JHL:s teser inför riksdagsvalet 2015 Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL
4 Välfärden i våra egna händer
Offentlig service Talet om att den offentliga sektorn är trög och dyr saknar grund. Internationella jämförelser visar att den finländska offentliga sektorn är ytterst effektiv och produktiv. Det gäller hälsovård, utbildning liksom också förvaltning: Man får till stånd resultat med ett bra förhållande mellan pris och kvalitet. När det gäller främjande av konkurrenskraften är Finlands offentliga förvaltning Europas bästa, sägs det i en färsk rapport från EU-kommissionen. Vår offentliga service har byggts upp som ett resultat av årtiondens arbete. Detta goda kan förstöras snabbt, men att bygga upp det på nytt tar lång tid. Spåren av ryckiga nedskärningar märks länge, speciellt på barn och unga. De offentliga tjänsterna sysselsätter ungefär en halv miljon finländare. De är också ett stöd för allas, särskilt kvinnornas, möjligheter att delta i arbetslivet. De offentliga tjänsterna hör till den offentliga ekonomin. De finansieras med skattemedel. De finns till för med- borgarna, inte för bisnessens skull. Därför ska inte heller servicesystemet utformas med tanke på marknaden. Man måste få slut på nedmonteringen av offentlig service och överflyttning till marknaden. Offentlig service ska produceras med kvalitet och ansvar i högsätet, inte med sikte på det lägsta priset. Redan nu har kommunerna återtagit service i egen regi, eftersom servicens kvalitet och pris har varit en besvikelse. Offentliga tjänster ska produceras offentligt, i huvudsak i kommunens, samkommunens och statens egen regi. Det är det mest genomskinliga och pålitliga sättet. Och i längden det mest ekonomiska. Skattemedlen hålls bättre i hemlandet. Social- och hälsovård och utbildning är grunden för välfärd och förebyggande av problem. Ett kunnigt, friskt och välmående folk får till stånd produkter och service i världsklass. För dessa finns det efterfrågan också i ekonomiskt instabila tider. Därför Alla ska tryggas möjlighet till närservice. Det ska finnas jämlik tillgång till service oavsett i vilken kommun eller stadsdel man bor. Kollektivtrafiken ska vara tillräcklig, smidig och tillgänglig till rimligt pris i olika delar av landet. Social- och hälsovården ska passas ihop till en steglös helhet och sammanhållen servicekedja. Serviceproduktionen bibehålls i kommunernas och samkommunernas egen regi, vid behov så att den kompletteras av organisationers och företags service. Man bör begränsa vinstintresset hos företag som med skattemedel sörjer för omsorgs- och vårdtjänster samt småbarnsfostran. Aktiebolagslagen bör ändras så att kommunerna utan hinder av hänsyn till affärshemligheter ska kunna följa upp hur företagen använder offentliga medel i sin produktion. Lagen om upphandlingar bör revideras så att kommunerna ges rätt att utesluta sådana företag ur anbudsförfarandet som inte betalar skatt till Finland och som inte följer finländska anställningsvillkor. Service ska produceras på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt. Välfärden i våra egna händer 5
Beskattningen Beskattningens huvuduppgift är att finansiera offentlig service och att utjämna inkomstklyftor. Beskattningen ska fastställas på en sådan nivå att den uppfyller de nämnda funktionerna. Bäst är skattesystemet när det är enkelt och genomskinligt. Det bemöter medborgare och företag likvärdigt. Om det inte gör det, lider skattemoralen samtidigt som de gemensamma tjänsternas skattebas urholkas. Man bör få slut på skattefusk. EU har inte lyckats med att balansera ekonomin med hjälp av sträng kostnadsdisciplin och nedskärningspolitik. Inte heller i Finland kommer det att lyckas. Klokare är det att tillsammans hitta effektiva verktyg för att få bukt med skattekonkurrens, skattefusk och den grå ekonomin. De pengar som strömmar till skatteparadisen behövs här. Företagens skatte- och kostnadsbörda har under de senaste åren sänkts målmedvetet. Där har vi kommit till vägs ände. Tyngdpunkten måste flyttas över på att trygga servicen, eftersom den ger förutsättningar för att människor ska klara sig och för att vi ska ha ekonomisk tillväxt. Servicen produceras av kommunerna, varför deras skattebas bör stärkas. Annars stiger den kostnadsandel som människorna själva står för. Det leder till ökad ojämlikhet bland finländarna. Under de senaste åren har man ökat inkomstöverföringarna, inklusive företagsstöden. Inkomstöverföringar är som att ge en fisk till den som är hungrig. Bättre är det att ge ett metspö: service. Därför Man bör förebygga ökade inkomstskillnader med skattelösningar. Man bör förhindra skattefusk och aggressiv skatteplanering genom att modernisera skattelagstiftningen. Den grå ekonomin ska sättas under strålkastarljus. Skattebasen bör förenklas och utvidgas genom att gallra i olika slags avdrag. Jord- och skogsbruksmark bör bli beskattningsbart. Man bör utreda ett återinförande av förmögenhetsskatten. Kommunerna ska anvisas en del av kapitalinkomstskatten. Social- och hälsovårdens kostnader ska delas jämnt mellan kommunerna och därigenom mellan medborgarna. Om kommunerna ges nya uppgifter, ska staten kompensera deras kostnader helt och hållet. 6 Välfärden i våra egna händer
Välfärden i våra egna händer 7
8 Välfärden i våra egna händer
Arbetslivet Finland lever av arbete, allt slags arbete. Man bör inse och erkänna att allt arbete är behövligt och värdefullt. Och att alla arbetstagare förtjänar goda arbetsförhållanden och ett rättvist bemötande, oberoende av yrke, kön, ålder, bakgrund eller anställningsform. Allt arbete ska också ge en utkomst som man kan försörja sig på, det må sedan gälla arbete, arbetslöshet eller pension. Arbetslivets kvalitet märks tydligt på arbetets kvalitet. Den viktigaste garantin för kvalitet är att det finns tillräckligt många kompetenta anställda, att ledarskapet är i skick och att arbetet organiseras vettigt. Det finländska arbetslivet har utvecklats med hjälp av avtal: samarbete på trepartsbasis mellan regeringen, de anställda och arbetsgivarna. Det är förtroendet som har gett framgång och som har gjort det lättare att navigera förbi ekonomins grynnor ut mot öppet vatten. I och med att de ekonomiska utsikterna är dimmiga är det ännu viktigare att fortsätta vidare med trepartssamarbetet. Nyckelord i arbetslivets brytningsskede är arbetsfred och ett jämlikt bemötande av de anställda. Det behövs samverkan, anställningstrygghet, harmonisering av anställningsvillkoren, lägre yrkeshierarkier och utveckling av yrkeskompetensen. Det finns fuktskador i ett flertal skolor, daghem och sjukhus. Barn, unga patienter och arbetstagare utsätts för mögelsjukdomar. Skadade byggnader bör repareras. De som är sjuka och de som har symptom bör stödjas och deras rättsskydd bör garanteras. Inom offentlig sektor är de anställda tvungna att klara av allt mer bland annat på grund av kommunsammanslagningar och nya, vidsträckta vårdområden. En allt större del av de anställda är äldre. Pensionsreformen är en garanti för att det framdeles kommer att finnas allt fler äldre människor i arbetslivet. Åtgärder som stöder arbetstillfredsställelsen blir allt viktigare. De ständigt pågående förvaltnings- och servicestrukturreformerna är en orimlig börda både i kommunerna och i statssektorn, och skötseln av grunduppgifterna blir lidande. Nu måste man se till att grunduppgifterna är i skick och ge människorna arbetsro. Därför Arbetslivet bör reformeras på trepartsbasis. Statens och arbetsmarknadsorganisationernas likalönsprogran bör fortsätta, så att löneskillnaderna upphör. I vårdreformen och övriga strukturreformer bör man reservera medel för att harmonisera lönerna i syfte att få till stånd lönemässig likställdhet. Man bör förbättra statusen för dem som har otrygga jobb, kortvariga anställningar, gör bemanningsarbete eller är egenföretagare. Nollavtal och alltför låg avlöning ska förbjudas. Det bör bestämmas att fackförbunden har rätt att göra grupptalan. Man bör säkerställa finansieringen av arbetslöshets- och pensionsskyddet. De äldre bör tas på allvar, och man bör öka möjligheterna att underlätta och ändra arbetet. Man bör mycket bättre än hittills sörja för att de anställa får introduktion i sina nya arbetsuppgifter och särskilt i ibruktagandet av ny teknologi. Service och arbetsrutiner bör utvecklas tillsammans med de anställda. I kommunerna fortsätter arbetsgivarna och de anställda målmedvetet att utveckla arbete och service. Arbetslivsutveckling bör ges tillräcklig stödfinansiering. Man höjer arbetslivets kvalitet genom att satsa på arbetshälsa och på att stödja arbetsförmågan i arbetslivets alla skeden. Det fastställs att arbetarskyddscheferna har en skyldighet att skaffa sig utbildning. Välfärden i våra egna händer 9
Trygghet I en internationell jämförelse hör Finland till världens mest konkurrenskraftiga länder. Då man har gjort jämförelsen, har man beaktat den sociala sammanhållningen, säkerheten, toleransnivån, den låga korruptionen och förvaltningens effektivitet. Vi måste fortsätta att vara ett sådant land. Stabilt och tryggt för människor och företag. Den bästa säkerhetspolitiken är att slå vakt om samhällets sammanhållning. Det är klokare att förebygga problem än att reparera skador. Bra vård-, utbildnings-, säkerhets- och myndighetstjänster bidrar till mindre utslagning och otrygghet samt stävjar cyniska samhällsattityder. I ett tryggare Finland vågar man bry sig mera. Inre och yttre säkerhet kan inte skötas med frivilligkrafter. Bypolisen eller privat bevakning kan inte ersätta myndighetsarbete. Det är inte möjligt att sörja för social sammanhållning, kriminalpolitik eller gränssäkerhet ur budgetsynvinkel. En bra, okorrumperad förvaltning är en stor resurs och viktig trygghets- och konkurrensfaktor. Och en väsentlig del av allas rättsskydd. Därför De offentliga resurserna bör dimensioneras så att Finland förblir ett av världens minst korrumperade och mest konkurrenskraftiga länder. Man startar ett program för skatteunderskott, där man fastställer arbetsfördelningen mellan polis-, tull-, skatte- och gränssäkerhetsmyndigheterna när det gäller den grå ekonomin, missbruk av arbetskraft och stävjande av skattefusk, och man ser till att programmet har en tillräcklig finansiering. Funktioner som inbegriper utövande av offentlig makt och som centralt inverkar på medborgarnas rättsskydd är myndighetsarbete, vilket inte får läggas ut på entreprenad. Brand- och räddningsväsendets och säkerhetssektorns personalstyrka och verksamhetsförutsättningar bör bibehållas på en tillräcklig och stabil nivå. Det upprättas ett särskilt rikstäckande åtgärdsprogram för upprätthållande av arbetsförmågan hos säkerhetsbranschens personal och för att få denna personal att jobba längre. Man ökar säkerheten i arbetslivet genom att se till att arbetarskyddsmyndigheterna har tillräckliga resurser och genom att minska arbetslivets risker. 10 Välfärden i våra egna händer
Välfärden i våra egna händer 11
egnahänder.fi Rösta i riksdagsvalet söndag 19.4.2015 på en kandidat som slår vakt om offentlig service. Förhandsröstning i hemlandet 8 14.4 och utomlands 8 11.4.