbetsuppdrag. Niitti gjorde det och fler uppdrag följde. Hon arbetade ett par år på ett kontor i branschen innan hon startade som självständig yrkesutövare. Stylistens yrkeskunnande utvecklas genom att man följer med sin tid. Jag reser runt i världen, söker intryck och särdrag från främmande kulturer. Jag läser modetidningar och följer med visuella trender. Jag vandrar på gatorna och tittar på folk. Text: Kirsimarja Alenius/Jukka Vuolle Bild: Jukka Uotila

PERSONSERVICE Hemmet, utrymmet

PERSONSERVICE det intima som städobjekt De flesta städföretagare fungerar som en persons firmor. Tröskeln för att grunda ett eget företag är lågt men det kräver arbete för att få fotfäste på marknaderna. Linda Svensson startade från noll tillsammans med sin sambo. Nu har hon mer än tvåhundra städobjekt. Svensson känner sig ändå inte som en så stor chef att hon inte skulle städa själv också. Det kan hända att hon dessutom sköter kundens butiksärenden. Städföretagare Linda Svensson Vi funderade länge på en affärsidé. Våra bekanta frågade oss om de kunde få städhjälp. Naturligtvis erbjuder vi städhjälp. Det började det med. Då Linda Svensson, 23, lämnade sitt stadigvarande arbete hade hon stor aptit på företagarskapet. Svensson hade tidigare utbildat sig till kock, sambon Pasi Tirkkonen jobbade som dykare. En gemensam undersökning och kundanskaffning inom städbranschen påbörjades. Vi hade inte mycket erfarenhet men vi underskattade inte städarbetet. Vi prackade på oss med hemstädning, först åt våra släktingar. Vi delade ut reklamblad i bostadsområdena. Vi gjorde allt tillsammans. I Lindas Städhjälp värderas hemmet och familjens intima utrymmen respekteras. Firmans hemhjälpsarbetare städar men gör en hel del annat med. De kan t.ex. umgås med kunden och sköta butiksuppköpen. Mänskor litar på dem och vågar redan släppa främmande mänskor in i sitt hem. Vi tävlar inte med det kommunala hemhjälpssystemet även om innehållet i servicen påminner om varandra, berättar Svensson. Efter ett drygt år började verksamheten expandera. Då efterfrågan ökade skaffades kontorslokaler vid Mannerheimgatan och personal rekryterades. Arealen i de utrymmen som städas är mellan sexhundra kvadratmeter och trettio i de minsta. Svensson bär huvudansvaret tillsammans med sin sambo. Tillsammans leder de företaget, städar och utbildar sin personal. Städplanen för en bostad läggs upp enligt kundens önskemål. Någon förutsätter att dörrarna putsas varje gång, för någon annan har det ingen betydelse. Vi sätter oss noggrant in i varje hem. I mitt eget hem städar jag sällan lika noga. Ofta dammsuger jag bara de största skräpen och tittar inte under soffdynorna säger Svensson. Svensson vill erbjuda kvalitet åt sina kunder. I ett litet företag krävs det ett ansvarsfullt grepp av personalen. Vi har ingen reservpersonal. Hela gänget lider om någon är osmidig. - Vi är också själva smidiga och ger vår personal friheter som stora företag inte erbjuder. Vi talar samma språk med vår personal och och gör samma arbete. Även om företagarparet också städar själv, går största delen av tiden till att anskaffa nya kunder och sköta om kundkontakterna. Efter den egentliga arbetsdagen väntar också pappersarbetet. Innehållet i hemhjälpsservice kommer kanske att förändras radikalt inom några år. Svensson och Tirkkonen försöker att inte frysa fast verksamheten. De planerar ständigt sin verksamhet. Och drömmer. - Vi fungerar alltmer professionellt. Vi bygger upp företaget till passlig storlek, tills den fungerar av sig själv utan vår andel i städandet. Vi koncentrerar oss på marknadsföringsarbetet. Ungefär det här strävar vi till. Det är en svår grej, säger Linda Svensson. Text: Jukka Vuolle Bilder: Jukka Uotila

PERSONSERVICE Kocken Mauno Korkeala Televisionens matlagningsprogram inspirerar människor att laga mat, men ger fel bild av kockens arbete. I den avslappnade studiostämningen bygger man upp ett par portioner utan besvär. En nypa salt och det är färdigt. Ingenting misslyckas. I restaurangköket är situationen en annan. Arbetet görs i bråd takt och anspråkslösa förhållanden. Då tjugo kunder strömmar in i restaurangen på en gång skall portionerna vara klara på momangen. Mycket jobb vid grytor Helsingforsrestaurangen Elite är en populär matplats. Vid lunchtid går det åt tiotals, ibland hundratals portioner. Då restaurangens dörrar öppnas fylls salen av matgäster. Om kocken Mauno Korkeala, 35, inte hinner på kaffe så hinner han inte senare heller. - Kocken skall handla snabbt. Kan eller hon måste veta i vilken ordning allt ska ske. Att portionera upp en rätt kräver redan fyra lyft. Att lägga upp tjugo portioner omfattar åttio arbetsskeden. Utan god teamanda hos hela personalen lyckas det inte. I köket på Elite sköter det gamla bekanta teamet arbetsuppgifterna som sammansvetsad grupp. Två till tre arbetstagare sköter ett skift. På morgonturen görs förberedelserna. Såserna hämtas från kylen och värms i vattenbad. Då kunden gör sin beställning tar Korkeala fram råvarorna och börjar tillreda. Han tillreder maten själv ända från början. - Jag försöker öva mig i att känna igen den ursprungliga smaken på maten. Kryddandet är svårast och mest krävande. Hur smakar en gös utan kryddor? Då jag vet det kan jag lägga till och kombinera kryddor utan att utplåna fiskens egen smak. Korkeala avgör om rätten är färdig genom att känna på den och iaktta. Med en blick kan man ändå inte känna smaken. Korkeala avsmakar slutresultatet. Han känner till de produkter som används vid tillagningen och som skaffas från ett ekojordbruk i närregionen. 10 Köksrutinerna lärde jag mig känna på tre år. Då jobbet börjar kännas för lätt, lönar det sig att se sig om efter en ny arbetsplats.

PERSONSERVICE na I restaurangkedjor bjuds det idag på halvfabrikat och färdigprodukter. Kunden får samma portion i Kuusamo och Helsingfors. På hotellets frukostbord smakar äggröran alltid likadant. Ingenting. - Maten kan göras med passion i vilket kök som helst, men arbetet i köket med färdigprodukter utvecklar inte kockens yrkeskunnande. Att enbart lägga fram maten inspirerar åtminstone inte mig. I armén bekantade sig Korkeala med fyra kockkompisar, som fick honom att söka sig till branschen. Korkeala själv lyckades ingå ett läroavtal med Restaurang Konstan Möljä. I Möljä gjorde man allting själv. Innan Korkeala fick sitt nuvarande jobb var han fem år på Palace Cafe s lunchrestaurang. Det internationella yrket öppnar möjligheter för kocken att söka sig utomlands vart som helst i världen. Gränserna har öppnats. Förr var det eftersträvansvärt att få en arbetsplats i Helsingfors. Också nu kommer man till Helsingfors men reser sedan vidare ut i världen. - En fantastisk grej. Det säger någonting om kockens hela kunnande. Det är fan- tastiskt då ungdomar söker sig till yrket och hämtar nya idéer som är värda att pröva på ute i världen. Text: Jukka Vuolle Bilder: Jukka Uotila 11

PERSONSERVICE Skönhetsvård Kosmetikförsäljare Kosmetikförsäljaren säljer kosmetik, parfymer och skönhetsvårdartiklar. Hon eller han presenterar produkterna och handleder kunderna. Försäljaren kan vara specialiserad på vissa märkesprodukter. Till arbetet kan höra att göra färganalyser, make up och organisera produktdemonstrationer. Kosmetikförsäljaren arbetar på varuhusens kemikalieavdelningar, företag och specialaffärer i branschen. Arbetet görs stående. De ämnen som ingår i produkterna kan leda till allergiska reaktioner. Arbetet förutsätter färdigheter i kundservice, ett självständigt grepp om uppgifterna, initiativförmåga och produktkunskap. Vanligen lär man sig arbetsuppgifterna genom arbetet. Lämplig grundutbildning är grundexamen i affärsekonomi eller kosmetologexamen. Även affärsgrupperingarna anordnar egen utbildning. Kosmetolog Kosmetologen främjar och vårdar hudens och kroppens skönhet och hälsa. Hon eller han arbetar i företag i branschen, hälsovårdsenheter eller spa-inrättningar. Kosmetologen kan också arbeta som produktförevisare, som försäljare specialiserad på kosmetik eller som informatör. Kosmetologen rengör hyn och behandlar ansikte, kropp, händer och fötter. Hon eller han gör make up, utför öronperforeringar, färgar ögonfransar och ögonbryn. Arbetet baserar sig på beröring och nära kundkontakt. Arbetsställningarna anstränger händer och rygg. Av kosmetologen förutsätts skicklighet i att arbeta med händerna, noggrannhet, empati och marknadsföringsinriktning. För yrket kan man utbilda sig genom att avlägga yrkeshögskoleexamen i skönhetsvård eller delta i privat utbildning. Det är möjligt att avlägga grundexamen i skönhetsvård och specialyrkesexamen i skönhetsvård för kosmetolog som fristående examen. Maskör Maskören arbetar vid teatrar, film- och televisionsprojekt, föreställningar och visningar samt inom reklam-, mode- och pressfotograferingar. Maskören är en av medlemmarna i teamet som delar på det konstnärliga ansvaret för produktionen. Han eller hon kan också arbeta som frilans eller egenföretagare. Maskören planerar och genomför rollmaskeringar som förskönar eller korrigerar. Han eller hon arbetar med bl.a. frisyrer, peruker och lösskägg. Arbetsredskap är t.ex. penslar, make up, krämer och salvor, rengöringsmedel och puder. Arbetet är projektbetonat och arbetstiderna varierande. Ståarbetet anstränger stöd- och rörelseorganen. Arbetet förutsätter att maskören har en konstnärlig blick och ett gott form- och färgsinne samt är händig och noggrann. Privata maskörskolor anordnar kurser i branschen. Som grundutbildning kan maskören ha t.ex. utbildning till kosmetolog eller frisör vid yrkesläroanstalt eller yrkeshögskoleexamen inom skönhetsvård. Herr-damfrisör Herr-damfrisören är yrkeskunnig i hårfrisering och ansning av skägg. Han eller hon klipper, kammar, lockar och färgar håret och kombinerar olika metoder. Herr-damfrisören kan också ge huvudmassage. Frisören arbetar antingen som självständig företagare, i annans företags tjänst eller hyr en frisör- eller barberarstol. Herr-damfrisören känner till olika hårbehandlingsmetoder och deras verkningar. Kemiska ämnen kan ge upphov till allergiska reaktioner. Arbetet utförs stående och kvälls- och veckoslut kan ingå i arbetsveckan. Av herr-damfrisören förutsätts färdigheter i att arbeta med händerna, social läggning, skaparförmåga och intresse för kundens yttre. Utbildning för yrket kan man skaffa sig genom att avlägga grundexamen i frisörsbranschen vid yrkesläroanstalt eller genom att delta i utbildning på området vid privata skolor. Det är möjligt att avlägga yrkesexamen och specialyrkesexamen i frisörbranschen som fristående examen. Stylist Stylisten har ansvar för det visuella uttrycket i reklambilder. Stylisten skapar den stil som eftersträvas med hjälp av kläder, assesoirer och rekvisita. Hon eller han arbetar i en arbetsgrupp tillsammans med fotografen, make up-artisten, frisören och modellen. Stylisten kan arbeta som frilans eller egenföretagare. Stylisten tar fram idéer och planerar och anskaffar den rekvisita som behövs vid fotograferingarna. Arbetstiderna kan vara oregelbundna och mycket resor ingår i arbetet. Stylisten förutsätts ha ett gott färg-, form och materialsinne och vara uppfinningsrik. Körkort är ofta nödvändigt att ha. I Finland saknas utbildning för stylister. En stor del av dem som verkar i yrket har fått sin utbildning i beklädnadsbranschen och börjat sin karriär som assistent till en stylist. Fastighetsskötsel och disponentuppgifter Fastighetsskötare Fastighetsskötaren arbetar i underhålls- och reparationsuppgifter vid fastigheter. Till arbetsuppgifterna hör att kontrollera att fastighetstekniken fungerar, göra små underhålls- och reparationsarbeten samt sköta gårdsområden. Fastighetsskötaren arbetar vid företag inom fastighetsservicen, vid disponentbyråer eller i industrins tjänst. Fastighetsskötaren har dagarbete men skall också vara anträffbar dygnet runt under dejourtider. Han eller hon förflyttar sig med bil från ett objekt till ett annat. Fastighetsskötaren arbetar självständigt utan att vara under direkt uppsikt av en förman. Av fastighetsskötaren förutsätts initiativtagande och ett självständigt och ansvarsbetonat arbetssätt samt inriktning på kundbetjäning. Körkort är ofta nödvändigt. För yrket kan man utbilda sig genom att avlägga grundexamen i husbyggnadsteknik vid yrkesläroanstalt. Också grundexamen i maskinoch metallteknik, i elteknik eller i byggnadsteknik ger en bra grund för yrket. Fastighetsförman Fastighetsförmannen arbetar i förmansuppgifter inom fastighetsskötseln. Till uppgifterna hör att leda arbetstagarna och övervaka arbetet samt själv delta i fastighetsarbetena. Arbetsplatser finns vid privatföretag för inom fastighetsservice och underhåll samt vid kommunala och statliga enheter. I stora företag går större delen av arbetstiden till planering och pappersarbete. I småföretag deltar förmannen också själv i underhålls- och reparationsarbetena. Arbetsmiljön växlar från kontorsmiljö till de fastigheter och utomhusanläggningar som förmannen har ansvar för. Arbetet är oftast dagarbete. I arbetsledningsuppgifter fordras tekniskt kunnande och arbetserfarenhet. Av personer i förmansställning förutsätts organisationsförmåga, sociala färdigheter, förmåga att uttrycka sig tydligt och ta ansvar. För yrket kan man utbilda sig genom att studera husbyggnadsteknik vid yrkeshögskola och avlägga ingenjörsexamen. För yrket kan man också utbilda sig genom att avlägga grundexamen i husbyggnadsteknik vid yrkesläroanstalt på andra stadiet. Anläggningsskötare, hallföreståndare Anläggningsskötaren eller hallföreståndaren svarar för skötseln av inom- eller utomhus utrymmen för motionsaktiviteter och sport. Han eller hon ser till att platserna är i skick och har hand om kundservicen. De kan t.ex. arbeta som hallförestån- 12

PERSONSERVICE dare eller sportplansskötare. Arbetsplatser finns i kommuner och städer samt vid privatägda sporthallar. Arbetsuppgifterna har utvecklats mot ökande betoning på kundservice. I sitt arbete kommer anläggningsskötaren mycket i kontakt med människor. Arbetsmiljön varierar enligt sport- eller motionsgrenen från sporthallar till uteplaner. Anläggningsskötaren arbetar i huvudsak om kvällar och under veckoslut, då hallarna och sportplanerna används mest. I yrket behövs grundkunnande på bygg- och anläggningsteknikens områden, inriktning på kundbetjäning och samvetsgrannhet. Anläggningsskötaren skall ha ett fast grepp om ordningen vid anläggningarna och förstahjälpskunnande som behövs då olyckor inträffar. Det är möjligt att avlägga examen för anläggningsskötare eller hallföreståndare som fristående examen. Gårdskarl Gårdskarlen har tillsyn över fastigheter genom att sköta underhålls- och reparationsarbeten och städa. Ofta svarar han eller hon för en enskild fastighet eller några fastigheter tillsammans. Sommartid hör gräsklippning och vintertid snöskottning och plogning samt sandning till arbetsuppgifterna. Inom stadsområdena kan gårdskarlen sköta rengöringen av en kort bit av gatan. Gårdskarlarna arbetar i privata fastighetsbolags eller kommunens och statens tjänst. Gårdskarlen arbetar ensam men kommer i sitt arbete i kontakt med invånarna i huset. Arbetsmiljön omfattar de inne- och uteområden som hör till fastigheten. Gårdskarlens typiska arbetstid är mellan klockan 6-17 och flexibla arbetstider tillämpas då det behövs. Gårdskarlar på heltid har fem dagars arbetsvecka. I yrket behövs mångsidigt tekniskt kunnande, initiativtagande och samarbetsförmåga. Tålamod och långsiktigt handlande behövs i många situationer. Lämplig utbildning för yrket är grundexamen i husbyggnadsteknik som kan avläggas vid yrkesläroanstalt på andra stadiet. Hushållsarbete Hembiträde Till hembiträdets eller hemservicearbetarens uppgifter hör städning i hemmet, textil- och klädvård, matlagning, skötsel av gård och trädgård, olika underhållsarbeten, personligt bistånd och ärenden. Hembiträdet kan arbeta vid företag eller organisationer som erbjuder hemservice som köptjänster, som kommunal arbetstagare eller sysselsätta sig själv som företagare. Hemservice köps t.ex. av barnfamiljer där föräldrarna arbetar och för åldringar. I arbetet förflyttar sig hembiträdet från ett hem till ett annat. Paustider och -platser måste avpassas enligt arbetsbeställningarna. Arbetet förutsätter praktiska färdigheter, ett systematiskt och ansvarsfullt arbetssätt, smidighet, vardagspsykologi och god fysisk kondition. Lämplig utbildning för yrket är t.ex. grundexamen i huslig ekonomi och konsumentservice och examen för anstaltvårdare. Också läroavtalsutbildning är möjlig. I branschen kan man avlägga yrkesexamen för hemservice och specialyrkesexamen för städtekniker. Inkvarterings- och hotellbranschen Hotellvärdinna Hotellvärdinnan arbetar vanligen vid stora hotell eller företag som säljer rengörings- och städtjänster till hotell och restauranger. Hotellvärdinnan svarar för hotellets hygien och städning, trivseln, linneförrådsanskaffningar och tvätt. Hon eller han deltar själv i städarbetet. Hotellvärdinnan är förman för arbetstagarna. Till uppgifterna hör att välja medarbetare till det egna arbetsområdet, ge handledning och instruera i arbetet. Arbetet är skiftarbete och värdinnan har arbetsturer också under veckosluten. Det ständiga ståarbetet kan vara ansträngande. En del rengöringskemikalier kan ge upphov till allergiska reaktioner. Av hotellvärdinnan fordras ansvarstagande, organisationsförmåga, ekonomiskt tänkande och språkkunnighet. För yrket kan man utbilda sig genom att avlägga yrkeshögskoleexamen inom turism-, hotell- och restaurangbranschen. Hotellvaktmästare Hotellvaktmästaren betjänar hotellgästerna. Han eller hon tar emot kunderna och transporterar gästernas bagage till rummen. Hotellvaktmästaren strävar efter att uppfylla hotellgästernas alla önskemål, beställer taxi, informerar om kommunikationer och rutter samt rekommenderar sevärdheter och evenemang. Hotellvaktmästaren arbetar i hotellets aula nära huvuddörren. Arbetsmiljön kan vara kall och dragig. Personalen har skiftarbete. Vissa veckodagar och säsonger är bråda. Av arbetstagaren fordras en positiv inställning till kundbetjäning, förståelse för olika situationer och vad de kräver, flexibilitet, stresstålighet, organisationsförmåga, gott minne och språkkunskap. Specialutbildning för hotellvaktmästare saknas. Arbetstagarna får sin introduktionsutbildning på arbetsplatserna. Vanligen är hotellvaktmästare ett s.k. nybörjaryrke i hotellbranschen. Vaktmästarna avancerar ofta till andra uppgifter efter att ha fått arbetserfarenhet. Receptionist Receptionisten har hand om kundbetjäningen vid hotellets receptionsdisk. Hon eller han tar emot rumsbeställningar, sköter in- och utcheckning samt hotellräkningar. Receptionisten förmedlar telefonsamtal och olika kundinformationer till kunderna. Han eller hon informerar kunderna och svarar på frågor som kommer via Internet. Receptionisten har hand om kontakterna till hotellets övriga avdelningar och bör veta vad som händer i huset. Arbetsuppgifterna skiftar från en situation till en annan och avbrott hör till yrkets natur. Brådskan varierar enligt årstid och veckodag. Personalen har skiftarbete. Av receptionisten förväntas en positiv inställning till kundbetjäning, förståelse för olika situationer och vad de kräver, flexibilitet, stresstålighet, systematik, gott minne och språkkunskap. För yrket kan man utbilda sig genom läroavtal eller genom att avlägga yrkeshögskoleexamen inom turism, hotell- och restaurangverksamhet. Turism Turistrådgivare Turistrådgivaren arbetar vid kommunens turistbyrå, vid särskilda rådgivningspunkter eller ute bland människor. Han eller hon ger information om orten, dess sevärdheter och tjänster för inhemska och utländska besökare, ger råd och vägleder. Turistrådgivaren deltar i marknadsföringen och utvecklandet av turismen på orten. Han eller hon kan fungera som guide och sälja suvenirer, sköta ortens museum, dess butik och kafé samt planera utfärder och reserutter. Arbetsförhållandet räcker vanligen hela säsongen ut. Av turistrådgivaren förväntar man sig kunnande på turismens område, lokalkännedom, positiv inställning till kundservice, artigt uppförande, god förmåga att uttrycka sig muntligt och språkkunskap. Lämplig utbildning för yrket är grundexamen i turism. Examen ger behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola eller universitet. Reseguide (i utlandet) Reseguiden planerar resenärerna semesterprogram, ordnar utflykter i resemålet, fungerar som guide på utfärder, har hand om ärenden som hör ihop med semesterresan, träffar kunderna på kundservicestället och sköter kontorsarbetet. Reseguidens arbetsmål växlar under säsongen från hettan i Fjärran Östern till snöiga alplandskap. I praktiken har guiden ingen avgränsad klar arbetstid utan det dagliga arbetet kan räcka från tidig morgon till sena kvällen. Guiden och resenärsgruppen är ofta som en enda familj som rör sig och bor tillsammans. Av reseguiden förväntar man sig en positiv livsinställning och intresse för kundservice, vänlighet, tålamod, anpassningsförmåga, entusiasm och språk 13

PERSONSERVICE kunskap. Arbetet förutsätter att guiden ständigt skaffar mer kunnande om resemålet. I allmänhet utbildar researrangören guiderna på sina egna kurser. På små resebyråer introducerar den erfarna guiden nykomlingarna i branschen i resemålet. Också en del folkhögskolor har anordnat guidekurser. Rengöringsservice Fönstertvättare Fönstertvättarna rengör fönster i kontor och bostäder. Arbetet kan också gälla skyltfönstren i affärslokaler, glasväggar, reklamljusskyltar och lyktor. Före tvätten rengörs fönstret från smuts och dam. Fönstertvättare arbetar i städföretags eller specialiserade fönsterrengöringsföretags tjänst. Fönsterrengöringen görs för hand. Som arbetsredskap används olika rengörings- och upplösningsmedel, ämbar, tvättsvampar, städtrasor och fönsterskrapor, stegar samt ibland också lyftanordningar och s.k. målarkälke. Arbetet görs både inomhus och utomhus under alla väderförhållanden. Arbetet görs ofta som ackordarbete. Fönstertvättaren skall kunna välja rätt rengöringsmedel för olika objekt och rätt arbetssätt. I arbetet gäller det att vara omsorgsfull och försiktig, ha god balans och ta ansvar för arbetet. Arbetsgivaren lär ut de metoder som behövs i arbetet. På andra stadiet kan man avlägga grundexamen i rengöringsservice. Tvätteriföreståndare Tvätteriföreståndaren leder tvätteriets och tvätteriaffärens verksamhet. Han eller hon svarar för att arbetsenheten ger resultat och sköter företagets kundrelationer. Som förman har tvätteriföreståndaren i uppgift att fördela arbetsuppgifterna och lära nya arbetstagare grunderna i arbetet. Då det behövs deltar han eller hon själv i arbetet. Arbetet är dagarbete, men under bråda tider blir dagarna långa. För att finna lösningar på överraskande problem kan ett långt arbetspass krävas. Av tvätteriföreståndaren krävs organisationsförmåga, sociala färdigheter och förhandlingsförmåga. Till yrket kan man utbilda sig genom läroavtal eller genom att avlägga grundexamen i rengöringsservice vid yrkesläroanstalt. Arbetsgivaren ger också ofta introduktionsutbildning i arbetet och utbildning för yrket. Städare Städarens arbete bestäms enligt arbetsobjektet. Städaren arbetar vid städserviceföretag, fastighetsföretag, industrin, affärsenheter eller i den offentliga sektorns tjänst. En del arbetar som självständiga företagare. Som arbetsredskap använder städaren trasor, borstar, moppar och arbetsmaskiner. Arbetsobjekten och platserna kan ligga trångt, vara dragiga, fuktiga eller bullriga. Arbetsställningarna kan vara ansträngande för stöd- och rörelseorganen. Av städaren förutsätter man god hälsa, ett självständigt arbetssätt, noggrannhet, ansvarstagande och serviceinriktning. För yrket kan man utbilda sig genom läroavtalsutbildning eller genom att avlägga grundexamen i rengöringsservice vid yrkesläroanstalt. Arbetsgivaren ger också ofta introduktionsutbildning i yrket. Matservicebranschen Barmästare Barmästaren är specialiserad på att blanda och servera drinkar åt kunderna i baren. Han eller hon blandar till dryckerna inför kunderna och tar betalt. Arbetsplatsen kan t.ex. vara en dansrestaurang, musikbar, disco, nattklubb, fartygsrestaurang, hotellrestaurang, bar osv. Av barmästaren förväntas ett smidigt och gott uppförande, samarbetsförmåga och språkkunskaper. En positiv inställning till kundservice är utgångspunkt för barmästarens yrke. Arbetet är ofta skiftarbete och arbetsrytmen varierar. Veckosluten är bråda tider. Ståarbetet och bullret kan vara ansträngande. Man kan utbilda sig för yrket genom läroavtalsutbildning eller genom att avlägga grundexamen i hotell- och restaurangbranschen vid yrkesläroanstalt. Efter att ha skaffat sig arbetserfarenhet kan barmästaren avlägga specialyrkesexamen för barmästare. Alkoholdrycker får serveras endast av personer över aderton år. Hovmästare Hovmästaren är förman för servitörerna och deltar i kundservice- och försäljningsarbetet. Han eller hon leder och övervakar servitörernas arbete, kundservicen och utskänkningen. Hovmästaren säljer också restaurangens produkter och tjänster och ger anbud för olika tillfällen och fester. Arbetsplatsen kan vara en hotellrestaurang, mat-, dans- eller fartygsrestaurang eller nattklubb. Arbetet är skiftesarbete och man arbetar oftast också på veckosluten. Under bråda tider kan arbetsdagarna bli långa. Buller och svag belysning kan vara påfrestande. Arbete kräver god organisations- och samarbetsförmåga, kreativitet, försäljningskunnande och vänligt uppträdande. Till hovmästare kan man utbilda sig genom att först avlägga grundexamen inom hotelloch restaurangbranschen vid yrkesläroanstalt och efter att arbetserfarenheten utökats avlägga specialyrkesexamen för förmän inom hotell-, restaurangoch storhushållsbranschen. Som hovmästare arbetar också personer som avlagt yrkeshögskoleexamen till restonom inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. Kock Kocken tillreder maträtter för restaurangens kunder. Kocken deltar ofta i planeringen av menyer och maträtter. Han eller hon sköter också ofta om mottagningen och lagringen av matvaror samt rengöringen av köket. Kocken arbetar i köket, men kan också ha till uppgift att lägga sista handen vid tillredningen av en rätt eller portionera upp rätterna i restaurangsalen. Arbetet i köket är brådskande. Till arbetet hör hantering och förbehandling av råvarorna, halvfabrikaten och komponenterna i maträtterna samt själva matlagningen. Som arbetsmiljö är köket bullrigt, hett och fuktigt. Det ständiga ståendet kan bli ansträngande. En del ämnen kan ge upphov till allergiska reaktioner. Arbetet förutsätter fingerfärdighet, fantasi, ekonomiskt tänkande, organisations- och samarbetsförmåga och gott smak- och luktsinne. Till yrket kan man utbilda sig genom läroavtal eller genom att avlägga grundexamen inom hotell- och restaurangbranschen (restaurangkock) vid yrkesläroanstalt. Restaurangservitör Restaurangservitören har försäljnings- och kundserviceuppgifter. Servitören tar emot kunden, presenterar och rekommenderar mat och dryck och förmedlar beställningarna vidare till köket. Servitören dukar borden, serverar maten och dryckerna, tar betalt och ställer borden i ordning igen efter kunderna. Då arbetsskiftet slutar gör servitören upp sin redovisning. Arbetet är i allmänhet skiftarbete och arbetsrytmen varierar mycket. Veckosluten är särskilt bråda tider. Arbetet är tungt, servitören rör sig mycket under arbetsdagen och måste bära och lyfta mycket. Buller och dålig belysning kan vara påfrestande faktorer. Yrket kräver organisationsförmåga och serviceinriktning. Servitören förväntas uppträda smidigt och vänligt, kunna samarbeta, ha sinne för siffror, gott minne och språkkunnighet. För yrket kan man utbilda sig genom läroavtalsutbildning eller genom att avlägga grundexamen inom hotell- och restaurangbranschen (servitör) vid yrkesläroanstalt. Utskänkningen av alkohol får inte skötas av person under 18 år. Restaurangchef Restaurangchefen svarar för restaurangverksamheten i sin helhet, dess lönsamhet och ekonomiska resultat. Restaurangchefens arbetsplats kan t.ex. vara en mat-, drink-, dans- eller fartygsrestaurang, nattklubb eller hotellrestaurang. Restaurangchefen planerar och leder serverings-, kundserviceoch försäljningsarbetet. I arbetet ingår att svara för restaurangens anskaffningar och förråd, utrymmenas skick och renlighet, för kostnadsberäkningar och budgetering. Till förmansupp- 14

PERSONSERVICE gifterna hör också att välja nya medarbetare och instruera dem i arbetsuppgifterna. Restaurangchefen deltar också i kundservice- och försäljningsarbetet. I yrket behövs idérikedom, organisationsförmåga, självständighet, språkkunskaper, ansvarstagande och ekonomiskt tänkande. Till restaurangchef kan man utbilda sig genom att avlägga yrkeshögskoleexamen för restonom inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. Det är möjligt att avancera till restaurangchef också genom arbetet. Grundutbildningen kan vara grundexamen inom hotell-, restaurang- och storhushållsbranschen. Efter att arbetserfarenheten utökats kan man som fristående examen avlägga specialyrkesexamen för förmän inom hotell-, restaurang- och storhushållsbranschen som kompletteras t.ex. med företagets interna utbildning. Restaurangarbetare Restaurangarbetaren eller biträdet assisterar i restaurangköket och salen. Han eller hon deltar i matlagning, portionering och försäljning samt svarar för rengöring av köksutrymmen och utrustning. Typiska arbetsplatser är restauranger, kaféer och personalrestauranger. Arbetsuppgifterna är mångsidiga och beror också på om restaurangarbetaren arbetar i köket eller i kundutrymmena. På större arbetsplatser kan biträdet delta i arbetet både i restaurangköket och salen. I arbetsuppgifterna kan också ingå försäljning vid självbetjäningslinjerna och portionering av maten. Som arbetsmiljö är köket hett och bullrigt. Arbetet är ständigt ståarbete. I arbetet krävs organisationsförmåga, rask arbetstakt, samarbetsförmåga och kundserviceinriktning. Till restaurangarbetaryrket kan man utbilda sig genom att avlägga grundexamen vid yrkesläroanstalt inom cateringbranschen eller hotelloch restaurangbranschen. Storköksföreståndare Storköksföreståndaren leder och planerar arbetet i storhushåll. I förmansuppgifterna behövs kreativitet, vilja att ta ansvar, god organisationsförmåga och samarbetsberedskap. Storhushåll finns t.ex. vid skolor, läroanstalter, daghem, åldringshem, sjukhus, försvarsmakten och personalrestauranger. Storköksföreståndaren svarar för anskaffning och förvaring av matvarorna, för skötseln av köksutrymmena, kostnadsberäkningar och budgetering. Föreståndaren gör upp menyer, leder serveringsarbetet och fungerar som förman. Till storköksföreståndare kan man utbilda sig genom att avlägga yrkeshögskoleexamen inom turism och restaurangbranschen (restonom). Det är också möjligt att avancera till storköksföreståndare genom arbetet. Grundutbildningen kan vara grundexamen vid yrkesläroanstalt inom hotell-, restaurang- och storhushållsbranschen. Efter att arbetserfarenheten utökats kan man som fristående examen avlägga specialyrkesexamen för förmän inom hotell-, restaurang- och storhushållsbranschen. Köksarbetare Köksarbetare arbetar i köken i storhushåll. Köksarbetaren deltar i matlagning, portionering, servering, rengöring av köksutrymmena och skötsel av kärlen. Typiska arbetsplatser är personal- och arbetsplatsrestauranger, köken vid läroanstalter, daghem, vårdanstalter och sjukhus. Arbetsinnehållet varierar enligt arbetsplatsen. Till uppgifterna kan höra försäljning, kassaskötsel, mottagning av beställningar och förpackning av matvaror. I arbetet kan också ingå kärldisk och sortering av kärlen före och efter diskning. Som arbetsmiljö är storköket bullrigt, dragigt, hett och fuktigt. Arbetet är ständigt ståarbete. En del mat- och rengöringsämnen kan ge upphov till allergiska reaktioner. Av köksarbetarna förväntar man sig god organisationsförmåga, rask arbetstakt och en positiv inställning. Arbetstagaren bör ha salmonellaintyg och hygienpass. För yrket kan man utbilda sig genom att avlägga grundexamen vid yrkesläroanstalt inom hotell-, restaurang- och storhushållsbranschen. De köksarbetare som saknar grundutbildning för yrket bör få introduktionsutbildning på arbetsplatsen. Kock i storhushåll Kockar i storhushåll tillreder mat vid bl.a. vid sjukhus, åldringshem, läroanstalter och personalrestauranger. Till arbetet hör också att ta emot och lagra livsmedel, behandla råvaror, tillreda mat, portionera och servera maten och sköta rengöringen av köket. Ett typiskt drag för matlagningen i storhushåll är att det är en stor mängd portioner, specialrätter och dietmat som tillagas på en gång. Arbetet förutsätter god kännedom om matvaror och hygien. I storkök svarar kocken för matlagning som baserar sig på recept och anvisningar. I arbetet används olika slags stora maskiner och köksutrustning. Som arbetsmiljö är storköket bullrigt, dragigt, hett och fuktigt. Arbetet utförs oftast stående. Arbetet kräver noggrannhet och samarbetsförmåga. Till yrket kan man utbilda sig genom läroavtal eller genom att avlägga grundexamen vid yrkesläroanstalt inom cateringbranschen. Det är också möjligt att avlägga yrkesexamen för storhushållskock. Som specialyrkesexamen kan man avlägga examen för dietkock och förman inom hotell-, restaurang- och storhushållsbranschen. 15

ICT-BRANSCHEN ICT-BRANSCHEN Inom ICT-branschen produceras dator- och telekommunikationsutrustning datorer periferutrustning, mobiltelefoner och datanät - samt programvara, webbtjänster och expert- och konsulttjänster. ICT-branschen kan indelas i varuproduktion, tjänsteproduktion och innehållsproduktion. Produktionen sker inom flera olika närliggande branscher, såsom elektronikindustrin, datakommunikationsbranschen och databehandlingstjänsterna. Finland är ett av de ledande länderna som tillverkare och exportör av ICT. Branschen har stor betydelse för vår nationalekonomi. Finländarna är flitiga användare av data- och telekommunikationstjänster för nytto- och underhållningsändamål. Företagen åter använder data- och telekommunikationstjänster för att effektivera sin affärsverksamhet och förbättra produktiviteten. Inom ICT-branschen är många uppgifter av teknisk natur såsom inom elektronikindustrin, på datakommunikationens och programmeringens områden. Men alla uppgifter är inte tekniska. Exempel är tillämpningen av datateknik på handelns, förvaltningens och verksamhetsinnehållets områden. I uppgifterna inom branschen betonas förutom tekniska kunskaper också kunnande på affärsverksamhetens, projektarbetets och den internationella verksamhetens områden samt sociala färdigheter och språkkunskaper. Arbetsplatser finns både inom företag och vid organisationer som producerar och använder produkter och tjänster. Här ges några exempel på yrken inom ICT-branschen. Mera omfattande beskrivningar av yrkena i branschen och intervjuer med personer som arbetar i branschen finns i webbtjänsten www.ammattinetti.fi 16

ICT-BRANSCHEN 17

ICT-BRANSCHEN Jan-Peter Palmunen arbetar med underhåll och utveckling av adb-system. Han planerar nättjänster, bedömer behovet av förnyelser och tekniska krav samt den ekonomiska lönsamheten i förverkligandet av dessa. Palmunen programmerar också med de vanligaste programmeringsspråken. Tekniska färdigheter behövs alltså viktigast är dock tankearbetet. Först efter det kommer Windows, Macintosh och Linux. Viktigast är tankearbetet Systemspecialist Jan-Peter Palmunen Systemspecialist Jan-Peter Palmunen, 28, fungerar som systemspecialist vid Plugi Oy i Kuopio. Plugi är Finlands största bildbyrå för förmedling av digitala bilder som fritt får publiceras. Kunderna är i huvudsak reklambyråer och företag. Palmunens huvudsakliga arbetsuppgifter är planering och dokumentation. Han deltar också i den grafiska planeringen. Hans val av yrke är en naturlig fortsätt- ning på den egna hobbyverksamheten, men inte en självklar sådan. - Jag hade sysslat med datorer hela mitt liv men drömde om att avlägga examen som danslärare. Då ryggbesvär hindrade den danskarriär jag hade tänkt mig blev jag tvungen att välja en annan inriktning. Palmunen avlade examen för datanom och arbetade med sina hobbyintressen Jag stannar i IT-branschen men nog skulle jobbet som lantbruksavbytare duga också. Jag har nämligen erfarenhet. som utgångspunkt. Senare arbetade han ett år som webbmaster. Före sin nuvarande arbetsplats arbetade Palmunen sex år i ett företag som producerade programoch Internettjänster. Där svarade han för produktion av nättjänster, systemunderhåll och datakommunikation. Han har också erfarenhet av andra yrken. Han har arbetat som barmästare, DJ på restaurang och lantbruksavbytare. Förutom arbetet med datasystemen och programmering deltar Palmunen i arbetsplatsmöten, utarbetar offerter och handleder kunderna. Han har normal kontorsarbetstid. Det passar honom att arbeta hemma också om han vill. Palmunen upplever att han har lyckats i arbetet då kunderna anser att tjänsterna underlät- 18

ICT-BRANSCHEN tar deras affärsverksamhet. Det känns positivt att lyckas väl men ansvaret kan vara tungt. I mitt förra arbete skötte jag ett otal uppgifter samtidigt. Nu då jag i ro får koncentrera mig på ett uppdrag åt gången känns det emellanåt som om jag inte fick något till stånd. Det är litet konstigt. Jan-Peter Palmunen har för avsikt att utvecklas inom sin bransch. Han planerar att förbättra teorikunnandet med universitetsstudier men det är inte bråttom med det. Han lär sig också tack vare den utbildning som ordnas av arbetsplatsen. Enligt Palmunen är det viktigt med matematiskt och logiskt tänkande i adb-yrken. I försäljningen av tjänster är det viktigt att kunna marknadsföring och ha samarbetsfärdigheter. Om man söker sig till branschen bör man vara beredd på att ständigt vidareutbilda sig. Man bör ha fötterna på marken och gå framåt utan att glömma att det finns annat i livet än arbetet. Text: Toni Lehtonen/Jukka Vuolle Bilder: Mikko Mäntyniemi 19

ICT-BRANSCHEN I arbetet krävs förutom kännedom om programvaror också bland annat programmeringsoch planeringskunnande samt samarbetsförmåga och kundserviceinriktning. Man kan utbilda sig för yrket t.ex. genom att avlägga diplomingenjörsexamen (DI) eller filosofie magister examen (FM) inom en lämplig studieinriktning, yrkeshögskoleexamen för ingenjör eller tradenom eller datanomexamen inom yrkesutbildningen på andra stadiet. Planerare, datateknik kunnande, kommunikationskunnande, samarbetsförmåga och färdigheter i kundservice. Gott minne och förmåga att gestalta stora helheter är viktiga. Webbmastrarna har olika utbildningsbakgrund. Många har en examen på yrkeshögskolenivå (ingenjör eller tradenom), men det är också möjligt att skaffa sig yrkesutbildning genom att avlägga datanomexamen vid läroanstalter på andra stadiet på området för handel och förvaltning eller genom att ingå läroavtal. Mikrostödperson Mikrostödpersonen arbetar vid företag och ämbetsverk som använder datateknik. De installerar datorutrustning och program, underhåller datanätet, söker och löser fel samt handleder användarna. Till uppgifterna hör också att sätta sig in i tillämpningen av nya program och ny utrustning. Arbetet är vanligen dagarbete. Arbetstakten växlar och det är ofta bråttom för uppgifterna handlar ofta om att snabbt reagera i akuta situationer. Arbetsuppgifterna kräver att man lyfter och bär maskiner. Arbetet utförs ofta i besvärliga ställningar. Av mikrostödpersonen krävs tekniskt kunnande, serviceanda och koncentrationsförmåga, flexibilitet och kunskaper i engelska. Arbetet kräver snabb reaktions- och problemlösningsförmåga. Man kan utbilda sig för yrket t.ex. genom att avlägga yrkeshögskoleexamen i teknik för ingenjör (YH), eller yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi för tradenom. Programplanerare och programmerare Programplanerarna och programmerarna arbetar i uppgifter inom programvaruproduktionen. Till deras uppgifter hör att planera och förverkliga nya programprodukter och utveckla dem som redan är i bruk. Till arbetet kan också höra att utveckla teknologin för programvaran och att undervisa. Programmeringsarbetet sker med hjälp av datorer i kontorsmiljö. Teamarbete är vanligt. Till arbetet kan höra att resa till kunderna och presentera produkterna. I projektarbete kan arbetsdagarna lätt bli långa. Datateknikplanerarna arbetar i utvecklings- och underhållsuppgifter vid datateknikföretag och organisationer som använder datatekniska tillämpningar. Yrkesbenämningen kan enligt specialiseringsområde t.ex. vara systemplanerare eller webbplanerare. Till arbetsuppgifterna kan också höra kundservice, undervisning och administrativa uppgifter. Den typiska arbetsmiljön är ett kontor, där planerarna arbetar som medlemmar i ett team. Till arbetet kan höra att resa till kunderna och presentera produkterna. I projektarbete kan arbetsdagarna lätt bli långa. I arbetet behövs programmeringskunnande och samarbetsförmåga och i en del uppgifter också kunnande på affärsverksamhetens område. Man kan utbilda sig för yrket t.ex. genom att avlägga lämplig högskoleexamen (diplomingenjör eller filosofie magister) examen vid yrkeshögskola (ingenjör eller tradenom) eller datanomexamen inom yrkesutbildningen på andra stadiet. Webbmaster Webbmastern underhåller webbsidor. Han följer upp hur sidorna fungerar och uppdaterar och utvecklar innehållet. Webbsidorna innehåller vanligen både text och bilder, men också ljud och animationer används. Webbmastern arbetar vid företag och organisationer som planerar, underhåller och använder webbsidor. Arbetstiderna följer i allmänhet normala kontorsarbetstider. Arbetsdagarna kan lätt bli långa. Typiska hälsorisker är hållningsfel och belastningsskador. Yrket förutsätter datatekniskt 20