Det övergripande målet för äldreomsorgen i Korsholms kommun är att erbjuda trygghet och livskvalitet för de äldre.

Förord Vid uppgörandet av en strategi som sträcker sig ända fram till 2014 finns det ett stort antal fakta som bör tas i beaktande. Att dessa fakta p.g.a. yttre omständigheter kan komma att förändras bör man dock vara medveten om. En sådan yttre omständighet är den reform av kommunstrukturerna som är under beredning inom regeringen. Att uppskatta effekterna av denna reform är i dagsläget inte möjligt och därför är det viktigt att betona att man som utgångspunkt vid planeringen av den äldrepolitiska strategin Trygghet och livskvalitet på äldre dar har haft dagens Korsholm och de fakta som idag är kända. De förslag som ges i strategin baseras till stora delar på att serviceproduktionen till de äldre förblir i kommunal regi. Detta är emellertid inte ett ställningstagande angående vem som skall producera servicen utan snarare en kartläggning över hur servicebehovet kommer att se ut och vilka personalresurser som kommer att behövas. Var och hur servicen produceras är beroende av det politiska beslutsfattandet och av hur servicemarknaden i regionen utvecklas. En avgörande faktor för hur serviceproduktionen ordnas är utvecklingen av kommunens ekonomi. Korsholm har i nuläget en något bättre utveckling av skatteinkomster än landet i övrigt. (Bilaga 8 visar inrikesministeriets prognos för den ekonomiska utvecklingen i Korsholm fram till år 2007.) Om denna utveckling fortsätter eller inte beror bl.a. på vilka som flyttar in och ut ur kommunen. En kartläggning av in- och utflyttningen finns i bilaga 9. En annan faktor som kan påverka den framtida serviceproduktionen är hur pensionärernas inkomstutveckling ser ut. De åldringar som i dagens läge får kommunal vård och omsorg har överlag låga pensioner och därför är systemet med avgifter baserade på pensionsnivån förmånligt för dem. Man vet dock att pensionärerna framöver kommer att få det bättre ställt ekonomiskt (bilaga 10) och därmed uppstår frågan om de kommer att ha en större benägenhet att söka sig till privata serviceproducenter och om detta bör beaktas vid planeringen av den kommunala servicen. I Finland finns sedan 2004 ett lagstadgat system om användning av servicesedlar inom vård- och omsorgstjänster och ett införande av servicesedlar kunde därför vara ett komplement till kommunalt producerad service. För att lägga ut serviceproduktionen krävs emellertid ett nytt sätt att leda den kommunala verksamheten och nya former av kunskap kommer då att behövas vid t.ex. upphandling och övervakning. Att förutsättningarna för tillhandahållande av service till äldre är beroende av många olika omständigheter och att dessa omständigheter snabbt kan förändras står klart. Därför är det betydelsefullt att den äldrepolitiska strategin årligen uppdateras så att serviceproduktionen och utbudet av service motsvarar det verkliga behovet. Det är även väsentligt att man vid planeringen av service till äldre alltjämt behåller kunden i centrum, så att all planering utgår från kunderna och deras servicebehov. Kommunen bör därför sträva till att underlätta samarbetet mellan de kommunala enheter som förser de äldre med service samt på olika sätt stödja privata serviceproducenter så att kundernas rätt till service och valfrihet säkerställs även i framtiden. Även möjligheterna till ett utökat samarbete inom serviceproduktionen med våra grannkommuner bör ständigt undersökas. En första genomgång sker i den servicestrategi för Vasaregionen som färdigställs våren 2006. I

Sammanfattning För att kunna skapa förutsättningar för ett bra liv för kommunens äldre invånare är det viktigt att visioner och strategier, som motsvarar de framtida behoven, finns utformade. Den äldrepolitiska strategi som nu utarbetats sträcker sig från år 2004 till år 2014, men ett längre perspektiv fram till år 2030 har även tagits i beaktande. Utgångspunkten för kommunal äldrepolitik är de nationella och internationella program för äldrepolitik som finns fastslagna. I Finland är den främsta målsättningen att ett gott välbefinnande och en hög livskvalitet tryggas, samt att förutsättningar för de äldre att klara sig på egen hand finns. Även skapandet av möjligheter till social aktivitet och integration samt växelverkan mellan generationer är viktiga områden. Högsta prioritet ges dock till att de äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. De viktigaste förutsättningarna för att förverkliga detta är att upprätthålla de äldres funktionsförmåga, att ha en tillgänglig och flexibel hälso- och sjukvård, samt att hemvård och olika former av stödtjänster finns att tillgå. Även stödet till anhöriga, som vårdar äldre i hemmet, framhålls som en viktig förutsättning. Respekten för de äldre och deras integritet är en viktig del i vården och omsorgen av de äldre. I diskussionerna med representanter för de olika enheterna inom äldreomsorgen betonades att förutom personalens bemötande, så handlar det även om att kommunen i sina vägval, prioriteringar och utvecklingsalternativ visar respekt t.ex. genom ökade personalresurser samt genom skapande av boendemiljöer som respekterar den enskilde människan och värnar om hennes personliga integritet. En av de viktigaste frågorna vid uppgörandet av en äldrepolitisk strategi är frågan om hur behovet av hjälp och vård kommer att se ut i framtiden. Ett verktyg för klargörandet av denna fråga är befolkningsprognoser. Markku Lankinen (specialforskare vid Helsingfors stad) har i sin befolkningsprognos för Korsholms kommun förutspått att andelen äldre om 15 år kommer att ha ökat med 60 %, vilket innebär att gruppen 65 år och äldre då skulle utgöra nästan 22 % av befolkningen i kommunen. Den grupp, som vård och omsorgsbehovet kommer att växa särskilt mycket för och som förutspås att mer än fördubblas fram till år 2030 är gruppen 85 år och äldre. Vid beräknandet av det framtida vårdbehovet bör man även förutom befolkningsutvecklingen ta hänsyn till utvecklingen av de äldres hälsotillstånd, funktionsförmåga och livsstil. Prognoserna visar att de yngre äldre kommer att bli friskare, medan det framtida hälsotillståndet för hela gruppen äldre är oklarare. Det finns dock några sjukdomsgrupper som förutspås öka i Finland och som bör tas i beaktande vid beräknandet av det framtida vårdbehovet. En av de viktigaste målsättningarna för den framtida äldreomsorgen både nationellt och i Korsholms kommun är att minst 90 % av de 75 år fyllda skall kunna bo i sina egna bostäder. År 2002 bodde 89 % av Korsholms 75 år fyllda hemma. För att stödja hemmaboendet krävs en väl fungerande hemservice och hemsjukvård. Utgående från de nationella rekommendationerna för hemvårdens täckning skall hemvård kunna erbjudas minst 25 % av de 75 år fyllda. II

År 2002 låg Korsholms kommun på 15,7 %. För att kunna höja servicenivån till den lägst rekommenderade nivån för gruppen 75 år och äldre skulle personalstyrkan fram till år 2014 behöva ökas markant. För att skjuta upp service- och institutionsboendet så länge som möjligt är det viktigt att satsa på den öppna vården. En viktig del av den öppna vården är det förebyggande arbetet som kan bestå av uppsökande, informerande, aktiverande och rehabiliterande verksamheter. I Korsholm finns redan en äldrerådgivare som arbetar med demensrådgivning och förebyggande arbete men målet är att bilda ett team för äldrerådgivning så att arbetet både kan utökas och utvecklas. Det förebyggande arbetet sker dock inte endast inom social- och hälsovårdssektorn, utan det är av vikt att man inom alla kommunala verksamheter arbetar för att göra samhället mera tillgängligt för de äldre och att man reserverar resurser för detta. De förbättringar som t.ex. kan göras i samhället är att man planerar boendemiljöer, kollektivtrafik och service med de äldres behov i åtanke, samt att meningsfulla och mångsidiga aktiviteter erbjuds i kommunens alla delområden. Antalet anstaltsplatser och platser inom serviceboende bör enligt de nationella rekommendationerna ha en täckning på 8 12 %. För närvarande ligger Korsholm över rekommendationerna, vilket innebär att om man utgår från enbart befolkningsprognoserna kommer således platsantalet att räcka till även 2014, men om man även tar den förväntade ökningen av vissa sjukdomar i beaktande så skulle platsantalet behöva ökas något. Även platser för korttidsvård samt avlastningsplatser för de som finns i närståendevård skulle behöva ökas. En viktig förutsättning för att en god och kvalificerad äldreomsorg skall finnas i kommunen är att vårdpersonalens antal både inom hemvården, serviceboendet och institutionsvården är tillräckligt i jämförelse med antalet klienter och deras vårdbehov. För att personaldimmensioneringen enligt de riksomfattande rekommendationerna skall anses vara god bör det inom institutionsvården och det intensifierade serviceboendet finnas 0,80 vårdare/klient. För närvarande ligger Korsholm på ett medeltal av 0,66 vårdare/klient, vilket betyder lite över medelmåttlig dimensionering. För att god vårdkvalitet skall kunna garanteras handlar det inte endast om att bemöta klienternas behov och önskningar, utan det handlar även om personalens utbildning och människosyn, det bemötande de får samt vilka rutiner de har i sitt arbete. En kunnig och engagerad personal som mår bra och som vill utveckla sin kompetens är av största vikt då det är fråga om god vård och service. En annan förutsättning för god vård är tillgången på personal. Under de kommande åren fram till 2014 kommer stora delar av personalen inom äldreomsorgen att gå i pension och redan i dag märks en viss problematik med att hitta personal till korttidsanställningar. Därför är det viktigt att satsa på personalen och att på olika sätt sträva mot att skapa attraktiva arbetsplatser inom äldreomsorgen. För att kvaliteten i den kommunala äldreomsorgen skall kunna bibehållas och utvecklas behövs kontinuerlig uppföljning och utvärdering av äldreomsorgen. Socialcentralen har 2003 tagit i bruk ett nytt system för utvärdering, vilket ger möjlighet att snabbt och regelbundet genomföra enkätundersökningar bland servicetagare och personal. Resultaten kan III

bl.a. användas som grund för fortsatt utvecklingsarbete. På så sätt får även kommuninvånarna vara delaktiga i planeringen och utvärderingen av tjänsterna. Det övergripande målet för äldreomsorgen i Korsholms kommun är att erbjuda trygghet och livskvalitet för de äldre. De huvudsakliga delmålen för äldreomsorgen inom Korsholms kommun under åren 2004 2014 är: Att man skall satsa på den öppna vården och på det förebyggande, uppsökande, aktiverande och rehabiliterande arbetet så att minst 90 % av dem som är över 75 år skall ha möjlighet att bo hemma i sina vanliga bostäder och leva självständiga och aktiva liv. Att det finns möjligheter för 3 5 % av de 75 år fyllda att bo i servicebostad och för 5 7 % av åldersgruppen att bo på ålderdomshem eller på annan institution, då de inte längre klarar av att bo hemma. Att vården skall vara av god kvalitet. Att kunnig och kompetent personal skall rekryteras. Att informationen om äldreomsorgen till allmänheten skall förbättras. IV

Innehållsförteckning Figur- och tabellförteckning VI Begreppsförklaringar VII 1. Inledning 1 2. Principer och riktlinjer för äldreomsorgen 3 3. Åldersstrukturen i Korsholms kommun 2002 2030 5 3.1. Befolkningsprognos för Korsholms kommun 5 3.2. Befolkningsprognos för Korsholms olika delområden 7 3.3. Försörjningskvot och äldrekvot 9 4. Service och boende för äldre 11 4.1. Öppen vård 12 4.1.1. Serviceboende 13 4.1.2. Förebyggande arbete inom social och hälsovården 14 4.1.3. Förebyggande arbete inom övriga kommunala sektorer 15 4.1.4. Förebyggande verksamheter inom församlingarna och tredje sektorn 16 4.1.5. Hemvård 17 4.1.6. Stöd för närståendevård 20 4.2. Dimensionering av service inom öppen vård 21 4.3. Intensifierat serviceboende och institutionsvård 23 4.3.1. Intensifierat serviceboende 23 4.3.2. Institutionsvård 24 4.4. Dimensionering av intensifierat serviceboende och institutionsvård 25 4.5. Vanliga sjukdomsgrupper bland äldre och deras inverkan på behovet av vårdplatser inom institutionsvård 27 4.5.1. Depression 27 4.5.2. Demens 27 4.5.3. Lårbenshalsbrott och osteoporotiska benbrott på kotkroppar 29 4.5.4.Diabetes 30 4.5.5. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 30 5. Äldres funktionsförmåga 32 5.1. RAVA-mätningar 32 5.2. Vårdtyngd 34 6. Personal 36 6.1. Dimensionering av personal inom hemvården 36 6.2. Dimensionering av personal inom institutionsvård och intensifierat serviceboende 37 6.3. Kompetensutveckling 40 6.4. Rekryteringsstrategi 41 7. Servicens kvalitet 42 7.1. God vårdkvalitet inom hemvården 44 7.2. God vårdkvalitet inom institutionsvården 45 7.3. God vårdkvalitet inom serviceboende, gruppboende och demensvård 45 7.4. Uppföljning och utvärdering 46 7.5. Serviceöversikt och information 47 V

8. Mål och åtgärdsförslag 2004-2014 48 8.1. Den öppna vården skall prioriteras 48 8.1.1. Det förebyggande arbetet 48 8.1.2. Närståendevård 49 8.1.3. Hemvård 50 8.2. 3 5 % av de 75 år fyllda skall kunna erbjudas plats i serviceboende och 5 7 % skall kunna erbjudas plats i institutionsvård 50 8.3. Vården skall vara av god kvalitet 51 8.4. Kunnig och kompetent personal skall rekryteras 52 8.5. Informationen om äldreomsorgen till kommuninvånarna skall förbättras 52 8.6. Uppföljning av den äldrepolitiska strategin 52 Källförteckning Bilagor VI

Figur- och tabellförteckning Figurer Figur 1. De olika åldersgruppernas beräknade ökning från år 2002 till år 2030 s. 6 Figur 2. Befolkningsprognos för åldersgruppen 75 år och äldre i Korsholm, 2002 2030 s. 8 Figur 3. Korsholms försörjningskvot 2002 2030 s. 9 Figur 4. Korsholms äldrekvot 2002 2030 s. 10 Figur 5. Vårdpyramid över de tjänster som erbjuds äldre i Korsholm s. 11 Figur 6. Prognos för antalet dementa i Korsholm, 2002 2030 s. 29 Figur 7. Ökningen av vårdplatsbehovet för perioden 2010 2030 jämfört med år 2002 (i antal) s. 30 Figur 8. RAVA medelvärde inom äldreomsorgen i Korsholm, år 2000 och 2002 s. 33 Figur 9. Vårdtyngdsmedelvärde inom äldreomsorgen i Korsholm, år 2000 och 2002 s. 34 Figur 10. Jämförelse av RAVA- och vårdtyngdsmedelvärden inom äldreomsorgen i Korsholm år 2000 och 2002 s. 35 Tabeller Tabell 1. Befolkningsprognos för befolkningsgrupperna 65 år och äldre, 75 år och äldre, samt 85 år och äldre i antal (invånare) och procent (%) s. 5 Tabell 2. Korsholms kommuns egen serviceverksamhet och boende för äldre 2002 s. 12 Tabell 3. Närståendevårdarnas genomsnittliga stöd i 15 österbottniska kommuner (2001) s. 21 Tabell 4. Ökningen av servicebehovet med 2,5 procents täckning för 65 74 åringarna s. 22 Tabell 5. Ökningen av hemvårdsbehovet med 25, 30 och 40 procents täckning för de 75 år fyllda s. 22 Tabell 6. Sammanfattande tabell över kommunens vårdplatser inom institutionsvård och intensifierat serviceboende (2002) s. 25 Tabell 7. Antal service- och institutionsplatser som enligt rekommendationerna borde finnas utgående från befolkningsprognoser s. 26 Tabell 8. RAVA-medelvärde och vårdrekommendation s. 33 Tabell 9. Dimensionering av hemvårdspersonal med 2,5 % servicenivå för 65 74 -åringar och 25 % servicenivå för 75 år och äldre och med hjälp 8 h./vecka, 6 h./vecka och 4 h./vecka år 2002 2014 s. 37 Tabell 10. Ökning av hemvårdspersonalen (i antal) för att 25 % täckning av 75 år fyllda skall uppnås s. 37 Tabell 11. Antal personal och vårdare på hälsocentralens bäddavdelningar i relation till klienter nationellt och i Korsholm s. 38 Tabell 12. Antal personal och antal vårdare på åldringshem i relation till klienter nationellt och i Korsholm s. 39 Tabell 13. Antal personal och vårdare inom intensifierat serviceboende i relation till klienter nationellt och i Korsholm s. 40 VII

Begreppsförklaringar Öppen vård är vård inom social och hälsovården som inte består av ett oavbrutet serviceansvar dygnet runt. De viktigaste tjänsterna inom öppenvården är hemvården, i vilken hemservicen, hemsjukvården och olika stödtjänster ingår; stödet för närståendevården, det förebyggande arbetet samt service på mottagningar och polikliniker. Hemvård består av både hemservice och hemsjukvård samt förebyggande hälsovård och stödtjänster. Hemservice innefattar mångsidig hjälp med både personlig skötsel och omvårdnad samt hjälp med olika typer av vardagssysslor. Hemservicen ges i klienternas egna hem och är behovsprövad. I hemservicen ingår även olika stödtjänster. Hemsjukvård innebär att man ger sjukvård under hälsocentralens kontroll i klientens eget hem. Hemsjukvården är indelad i fortlöpande, övervakad hemsjukvård, samt kortvarig, övervakad hemvård som ges tillfälligt. I hemsjukvården ingår vårdåtgärder, provtagning samt stöd till anhöriga. Serviceboende kan ordnas i samband med en institution, i ett servicehus eller i en bostad som klienten hyr eller äger. Serviceboende innebär att klienten får stöd och hjälp till ett självständigt liv, men någon tillsyn på natten ingår inte. Intensifierat serviceboende kan räknas som institutionsvård och det skiljer sig från övriga serviceboenden på så sätt att nattövervakning alltid ingår. Institutionsvård inkluderar ordnande av uppehälle och vård samt rehabiliterande verksamhet. Institutionsvården kan vara korttidsvård eller långtidsvård och den är avsedd för personer som behöver service dygnet runt. VIII

1. Inledning Dagens Korsholm bildades 1973 genom en sammanslagning av de fem kommunerna Björköby, Korsholm, Kvevlax, Replot och Solf, men kommunens historia kan spåras tillbaka till 1348. Korsholm är beläget på den österbottniska västkusten och har en vidsträckt skärgård och en strandlinje på ca 1500 km. Totalt har kommunen en areal på 3600 km 2 varav 864 km 2 är landareal. Befolkningen i Korsholm var vid utgången av år 2003 17028 personer och av dem har 75 % svenska och 25 % finska som modersmål. Huvudnäringarna i kommunen är servicenäringar, förädling samt jord- och skogsbruk. De 65 år fyllda utgör för närvarande ca 15,5 % av befolkningen, men deras antal förutspås att öka så att de år 2030 utgör ca 24 % av befolkningen. Åldersstrukturen i Korsholms kommun behandlas noggrannare i kapitel 3. Enlig Social- och hälsovårdsministeriet bör alla kommuner ha en uppdaterad strategi för äldrepolitiken. Syftet med strategin skall vara att trygga de äldres sociala rättigheter. I strategin skall ett program för utveckling av servicestrukturen ingå och strategin skall slå fast målen för hur kommunen avser främja de äldre kommuninvånarnas hälsa, välbefinnande och självständiga livsföring. I strategin skall det även framgå vilka förvaltningar och intressegrupper som har ansvar för att målen uppfylls. Strategin antas officiellt av den politiska ledningen i kommunen. (Social- och hälsovårdsministeriet & Finlands Kommunförbund, 2001). År 1995 utformades i Korsholms kommun ett äldrepolitiskt program som sträcker sig fram till år 2005. En av målsättningarna för denna tioårsperiod var ett fortsatt stöd för utvecklingen av den öppna vården så att de äldre skulle kunna bo hemma så länge som möjligt. Under denna period har resurser och service, främst i form av vård och omsorg, riktats mot de äldsta åldersgrupperna. Antalet anställda inom hemvården har dock inte utökats i den utsträckning som satsningarna inom öppenvården skulle ha krävt. Servicestrukturen har däremot kompletterats under denna period med platser inom gruppboenden. Aspgårdens gruppboende för demenssjuka med 10 platser byggdes 1996 och ytterligare 24 platser tillkom genom att kommunen, från och med 1999, har köpt platser vid Folkhälsans gruppboende i Smedsby. 2004 öppnade nya Solhörnan med 22 servicebostäder. Det finska gruppboendet för dementa, med 10 platser, öppnades även i samma byggnad. Dagcentralen byggdes år 1997 1998 som aktivitetscentrum för kommunens pensionärer och även nattpatrull infördes i Smedsby under denna tioårsperiod. På HVC: s bäddavdelningar och Solgård har personalresurserna ökats under perioden och en tjänst som äldrerådgivare har tillkommit i kommunen. Den nya äldrepolitiska strategin skall ligga till grund för planeringen, genomförandet och förverkligandet av äldreomsorgen under perioden 2004 till 2014, men beaktar även till vissa delar utvecklingen på längre sikt. Som utgångspunkt för arbetet med strategin har kommunens vision om en högklassig och lättillgänglig service fungerat. Arbetet med att uppdatera det äldrepolitiska programmet inleddes år 2003 och har letts av den av kommunstyrelsen tillsatta kommittén för det äldrepolitiska programmet i samarbete med en projektsekreterare, som anställts för uppgiften. Kommittén har haft följande sammansättning; Lena Gammelgård och Alf Hjerpe (kommunstyrelsen), Henrik Svarfvar och Gunilla Bertell (socialnämnden), Maj-Helen Nyback och Stefan Strang (hälsovårdsnämnden), Pehr-Göran Näsman (Äldrerådet) och Margaretha Yli-Valkama (Äldrerådet samt representant för den finskspråkiga befolkningen). Som 1

sekreterare i kommittén och projektsekreterare har Pamela Antila fungerat under 2003 och Siv Nyberg under 2004. Kommittén inledde sitt arbete i maj 2003 och har totalt sammankommit 10 gånger. Därtill har kommitténs medlemmar deltagit i sju diskussionstillfällen med kommuninvånare, kommunala förvaltningar, församlingarna, tredje sektorn och pensionärshemsföreningarna om kommunens framtida äldreomsorg. Eftersom samtliga kommunala förvaltningar har ett gemensamt ansvar för att i sin verksamhet skapa förutsättningar för ett bra liv för de äldre i kommunen, ombads kommunens olika förvaltningsorgan och nämnder att under hösten 2003 ta ställning till den befolkningsprognos som gjorts för Korsholms kommun. Genom skriftliga utlåtanden och genom en diskussion ombads de ange på vilket sätt de tänkt beakta den växande andelen äldre och deras behov, samt övriga tyngdpunktsområden i kommunens framtida äldrepolitik. De flesta sektorer har avgett utlåtanden. Även församlingarna och tredje sektorn har en betydelsefull roll i höjandet av de äldres livskvalitet i kommunen. Deras verksamhet kompletterar den kommunala servicen på ett värdefullt sätt. Olika organisationer och föreningar i kommunen inbjöds till ett diskussionstillfälle om framtida äldreomsorg och om tredje sektorns roll i denna. Inför diskussionstillfället ombads de inbjudna tänka över hur de skulle vilja se äldreomsorgen utvecklas i framtiden samt vilken verksamhet de själva kan tänkas bidra med. Pensionärshemsföreningarna inbjöds till ett eget diskussionstillfälle om pensionärshemmens framtida utvecklingsmöjligheter i kommunen. Kommuninvånarna har också givits möjlighet att framföra sina önskemål och synpunkter, antingen genom att delta i något av de fyra diskussionstillfällena som hölls under hösten 2003, eller genom att sända brev eller e-post. Genom en annons i två lokala dagstidningar inbjöds samtliga intresserade kommuninvånare till dessa tillfällen som hade rubriken: Hur vill du som är bosatt i Korsholm ha det när du blir gammal? Man höll ett svenskspråkigt och ett finskspråkigt tillfälle i Smedsby. De två övriga diskussionstillfällena hölls i Solf och i Replot. Sammanlagt 57 personer deltog i diskussionerna. Medelåldern bland diskussionsdeltagarna var hög vid diskussionstillfällena. Tretton personer kom med synpunkter genom brev eller e-post. Sammanfattningarna av de olika diskussionerna finns i bilaga 1. Strategin är disponerad så att i kapitel 2 tas principerna och riktlinjerna för äldreomsorgen i upp. Kapitel 3 visar åldersstrukturen i Korsholms kommun och de förändringar som, enligt prognosen, kommer att ske i den. Kapitel 4 beskriver den service som kommunen erbjuder sina äldre invånare. I kapitlet tas nationella rekommendationer upp dels som jämförelser för den nuvarande servicen i kommunen och dels som riktlinjer för utarbetandet av strategin. I kapitel 5 tas de äldres funktionsförmåga upp och hur man kan mäta den samt hur resultaten av mätningarna används inom äldreomsorgen. Kapitel 6 handlar i huvudsak om dimensionering av personal inom hemvård och inom institutionsvård, men även personalens kompetens och rekrytering av ny personal tas upp. Kapitel 7 har utarbetats tillsammans med personalen inom äldreomsorgen och berör kvaliteten i det praktiska vårdarbetet. Personalen har gett sina synpunkter på vilka värderingar de vill att ska prägla deras arbete inom äldreomsorgen. Kapitel 8 sammanfattar de viktigaste punkterna i strategin och de visioner som kommittén har för äldreomsorgen i Korsholms kommun, samt presenterar de åtgärder som kommittén föreslår att bör vidtas för att Korsholm skall kunna leva upp till de nationella och internationella målsättningar som finns för äldrepolitiken. 2

2. Principer och riktlinjer för äldreomsorgen I Madrid, år 2002, godkände Förenta Nationerna ett äldrepolitiskt program. Den övergripande betoningen i programmet låg på respekt för äldre och tillvaratagandet av de äldres kunskaper och erfarenheter genom delaktighet och inflytande i samhällsutvecklingen. I programmet framhölls att de äldre behövs som aktiva aktörer bl.a. inom arbetslivet, i politiken, i utbildningen, inom kultur- och föreningslivet, samt inom familjelivet. De hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande insatsernas betydelse betonades också, samt behovet av livslång utbildning och livslångt lärande. Att få utvecklas och åldras på egna villkor i en bekant social miljö, framhölls eftersom det ger de äldre möjligheter till självförverkligande och gynnar deras välbefinnande, livskvalitet och hälsa. (Social- och hälsovårdsministeriet, 2002). Målsättningen för äldrepolitiken i Finland är att skapa möjligheter för de äldre att klara sig på egen hand så länge som möjligt samt att trygga ett gott välbefinnande och en hög livskvalitet för dem. Andra viktiga tyngdpunktsområden är skapandet av förutsättningar för social aktivitet och integration, samt växelverkan mellan generationer. Social- och hälsovårdssektorn inom kommunerna bär ansvar för att äldre människor får den vård och de tjänster de behöver, men även andra förvaltningar och aktörer har ett ansvar för att i sina beslut och i sin verksamhet beakta de äldre (Vaarama, 2002). I social- och hälsovårdsministeriets nationella utvecklingsprogram för det sociala området framkommer det att den stora utmaningen inom framtida äldreomsorg är beaktandet av de äldres särprägel, individuella behov och livsstilar, vilket gör att det kan komma att ställas oändligt många olika krav på servicen. För att kunna möta de förändrade behoven krävs förändringar i både vårdrutiner och servicestruktur. Ett sätt att förbättra klienternas möjligheter att själva välja den service som passar bäst är att införa servicesedlar, vilket också är möjligt för kommunerna att göra från och med ingången av år 2004. I utvecklingen av tjänster till äldre är fortsättningsvis det viktigaste målet att på olika sätt stödja de äldre så att de kan bo kvar i det egna hemmet. Målet är att 90 % av alla 75 år fyllda skall bo kvar hemma och att hemvården byggs ut så att minst 25 % av dessa har möjlighet att få del av hemsjukvården, hemservicen och stödtjänsterna om behovet finns. För att kunna förverkliga målen är en ökning av resurser inom hemvården nödvändig, vilket även innefattar resurser till det förebyggande arbetet som är viktigt för att upprätthålla de äldres funktionsförmåga. Under år 2004 startar ett nationellt program som syftar till att befrämja motionerandet bland de äldre. (Heikkilä, Kaakinen & Korpelainen, 2003; Social- och hälsovårdsministeriet, 2003). Även förebyggande hembesök är viktiga, eftersom man genom dem kan kartlägga de äldres fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga likaväl som bostads- och livsmiljön och på så sätt kan man även förutspå hur behovet av service kan komma att se ut för klienterna. Forskning från Stakes (Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och 3

hälsovården) har visat att de äldre som fått hembesök i förebyggande syfte känner sig tryggare i tillvaron än övriga i samma åldersgrupp. För att underlätta för de äldre att leva ett självständigt liv bör deras behov beaktas i samhällsplaneringen, exempelvis genom placering av kommersiell service, genom att man skapar miljöer där äldre kan ta sig fram obehindrat, även med rollator eller med andra hjälpmedel, och genom att lokaltrafiken fungerar väl. I byggnadsplaner bör man ta de äldres behov i beaktan exempelvis på så sätt att man planerar in hissar i alla höghus, eftersom uppskattningsvis 10 15 % av befolkningen har problem med att gå i trappor och största delen av dessa är åldringar. Även de som är ansvariga för nybyggnad och renoveringar kan bidra till att äldre kan bo kvar längre i vanliga lägenheter. Detta kan göras genom att man planerar rymliga badrum och genom att man gör tillräckligt breda dörrposter och genom att man lämnar bort onödiga trösklar i lägenheterna. (Olsbo-Rusanen & Väänänen-Sainio, 2003). Andra förutsättningar för att de äldre skall kunna bo kvar hemma är att hälso- och sjukvården är snabbt tillgänglig och flexibel samt att stödet till anhöriga som vårdar äldre i hemmet utvecklas. En reform av närståendevården kommer att ske under de kommande åren och enligt en utredning som blev färdig i mars 2004 kommer närståendevården i framtiden att omfattas av tre delar: arvode till närståendevårdare, tjänster till vårdbehövande och stöd till närståendevårdare. Regeringen har dock ännu inte tagit ställning till utredningen och vilka konsekvenserna blir kan ännu inte sägas. Klart torde i alla fall vara att det inom kommunerna kommer att behövas mera resurser för närståendevården. Målet för den långvariga institutionsvården (d.v.s. hälsovårdscentralernas långvårdsavdelningar samt åldringshemmen) är att den omorganiseras så att miljön blir mera hemlik. För de äldre som inte behöver kontinuerlig medicinsk vård på grund av sjukdom har socialväsendet ansvar, vilket innebär att socialväsendet har huvudansvaret för långtidsvården och för servicen till dem som bor hemma och samordningen av den. Den institutionsvård som anordnas av hälsocentralerna skall inriktas på kortvarig vård och rehabilitering för den åldrande befolkningen. Därför förutspår man att det inom hemvården i framtiden kommer att finnas ett ökat behov av sakkunskap om sjukvård, vilket kan uppnås genom fortbildning av befintlig personal samt genom nyanställningar av personal med närvårdarutbildning. Även ett friktionsfritt samarbete mellan socialvården och hälso- och sjukvården är i viktigt. (Heikkilä m.fl., 2003; Social- och hälsovårdsministeriet, 2003). 4

3. Åldersstrukturen i Korsholms kommun 2002 2030 Befolkningens åldrande är ett gemensamt drag för världens industriländer. Finland är ett av de länder där invånarna lever allt längre och är allt friskare. År 2020 kommer en fjärdedel av finländarna att ha fyllt 65 år. Den mest märkbara förändringen i åldersstrukturen inträffar dock kring 2010, då de stora åldersklasserna är i pensionsåldern. En fördubbling av antalet äldre över 85 år förutspås fram till år 2030 och vård- och omsorgsbehovet kommer således att växa speciellt för denna grupp. Befolkningsutvecklingen följer samma trend i hela landet, men det råder stora skillnader mellan andelen äldre i olika kommuner. Varje kommun åldras i sin egen takt. 3.1. Befolkningsprognos för Korsholms kommun Befolkningsprognosen för Korsholm har gjorts av specialforskare Markku Lankinen och enligt den kommer andelen 65 år fyllda i kommunen att öka betydligt fram till år 2030. Som tabell 1 visar var (31.12.2002) 2619 invånare av det totala invånarantalet på 16868 över 65 år, vilket motsvarar ca 15,5 % av totalbefolkningen. Av dem var 45 % män och 55 % kvinnor. Den finskspråkiga befolkningens andel av denna åldersgrupp var 12,7 %. (Se bilaga 2 för hela prognosen). Tabell 1. Befolkningsprognos för befolkningsgrupperna 65 år och äldre, 75 år och äldre, samt 85 år och äldre i antal (invånare) och procent (%) Årtal 65 + (antal) 65 + (%) 75 + (antal) 75 + (%) 85 + (antal) 85 + (%) 2002 2619 15,5 1290 7,6 327 1,9 2006 2879 16 1400 7,8 370 2,1 2010 3179 17,5 1464 8,1 423 2,3 2014 3742 19,9 1584 8,4 479 2,6 2018 4192 21,7 1778 9,2 518 2,7 2022 4638 23,3 2194 11 560 2,8 2026 4914 23,9 2520 12,3 659 3,2 2030 5127 24,3 2806 13,3 776 3,7 Under en femtonårsperiod förväntas antalet personer över 65 år öka med 60 % eller 1573 personer och uppgår därmed till 4192 personer år 2018, vilket är nästan 22 % av totalbefolkningen. År 2030 har antalet 65 år och äldre i jämförelse med år 2002 ytterligare stigit till 5127 personer och utgör då ca 24 % av hela befolkningen. Den totala befolkningstillväxten beräknas fram till år 2014 vara ca 11 % eller 1907 personer och fram till år 2030 beräknas befolkningen öka ytterligare med ca 12 % vilket skulle motsvara 2326 personer. 5

Antalet 75 år och äldre uppgick i slutet av år 2002 till 1290 personer (7,6 %) och år 2018 förväntas deras andel vara kring 9 %. År 2030 visar prognosen att ca 13 % eller 2806 personer av hela befolkningen kommer att vara 75 år och äldre. Antalet 85 år och äldre var år 2002 327 personer eller knappt 2 %. År 2018 uppgår deras antal till 518 personer och år 2030 har antalet 85 -åringar mer än fördubblats i jämförelse med 2002 och utgör nästan 4 % av totalbefolkningen. Det är utvecklingen av denna åldersgrupp, som ur kommunal synvinkel är speciellt intressant, eftersom det är den gruppen som i första hand påverkar vård- och omsorgsbehovet i kommunen. Figur 1 visar hur utvecklingen för de olika åldersgrupperna ser ut. Figur 1. De olika åldersgruppernas beräknade ökning från år 2002 till år 2030 Antal 1500 1350 1200 1050 900 750 600 450 300 150 0 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030 År 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95-99 år Prognosen för de olika åldersklasserna visar att antalet yngre pensionärer (65 69 år) nästan fördubblas fram till 2014, varefter de börjar minska. Av samtliga 65 år fyllda utgjorde 65 69 -åringarnas andel år 2002 ca 27 %. Fram till år 2014 ökar de med 34 % och minskar därefter med 23 % fram till år 2030. En liknande ökning uppvisar 70 74 -åringarna. Mest ökar denna grupp mellan åren 2006 och 2018 då den ökar med 538 personer. Därefter börjar även andelen 70 74 -åringar minska. Andelen 75 år och äldre ökar däremot under hela perioden 2004 2030. Åldersgruppen 75 79 år ökar mest under åren 2014 2022 då antalet stiger med 395 personer. Andelen 80 84 -åringar och 85 89 -åringar kommer att vara 6

dubbelt större redan i mitten av 2020 -talet i jämförelse med dagens situation. Antalet 90 94 -åringar och 95 år och äldre ökar även märkbart. Åldersgruppen 90 94 år är tredubbelt större redan 2006 och har fram till 2030 ökat med ytterligare 90 personer. Även gruppen över 95 år växer. År 2030 är denna åldersgrupp nästan tredubbelt större vilket innebär 108 personer i jämförelse med nuvarande 37 personer. 3.2. Befolkningsprognos för Korsholms olika delområden I Replot Björköby -området fanns det år 2002 425 personer över 65 år, av vilka 52 % var kvinnor och 48 % män. De yngre åldringarnas (65 74 år) antal kommer enligt prognosen att från år 2010 fram till år 2030 att öka med 70 personer eller 35, 3 %. Antalet 75 år och äldre ökar något (19 personer eller 8,3 %) i området fram till 2006. Därefter sker en minskning till dagens nivå för att sedan åter igen öka från 2018 fram till 2030 med 98 personer eller 43,9 %. Av de totalt 338 åldringarna i Norra Korsholm var år 2002 53 % kvinnor och 47 % män. Prognosen för Norra Korsholm visar fram till 2018 en ökning för 65 74 -åringarna med 164 personer (89 %), varefter de börjar minska något. Det totala antalet 65 74 -åringar uppgår år 2030 till 335 personer. Åldersgruppen 75 år och äldre ökar med 62 personer (40,2 %) fram till år 2014. Redan kring 2020 är denna åldersgrupp dubbelt större (307 personer) än 2002 och därefter ökar antalet ytterligare fram till 2030. Från 2002 till 2030 kommer andelen 75 år och äldre i området enligt prognosen att öka från 154 till 398 personer, vilket ger en ökning på 158,4 %. I Kvevlax var år 2002 55 % kvinnor och 45 % män av de totalt 531 åldringarna. De yngre åldringarna kommer att öka fram till 2018 varefter de börjar minska något. Andelen 75 år och äldre ökar något fram till 2006 varpå ökningen avstannar ett par år. Från och med 2010 börjar åldersgruppen åter öka och år 2022 utgör andelen 75 år och äldre 29,8 % och uppgår då till 392 personer. Därefter stiger antalet ytterligare och består år 2030 av 478 personer, vilket ger en ökning på 77 % från dagens läge fram till 2030. Av de totalt 535 åldringarna i Smedsby -området var år 2002 56 % kvinnor och 44 % män. Andelen 65 74 -åringar kommer att öka fram till 2018, varefter ökningen avstannar. Totalt uppvisar denna åldersgrupp dock en ökning med 405 personer (123 %) fram till 2030 jämfört med 2002. Antalet 75 år och äldre ökar fram till år 2014 med sammanlagt 210 personer (102 %). Därefter sker en ännu kraftigare ökning och 2030 finns i denna åldersgrupp 867 personer. Sammanlagt ökar enligt prognosen således denna åldersgrupp med 321 % från år 2002 till 2030. År 2002 fanns det sammanlagt 326 åldringar i Södra och Östra Korsholm och av dessa var 55 % kvinnor och 45 % män. Andelen 65 74 -åringar kommer, enligt prognosen, att öka med 104 % fram till 2022 och börjar därefter sakta minska fram till 2030. Andelen 75 år och äldre kommer att öka med 40 personer (24,4 %) fram till 2014, varpå åldersgruppen ytterligare ökar med 175 personer (86 %) fram till 2030. 7

Av de totalt 372 pensionärerna i Solf -området var år 2002 57 % kvinnor och 42 % män. De yngre pensionärerna kommer att öka mest mellan 2010 och 2018 med 87 personer eller 39 %. Därefter börjar antalet sjunka. Åldersgruppen 75 år och äldre ökar något (med 57 personer eller 31 %) fram till 2018. Därefter ökar andelen ytterligare med 51 % (123 personer) fram till år 2030. Figur 2 visar hur befolkningsstrukturen, för personer över 75 år, enligt Lankinens prognos förändras i de olika delområdena i Korsholm. (Mer detaljerade uppgifter finns i bilaga 2.) Figur 2. Befolkningsprognos för åldersgruppen 75 år och äldre i Korsholm, 2002 2030 Replot - Björköby Norra Korsholm Kvevlax Smedsby S. och Ö. Korsholm Solf 900 800 700 Antal över 75 år 600 500 400 300 200 100 0 År 2002 År 2006 År 2010 År 2014 År 2018 År 2022 År 2026 År 2030 Replot - Björköby 230 249 230 219 223 259 290 321 Norra Korsholm 154 182 197 216 246 307 356 398 Kvevlax 270 305 302 309 329 392 439 478 Smedsby 206 274 336 416 507 655 768 867 S. och Ö. Korsholm 164 183 188 204 233 291 338 379 Solf 183 207 211 220 240 290 329 363 För att sammanfatta prognosen för de olika delområdena kan man konstatera att andelen 75 år och äldre fram till 2006 proportionellt sett är störst i Kvevlax, därefter Replot Björköby och Smedsby. Från och med år 2006 byter dessa delområden placering och det är Smedsby, följt av Kvevlax som ända till år 2030 kommer att ha den proportionellt största andelen pensionärer som är 75 år och äldre. Fram till år 2014 finns 16 26 % av Korsholms 75 år fyllda i Smedsby. Därefter stiger den procentuella andelen till ungefär 30 % och förblir så fram till år 2030. För Kvevlax utgör de 75 år fyllda personernas andel ca 20 % fram till 2014 och sedan sjunker andelen något, men ännu 2030 återfinns 17 % av denna åldersgrupp inom Kvevlaxområdet. Fram till år 2010 finns även i Replot Björköby -området 16 18 % av åldersgruppen 75 år och äldre. Denna andel sjunker dock därefter till samma nivå, som i delområdena Norra, Södra och Östra Korsholm, samt Solf, där andelen 75 år och äldre under tidsperioden fram till år 2030 rör sig mellan 12 15 %. 8

3.3. Försörjningskvot och äldrekvot Försörjningskvoten beräknas som summan av antalet personer under 16 år (barn/ungdomar) och äldre människor över 65 år i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder (16 64 år) (Kiander & Östring, 2002). Försörjningskvoten har i Finland varit bra under många årtionden, vilket inneburit ca 50 barn och pensionärer per 100 personer i arbetsför ålder. År 2001 var Finlands försörjningskvot 0,65 och således försörjde 100 personer i yrkesverksam ålder 65 personer (barn, ungdomar och äldre). Från och med nästa årtionde börjar försörjningskvoten stiga då de stora åldersklasserna uppnår pensionsåldern. I framtiden kommer Finland att få uppleva snabbt ökande försörjnings- och äldrekvoter. Prognosen över försörjningskvoten för Korsholm fram till 2030 ser ut på följande sätt: Antalet personer yngre än 16 år och äldre än 64 år kan i Korsholm förväntas öka med 1057 personer fram till år 2015 och därefter ytterligare öka med 1400 personer till år 2030. Tillsammans utgjorde de inte förvärvsarbetande år 2002 36 % av totalbefolkningen. År 2030 förväntas den procentuella andelen vara uppe i 41 %. Försörjningskvoten kommer enligt prognosen att stiga från 0.57 till 0,69 under prognosperioden. I Korsholm försörjde således 100 personer i yrkesverksam ålder 57 personer som antingen är barn, ungdomar eller äldre, vilket ligger något under den för hela Finland år 2001 uträknade kvoten (0,65). År 2025 överskrider Korsholm den nuvarande nationella kvoten och uppnår 2030 en försörjningskvot som närmar sig 0,70. Det betyder att 100 yrkesverksamma försörjer nästan 70 personer, som antingen är barn, ungdomar eller pensionärer. Kurvan i figur 3 visar hur försörjningskvoten enligt prognosen kommer att stiga från år 2002 2030. Figur 3. Korsholms försörjningskvot 2002 2030 Kvot 0,70 0,68 0,66 0,64 0,62 0,60 0,58 0,56 0,54 0,52 0,50 2002 2005 2010 2015 2020 2025 2030 År Äldrekvoten kan definieras som antalet äldre personer över 64 år i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder (d.v.s. 16 64 år). I Finland har äldrekvoten stigit sedan 1990 och den utvecklingen kommer att fortsätta. (Kiander & Östring, 2002). Kurvan i figur 4 visar hur äldrekvoten i Korsholm, enligt prognosen, kommer att stiga från år 2002 2030. 9

Figur 4. Korsholms äldrekvot 2002 2030 Kvot 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 2002 2005 2010 2015 2020 2025 2030 År Som figuren visar förväntas andelen som inte är i förvärvsarbetande ålder att öka från 10683 år 2002 till 11711 år 2015, en ökning med 1028 personer. Därefter beräknas gruppen öka ytterligare med 774 personer och uppgår därmed till 12485 personer år 2030. Antalet äldre i förhållande till de i förvärvsarbetande ålder ger en äldrekvot för Korsholm, som i början av prognosperioden är 0,24 och som år 2030 stigit till 0,41, vilket innebär att för varje person över 65 år finns det 2,5 personer i arbetsför ålder. Landets äldrekvot förväntas närma sig 0,50 på 2030-talet (Kiander och Östring, 2002), vilket är något högre än den som i prognosen beräknats för Korsholm. (Tabeller över försörjnings- och äldrekvoterna för Korsholm 2002-2030 finns i bilaga 3.) 10

4. Service och boende för äldre Den helhet av tjänster som erbjuds äldre i Korsholm kan åskådliggöras i en vårdpyramid (figur 5). I grunden finns den allmänna servicen som är avsedd för alla kommunens invånare. Ovanför finns den öppna vården bestående av det viktiga förebyggande arbetet (i form av dagcenterverksamhet, rehabilitering, äldrerådgivare m.m.), hemservicen, hemsjukvården och stödtjänster. Servicen i den öppna vården ges till äldre som bor hemma, på pensionärshem eller i servicebostad. Högst upp i pyramiden finns institutionsvården som även inkluderar det intensifierade serviceboendet. I det här kapitlet presenteras den äldreomsorg som kommunen erbjuder sina invånare idag. Vid sidan av presentationen av servicestrukturen återges, som fotnoter, delar av kommuninvånarnas, personalens, de olika kommunala sektorernas, tredje sektorns, samt specialsjukvårdens utlåtanden om tyngdpunkts- och utvecklingsområden för framtida äldreomsorg. Dimensioneringen av service har beräknats enligt de nationella rekommendationerna och presenteras efter respektive vårdform. Tabell 2 sammanfattar Korsholms kommuns serviceverksamhet och boenden för äldre år 2002. Figur 5. Vårdpyramid över de tjänster som erbjuds äldre i Korsholm Institutionsvård & intensifierat serviceboende HVC: s bäddavdelningar Solgård, Aspgården, Finska demensboendet, Folkhälsans gruppboende Öppen vård Hemservice, hemsjukvård, stödtjänster, förebyggande arbete, ordinärt boende, stöd till närståendevård, pensionärshem, serviceboende Allmän service 11